1. No category

Släktforskardagarna 2016
Håkan Karlsson, Karlskoga
Sveriges Släktforskarförbunds riksstämma och Släktforskardagarna 19 - 21
augusti ägde rum på Nolia Konferens i Umeå. Södra Västerbottens släktforskare arrangerade projektet i samarbete med Sveriges Släktforskarförbund och
ArkivDigital.
Tema: Fjällen, skogarna, älvarna och människorna.
Informationskonferens
Släktforskardagarna inleddes med en informationskonferens före stämman som öppnades av Erland Ringborg, ordförande i Sveriges Släktforskarförbund. Han aviserade
kommande samrådskonferens i Uppsala den
4-5 mars bestående av grupparbete lördag
och plenardiskussion söndag förmiddag.
Meningen var att riksarkivaren Björn Jordell
skulle återkomma om Riksarkivets fortsatta
verksamhet, men p g a hans avgång uteblev
detta. Men Riksarkivet har inte övergivit sin
uppgift, fortsatte Erland Ringborg.
Niklas Hertzman redogjorde för ArkivDigitals fortsatta utökning av tillgängligt material.
Sveriges befolkning 1950
Omfattar alla mantalsskrivna i Sverige i slutet av 1950. 7 milj. poster.
Sveriges befolkning 1960
Omfattar alla mantalsskrivna i Sverige i slutet av 1960. 7,4 milj. poster.
Befolkning i Sverige 1880-1920
Omfattas av husförhörslängder och församlingsböcker från hela landet 1880-1920. Stockholm saknas
beroende på att man inte förde denna typ av längder. 46 milj. poster.
Flera register på gång
Bouppteckningsregister. Registrering pågår.
De maskinskrivna bouppteckningsregister som finns digitaliserade görs sökbara.
Svenska i USA 1940
Ett utdrag från den amerikanska folkräkningen 1940 över de personer som uppges vara födda i Sverige. Omfattar delstaterna Kansas, Missouri och Oklahoma.
Ny namnlag – inlägg av Erland Ringborg
Enligt lagförslag ska alla efternamn i fortsättningen förvärvas efter ansökan. När ett barn föds ska föräldrarna ansöka om både barnets för- och efternamn, och det ska finnas fler alternativ när det gäller
just efternamnet.
Bland annat blir det möjligt att skaffa dubbla efternamn, att till exempel ta varandras namn och kombinera dem på valfritt sätt till ett gemensamt namn.
Alla namn som går att ha som efternamn ska gå att ha som en del i ett dubbelt efternamn och det ska
vara fritt fram att välja ordningsföljd. Den enda begränsningen är att efternamnet endast kan bestå av
två namn.
Flera av reglerna uppges att syfta till att möjliggöra en större namngemenskap inom familjer. Genom
den nya lagen blir de vanligaste efternamnen tillgängliga för alla. Efternamn som bärs av minst 2000
personer ska bli fria för alla.
Lagförslaget innebär också att det blir enklare att byta namn. Det blir till exempel möjligt att byta föroch efternamn hur många gånger man vill. Vilket inte är möjligt idag.
När bruket av patronymika successivt upphörde från slutet av
1800-talet var det användandet av den kvinnliga ändelsen som
övergavs först. I dag har -dotterändelsen åter blivit vanlig i nybildade efternamn. Enligt det nya lagförslaget ska den som vill,
utan inskränkningar och avgiftsbelagd prövning, få använda det
äldre namnskicket med patronymika eller metronymika.
Enligt det nya förslaget kommer även män att kunna ha efternamn som slutar på -dotter då möjligheten att ta ett efternamn
som är bildat av en förälders förnamn med tillägg av -son eller dotter inte är beroende av könstillhörighet.
Skatteverket blir ensam myndighet i och med den nya lagen,
som väntas träda i kraft den 1 juli 2017.
Anders Berg redogjorde för projektet NÅDD, Namn Åt De
Döda, en ny dödskiva för tiden 1860-2016. 400 volontärer är nu
sysselsatta i projektet. Föregående skiva kompletteras även under 1900-talet. Föreningar har redan gjort register, som kommer
att användas som underlag då den nya skivan produceras. Flera
volontärer behövs. 22% av Sveriges församlingar är inte påbörjade. Felaktigheter rättas till kommande
utgivning. På Rötters hemsida finns upplysning om hur man anmäler sitt intresse.
Riksstämma
Erland Ringborg öppnade riksstämman och hälsade välkommen till 125 ombud från 76 föreningar.
Emigrantinstitutets vänner i Växjö har tillkommit som ny medlem i förbundet.
Till ordförande för stämman valdes förre kommunalrådet i Umeå Lennart Holmlund.
