En ungdomsidrottares väg tillbaka
efter en allvarlig hjärnskakning
Anders Waplan
Niklas Fröst
Peter Sojka
1
MATCHEN
”RÅD” PÅ SJUKHUSET
2
REHAB VIA ÖSTERSUNDS IK
(de första 7 veckorna efter skadan)
”HJÄRNTRAPPA”
Steg 1 Hjärnvila
Ingen aktivitet. Total hjärnvila.
För att bedöma hur pass återställd spelaren är kan följande enkla fråga ställas:
"Hur mår Du på en skala från 0 till 100?" Blir svaret mindre än 100 tyder detta
på att vederbörande inte är helt återställd och rekommendationen blir då således
fortsatt vila. Om symptomfrihet> 24 timmar fortsätter rehabiliteringen på steg 2.
Steg 2 Aerob träning
Motionscykel 30-60 minuter beroende på spelarens aktivitetsnivå. Lätt belastning.
Ska kunna kommunicera genom hela passet, d.v.s. <12 på Borg skalan.
Steg 3 Grenspecifik träning
Syftet med detta steg är att spelaren ska få komma in i de tekniska momenten
i spelet, men de skall utföras helt på egen hand, d.v.s. utan kroppskontakt.
Steg 4 Träning utan kroppskontakt
Deltag i ordinarie träning, men undvik moment med kroppskontakt där man kan
riskera nytt våld mot huvudet.
Steg 5 Full träning
När spelaren genomfört steg 5, är fullständigt symptomfri och inte fått några
symptom av full träning med laget får spelaren återgå till matchspel.
3
NY KONTAKT MED SJUKVÅRDEN OCH
REMISS TILL ÖSTERSUNDS REHABCENTER
FÖRSTA KONTAKTEN
(7 veckor efter skadan)
4
1. Anamnes
2. Kartläggning av det aktuella tillståndet
Rivermead Post-concussion Symptoms Questionnaire
Rivermead Follow-Up Questionnaire
Klinisk undersökning
Individens prioriteringslista
3. Allmänna råd
4. Uppläggning av ett teambaserat och individanpassat
rehabprogram
RIVERMEAD POST CONCUSSION SYMPTOMS QUESTIONNAIRE
















Huvudvärk
Känsla av yrsel
Illamående och/eller kräkning
Ljudkänslighet, bli lätt störd av höga ljud
Sömnstörning
Trötthet, blir lättare uttröttbar
Irritabilitet, bli lätt irriterad/arg
Känsla av att vara deprimerad eller ledsen
Känsla av att vara frustrerad eller otålig
Glömska, dåligt minne
Dålig koncentration
Ta lång tid att tänka
Suddig syn
Ljuskänslighet, blir lätt störd av starkt ljus
Dubbelseende
Rastlöshet
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
5
RIVERMEAD HEAD INJURY FOLLOW UP QUESTIONNAIRE
Jämfört med tiden före olyckan
har Du förändrats…. (0=ingen förändring, 4=stor förändring)
Förmågan att delta i konversation med 1 person
Förmågan att delta i konversation med 2
eller flera personer
0
0
1
1
2
2
Utförande av rutinaktiviteter hemma
Förmågan att delta i tidigare sociala aktiviteter
Förmågan att njuta av tidigare fritidsaktiviteter
Förmågan att upprätthålla tidigare arbetsbelastning
Jag upplever arbetet mera tröttsamt
Förhållande/relation till tidigare vänner
Förhållande/relation till Din partner
Förmågan att handskas med kraven från familjen
0
0
0
0
0
0
0
0
1
1
1
1
1
1
1
1
2
2
2
2
2
2
2
2
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
ALLMÄNNA RÅD
1. Balans mellan ”Aktivitet” – ”Vila” – ”Näringsintag”
Regelbundna måltider (inga ”snabba” kolhydrater)
(syfte: hålla jämn blodockernivå)
Sömn på natten (adekvat vila på dagen?)
exposition för dagsljus
(syfte: förstärkning av dygnsrytmen, adekvat sömntid)
Fysisk aktivitet av uthållighetskaraktär
(30-45 minuter dagligen, ”något ansträngande”, Borg 13)
(syfte: stimulering av reparations- och
nybildningsprocesser i hjärnan)
6
SPECIFIKA RÅD OCH ÅTGÄRDER
FÖR ANDERS:
1. Fasta rutiner/tider (stiga upp på morgonen och lägga sig
på kvällen vid samma tidpunkter, regelbundna måltider etc)
2. Två promenader varje dag, på fm och em
(c:a 30 minuter, lätt/måttligt ansträngande)
2. Ett specifikt mål varje dag (en lektion, en läxa etc)
3. Kontakt med neuropsykolog för vidare handledning
och samordning av skolarbetet
Anders tankar efter första kontakten
i mötet med Peter
7
Möte 1 med neuropsykolog
Följ
symptomutveckling; psykiska, somatiska
och kognitiva
Lyssna Bekräfta och Väck hopp
Social situation, nätverk
Riskfaktorer;psykiskt mående, bristande
nätverk, upprepade trauman eller whiplash.
Negativa förväntningar!
Screening av symptom
Vilka är de? Kognitiva, somatiska och
psykologiska.
 Styrka?

8
Träff 2



Följa över tid- symptomskattning
Psykoedukation
Koncentrationsvårigheter och mental trötthet
Råd till Anders
Avlasta hjärnan
 Prioritera
 Tänk efter före
 Hitta nya strategier, ”det hjälper inte att ta
i mer/träna hårdare”.
 Ha kul!

9
Anders tankar efter möte med
Niklas
Skolträff
Tvärprofessionell plan för återgång
 På skolan; specialpedagog, mentor,
elevhälsopersonal
 Return to learn

10
Anpassningar i skolan







Skapa buffert
Minimera ljus-ljud (ex matsituation,
idrottslektion, rastmiljö)
Kvalitet före kvantitet
Inga läxor, prov
Extra tid för att lösa skoluppgifter/minska
antal uppgifter
Bryt lektion: ät en frukt, ta en kort promenad
Utse chefssekreterare
11
Viktiga faktorer i samarbetet med
Anders
Mild TBI/ lätt hjärnskada är inte mild/lätt
 (Initialt) bemötandet är avgörande
(information)
 Stegvis kontrollerad återgång
 Skapa en energibuffert
 Följ över tid
 Det behövs tydlighet i ansvar mellan
sjukvård, skola, idrottsföreningar

ÅTERGÅNG TILL TÄVLINGSSPEL?
(16 veckor efter skadan)
Deltagare i mötet: Anders, Anders mamma, tränare, Niklas Fröst, Peter Sojka
”Kan Anders vara med och spela i lagets sista
tävlingsmatch för säsongen?”
Efter diskussion:
Anders får börja träna fullt ut (inklusive tacklingar).
Anders får spela tävlingsmatch, men med kortare istid jämfört
med hans ordinära.
Uppmaning till tränare:
Stoppa Anders fortsatta träning eller spel om det visar sig att han,
på något sätt, ”går fel in i eller är sen i spel- och tacklingssituationer”.
12
HUR GICK SEDAN?
13