Motioner 2 Innehåll Sverigedemokratisk kommunpolitik.............................................................................................. 8 Brottsbekämpning.............................................................................................................................. 8 KBB01 - Åtgärder mot olaglig affischering .................................................................................. 8 KBB02 - En kommunal polis kan skapa förtroende och bättre samverkan med kommunens invånare .......................................................................................................................................... 8 KBB03 - Samverkan mellan inför större evenemang mellan kommun och Polis .................. 10 Äldre-och handikappomsorg ........................................................................................................... 11 KÄH01 - Inför avgiftsfria halkskydd till personer över 65 år ....................................................... 11 KÄH02 - Motion om luftkonditionering på äldreboenden ........................................................ 12 KÄH03 - Äldre - Rätten att som svensk förstå och bli förstådd av sin omsorgsgivare. ......... 13 KÄH04 - Skärpta regler för kommuner som ej tar hem sina gamla och sköra efter operationer och annan vård........................................................................................................ 14 KÄH05 - Mätning av nattfasta inom hemtjänsten ..................................................................... 15 KÄH06 - Byt benämningen funktionshinder till funktionsnedsättning ..................................... 16 KÄH07 - Valfrihet och mångfald inom Hemtjänsten ................................................................. 17 KÄH08 - Överlämning av patienter från landsting till kommuner ........................................... 18 KÄH09 - Nylagad mat till de äldre .............................................................................................. 19 KÄH10 - Delaktighet och tillgänglighet för funktionshindrade ................................................. 20 KÄH11 - Tilläggsmotion angående att ge våra brukare en mer kvalitativ vardag................. 22 KÄH12 - Kostnadsfria hjälpmedel .............................................................................................. 23 KÄH13 - Lekplatser för funktionsnedsatta barn......................................................................... 24 KÄH14 - Trygghetsboende framför hemtjänst .......................................................................... 25 KÄH15 - Motion om tillgänglighet för funktionshindrade......................................................... 27 Invandring, assimilering och återvandring ................................................................................... 28 KIA01 - Ändringsyrkande under punkt 6.2 Högre krav - assimilering istället för integration28 KIA02 - Bidrag till etniska föreningar ......................................................................................... 29 KIA03 - Heltäckande slöjor ......................................................................................................... 30 KIA04 - Lika för alla barn .............................................................................................................. 31 KIA05 - Kommunen ska inte belastas för utbildning till återvändande .................................. 31 KIA06 - Stimulera återvandring - ändringsförslag ................................................................... 32 KIA07 - Tillägg angående assimilering ..................................................................................... 33 KIA08 - Samhällsinformation till ALLA som kommer till Sverige .............................................. 34 KIA09 - Tilläggsmotion om utbildning i flickors och kvinnors rättigheter ............................... 35 3 Ekonomi............................................................................................................................................. 36 KEK01 - Handlingsplan för att minska beroendet av det kommunala utjämningssystemet 36 KEK02 - Kostnadseffektivitet bör genomsyra all kommunal aktivitet ...................................... 37 KEK03 - Motion om tillägg till 3.1 "ökad effektivitet i den kommunala verksamheten" ......... 38 KEK04 - Ekonomisk transparens inom kommunen.................................................................. 38 KEK05 - Minska den kommunala byråkratin för småföretagare ............................................ 40 KEK06 - Stimulera innovations- och produktutveckling............................................................ 40 Kultur .................................................................................................................................................. 41 KKU01 - Gammeldans i gymnastik- och idrottsundervisning................................................... 41 KKU02 - Inga skattemedel till destruktiva kulturyttringar ......................................................... 42 Demokrati ......................................................................................................................................... 43 KDE01 - Belöna kommuninvånare som visat civilkurage ......................................................... 43 KDE02 - Resultatet av kommunala folkomröstningar ska alltid verkställas ........................... 44 KDE03- Bindande Kommunala folkomröstningar .................................................................... 45 KDE04 - Tilläggsyrkande under punkten 2.1 Vitaliserad demokrati - inflytande och tillgänglighet ................................................................................................................................. 46 KDE05 - Inför E-förslag i kommuner ........................................................................................... 47 KDE06 - Motion om diskrimineringsgrunder ............................................................................ 48 KDE07- Insynsplatser bör vara arvoderade .............................................................................. 49 KDE08 - Demokratiberedning ..................................................................................................... 50 KDE09 - Politisk acceptans – en fråga om demokrati och rättssäkerhet ............................... 50 KDE10 - Bidrag till icke-demokratiska och våldsbejakande organisationer ........................... 51 KDE11 - System med kommunala stadsdelsnämnder ............................................................. 52 KDE12 - Politik på lika villkor (kapitel 2.2).................................................................................... 53 Skola och utbildning......................................................................................................................... 55 KSU01 - Ändringsyrkande under punkten 8.1 Lärande i skolan .............................................. 55 KSU02 - Revidering av text och förslag i kapitel 8 så att synen på skoluniform beaktas ..... 56 KSU03 - Tilläggsyrkande under punkten 8.3 Valfrihet, ansvar och medbestämmande...... 56 KSU04 - Ändringsyrkande i brödtexten under 8.1 Lärande i skolan....................................... 57 KSU05 - Sverigedemokraterna bör inte driva frågan om könssegregerad gymnastikundervisning ............................................................................................................... 58 KSU06 - Lokalt tillagad skolmat .................................................................................................. 59 KSU07 - Sommarskola................................................................................................................. 60 KSU08 - TBC-vaccin till elever inom barnomsorg och skola..................................................... 61 KSU09 - 8.4 Ett hållbart samhälle............................................................................................... 62 4 KSU10 - Tillägg av nytt avsnitt avseende samhällsorientering för nyanlända och asylsökande elever ...................................................................................................................... 62 KSU11 - Omformulering av begreppet "terrorutövande trosuppfattningar" ........................... 64 KSU12 - Självförsvar i skolan ....................................................................................................... 65 KSU13 - Slöja i förskolan .............................................................................................................. 66 KSU14 - Bunkeflomodellen – friskare barn med en mer hälsofrämjande livsstil .................. 66 KSU15 - Trygg i skolan (kapitel 8.2) ............................................................................................. 67 KSU16 - Skola och utbildning / Tillägg till avsnittet 8.1 Lärande i skolan ................................ 69 KSU17 - Kortare yrkesprogram ................................................................................................... 70 KSU18 - Lika villkor........................................................................................................................ 70 KSU19 - Vikten av SYV ................................................................................................................... 71 KSU20 - Tilläggsmotion gällande lovskolor .............................................................................. 72 KSU21 - Tilläggs- och ändringsmotion angående satsning på narkotikahund i skolan ...... 74 Individ- och familjeomsorg ............................................................................................................. 76 KIF01 - Inför referenser och källhänvisning i applicerbara delar av programmet................. 76 KIF02 - Utökat samarbete med SiS samt medling ..................................................................... 77 KIF03 - Åtgärder mot medvetet sabotage barns relation med den andre föräldern – efter separation..................................................................................................................................... 78 KIF04 - Barnomsorg - I ur och skur?........................................................................................... 80 KIF05 - Komplettering under punkt 7. Barnomsorg.................................................................. 80 KIF06 - Utbildning av Gode Män ................................................................................................. 81 KIF07 - Tilläggsmotion om rök- och alkoholförbud på HVB-hem ........................................... 82 Samhällsbyggnad ............................................................................................................................ 83 KSB01 - Förbud mot offentligt passivt och aktivt tiggeri ............................................................ 83 KSB02 - Kommunala bostäder och diskriminering .................................................................. 84 KSB03 - Miljöanpassade kollektivtrafiksystem .......................................................................... 85 KSB04 - Mopedkörning på cykelbanor...................................................................................... 85 KSB05 - Klargör innebörden av landsbygdsförsäkringar i inriktningsprogrammet.............. 86 KSB06 - Cykelutbyggnad med förnuft ........................................................................................ 87 KSB07 - Säkra skolvägar ............................................................................................................. 88 KSB08 - Olaglig andrahandsuthyrning. ..................................................................................... 89 KSB09 - Tiggeriförbud - Ändringsyrkande................................................................................. 90 KSB10 - Motverka all form av förtur av kommunala markanvisningar som baserat på etnicitet eller bakgrund ................................................................................................................. 91 KSB011 - Renoveringstakt i VA-nätet ........................................................................................... 92 5 KSB12 - Motion till kommunfullmäktige angående etablerande av en vätgasstation .......... 93 KSB13 - Skärpning av respektavstånd för vindkraftverk ........................................................... 94 KSB014 - Amplitudmodulerat lågfrekvent ljud (OAM) och lågfrekvent ljud, samt LCA .......... 