Verksamhetsberättelse och förvaltningsberättelse redovisades och godkändes. Erland Ringborg poängterade att det ekonomiska resultatet är bra, ett positivt resultat på 812.000 kr. Det beror på ökade
intäkter ifrån försäljning av handböcker och dödskivan. Även revisionsberättelsen godkändes och
stämman tillstyrkte ansvarsfrihet för styrelsen.
Motioner
Ett sent inkommet förslag från förbundsstyrelsen gällande stadgeändringar om när riksstämma senast
ska hållas, budget och flerårsplan samt extern stämmoordförande diskuterades. Beslöts att ordinarie
stämma ska hållas senast den 15 september. Även förslaget om budget och flerårsplan godkändes.
Däremot förelåg viss osäkerhet om extern stämmoordförande, vilket Erland Ringborg föreslog skulle
ytterligare behandlas till nästa års riksstämma. Motion angående utgivning av Sveriges befolkning
2000 besvarades av förbundsstyrelsen med att arbete pågår mellan Riksarkivet och Försäkringskassan.
Beträffande motion om släktforskning för invandrare svarar förbundsstyrelsen att planer finns att utge
en handbok som beskriver hur man gör för att söka rötter i berörda länder.
Valberednings förslag
Till ordförande 2016-2018 valdes Erland Ringborg (omval). Till ledamöter i förbundsstyrelsen under
samma period valdes Bo Peter Persson (omval), Christian Arnet (omval), Eri Larsson (omval), Viktoria Jonasson (omval) samt Peter Niwong (nyval).
Årets Örnbergpristagare
Victor Örnbergs hederspris tilldelades Anna-Lena Hultman, som gjort stora insatser inom släktforskarrörelsen. Hon är en av våra främsta experter på emigrantforskning. Tillsammans med Ted Rosvall tillkom handboken Emigrantforskning. Hon har varit värd för databasen Emibas och ägnat åtskilliga studieresor att fotografera svenska kyrkböcker och gravstenar från de svenska församlingarna i USA och
hjälpt många svenskamerikaner att finna sina rötter i Sverige. Tillsammans med Gunilla Didriksson
har Anna-Lena utvecklat förbundets kurser för blivande kursledare i släktforskning och hållit sådana
kurser runt om i landet. Som projektledare för Sveriges dödbok och projektet namn åt de döda har hon
gjort stora insatser. Hon har varit värd för Anbytarforum och Gravstensinventeringen. Hon är aktiv
inom hembygdsrörelsen och är ordförande i Ulricehamnsbygdens forskarklubb.
Årets eldsjäl
Björn Johansson var en av bildarna av DIS
1980. Han deltog i den inledande fasen av
utvecklingen av Disgen, var styrelseledamot
i DIS till 2000 och redaktör för medlemstidningen Diskulogen till 2003. Tillsammans
med Karl-Ingvar Ångström författade han
den andra handboken i förbundets serie,
Kartforskning, och arbetar nu med en reviderad version av handboken, kallad Släktforska med kartor.
Genealogisk ungdom
Styrelsen för GU-fonden har beslutat tilldela
Donald Freij, nominerad av Föreningen
DIS, stipendium om 5000 kr. Han samarbetar med skolorna i Värnamo, där han berättar om släktforskning för elever på grundskolans högstadium.
Hedersdiplom
Robert Hammarstedt var aktiv vid bildandet av DIS-MITT i början av 1990-talet och under en period
dess ordförande och haft olika befattningar i Midälva Genealogiska förening. Han har som tekniskt
intresserad medverkat i utvecklingen av Disgen.
Ingealena Marthin, nominerad av Lappmarkens Släkt- och bygdeforskare, var en av bildarna av denna
förening 1991 och dess första ordförande. Hon har lämnat uppgifter till Sveriges dödbok och till Granstensinventeringen och kartlagt det nya livet för dem som emigrerade till USA från Vilhelmina
socken. Framför allt har hon de senaste fyra åren varit en engagerad och aktiv projektledare för en
grupp som arbetat med den omfattande kartläggning av befolkningen i Dorotea som dokumenterats i
bokverket Doroteaborna.
Lars-Olof Nordesjö, nominerad av Gagnef Släktforskarförening, en av bildarna av denna förening
2004 och har sedan dess varit en drivande kraft i föreningens verksamhet. Han leder nybörjarkurser i
släkthistorisk forskning och ägnar mycket tid åt olika uppdrag inom släktforskning och hembygdshistoria.
Guy Persson, nominerad av Blekinge släktforskarförening, är sedan många år en engagerad medlem i
föreningens styrelse. Han utför sina uppdrag med stor noggrannhet, omtanke och värme.
Årets släktbok
Förbundsstyrelsen hade svårt att avgöra val av årets släktbok, då det gällde att ställa två alternativ mot
varandra. Den ena en bok av berättarkaraktär mot en bok som innehåller omfattande register och familjer. Lösningen blev att belöna ett verk i vardera kategorin och låta prissumman delas. Sanning,
skröna och muntlig tradition av Gunnar Dahl, nominerad av Hallands Släktforskarförening, är en av
mottagarna av detta pris. Det andra priset tilldelades Doroteaborna – 1935, utgiven av Lappmarkens
Släkt- och bygdeforskare, nominerad av Lyckselebygdens släktforskarförening. Boken handlar om befolkningen i Åsele lappmark. Varje by och varje familj i Dorotea dokumenteras. Möjlighet finns att
studera t ex nybyggandet, utvecklingen och namnskick mm.
Invigning
Invigning av årets Släktforskardagar skedde i Nolias lokaler under medverkan av Anna Nyberg, ordförande i Södra Västerbottens Släktforskare, Erland Ringborg, ordförande i Sveriges Släktforskarförbund, Margareta Rönngren, kommunalråd i Umeå kommun, Magdalena Andersson, landshövding i
Västerbotten och Greger Ottosson, konferencier. Umeås historia berördes bl. a. Staden grundades
1622. Erland Ringborg kåserade om släktforskning. Magdalena Andersson förklarade årets släktforskardagar invigda. Skådespelaren Pia Johansson med rötter i dessa trakter, underhöll på invigningen.
Pia hade på eftermiddagen ett uppskattat och fullsatt föredrag, ”Är vi våra gener, eller är det för sent
att ändra sig?” Pia medverkade i Vem tror du att du är i TV 2011.
Mässa och utställning
Ett 90-tal utställare visade produkter
och aktiviteter på Nolia. Föreningar
från Norrland var väl representerade.
DNA är fortfarande ett intressant område att tillämpa i släktforskningen.
Family Tree DNA erbjöd DNA-tester
tillgängliga för köp. Sällskapet Vallonättlingar avser att utkomma med en ny
vallonskiva. Ny bok om vallonska rötter
utkommer i höst. Den handlar om vallonernas historia, språk, kontrakt, migration, yrkeskunnande och sociala liv i
Sverige samt släktforskning om valloner. Sveriges Släktforskarförbund har
utkommit med nya handböcker – Samiska Rötter och Källkritik och källhänvisningar. Genealogiska Föreningen visade projektet Inrikes
pass, som ger värdefull hjälp att följa t ex gesäller m fl som rörde sig i landet utan att bli skrivna i kyrkoarkiven. På medlemssidorna finns nu 90000 namn registrerade och sökbara. Vid inrikes resa fram
till 1860 behövde varje resenär vara försedd med ett pass utställt för just den resa personen gav sig ut
på. Detta för att inte bli häktad för lösdriveri. Uppgifter om resenärer finns i pass, passjournaler, gästgiveridagböcker och några andra arkivhandlingar, men vi hittar dem som regel inte i kyrkböcker. Registrering av nya uppgifter pågår. Föreningen önskar att nya medlemmar deltar i arbetet, då det finns
ett omfattande material att registrera. Föreningen har gett ut Johan Bures Släktbok 1400-1640 på en
sökbar DVD. Till grund för denna har används Urban Sikeborgs transkription av dels originalversionen av släktboken, som historikern Tiina Miettinen upptäckte, dels en svensk avskrift från 1714 av en
första version av släktboken. Svenska Migrationscentret har utkommit med en ny bok om Skogshuggarna i Fjärran västerns skogar, som är en unik dokumentation av ett stycke utvandringshistoria vi
sällan hört berättas om. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var svenskarna dominerade
i skogshuggarlägren. Med sin erfarenhet av skogsarbete, sin arbetsmoral och vilja att hugga i, blev de
snabbt aktade och var med och byggde upp USA:s storstäder på västkusten. Old Books, www.obdr.se
har ett omfattande utbud av digitaliserade utgåvor av Gods och Gårdar 1935-1945, Sveriges bebyggelse 1945-1966, polisunderrättelser, Svenskt porträttgalleri och Sveriges privata företagare.
Föreläsningsprogram
Bland föreläsarna kan nämnas Maud Wedins föredrag om Skogsfinnarnas kolonisation i Norrland.
Tom Justin berättade om släkten Sursill. Peter Sjölund vidareutvecklade DNA med livet efter topsningen. Fredrik Olsson Spjut berättade om den svenska järnhanteringens historia – produktion, lokalisering och förändring. Anders Nordström från Riksarkivet berättade om det ökade intresset för digitaliserad arkivinformation. Håkan Sjöberg berättade om häxprocesserna i Ådalen. Claes Westling talade
om mindre kända källor för släktforskare. Riksarkivet förvarar ungefär 75 mil arkivhandlingar varav
cirka tre procent är tillgängligt över Internet. Claes gav exempel på sådant som inte är skannat och
som inte alltid är så välkänt bland släktforskare.
Släktforskardagarna 2017
Hallands Släktforskarförening kommer att arrangera 2017 års Släktforskardagar i Arenahallen i Halmstad 26-27 augusti 2017. Tema: Vägar till Västerhavet.