96 KSB015 - Öka självförsörjningsgraden i landet genom samdistribution ................................ 97 KSB16 - Tilläggsmotion angående beredskap i alla kommuner............................................. 98 KSB17 - Laddstolpar för elfordon vid nybyggnation av kommunala parkeringsytor ............ 100 KSB18 - Förberedelse för beställningar av laddstolpar på kommunens parkeringsplatser102 KSB19 - Kommunen bör köpa in elbilar .................................................................................... 104 KSB020 - Handlingsplan för att erbjuda en laddstolpe till kommunens alla invånare med elbil ............................................................................................................................................... 105 KSB21 - Äldreboenden................................................................................................................ 107 KSB22 - Förslag om att ett bostadspolitiskt kapitel ska föras in i det Kommunpolitiska programmet ................................................................................................................................ 108 KSB23 - En rimlig bilparkeringsnorm ........................................................................................ 112 KSB24 - Bibehålla formspråk ..................................................................................................... 113 Miljö, djur och natur ........................................................................................................................ 114 KMN01 - Ändringsyrkande under punkten 14.1 Miljö för framtiden ....................................... 114 KMN02 - Järnvägstransporter ................................................................................................... 115 KMN03 - Miljö för framtiden ...................................................................................................... 116 KMN04 - Fyrverkeri och andra pyrotekniska varor .................................................................. 116 KMN05 - Miljö djur och natur (kapitel 14).................................................................................. 118 KMN06 - Miljö djur och natur (kapitel 14).................................................................................. 119 Kommunen som arbetsgivare ....................................................................................................... 120 KKA01 - Inför källhänvisning och referens i applicerbara delar av programmet 2.............. 120 KKA02 - Lika assistansvillkor för kommunal som privat regi.................................................. 121 Partistyrelsens yttrande .................................................................................................................. 122 Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta...................................... 122 KKA03 - Öka arbetsgivarattraktiviteten hos kommuner- och landsting................................ 123 KKA04 - L-ABC, HLR och AKUT-test ........................................................................................... 124 KKA05 - Motion om ”Mantouxtest” och TBC ............................................................................ 125 KKA06 - TBC Vaccin till anställda inom kommunerna ............................................................ 126 KKA07 - Arbetsträning som större inslag i missbruksvården ................................................ 127 KKA08 - Meriterande folkbokföring .......................................................................................... 128 Övrigt ................................................................................................................................................ 129 KÖV01 - Enhetliga dokument tillsammans ............................................................................... 129 6 KÖV02 - Ändringsmotion angående att stryka text i avsnitt 3.1 i det kommunpolitiska inriktningsprogrammet............................................................................................................... 130 KÖV03 - Ett program som är aktuellt även efter att val har hållits ......................................... 131 Sverigedemokratisk landstingspolitik ........................................................................................ 133 Hälso- och sjukvård ........................................................................................................................ 133 LHS01 - Gör hälsoundersökning obligatorisk för nyanlända .................................................. 133 LHS02 - Psykiatrisk kompetens i primärvården ....................................................................... 134 LHS03 - Ändra ordet "döva" till "funktionshindrade" ............................................................... 135 LHS04 - Satsa på att minska lidandet och kostnaderna för Alzheimers och andra demenssjukdomar ..................................................................................................................... 136 LHS05 - Färdigbehandlade patienter på våra sjukhus ........................................................... 137 LHS06 - Tandvårdsförmån till landets fattigpensionärer ........................................................ 138 LHS07 - Hälsokontroller av asylsökande och papperslösa/illegala invandrare .................. 139 LHS08 - Hälsosamtal .................................................................................................................. 140 LHS09 - Tydligare skrivning om hyrläkare och hyrsjuksköterskor .......................................... 141 LHS10 - Reviderat komplett Landstingspolitiskt program avseende Hälso- och sjukvård ... 142 LHS11 - Ändring sidan 5 gällande behandlingens start .......................................................... 158 LHS12 - Ändring sidan 5, kvalificerad bedömning................................................................... 158 LHS13 - Ändring sidan 5, malplacerad mening ....................................................................... 159 LHS14 - Ändring i sidan 6 gällande omskärelse ...................................................................... 160 LHS15 - Ändring i sidan 6 gällande tolk .................................................................................... 161 LHS16 - Ändring i sidan 7 gällande våra punktförslag ............................................................ 161 LHS17 - Ändring i sidan 7 gällande telefonbokning................................................................. 162 LHS18 - Ändring i sidan 8 gällande hembesök........................................................................ 163 LHS19 - Ändring i sidan 8 gällande specialister....................................................................... 165 LHS20 - Ändring i sidan 8 gällande ssk.................................................................................... 166 LHS21 - Ändring i sidan 7 gällande remissförfarande och vårdgaranti ................................ 167 LHS22 - Tillägg till punktförslag på sidan 8 .............................................................................. 168 LHS23 - Ändringsförslag sidan 11 gällande demens .............................................................. 169 LHS24 - Ändringsförslag sidan 12 gällande glasögonbidrag ................................................ 170 LHS25 - Ändringsförslag sidan 11 gällande äldrepedagoger ................................................. 171 LHS26 - Ändringsförslag sidan 14 gällnade palliativ vård ...................................................... 172 LHS27 - Ändringsförslag sidan 18 gällande hälsoförebyggande förslag ............................. 173 LHS28 - Ändringsförslag sidan 2 och sidan 7 gällande rubrik .............................................. 173 7 LHS29 - Ändring i sidan 5, formalia .......................................................................................... 174 LHS30 - Satsa mer av kulturen på sjukvårdens patienter ....................................................... 174 LHS31 - Tandvård ........................................................................................................................ 176 LHS32 - Aktiv dödshjälp.............................................................................................................. 177 LHS33 - Migranter samt papperslösa ...................................................................................... 178 LHS34 - Öppna för en skatt på livsmedel med högt sockerinnehåll ..................................... 179 LHS35 - Motion om att Sverigedemokraterna ska verka för att införa Värdebaserad vård 180 LHS36 - Motion om att införa arbetsväxling inom sjukvården ............................................... 182 LHS37 - Tolkning .......................................................................................................................... 183 LHS38 - Verka för ett införande av Case Management .......................................................... 184 LHS39 - Översyn av kallelse till riskpatienter ............................................................................ 186 LHS40 - Alternativ till guttaperkametoden inom Folktandvården........................................... 186 LHS41 - Familjehemsvård ........................................................................................................... 188 LHS42 - Gemensamt vårdinformationssystem ........................................................................ 189 LHS43 - Motion om att tillföra mer förslag avsnittet Hälso- och sjukvård ............................. 190 LHS44 - Motion om att tillföra fler förslag i avsnittet 2.2 Psykisk Ohälsa ............................... 192 LHS45 - Motion om att utveckla förslag i 2.6 Förebyggande hälso- och sjukvård............... 192 LHS46 - Inför kostnadsfri profylax, diagnosticering och behandling av parodontit i SD:s sjukvårdsprogram ...................................................................................................................... 194 Infrastruktur och kollektivtrafik ........................................................................................................ 195 LIK01 - Motion angående etablerandet av vätgasstationer i Sveriges landsting ................. 195 LIK02 - Regionen bör köpa in elbilar ......................................................................................... 196 LIK03 - Laddstolpar för elfordon vid nybyggnation av landstingets parkeringsytor ............. 198 LIK04 - Underlätta personalrekryteringen genom personalbostäder. ................................. 200 Kultur ............................................................................................................................................... 202 LKU01 - Förtydligande av skillnaden mellan lånord och t.ex. missbruk av anglicismer ..... 202 Regional tillväxt............................................................................................................................... 202 LRT01 - Öppna standarder ........................................................................................................ 202 LRT02 - Hallandsmodellen, fokusera på arbetslösa generellt istället för bara arbetslösa byggnadsarbetare ..................................................................................................................... 204 Övrigt ............................................................................................................................................... 205 LÖV01 - Större språklig tydlighet i Sverigedemokraternas förslag ........................................ 206 LÖV02 - Skärpning av formuleringar i inledningen av dokumentet ..................................... 207 LÖV03 - Demokrati i landstingsprogrammet .......................................................................... 207 8 Sverigedemokratisk kommunpolitik Inriktningsprogram för en sverigedemokratisk kommunpolitik Brottsbekämpning KBB01 - Åtgärder mot olaglig affischering Motionär Martin Westmont Stockholms stad / 60953 Motionstext Olaglig affischering i form av posters och klistermärken är något som förfular stadsbilden för medborgarna på ett liknande sätt som klotter gör anser motionären. Den olagliga affischeringen bör förslagsvis behandlas likartat med hur man hanterar olagligt klotter i den kommunala verksamheten. Jag föreslår KLK 2016 besluta att andra förslaget under 4.2 ändras till: "Olagligt klotter som olaglig affischering ska inte finnas i stadsbilden" Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens åsikt. Olaglig affischering kan på samma sätt som olagligt klotter inverka negativt på invånarnas trivsel och trygghetskänsla. Det kan dessutom även medföra nedskräpning när affischerna antingen faller ned eller rivs av. Av denna anledning bör olaglig affischering läggas till i formuleringen. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. KBB02 - En kommunal polis kan skapa förtroende och bättre samverkan med kommunens invånare Motionär 9 Per Ossmer, gruppled Stockholms kommunfullmäktige / 16160 Motionstext I ett antal stadsdelar, främst i våra storstäder, har kriminaliteten tagit så stora proportioner att den majoritet av icke kriminella som bor i dessa områden får sin dagliga tillvaro påtaglit inskränkt och ibland mycket allvarligt påverkad. De som bor utanför dessa områden kan via media chockeras av bilbränder, rån, utpressning och emellanåt daglig skottlossning. Men problemet är trots allt mest aktuellt för alla dem som vill leva, bo samt arbeta i lugn och ro i de oroliga områdena. Den statliga polis, som just nu genomgår en stor omorganisation, har inte förmått vända den negativa utveckling som pågått i några decennier. Det har t o m uppstått s k no go zoner, d v s områden där polisen inte gärna aktiverar sig eller ingriper. Omfattande, kraftfulla ingripanden , "upprensningar", har i egentlig mening inte förekommit. Tvärtom visar olika mediala reportage hur polisen vid kon-frontationer med kriminella gäng hellre tar ett steg tillbaka än ett steg framåt. Orsakerna kan vara flera: resursbrist, bristfällig utbildning och erfarenhet, men får också sökas i bristande ledarskap i det översta skiktet av en politiserad polisorganisation. Erfarenheterna från främst U S A och städer som New York visar att varaktiga förbättringar kräver ett stärkt förtroende mellan allmänheten och polis. Polisen måste därför ha en lokal förankring i de områden som de har ansvaret för att skydda. Visserligen förekommer det att den statliga polisen förlägger polisstationer till oroliga områden, men det är inte tillräckligt. Svensk polis var fram till mitten av 1960-talet i huvudsak en kommunal angelägenhet. Att återvända till mera idylliska dagar där ordningen upprätthölls av polismännen Kling och Klang låter sig inte göras. Brottslighetens svårighetsgrad och en brottslighet som ofta överskrider nationsgränser kräver för vissa brott en centraliserad, statlig styrning. Polisstyrelser med folkvalda som tidigare fanns i varje län är numera avskaffade. En reformerad kommunal polis med tillgång till nödvändiga tekniska hjälpmedel ter sig alltmera nödvändig för de kommuner som upplever det svårt att klara kommuninvånarnas säkerhet. Kommunerna får givetvis betala för sin egen polis, men de kan också på ett helt annat sätt än för närvarande komma att styra sin polis och deras insatser. Den kommunala polisen kommer närmare kommunens invånare. Det gör också politikerna som måste vara beredda att bättre informera sina invånare och som också måste vara beredda att i vanlig politisk ordning försvara sina insatser. I dag är avståndet mellan medborgaren och staten med dess rikspolischef oändligt stort. Det behövs till en början en statlig utredning om kommunal polis och om gränsdragningen mot ordningsvakter och annan säkerhetspersonal samt givetvis mot den statliga polisen. Jag föreslår KLK 2016 besluta 10 att i inriktningsprogrammet för kommunalpolitik, avsnitt 5 Brottsbekämpning, läggs in text som ställer krav på en kommunal polis. att 2016 års Kommun och Landstingskonferens begär hos SD:s partistyrelse att SD genom sina representanter i Riksdagen hemställer om en statlig utredning syftande till inrättande av en kommunal polisorganisation för de kommuner som så önskar. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen anser att polisens ledning och organisation har blivit allt mer aktuell fråga. Problemen som motionären pekar ut är dessutom verkliga och behöver åtgärdas. Frågan om en kommunalisering av polisen innebär dock att en statlig myndighet behöver avskaffas och delas upp i flera kommunala enheter. Partistyrelsen bedömer att detta skulle innebära stiftande och upphävande av lag. Detta, liksom att hemställa en statlig utredning, ankommer därmed snarare på riksdagen än på enskilda kommuner. Kommun- och landstingskonferensen syftar endast till att behandla politiska förslag som är möjliga för Sverigedemokraterna att driva på kommun- och landstingsnivå. Partistyrelsen tar dock tacksamt emot liknande motioner och förslag i samband med Landsdagarna 2017, där just frågor på just rikspolitisk nivå debatteras och beslutas. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KBB03 - Samverkan mellan inför större evenemang mellan kommun och Polis Motionär Magnus Olsson Malmö stad / 28866 Motionstext Under sommaren 2016 har det på fler olika festivaler runt om i vårt land inträffat en mång sexuella ofredanden och våldtäkter. För oss Sverigedemokrater att det en självklart att både män, kvinnor, ungdomar och barn skall kunna känna sig säkra på olika kommunala evenemang. Jag föreslår KLK 2016 besluta att Kommunen ska inför större evenemang samverka med polisen och fördela åtgärder och ansvar i syfte att förhindra sexuella ofredanden. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen har kännedom om de vida problem som drabbat och alltjämt drabbar unga kvinnor och tjejer på olika festivaler runt om i landet. Partistyrelsen delar vidare motionärens uppfattning att alla och envar skall kunna känna sig trygg såväl på festivaler som på andra platser. Motionären och partistyrelsen delar även uppfattningen att kommunen bör avlasta 11 polisen från administrativa sysslor som inte innebär myndighetsutövning, i utbyte mot att polisen kan bli mer synlig på gator och torg. Det framgår dock inte helt tydligt vad motionären menar med att kommunen skall samverka med polisen och fördela åtgärder och ansvar utöver vad partistyrelsen redan anfört. En rimlig ansvarsfördelning torde vara den som följer av lagen; nämligen att det är en polisiär uppgift att gripa och lagföra brottslingar. Partistyrelsen har vidare uppfattningen att de problem som uppstått i första hand beror på en ansvarslös invandringspolitik, i andra hand på en polisledning som inte är intresserad av att lösa de problem som uppstått därav. Förslag om lösningar på dessa två frågor är vidare något som Sverigedemokraterna redan driver intensivt på rikspolitisk nivå, i form av riksdagsmotioner, medieframträdande, debattartiklar, politiska program och rapporter. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att anse motionen vara besvarad. Äldre-och handikappomsorg KÄH01 - Inför avgiftsfria halkskydd till personer över 65 år Motionär Johanna Johansson Falköpings kommun / 48585 Motionstext Det är drygt 5 gånger fler som dör i halkolyckor än i trafiken. Nästan 1500 dödsfall per år. Kostnaderna för samhället är avsevärda och varje förhindrad halkolycka innebär stora besparingar i pengar och framförallt lidande. Enligt en utredare på MSB (myndigheten för samhällsskydd och beredskap) ligger antalet fallolyckor där personen behöver söka vård på ca 25.000 per år. Det är mestadels äldre som drabbas, kroppen blir skörare med åren och när olyckan är framme drabbas därför den äldre oftast mycket värre. Rehabiliteringen kan ta lång tid och för en del innebär halkolyckan att de får ett livslångt vårdbehov. Förutom svårt lidande så innebär detta enorma kostnader för samhället på ca 25 miljarder per år. Snittkostnad per olycka blir då 1 miljon kronor. Jag föreslår därför att kommunerna kostnadsfritt tillhandahåller halkskydd till skor för alla kommuninvånare som fyllt 65 år. Den totala kostnaden för kommunen borde betraktas som marginell jämfört med kostnaderna för en enskild fallolycka. Jag föreslår KLK 2016 besluta 12 att Sverigedemokraterna bör arbeta för att kommunerna köper in och tillhandahåller halkskydd för skor till alla kommuninvånare som fyllt 65 år. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen ställer sig positiv till motionärens förslag då den delar motionärens uppfattning att vikten av att arbeta preventivt för att motverka fallolyckor. Vi anser vidare att detta förslag, avgiftsfria halkskydd för personer över 65 år, bör ingå som en del i arbetet med fallprevention. Detta ligger nämligen väl i linje med de övriga åtgärderna för att motverka fallolyckor som beskrivs i kapitlet 11.4 ”Friskvård och fallprevention” i kommuninriktningsprogrammet. Förslaget kan även bidra till att förverkliga den nollvision för fallolyckor som vi anser bör införas inom vård och omsorg, vilken även är beskriven i landstingsinriktningsprogrammet. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. KÄH02 - Motion om luftkonditionering på äldreboenden Motionär Patrik Ohlsson Ängelholm / 31214 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Johan Wifralius 66977 Motionstext Det är idag inte ovanligt att kommunala äldreboenden saknar anläggningar för ett gott inomhusklimat. Värme på vintern är oftast inget problem, men många äldre far illa under somrarna eftersom luftkonditionering ofta saknas på äldreboenden. Eftersom somrarna tenderar att långsiktigt bli allt varmare i Sverige, så är detta ett växande problem. Ett gott inneklimat är en förutsättning för hög livskvalitet för våra äldre. Jag föreslår KLK 2016 besluta att ett åtgärdsförslag införs i inriktningsprogrammet om att luftkonditionering skall finnas på alla kommunala äldreboenden. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen förstår och delar motionärens goda intentioner och viljan att bidra till en förbättrad boendestandard på äldreboenden vid händelse av värmebölja. Sverigedemokraterna månar om de äldre och driver därför många olika förslag med satsningar just med syftet att förbättra kvalitén för de äldre på äldreboenden. Ett uttryckligt krav på att luftkonditionering ska finnas på alla kommunala äldreboenden anser vi dock vara alltför detaljstyrande, eftersom olika kommuner av rent geografiska skäl har vitt skilda behov av luftkonditionering. Partistyrelsen anser därför inte att det är praktiskt lämpligt att ålägga alla kommuner att tillgodose detta krav. Däremot förutsätter partistyrelsen att 13 sverigedemokraterna i alla landets kommuner, aktivt arbetar för förbättrad kvalitet på äldreboenden utifrån de förutsättningar och behov som finns även vad det gäller luftkonditionering. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KÄH03 - Äldre - Rätten att som svensk förstå och bli förstådd av sin omsorgsgivare. Motionär Fredrik Lindahl Vallentuna kommun / 53566 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Per Carlberg 19005, Tyresö Robert Stenkvist 35686, Botkyrka Arnold Boström 2225, Huddinge Joakim Oskarsson 56764, Vallentuna Cecilia Richthoff 61258, Vallentuna Christian Lindefjärd 60984, Haninge Sebastian Lindqvist 69781, Botkyrka Peter Wihlner 64013, Österåker Jörgen Bengtsson 56833, Tyresö Patrik Jönsson 31217, Hässleholm Maria Liljedahl 69808, Köping Ann-Christine Frohm Utterstedt 59806, Västerås Petter Nilsson 69171, Umeå David Bergqvist 24789, Nacka Motionstext Vi föreslår en ändring av det första stycket under "11.2 Äldre". Vår motivering till ändringen är att formuleringen som står som förslag riskerar att resultera i en ekonomisk smäll för redan hårt ansatta kommuner. Vi anser att fokuset istället borde ligga på att ge äldre svenskar rätten att förstå och blir förstådda av sin omsorgsgivare. Jag föreslår KLK 2016 besluta att följande stycke tas bort i förslaget till kommunpolitiskt inriktningsprogram. "11.2 Äldre Äldre invandrare som på grund av ålder, demens eller andra orsaker tappat förmågan att förstå och kommunicera på svenska ska om förutsättningar finns kunna få vård på sitt modersmål. Personalrekrytering till avdelningar för äldre invandrare som mist sitt andraspråk ska dock ske på basis av relevanta språkkunskaper och inte etnisk bakgrund. Behoven hos denna grupp av äldre invandrare ska inte få användas som ett rättfärdigande för att diskriminera etniska svenskar genom allmänna regler om etnisk kvotering och positiv 14 särbehandling av invandrare, vilket ofta sker idag. Rätten att kunna förstå och bli förstådd av sin omsorgsgivare ska självklart också omfatta äldre svenskar. Invandrad äldrevårdspersonal med bristande språkkunskaper ska erbjudas kontinuerlig språkutveckling och kraven på kunskaper i svenska, svensk kultur och historia ska höjas vid nyanställning." att följande text skrivs in i det kommunpolitiska inriktningsprogrammet. "11.2 Äldre Äldre svenskar ska ha rätten att förstå och bli förstådda av sin omsorgsgivare. Invandrad äldrevårdspersonal med bristande språkkunskaper ska erbjudas kontinuerlig språkutveckling och kraven på kunskaper i svenska och svensk kultur ska höjas vid nyanställning." Partistyrelsens yttrande Kommunikation mellan vårdtagare och vårdgivare är en grundläggande förutsättning för god vård och omsorg. Därför bör den nuvarande formuleringen kvarstå oförändrad då den belyser vikten av just detta. Vi anser också att den nu gällande formuleringen i stycke 11.2 programmet tillgodoser den oro för en potentiellt skenande kostnadsutveckling som motionärerna framför. Detta då formuleringen ”om förutsättning finns” innebär att man inte avser att tvinga någon kommun att anställa någon med hänvisning till språkbehov. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KÄH04 - Skärpta regler för kommuner som ej tar hem sina gamla och sköra efter operationer och annan vård. Motionär Ralf Dahlgren Lerums Kommun / 67554 Motionstext Det har under många år varit stora brister då gamla och sköra får ligga kvar på sjukhus efter att de är klara att få komma hem . Vår kommun med flera låter de färdigvårdade ligga kvar för att spara in pengar, då detta är ett spel med vem som ska ta kostnaden . Detta skapar ett lidande för brukarna och för anhöriga då det visat sig vara satt i system. Förvaltningarna i kommuner som nu har en regel på 5 dagar och att denna har tänjts på rejält. Nu är en lag på väg som ska sänka denna till tre dagar vilket jag anser inte kommer att förbättra situationen då det kommer att tänjas på denna nya regel likväl . Jag ser denna lag som en tandlös sådan och kan ej ge den trygghet som våra äldre skall ha. Jag vill med denna motion se en nolltolerans där kommunerna agerar omedelbart när de är redo för att få komma hem eller till sitt boende. Detta ger också sjukhusen lediga platser för medborgare som står i kö för att få vård. Det blir också stora kostnader för sjukvården då de inte kan använda sin kapacitet fullt ut. 15 Jag var med vid en presentation med tjänstemän i vår region som visade att det låg ca 40% färdigvårdade och tar upp platser för att kommunerna inte tar sitt ansvar. Jag föreslår KLK 2016 besluta att kommunerna i samråd med sjukhus koordinator ombesörjer att våra gamla och sköra får komma hem när de är färdigvårdade. att kommunernas vård och omsorgsförvaltningar ska ansvara för ett trygg och säker hemtagning med en fullgod uppföljning i eftervården. att Kommunerna får betala full sjukvårdskostnad från första dag till vårdgivaren efter att patienten är klar. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens uppfattning vad avser yrkande ett och två. Detta då den anser att det är viktigt att färdigbehandlade patienter lämnar sjukhuset och frigör vårdplatser. Vad avser yrkande tre anser partistyrelsen att den bör avslås eftersom den aktuella lagstiftningen (lagen – 1990:1404 – om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård, förkortad betalningsansvarslagen, BAL) är under utredning och kommer att ersättas av en ny lag. (se. Ex. SOU 2015:20) Partistyrelsen önskar avvakta utredningens fortsatta beredning samt önskar fatta ett konkret ställningstagande först när ett konkret lagförslag presenteras i riksdagen. Partistyrelsen kommer emellertid att ta motionärens uppfattning, vad gäller fördelning av sjukvårdskostnad, i beaktande när så sker. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla yrkande ett och två. att avslå yrkande tre. KÄH05 - Mätning av nattfasta inom hemtjänsten Motionär Louise Erixon Sölvesborg / 47597 Motionstext Nattfastan bland äldre i samhällets omsorg är ett ämne som diskuterats allt mer de senaste åren, inte minst i efterdyningarna av SVT:s dokumentärserie "världens bästa äldreboende." I de flesta kommunerna mäts dock endast nattfastan på de särskilda boendena. Detta trots att även äldre som har hemtjänst omfattas av Socialstyrelsens rekommendationer om nattfasta på max 10-11 timmar. Om man inte utför kontroller och mäter nattfastan inom hemtjänsten kan man aldrig med säkerhet veta om det finns strukturella problem. Argumenten för att inte införa mätningar inom hemtjänsten är ofta att man inte alltid anser sig kunna mäta exakt hur länge brukaren haft nattfasta då man inte alltid kan precisera exakt när kvällsmackan togs eller om den gamle ätit någonting under natten. Detta argument bör dock inte innebära att all mätning ska uteslutas. Vägar och tillvägagångssätt kan utvecklas av expertisen och anpassas efter just den enskilda situationen. 16 Det privata vård- och omsorgsföretaget Aleris startade år 2013 "Nattfasteprojektet" som riktades till demenssjuka i hemmet. Resultatet av projektet visade att många endast äter en gång per dag och att nattfastan ofta uppgick till 14-15 timmar vilket är helt oacceptabelt. Eftersom Aleris lyckades mäta nattfastan inom sin hemtjänst bör rimligen också kommuner och andra privata aktörer kunna utveckla sätt för att göra det, detta utan att behöva "uppfinna hjulet på nytt." Jag föreslår KLK 2016 besluta att det ska vara Sverigedemokraternas uppfattning att hemtjänstens äldre liksom äldre på särskilda boenden ska omfattas av regelbundna nattfastemätningar Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens uppfattning att det är viktigt att även de som har hemtjänst slipper att ha längre nattfasta än vad Socialstyrelsen rekommenderar och än vad som är nödvändigt. De äldre förtjänar att ha ett lika bra liv oavsett om de bor kvar hemma och har hemtjänst eller om de bor i någon form av äldreboende. Socialstyrelsens rekommendationer vad gäller nattfasta, dvs. en nattfasta på max 10-11 timmar, ska gälla även dem som har hemtjänst. Regelbundna kontroller för att mäta nattfastan är då nödvändigt för att kunna säkerställa efterlevnaden av de regler som finns för nattfasta även inom hemtjänsten. Vi ställer oss därför positiva till motionärens förslag. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. KÄH06 - Byt benämningen funktionshinder till funktionsnedsättning Motionär Ann-Christine From Utterstedt Västerås kommunfullmäktige / 59806 Motionstext Man talar idag inte om funktionshinder utan om funktionsnedsättning. Nu talas det också om att ändra det ordet till funktionsvariationer. Vi kan i programmet vara så pass moderna att vi i texten använder den nuvarande faktiska benämningen: funktionsnedsättning. Jag föreslår KLK 2016 besluta att byta ut benämningen funktionshinder till funktionsnedsättning i programmet. Partistyrelsens yttrande Motionären lyfter vikten av att använda en terminologi som tydligt, respektfullt och korrekt klargör vad som åsyftas. Partistyrelsen noterar avseende ordparet funktionshinder/funktionsnedsättning att dessa båda ord ofta felaktigt används som synonymer. Vanligtvis brukar den mer insatte däremot använda funktionsnedsättning, eller i 17 vissa fall funktionsvariation, när en persons egenskaper åsyftas, medan funktionshinder används om de negativa effekter som följer av att omgivningen inte anpassats efter olika funktionsnedsättningar. Partistyrelsen noterar vidare att det finns brister i det kommunpolitiska programmet avseende vilket ord som används vid vilket tillfälle, och anser det lämpligt att uppdatera skrivningar med ovanstående distinktion mellan de båda orden i åtanke. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att delvis bifalla motionen. KÄH07 - Valfrihet och mångfald inom Hemtjänsten Motionär Jörgen Fogelklou Göteborg / 59316 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Lars H 50134, Jimmy S 60075, Björn T 60114, Stefan F 47590, Staffan L 47548, Marcus 56633, Mats E 67428 Motionstext Bakgrund om Lagen om Valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänst. LOV infördes för att stimulera kommuner och landsting att införa kundval. Inom landstingens primärvård är LOV obligatorisk. LOV reglerar förhållandet mellan en kommun och utförare som vill etablera sig inom ramen för ett valfrihetssystem. Med denna lag ville den dåvarande borgerliga regeringen sätta brukaren i fokus, bidra till maktförskjutning från politiker och tjänstemän till medborgare. Man ville ge ökad valfrihet och ökat inflytande, stimulera till fler utförare och större mångfald och därmed bättre kvalitet på tjänsterna. När det gäller kommunernas verksamheter är det upp till varje kommun att utforma och införa system enligt LOV. En majoritet av Sveriges kommuner har idag infört LOV. Där LOV tillämpas kan alla företag som uppfyller de villkor kommunen ställt upp bli godkända som utförare. Ersättningen för tjänsten är fast och lika för alla utförare. Brukarna av tjänsterna har enligt LOV möjlighet att välja bland utförarna i kommunens kundvalssystem men kan inte bestämma över tjänstens innehåll, när eller vem som utför den. Flera studier visar att det är få äldre som aktivt väljer utförare, men de flesta ser det som positivt att kunna välja och att kunna byta hemtjänstenhet om man är missnöjd. Samtidigt visar olika studier att det är svårt för många äldre att välja. Det handlar ofta om personer som behöver anpassa sig till att inte längre kunna klara sig själva. Speciellt svårt är det att göra ett val när hjälpbehov uppstår akut eller när biståndet gäller personer med demenssjukdomar eller andra former av kognitiv svikt. Kommunerna finansierar tjänsterna och prissätter dem. De ansvarar för förfrågningsunderlagen och för att reglerna om konkurrensneutralitet i LOV följs. 18 Kommunerna ansvarar också för att allmänheten har tillgång till saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig information om utförarna. I kapitel 3.2 i Sverigedemokraternas kommunalpolitiska program står att läsa "Privata alternativ ska tillåtas konkurrera inom omsorg, skola, kollektivtrafik och andra lämpliga verksamhetsområden." I Göteborg har vi rödgrönt styre i minoritet med SD som vågmästare. SD GBG har tillsammans med allianspartierna beslutat att införa LOV inom hemtjänsten. Trots de rödgrönas hårdnackade motstånd i deras budget och försök till förhalning ligger beslutet fast. I Kapitlet 7.1 Mångfald, valfrihet och kvalitet i Sverigedemokraternas kommunalpolitiska program– som handlar om förskola och barnomsorg, finns följande punkt med. "Valfrihet och mångfald inom barnomsorgen ska främjas" När man läser kapitel 11.3 står det inte direkt uttalat att SD är för LOV inom hemtjänsten. För att säkerställa en högkvalitativ hemtjänst där brukarna har möjlighet att själv välja vem som kommer hem till dem är LOV en lösning. Det finns en uttalad önskan från många äldre om att veta vem som kommer hem till dem. I Göteborg har systemet helt kollapsat. Ett exempel var en brukare som hade 35 olika personer som besökte henne på 2 veckor. Detta är givetvis inte acceptabelt. 2015 var det 176 kommuner som infört eller planerar att införa LOV. Jag föreslår KLK 2016 besluta att en ny punkt läggs till under Sverigedemokraternas förslag i kapitel 11.3 "Valfrihet och mångfald inom hemtjänsten ska främjas" Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens uppfattning att det är klokt att förtydliga våra skrivningar i det aktuella hänseendet. Det är bra att vi ytterligare tydliggör var vi står i denna fråga för våra väljare, dvs. att vi är för valfrihet och mångfald inom hemtjänsten. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. KÄH08 - Överlämning av patienter från landsting till kommuner Motionär Staffan Levinsson Göteborgs kommunfullmäktige / 47548 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Mats Eriksson 67428, Stefan Falktorp 47590, Lars Hansson 50134 Motionstext 19 I bland annat Göteborg har problem vid överlämning av patienter från landsting till kommuner förekommit. Det sker när patienter är så pass friska att de inte längre behöver sjukhusvård utan kan flytta över till kommunernas omsorg. Det som har brustit är att informationsöverföring om till exempel vårdinstruktioner och medicinering inte fungerat mellan huvudmännen. Det kan leda till att patienter blir felmedicinerade och får bristfällig vård. För att förhindra sådana misstag måste ordentliga överlämningar ske där ansvariga vårdgivare deltar. Det ska göras formellt där informationsöverföringen säkerställs. Jag föreslår KLK 2016 besluta att lägga till följande stycke på lämplig plats i kapitel 11: "Det förekommer problem vid överlämning av patienter från landsting till kommun. Därför är det viktigt att vård- och medicineringsinstruktioner förs över på ett riktigt sätt vid överlämningarna. Formella avstämningar med ansvariga vårdgivare måste göras för att säkerställa detta." Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att överlämningen av patienter från landsting till kommuner borde fungera mycket bättre än idag. Det är viktigt att färdigbehandlade patienter lämnar sjukhuset och frigör vårdplatser, eftersom att det råder stor brist på vårdplatser inom sjukvården idag. Den lag som idag är relevant, (1990:1404 om kommunernas betalningsansvar för viss hälsooch sjukvård, förkortad betalningsansvarslagen, BAL) kommer emellertid att ersättas av en helt ny lagstiftning inom en snar framtid, som även den kommer att omfatta just överlämningen av patienter mellan landsting och kommuner. Partistyrelsen önskar därför avvakta med att fatta ett konkret ställningstagande i frågan tills att ett konkret lagförslag presenterats i riksdagen. Partistyrelsen kommer emellertid att ta motionärens uppfattning i beaktning, vad gäller överlämning av patienter från landsting till kommuner, när så sker. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att anse motionen besvarad. KÄH09 - Nylagad mat till de äldre Motionär Lars Hansson Göteborg / 50134 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Marcus Silverbåge 56633, Mats Eriksson 67428, Jimmy Ståhl 60078, Stefan Falktorp 47590, Jörgen Fogelklou 59316 Motionstext Då man dagligen hör/läser om hur dåligt det är ställt med maten till de äldre, blir man orolig. Ofta lagas maten i ett kök långt ifrån där de äldre bor. Maten levereras ofta i plastförpackningar, den ser inte rolig ut och den är inte smakrik. De gamla får köpa maten 20 och förvara den i sitt kylskåp i flera dagar. Vi tycker att de äldre är värda att få äta god och vällagad mat varje dag. De kommunala skolor som idag är utrustade med eget kök och lagar mat till eleverna, skulle även kunna laga maten till de äldre. När eleverna på skolan ätit sin lunch, så skulle de äldre kunna komma till skolan och få äta nylagad god mat. De äldre som inte har möjlighet att gå till skolan , skulle kunna få maten levererad hem till sig, på samma sätt som de får hjälp att handla mat från livsmedelsbutikerna. Jag föreslår KLK 2016 besluta att Kommunen ser över möjligheterna att erbjuda de äldre att äta på kommunala skolor som har eget kök eller få maten hemlevererad till rimlig kostnad. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens uppfattning vad gäller vikten av att erbjuda våra äldre mat av hög kvalité. I partiets kommuninriktningsprogram står det redan att: ”Smak och lukt är ofta de sista sinnena som bevaras intakta. Matens kvalitet och tillagningssätt är därför av stor betydelse för de äldres välbefinnande och hälsa. Fryst och kyld mat som värms i mikrovågsugnar ska inte förekomma inom äldreomsorgen. System där mathanteringen åläggs den redan stressade vårdpersonalen riskerar att leda till undermålig matkvalitet och hygien och stjäl framförallt mycket vård- och omsorgstid från patienterna. Målsättningen bör vara att maten ska lagas på plats på boendet så att de äldre kan känna doften från tillagningen och att ansvaret för inköp av råvaror och matlagning ska åläggas särskilt anställda och utbildade kockar eller kokerskor.” Partistyrelsen instämmer med motionären om att de kök och den kökspersonal som finns tillgänglig i annan kommunal verksamhet, såsom skolor, bör kunna samverka med äldreomsorgen. Partistyrelsen konstaterar dessutom att ett kombinerat behov hos såväl elever som äldre kan underlätta och ekonomiskt motivera investeringar i och bevarandet av egna kök. Därför välkomnar partistyrelsen förslaget. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. KÄH10 - Delaktighet och tillgänglighet för funktionshindrade Motionär Björn Tidland Göteborg / 60114 Motionstext I kapitel 11.7 under Sverigedemoraternas förslag finns en olycklig formulering: "Kommunen ska i samarbete med myndigheter, näringsliv och utbildningsväsende erbjuda funktionshindrade meningsfull sysselsättning." 21 Många människor med fysiska funktionshinder är högutbildade, drivna och meriterade med en viktig funktion att fylla i samhället. Ett fysiskt handikapp ska inte vara ett hinder för att arbeta inom offentlig sektor eller näringsliv. För att arbeta som tjänsteman krävs det i huvudsak att du kan arbeta vid en dator. En stor del av arbetet är bakom en skärm. För dessa personer kan formuleringen "erbjuda funktionshindrade meningsfull sysselsättning" verka nedsättande då många är fullt kapabla att utföra ett lika bra jobb på ett kontor, som en person utan fysiskt handikapp. Alla medborgare ska ses som en resurs som ska tas tillvara för att bidra till samhällets bästa. Personer med fysiskt handikapp kan konkurrera om samma tjänster på samma villkor som alla andra. Skydd mot diskriminering regleras i diskrimineringslagen. Skulle inte detta räcka måste kommunen reglera detta i sina styrande dokument. Arbetsgivaren har ett ansvar att anpassa sina arbetsplatser så det blir tillgängliga för personer med fysiska handikapp. OBS! Vissa av nedanstående attsatser kan även ingå i kapitel 9. Kommunala arbetsvillkor. Jag föreslår KLK 2016 besluta att i kapitel 11.7 införa stycket: "Många människor med fysiska funktionshinder är högutbildade, drivna, och meriterade med en viktig funktion att fylla i samhället. Ett fysiskt handikapp ska inte vara ett hinder för arbete inom offentliga tjänster eller näringsliv. Alla medborgare ska ses som en resurs som ska tas tillvara för att bidra till samhällets bästa. Personer med fysiskt handikapp kan konkurrera om samma tjänster på samma villkor som alla andra. Skydd mot diskriminering regleras i diskrimineringslagen. Skulle inte detta räcka måste kommunen reglera detta i sina styrande dokument. Kommunen har ett ansvar att anpassa sina arbetsplatser så det blir tillgängliga för rörelsehindrade personer." att i (Sverigedemokraternas förslag) ersätta stycket: "Kommunen ska i samarbete med myndigheter, näringsliv och utbildningsväsende erbjuda funktionshindrade meningsfull sysselsättning." med "Personer med fysiskt handikapp kan konkurrera till tjänster inom kommunen på samma villkor som alla andra. En likvärdig bedömning ska ske av alla sökandes meriter." och "Skydd mot diskriminering regleras i diskrimineringslagen och ska även ingå i kommunens styrande dokument.” Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen noterar motionärens goda intentioner och instämmer i att formuleringen om att ”erbjuda meningsfull sysselsättning” kan tolkas på ett sätt som i onödan stämplar fast en offerroll på personer med funktionsnedsättning. Samtidigt anser partistyrelsen att de alternativ motionären föreslår inte tar hänsyn till de fall då extra insatser kan behövas, 22 utöver att säkerställa åtgärder mot diskriminering. Dessutom är det problematiskt att så som motionären föreslår endast peka ut personer med en fysisk nedsättning, eftersom det är minst lika viktigt att även personer med andra typer av funktionsnedsättningar får tillgänglighetsbehov tillgodosedda. I exempelvis lagen om stöd och service till personer med funktionsnedsättning (LSS) görs inte någon åtskillnad mellan olika typer av funktionsnedsättning, såväl fysiska som andra typer av funktionsnedsättningar omfattas av lagen. Partistyrelsen föreslår i stället att texten ”erbjuda funktionshindrade meningsfull sysselsättning” byts mot ”säkerställa möjligheten för personer med funktionsnedsättning att delta i arbetsliv såväl som andra aktiviteter”. Vad gäller den föreslagna skrivningen om att skyddet som finns i diskrimineringslagen ska ingå i kommunernas styrande dokument anser partistyrelsen vidare att det inte är nödvändigt, eftersom att diskrimineringslagen inte är dispositiv och således inte går att avtala bort varken för kommuner eller för privata företag. Kommuner är med andra ord skyldiga att följa diskrimineringslagen oavsett om det nämns i styrdokument eller inte. Med ovan föreslagna förändring av det aktuella textavsnittet anser partistyrelsen att motionären synpunkter tillgodosetts. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att anse motionen besvarad. KÄH11 - Tilläggsmotion angående att ge våra brukare en mer kvalitativ vardag Motionär Åsa Larsson Karlskrona kommun / 62179 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Lotta Antman, 65098; Göran Eklund, 59064; Camilla Karlman, 61542; Christopher Larsson, 55615; Robert Andersson, 50511 Motionstext Att använda iPads eller läsplattor i det dagliga arbetet med våra äldre och funktionsnedsatta har visat enbart positiva effekter. Människor som kanske bor långt ifrån sina anhöriga kan via iPads, med hjälp av personal, ha kontakt med sina anhöriga på ett mer lättsamt sätt. Det har visat sig att personer med demens och med olika hjärnskador eller andra kognitiva funktionsnedsättningar på ett positivt sätt kan träna och längre bibehålla sina färdigheter med hjälp av olika appar. Om brukaren vill slappna av en stund på eftermiddagen och se på TV kan de med ny teknik genom tex SVTs appar titta på vilka TV-program de önskar, t.ex. om djur, natur, det senaste inom sport eller gamla program som de äldre brukarna kanske minns, vilket ger dem så mycket mer glädje än att titta på TV-såpor som ofta sänds på eftermiddagarna. Via apparna i surfplattan kan brukarna snabbt koppla upp sig på nätet och se vad de vill direkt på skärmen. Dessutom är det är enkelt att koppla upp iPaden till en TV och då kan flera dela glädjen tillsammans. En iPad 23 eller läsplatta är lättare att hantera än en bärbar dator, både för äldre och funktionsnedsatta. I vissa av våra verksamheter använder man redan i dag iPads i det dagliga arbetet för att ge våra gamla och funktionsnedsatta en bättre vardag. Vissa brukare har redan idag ipads som hjälpmedel för att kunna kommunicera med omvärlden, många av dem har inget tal och nedsatt förmåga att teckna. För denna grupp skulle wifi på våra boenden vara till stor hjälp. I Ronneby kommun, mitt i Blekinge, pågår en satsning kring surfplattor i demensvården med stöd av FoU kring äldre. Fyra Silviasystrar utrustades med varsin iPad och utmanades att testa den i deras ordinarie vardag tillsammans med enskilda brukare i särskilt boende. Silviasystrarna mätte humöret hos de äldre före och efter iPad-sessionerna och försöket som testats på 18 personer har visat en mycket positiv effekt. I Härryda kommun har de wifi på alla deras boenden för att de äldre ska kunna nyttja den nya tekniken i sina surfplattor och smarta telefoner. Där tycker de att tekniken ger ett mervärde för brukaren samtidigt som det är ett komplement för personalen i arbetet. Detta förslag skulle även gynna skolans värld. Att använd iPads i skolan gör barnen vana vid IT och ger barnen ett försprång in i den digitala världen, vilket gör dem mer anställningsbara i framtiden. Inlärningsprogram kan lätt laddas ner och ge stor hjälp för elever med olika inlärningssvårigheter. En besparing på sikt är också sänkta kostnader för traditionella skolböcker då man idag köper licenser och lätt laddar ner ständigt uppdaterad mjukvara. Med hjälp av iPads kan vi även digitalisera proven och idka fjärrundervisning där det behövs. Jag föreslår KLK 2016 besluta att föra in följande förslagspunkter i det kommunpolitiska programmet "Att kommuner ska utrusta alla sina lokaler med wifi-uppkoppling" "Att driva frågan om att kommunens boenden ska utrustas med läsplattor med internetuppkoppling" Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen har förståelse för motionärens goda intentioner men anser samtidigt att förslaget allt för ingående och skulle detaljstyra kommunerna på ett sätt som inte är lämpligt. Det är dessutom ett kostnadsdrivande förslag i ett läge där kommunerna har mycket ansträngda ekonomier. Partistyrelsen anser alltså att satsningar på wi-fiuppkopplingar och läsplattor inte ska prioriteras framför andra mer basala behov och tjänster för de äldre. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KÄH12 - Kostnadsfria hjälpmedel Motionär Bertil Jonsson Åtvidaberg / 53903 24 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Jan Svensson 70713 Richard Svensson 62661 Motionstext Bakgrund: Att leva med en funktionsnedsättning innebär att man lever med försämrad rörelseförmåga. För att man ska kunna leva ett normalt liv, bidra till välfärden och kunna arbeta krävs hjälpmedel, dessa hjälpmedel kan innebära skillnaden mellan ett väl fungerande liv och ett liv i isolering. Att leva med en funktionsnedsättning innebär oftast att man står utanför arbetsmarknaden och man kommer således in i ett försämrat ekonomiskt läge. Genom att erbjuda kostnadsfria hjälpmedel för dessa personer så kan de komma in i arbete, vilket innebär en investering för individen och kommunen. Jag föreslår KLK 2016 besluta att Sverigedemokraterna skall arbeta för att införa kostnadsfria hjälpmedel för funktionsnedsatta och funktionsförhindrade, för att klara sig i det normala livet i samtliga kommuner. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen har förståelse för motionärens goda intentioner men noterar samtidigt att de flesta hjälpmedel idag redan är kostnadsfria och att det är funktionshindrets art som avgör vilket hjälpmedel man är berättigad av. De avgifter som finns är främst egenavgifter och låneavgifter, som enligt partistyrelsen självklart fortsatt bör hållas låga och likvärdiga över landet. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KÄH13 - Lekplatser för funktionsnedsatta barn Motionär Michael Rubbestad 58787, Håbo kommun Motionstext Generellt sett när man talar om personer med funktionsnedsättning tänker man av någon anledning oftast på personer i vuxen ålder och när man diskuterar åtgärder för att anpassa kommunala verksamheter fokuseras det därmed oftast på att tillgängliggöra exempelvis kommunal information för kanske syn och hörselskadade. En grupp som ofta glöms bort är de funktionsnedsatta barnen som kanske inte främst söker information på kommunens hemsida eller är intresserade av att delta i ett handikappråd, utan fokus för dessa individer är att snarare att få leka och ha roligt. Det är därför viktigt att Sverigedemokraterna aktivt arbetar för att exempelvis lekplatser utformas på ett sådant sätt att även barn med olika typ av funktionshinder har möjlighet att delta i leken på lekplatsen. 25 Som en extra bonuseffekt kan en sådan lekplats även utgöra en naturlig plats för möten och nya bekantskaper mellan barn med olika typer av funktionshinder. Jag föreslår KLK 2016 besluta att minst en lekplats i kommunen bör utformas på sådant vis att den tillgängliggör lek för barn med de vanligaste funktionshindren. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen anser att motionären sätter fokus vid en viktig fråga vad gäller ökad tillgänglighet. Offentliga platser bör vara tillgängliga för alla i den mån det är möjligt, vilket tyvärr inte alltid är fallet. Lekplatser anpassade för personer med funktionsnedsättning förekommer sällan och därför instämmer vi med motionärens problembeskrivning och anser att motionen bör bifallas. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. KÄH14 - Trygghetsboende framför hemtjänst Motionär Michael Rubbestad 58787, Håbo kommun Motionstext Den enskilda kommunen kan göra mycket för att förbättra situationen för sina äldre. Sverigedemokraterna är idag det parti som tar det största ansvaret för att säkerställa att de äldre får den vård och värdiga ålderdom de förtjänar genom den omsorg som de själva bidragit till att bygga upp. För att säkerställa att våra äldre får den värdiga ålderdom de förtjänar bör dock våra riktlinjer utökas och förtydligas. Hemtjänsten är kanske den verksamhet som de flesta personer tänker på när man pratar om äldreomsorg, men något som inte är lika känt är det faktum att 40 % av hemtjänstens arbetstid äger rum i bilen på vägen mellan de olika vårdtagarna. Att endast 60 % av tiden de facto kommer vårdtagaren till gagn är inte acceptabelt och Sverigedemokraterna bör därför verka aktivt för att bygga fler trygghetsboenden där näst intill 100 % av arbetstiden fokuseras på vårdtagaren framför att använda de ekonomiska medlen till verksamheter likt hemtjänsten. Den kommunala äldreomsorgens personal är idag något som det ständigt skall sparas in på vilket resulterar i att vårdtagaren kanske endast kan duscha på vardagar utifrån ett fastställt schema eller att viss typ av hjälp inte går att få under helger och nätter. Eftersom obekväm arbetstid kostar mer får de äldre stryka på foten när man därför låter personal arbeta ensamt under just vardagsnätter och helger. En säkerhetsrisk för såväl personal som de äldre. En riktlinje bör vara att personal aldrig skall behöva arbeta ensam när det kommer 26 till en anställning som innefattar vård av andra människor. Vad händer när en vårdtagare på grund av sin demens blir rädd och våldsam eller när en person faller och behöver få hjälp att resa sig av en anställd person som kanske väger hälften så mycket. Genom att satsa på trygghetsboenden kan personalen nyttjas på bättre sätt, tiden som fokuserar på vårdtagaren öka och personaltätheten förbättras kraftigt. I det Sverige vi minns fanns de gamla ålderdomshemmen där de äldre hade egna rum men ändå möjlighet att träffas på de gemensamma ytorna och personal fanns alltid tillgänglig. Idag ser vi dock ett helt annat samhälle där de äldre svälter, både gällande mat och socialt umgänge, och man väljer aktivt att inte flytta till de hem som kommunen erbjuder där man exempelvis byggt om en gammal skola. Vad kostar inte detta sjukvården i förlängningen? Ålderns höst skall vara en gyllene tid och våra kommuner i landet behöver därför rikta sina resurser mer mot just trygghetsboenden som fungerar på sådant vis som de gamla ålderdomshemmen gjorde. Bovierakonceptet är ett positivt exempel med eget boende för vårdtagaren, innegård och utegård, och med en knapptryckning finns personal på plats inom några minuter. Klassmorfarsystemet är ett tydligt exempel på hur alla parter vinner på att den yngre och den äldre generationen kopplas samman och andra studier visar att äldre mår såväl psykiskt som fysiskt bättre av att vistas i miljöer med barn. Det är därför mycket önskvärt att trygghetsboenden placeras i närheten av kommunens förskolor samt att man i möjligaste mån involverar de äldre som fortfarande har orken kvar i förskoleverksamheten likt klassmorfarsystemet. Jag föreslår KLK 2016 besluta att kommunen skall prioritera trygghetsboenden framför hemtjänsten. att nybyggnationer av trygghetsboenden i möjligaste mån skall planläggas i närheten av förskolor. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen anser att det är positivt med en mångfald av boendeformer inom äldreomsorgen. Äldre människor ska så långt som möjligt dessutom ges möjlighet att välja om de vill bo kvar hemma med hjälp av hemtjänst eller flytta till ett särskilt boende eller trygghetsboende. Partistyrelsen anser det dock vanskligt med en formulering som utgår från att varje kommun behöver prioritera just trygghetsboenden framför hemtjänsten, då situationen och behoven kan variera över landet. Avseende yrkande två välkomnar partistyrelsen att motionären lyfter de ömsesidiga vinster som finns då äldre får spendera tid med yngre. Att utgå från att trygghetsboenden i möjligaste mån ska planläggas nära förskolor är dock en skarp skrivning som riskerar att överskugga andra fördelaktiga faktorer. Däremot är partistyrelsen positiv till att föra in textavsnitt om fördelarna med att kombinera äldreomsorg med barnomsorg, samt att trygghetsboenden med fördel kan byggas i närheten av förskolor och skolor. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå yrkande ett, 27 att delvis bifalla yrkande två. KÄH15 - Motion om tillgänglighet för funktionshindrade Motionär Max Nielsen Olofströms kommunfullmäktige / 73743 Motionstext Det har varit mycket prat om tillgänglighet för funktionshindrade i samhället. Det har blivit bättre men det finns mycket kvar att göra. Som privatperson kan man söka bidrag för att anpassa sitt hem, det finns även möjlighet att få enklare anpassning hos till exempel sina föräldrars hem för att möjliggöra besök där. Möjligheten saknas för företag. Ett sätt att öka tillgängligheten för funktionshindrade är att införa en möjlighet för företag att ansöka om bidrag för enklare anpassning i till exempel kaféer och butiker. Även bostadsföretag skulle kunna ta del av ett sådant stöd. Att vid renovering eller ombyggnad kunna söka ett bidrag för att till exempel bredda dörrar och bygga bort trappor i anslutning till entreer skulle kunna göra ett större antal lägenheter tillgängliga även i äldre fastighetsbestånd. Det är till glädje för de boende och deras bekanta. Tillgänglighet av bostäder handlar inte bara om den som bor där, vänner och släktingar har också nytta av den. Många med funktionshinder är utestängda från umgänge med sina vänner på grund av bristande tillgänglighet i deras bostäder. Jag föreslår KLK 2016 besluta att det utreds om detta är en framkomlig väg att öka tillgängligheten i det allmänna rummet. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen tackar motionären för dennes motion. Sedan den 1 januari 2015 finns nya bestämmelser i diskrimineringslagen kring tillhandahållande av bostäder till allmänheten samt varor och tjänster, där krav ställs på tillgänglighet. Även om lagens nya formuleringar tillfredsställer en del av de behov som motionären påtalar, finns fortfarande brister och Sverigedemokraterna var redan vid lagens antagande kritiska till krav på exempelvis en varaktig relation till aktuella företag för att de ska omfattas av tillgänglighetskrav. Dessutom är det värt att minnas att många verksamheter bedrivs av så små företag och att de på grund av detta undantas från lagens krav. Sverigedemokraterna delar motionärens bedömning om att riktade bidrag kan stimulera fler företag till att tillgänglighetsanpassa bostäder, kaféer och butiker. På riksnivå driver Sverigedemokraterna redan frågan om just stimulansbidrag för tillgänglighetsanpassning av bostäder. Partistyrelsen välkomnar initiativet om att undersöka möjligheten till att driva motsvarande förslag på lokal nivå. 28 Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. Invandring, assimilering och återvandring KIA01 - Ändringsyrkande under punkten 6.2 Högre krav assimilering istället för integration Motionär Eric Palmqvist Gällivare kommun/77766 Motionstext Inom Sveriges gränser ryms ett antal erkända nationella minoriteter som åtnjuter en särskild, och skyddad, status. Lagen om nationella minoriteter gäller i hela Sverige och innebär att minoritetsspråken ska skyddas och främjas, de nationella minoriteterna ska kunna behålla och utveckla sin kultur och förvaltningsmyndigheterna är skyldiga att informera om minoriteternas rättigheter och ge dem inflytande i egna frågor. Ett antal av Sveriges kommuner utgör dessutom så kallade förvaltningsområden för ett eller flera av de nationella minoritetsspråken. Inte minst är detta förhållande vanligt förekommande i de Norrbottniska kommunerna. Ingenstans i de politiska plattformar partiet beslutat om framgår att vi motsätter oss detta förhållande. I synnerhet inte vad beträffar Samiskan och Meänkieli. Med detta som utgångspunkt måste formuleringen av ett av förslagen under 6.2 omformuleras för att såväl förhålla sig till svensk lag som till av partiet tidigare fattade beslut. Jag föreslår KLK 2016 besluta att följande formulering: "Kommunal information och service bör endast ges på svenska. Restriktiva regler ska gälla för anlitande av tolkar." ändras till: "Kommunal information och service bör endast ges på svenska och de nationella minoritetsspråken inom respektive förvaltningsområde. Restriktiva regler ska gälla för anlitande av tolkar." under Sverigedemokraternas förslag i punkten 6.2. 29 Partistyrelsens yttrande Sverigedemokraterna och partistyrelsen står bakom ett stärkande av minoritetsspråken och ser behovet av motionärens förslag till ändring i texten. Med reservation för att formuleringen måste kontrolleras och eventuellt anpassas efter rådande lagstiftning, anser partistyrelsen därför att motionen bör bifallas. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. KIA02 - Bidrag till etniska föreningar Motionär Anders Forsberg Skara / 16928 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Per Lindström 93766 Motionstext Vi har ett stort problem med segregation och utanförskap där invandrare och nästkommande generationer med invandringsbakgrund inte blir en del av den svenska kulturella gemenskapen. Något som inte bara försämrar möjligheter till invandrare att skaffa arbete och egen försörjning. Den minskar även viljan för många invandrare att bidra till vår gemensamma välfärd, minskar tilliten till demokratiska styrelseskick och försvårar upprätthållandet av samhällets basala funktioner. De skattefinansierade etniska föreningarna motverkar den viktiga assimilationen då de istället framhåller kulturella och etniska särarterna. Dessa skattemedel borde istället läggas på verksamheter som hjälper invandrare att komma in i det svenska samhället och den svenska kulturen och stärka deras identitet som nya svenskar. Stöd till det lokala föreningslivet bör därför inte utgå till etniska föreningar, vare sig de är demokratiska eller odemokratiska, med undantag av föreningar för i Sverige erkända nationella minoriteter. Jag föreslår KLK 2016 besluta att kommuner inte ska stödja etniska föreningar med undantag för föreningar av i Sverige erkänt nationella minoriteter. Partistyrelsens yttrande Sverigedemokraterna har sedan länge tydligt tagit ställning mot att invandrarföreningar/etniska föreningar finansieras med skattemedel. Detta eftersom partiet delar motionärens uppfattning om att sådana föreningar bidrar till ökad segregation genom att förstärka indelningen av invånare i bakgrundsbaserade grupper. Därtill är vi kritiska till att gemensamma resurser utan större eftertanke och behovsprövning används till verksamheter som inte är öppna för alla medborgare och skattebetalare. 30 I det nuvarande kommunpolitiska programmet kan man bland annat läsa att Sverigedemokraterna vill "Avveckla stödet till föreningar vars verksamhet helt eller delvis syftar till att bevara eller stödja invandrares ursprungliga kultur och identitet". Med anledning av detta anser partistyrelsen att motionärens önskemål är tillgodosedda. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att anse motionen vara besvarad. KIA03 - Heltäckande slöjor Motionär Natalia Estebanez Henriksson Mark / 60182 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Mattias Krantz 57937 Motionstext Förslagsställaren föreslår ändra lydelsen: ”Det är Sverigedemokraternas bestämda åsikt att heltäckande slöjor inte hör hemma i skolan. Det är inte bara så att de försvårar undervisningen, utan de är dessutom ett uttryck för religiös extremism och kvinnoförtryck.” till: ”Det är Sverigedemokraternas bestämda åsikt att heltäckande slöjor inte hör hemma i skolan eller i kommunens offentliga inrättningar. Det är inte bara så att de försvårar undervisningen utan även individens möte med det offentliga rummet. Det är dessutom ett uttryck för religiös extremism och kvinnoförtryck.” Jag föreslår KLK 2016 besluta att det är Sverigedemokraternas bestämda åsikt att heltäckande slöjor inte hör hemma i skolan eller i kommunens offentliga inrättningar. Det är inte bara så att de försvårar undervisningen utan även individens möte med det offentliga rummet. Det är dessutom ett uttryck för religiös extremism och kvinnoförtryck. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen anser att den heltäckande slöjan är ett uttryck för kvinnoförtryck och en kvinnosyn som inte hör hemma i det svenska samhället. Sverigedemokraterna har vidare sedan länge drivit frågan om ett förbud av heltäckande slöja, liksom för män att tvinga kvinnan att bära densamma, vilket framgår av partiets principprogram samt av riksdagsmotioner. Partistyrelsen instämmer därför med motionären i sak om att heltäckande slöjor inte hör hemma i det Svenska offentliga rummet, vare sig i skolan eller inom andra offentliga inrättningar. Att ändra texten såsom motionären föreslår blir dock svårt då det aktuella textavsnittet finns under ett kapitel som behandlar skolpolitik specifikt. Däremot bör det vara möjligt att föra in ett motsvarande textavsnitt på annan plats i programmet. 31 Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen genom att uppdatera programmet i enlighet med vad som anförs ovan. KIA04 - Lika för alla barn Motionär Håkan Lösnitz Västra Götalandsregionen / 72024 Motionstext FN skriver att ingen får särbehandlas ppå grund av av ålder, etnicitet kön etc., detta är något som alla vet. FN:s barnkonvention skriver också att alla barn har samma rättigheter. Detta gäller då också flickor i Sverige, inga flickor får tvingas av föräldrar, släktingar eller religiösa ledare att bära vissa klädesplagg. För att hjälpa dessa flickor måste samhället visa att detta inte accepteras. Ett steg är då att inte tillåta att omyndiga flickor tvingas att bära speciella klädesplagg såsom slöjor, nikab, burka etc. i våra svenska skolor. Alla barn har rätt att vara lika och jämställda. Jag föreslår KLK 2016 besluta att det införs ett förbud i alla svenska skolor att inga flickor får bära slöjor, nikabs, burkor eller andra påtvingade religiösa klädesplagg. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen anser att den heltäckande slöjan både försvårar kommunikation och är ett uttryck för kvinnoförtryck samt en kvinnosyn som inte hör hemma i det svenska samhället. Som framgår av nuvarande inriktningsprogram har Sverigedemokraterna också tydligt tagit ställning mot bärandet av heltäckande slöjor inom skolverksamheten, och uppmanar kommuner att lokalt driva frågan. Vad gäller icke-heltäckande slöjor bär de förvisso ett symbolvärde som dels kan anses tveksamt ur en neutralitetsprincip men framför allt av många anses stå för en kvinno- och manssyn som ej bör accepteras. Även om de direkt verksamhetskopplade skälen om försvårad kommunikation och identifikation som finns när det rör sig om heltäckande slöjor saknas, kan det definitivt vara värt för kommuner att driva frågan om exempelvis neutrala klädkoder för anställda inom det offentliga. Dock är det inte praktiskt möjligt att på kommunal nivå driva frågan om rikstäckande förbud. Därmed är det partistyrelsens mening att det inte går att bifalla förslaget. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KIA05 - Kommunen ska inte belastas för utbildning till återvändande Motionär 32 Ann-Christine From Utterstedt Västerås kommunfullmäktige / 59806 Motionstext I stycket 6.3 "Stimulera återvandring", står: "Som en viktig del i en sund och långsiktig flyktingpolitik ska skyddsbehövande under sin tid i Sverige ges utbildning och kunskaper som kan tillämpas i hemlandet efter återvändandet. Det kan till exempel röra sig om utbildning i företagande anpassat efter förutsättningarna i hemlandet. Detta får gärna ske i projektform". På vilket språk ska denna utbildning ges? Det finns ju ingen mening med att lära sig svenska om man ska återvända hem igen. Då ska utbildningen ges på flera olika språk och då ska man ha lärare till det. Dessutom vill vi ju hjälpa skyddsbehövande i deras närområde och inte nödvändigtvis i vårt land. Därför finns ingen anledning att ha med detta i programmet. Att "ge" utbildning kostar pengar och det ska inte belasta kommunen. Jag föreslår KLK 2016 besluta att texten: "Som en viktig del i en sund och långsiktig flyktingpolitik ska skyddsbehövande under sin tid i Sverige ges utbildning och kunskaper som kan tillämpas i hemlandet efter återvändandet. Det kan till exempel röra sig om utbildning i företagande anpassat efter förutsättningarna i hemlandet. Detta får gärna ske i projektform" tas bort. Partistyrelsens yttrande Sveriges kommuner har tvingats axla ett orimligt tungt ansvar för statens misslyckade invandrings- och integrationspolitik. Partistyrelsen delar även motionärens uppfattning om att utbildningen som åsyftas kan medföra extra kostnader för kommunerna. Partistyrelsen tillstår att nuvarande formulering inte är optimal, men står fast vid det positiva i att erbjuda utbildning som bidrar till möjligheten att kunna återvandra på ett fruktsamt sätt. Samtidigt är det även för Sveriges del positivt om så många som möjligt av de som känner större samhörighet med och hellre vill bo i sitt tidigare hemland utnyttjar möjligheter till återvandring. Kortsiktiga kostnader för detta slags utbildning kan i det ljuset ses som nödvändiga och motiverade både av humanitära skäl, och som motvikt till de långsiktiga kostnader som uppstår med ett växande utanförskap i Sverige. Med detta sagt ser partistyrelsen ingen anledning att stryka avsnittet, men kan däremot se behovet av att skriva om avsnittet. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KIA06 - Stimulera återvandring - ändringsförslag Motionär Jörgen Fogelklou Göteborg / 59316 Eventuell medmotionär och medlemsnummer 33 Lars H 50134, Jimmy S 60075, Björn T 60114, Stefan F 47590, Staffan L 47548, Marcus 56633, Mats E 67428, P W 94901 Motionstext Det kommunalpolitiska programmet innehåller ett avsnitt som behandlar återvandring och återvandringsbidrag. Det är vällovligt. Ett livslångt utanförskap är först och främst en personlig tragedi. Det medför även en enorm påfrestning för kommunerna rent ekonomiskt. Vi Sverigedemokrater ser mycket allvarligt på problematiken med de ökande livslånga utanförskapen. Personer som anser att lösningen på sitt utanförskap inte finns i Sverige bör därför erbjudas hjälp med detta. Det är som sagt vällovligt. Avsnittet innehåller dock per definition ett problem: Punkten 6.3 fokuserar enbart på alternativet återresa till hemlandet. Vi har idag många invandrare som av olika skäl är missnöjda med sin situation här, men som inte anser sig kunna återvända till sitt hemland. Det borde ligga i båda parters intresse att lösa problemet och kommunerna bör hjälpa dessa att söka sin lycka i något annat land, om nu hemlandet inte är ett alternativ. Jag föreslår KLK 2016 besluta att brödtexten om återvandring modifieras till att handla om återvandring samt utvandring. att sista punkten ändras till: ”Kommunen bör erbjuda invandrare, som förbundit sig att utvandra, utbildning och kunskaper anpassade efter förutsättningar och behov.” Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens åsikt att även andra länder än personers ursprungsländer kan vara aktuella för den enskilde. Emedan partistyrelsen ser insatser och stöd inför ett återvändande till det hemland en person tidigare tvingats fly ifrån som en utvecklad del av flyktinghjälpen ser partistyrelsen dock ingen anledning till att svenska skattebetalare ska stå för insatser som syftar till att personer ska utvandra i allmänhet. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KIA07 - Tillägg angående assimilering Motionär Bertil Malmberg Trosa / 48236 Motionstext Artikeln 34 i FN:s flyktingkonvention anger i den engelska texten entydigt att det är "assimilation" som gäller. Texten i första stycket under punkten 6.2 bör därför kompletteras enligt nedan: 34 Jag föreslår KLK 2016 besluta att andra meningen i första stycket ges följande lydelse: "Som alternativ förespråkar Sverigedemokraterna i enlighet med FN:s flyktingkonvention assimilering, som går ut på att det är invandrarna som ska anpassa sig till det svenska samhället." Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen anser det förvisso vara välkommet med tydligare och bredare resonemang samt förklaringar av assimilation, inte minst då de senaste decenniernas fokus inom mottagningsdebatten skapat otydlighet och osaklighet gällande såväl integrations- som assimilationsbegreppet. Partistyrelsen anser dock att den föreslagna formuleringen riskerar att tolkas som om Sverigedemokraterna förespråkar assimilation till följd av att FN:s flyktingkonvention gör det. I stället för motionärens förslag föreslår därför partistyrelsen att avsnittet om assimilation utvecklas, gärna med hänvisning till hur bland annat FN betraktar assimilation som en självklar, önskvärd och positiv process. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att textavsnittet om assimilation ska utvecklas så att det inkluderar hänvisningar till hur bland annat FN använder sig av begreppet. att med detta anse motionen besvarad. KIA08 - Samhällsinformation till ALLA som kommer till Sverige Motionär Håkan Lösnitz Västra Götalandsregionen / 72024 Motionstext Invandringen till Sverige idag består grovt sätt av två huvudgrupper, den ena består av asylsökande och anhöriginvandring till asylsökande som fått arbetstillstånd. Den andra gruppen består annan invandring som tex arbetskraftsinvandring och annan anhöriginvandring. Gruppen av annan anhöriginvandring består till stor del av s k "kärleksinvandring" det vill säga kvinnor från fattigare länder som prövar lyckan i ett förhållande med en svenska man. Dessa kvinnor befinner sig ofta i en redan utsatt situation då dom ofta är i en beroende ställning till mannen som tog hit dom. Att då denna redan utsatta grupp inte får grundläggande samhällsinformation när dom studerar svenska på SFI gör deras redan svåra situation än svårare. Tidigare fick alla som gick SFI samhällsinformation men detta togs bort då den andra och större gruppen får detta antingen av, som tidigare Migrationsverket eller som idag av Arbetsförmedlingen i etableringsprogrammet. Jag föreslår KLK 2016 besluta att det återinrättas SFI med samhällsinformation för anhöriginvandrare som inte får deltaga i arbetsförmedlingens etableringsprogram. 35 Partistyrelsens yttrande Sverigedemokraterna förespråkar redan idag den samhällsorientering som idag erbjuds inom ramen för etableringsuppdraget bör frikopplas från uppdraget samt göras obligatorisk och omfatta samtliga som invandrar till Sverige. Alla svenska invånare, oavsett varför de vistas i landet, ska ha grundläggande kännedom om det svenska samhället samt om sina rättigheter och sina skyldigheter gentemot detsamma. Fram till dess att så sker uppmuntrar vi dock kommunala initiativ som syftar till att utveckla och tillgängliggöra samhällsorientering för fler invandrare än de som idag omfattas. Ett sådant sätt är att precis som motionären föreslår återinföra samhällsinformation i den SFI-utbildning som ges till anhöriginvandrare. Partistyrelsen anser dock att det bör vara upp till varje kommun att hitta de för den kommunen lämpligaste vägarna, inte minst då såväl tillgängliga resurser som sammansättningen av den enskilda kommunens mottagande påverkar vilka möjligheter som finns. Därför bör en annan formulering än den som konkret föreslås av motionären användas. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att föra in förslag om att erbjuda samhällsutbildning även till andra grupper av invandrare än de som omfattas av etableringsuppdraget i det kommunpolitiska inriktningsprogrammet. att med detta delvis bifalla motionen. KIA09 - Tilläggsmotion om utbildning i flickors och kvinnors rättigheter Motionär Christopher Larsson Karlskrona kommun / 55615 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Lotta Antman, 65098; Göran Eklund, 59064; Camilla Karlman, 61542; Åsa Larsson, 62179; Susanne Cederholm, 69024 Motionstext Vi har i hela landet ett stort problem med kulturkrockar mellan unga män av utländsk härkomst och svenskar, främst på grund av att asylsökande och nyanlända från sina hemländer har med sig en annan kvinnosyn än den vi har i Skandinavien. Vi behöver skyndsamt upprätta en utbildningsinsats för att snabbt kunna motverka övergrepp genom att öka kunskapen hos asylsökande och nyanlända unga män och kvinnor i hur vårt land fungerar med lagar, förordningar, regler, normer och rättigheter, samt kanske det viktigaste - deras skyldigheter. Vårt förslag innebär att vi även utbildar tjejerna i vilka rättigheter de har, till exempel att inte bli ofredade eller värre. I Sverige, i vårt land, är ett nej ett nej. Jag föreslår KLK 2016 besluta att tillföra följande förslagspunkt i slutet på avsnittet 5.1 Förebygga brott: 36 Att kommuner ska anordna en utbildning för alla asylsökande och nyanlända i flickors och kvinnors rättigheter. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar helt motionärens uppfattning att Sverige drabbas av stora kulturkrockar som medför värderingsskillnader och konflikter till följd av den ansvarslösa invandringspolitiken. Partistyrelsen delar även uppfattningen att det är viktigt att ge nyanlända kunskaper kring det svenska samhället likväl som en orientering i svensk värdegrund. I nuvarande kommunpolitiska inriktningsprogram står bland annat att "Kommunerna ska verka för att kunskap om hur barns, ungdomars och kvinnors rättigheter effektivast kan överföras till människor som har flyttat eller invandrat till Sverige, men som kan antas ha bristande kunskaper och erfarenheter av svensk rättighetslagstiftning" men en konkret förslagspunkt om detta saknas. Med en smärre omformulering av motionärens förslag för att vara i linje med denna text anser partistyrelsen det vara välkommet att konkretisera behovet av utbildning i programmet. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att delvis bifalla motionen. Ekonomi KEK01 - Handlingsplan för att minska beroendet av det kommunala utjämningssystemet Motionär Martin Westmont Stockholms stad / 60953 Motionstext Det kommunala utjämningssystemet så som det är utformat idag är problematiskt och bidrar till att den oansvariga invandringspolitiken kan fortsätta. I grunden bör utjämningssystemet ses över och begränsas anser motionären. Styrande kommunpolitiker bör planera sin verksamhet långsiktigt och inte räkna med ekonomiskt stöd från andra kommuner. Jag föreslår KLK 2016 besluta att fjärde förslaget under 3.1 ändras till: "De enskilda kommunerna ska arbeta fram en handlingsplan för att långsiktigt kunna svara för sina egna kostnader. Stöd från rikare kommuner ska inte ses som konstant och villkorslöst". 37 Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen är enig med motionären om vikten av ekonomisk hushållning inom kommunerna. Det kommunala utjämningssystemet, så som det fungerar idag har blivit ett problem, vilket redan påpekas i inriktningsprogrammet. Motionärens ändringsförslag består i att lägga till begreppet ”handlingsplan” till texten om god ekonomisk hushållning och planering. Kommunernas ekonomi regleras idag emellertid redan genom handlingsplaner, eller ”riktlinjer för god ekonomisk hushållning” som saken benämns i kommunallagen 8 kap 1 § st. 2 och i övriga regler om budget i samma kapitel. Tillägget om handlingsplan är i detta sammanhang därför överflödigt eftersom sådan planering i den ekonomiska hushållningen redan är tydligt inskriven i kommunallagen. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att anse motionen vara besvarad. KEK02 - Kostnadseffektivitet bör genomsyra all kommunal aktivitet Motionär Martin Nigals Huddinge / 59941 Motionstext I avsnitt 3.2 första stycket så uttrycks det att "...skatten inte principiellt måste hållas vare sig hög eller låg utan ska anpassas efter de faktiska behov som kommunen har för att kollektivt garantera medborgarna en god offentlig service." Jag hoppas vi alla kan instämma i att kommunen ska arbeta på ett kostnadseffektivts sätt. Att "garantera medborgarna en god offentlig service" är synnerligen subjektivt och kan leta till katastrofala följder om inte kostnadseffektiviteten beaktas. Jag föreslår KLK 2016 besluta att stycket kompletteras med lydelse enligt följande: "...skatten inte principiellt måste hållas vare sig hög eller låg utan ska anpassas efter de faktiska behoven kommunen har för att på ett kostnadseffektivt sätt kollektivt garantera medborgarnas en god offentlig service." Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen instämmer med motionären om vikten av en kostnadseffektiv kommunal förvaltning. Motionären yrkar att texten i avsnitt 3.2 inriktningsprogrammet kompletteras med ”kostnadseffektivt sätt”, en ansats som partistyrelsen till fullo ställer sig bakom. Partistyrelsen anser emellertid att tillägget är överflödigt eftersom den principiella vikten av kostnadseffektivitet redan tydligt påpekas i tredje avsnittets inledning, vars rubrik lyder ”god ekonomisk hushållning och planering”. 38 Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att anse motionen vara besvarad. KEK03 - Motion om tillägg till 3.1 "ökad effektivitet i den kommunala verksamheten" Motionär Runar Öhman Mjölby / 82612 Eventuell medmotionär och medlemsnummer 67229 Andreas Östensson, 69621 Fredrik Bertilsson Motionstext Det flesta punkter i avsnittet "3.1 God ekonomisk hushållning och planering" reglerar service och vilka funktioner kommunerna skall tillhandahålla och i texten beskrivs väl vikten av hushållning av kommunernas resurser. Däremot saknas beskrivning om vikten av att verksamheten bedrivs på ett så effektivt sätt som möjligt. De punkter som redan finns under samma kapitel avhandlar kravet på balans, men balans kan uppnås även med dåligt effektivitet genom ökade intäkter/skatter. Det finns därför anledning att förstärka detta i övrigt bra skrivna avsnitt och specifikt påpeka vikten av effektivitet i verksamheten. Jag föreslår KLK 2016 besluta att tillföra en ny punktsats till 3.1 med en lydelse motsvarande: "Politiken skall verka för ökad effektivitet i den kommunala verksamheten". Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen instämmer med motionären om vikten av effektivitet inom kommunal förvaltning. Motionären yrkar att texten i avsnitt 3.1 inriktningsprogrammet kompletteras med en skrivning om effektivitet, en ansats som partistyrelsen till fullo ställer sig bakom. Partistyrelsen anser emellertid att tillägget är överflödigt eftersom den principiella vikten av effektivitet redan tydligt påpekas i tredje avsnittets inledning, vars rubrik lyder ”god ekonomisk hushållning och planering”. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att anse motionen vara besvarad. KEK04 - Ekonomisk transparens inom kommunen Motionär Mattias Bengtsson Ulricehamn / 72377 Eventuell medmotionär och medlemsnummer 39 Niclas Sunding 58393, Andreas Exner 90622 Motionstext Som skattebetalare uppskattar vi alla att våra pengar används väl. Vi är intresserade av att stat, landsting så väl som kommun handskas med våra skattemedel på ett ansvarsfullt sätt och göra rätt prioriteringar och satsningar. För att invånare skall kunna veta detta krävs att kommunen har en ärlig, öppen och transparent redovisning av kommunens ekonomiska medel och dess verksamheter. Idag döljs tyvärr många kostnader och prioriteringar i kommunala ekonomier, antingen bakas kostnader ihop eller så driver kommunen verksamhet via bolag med andra redovisningskrav, väljer att inte redovisa alla kostnadspunkter, placerar kostnader och intäkter på fel verksamhetsår eller under fel ansvarsområde, döljer satsningar via krångligt utformade visioner utan siffror m.m Allt detta är förekomsten av saker i kommunal budget och redovisningssammanhang som allvarligt försvårar för kommuninvånare att få insyn i kommunens verksamhet och sådant skall inte förekomma. Med andra ord, som kommuninvånare är det idag svårt att få grepp om exakt hur kommunen använder skattebidragen. Som Sverigedemokrater är vi däremot måna om att verka på ett sätt som stärker den lokala demokratin och höjer invånares tilltro till politiken. Vår syn på offentlig ekonomi är att kommuninvånare skall kunna känna att de kan lita på att deras pengar används på bästa sätt och även om en kommun tvingas prioritera ska invånare åtminstone kunna se detta tydligt. Vår syn på kommunens budget är att den tydligt ska visa vilka satsningar och prioriteringar man valt att göra samt dess kostnader och intäkter, kommunala verksamheter skall eftersträva att dess verksamhet bedrivs med så mycket transparens som möjligt. En ekonomi ska med andra ord vara utformad på så sätt att varje medborgare ska kunna veta hur deras skattepengar används, invånare skall ges möjlighet till insyn i hur politiker handskas med kommuninvånares pengar och därför krävs det transparens, öppenhet och ärlighet. Jag föreslår KLK 2016 besluta att Sverigedemokraterna i sitt kommunalpolitiska program punkt 3.Ekonomi, för in att en kommunal ekonomi skall sträva efter, att så långt det är möjligt, ge varje kommuninvånare möjlighet till insyn samt präglas av transparens och öppenhet. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen instämmer med motionären om vikten av att medborgare, även utan specialkunskaper, ska ha insyn i den kommunala hushållningen. Partistyrelsen håller också med om att det kan vara svårt att få en klar bild av kommunala utgifter i vissa fall. Det är slutligen viktigt att påpeka att Sverigedemokraterna är ett parti som värnar om, och uppmuntrar till, allmänhetens deltagande i lokaldemokratin. Partistyrelsen anser därför att motionen bör bifallas. 40 Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. KEK05 - Minska den kommunala byråkratin för småföretagare Motionär Magnus Olsson Malmö stad / 28866 Motionstext För att öka och stimulera småföretagandet i kommunen är det viktigt att förbättra kommunens service för småföretagen. Snabba beslut, en vänlig och serviceinriktad attityd samt en bra framförhållning gentemot de behov potentiella småföretagare efterfrågar. Färre policydokument, mindre byråkrati och mer förståelse för de behov som finns minskar inte bara kostnader utan påskyndar även besluten, vilket kommer att främja arbetsmarknaden positivt. Jag föreslår KLK 2016 besluta att kommunen ska göra en översyn av styrdokument, program och andra dokument inom den kommunala byråkratin och hur man kan slå ihop dem för att minska antalet policydokument. Partistyrelsens yttrande I avsnitt 3.3 i det kommunalpolitiska inriktningsprogrammet finns redan idag förslag om att införa småföretagarcenter, som ska ge stöd och vägledning för mindre företag i kommunen. I och med detta förslag är det partistyrelsens förhoppning att uppnå de effekter motionären eftersträvar, men med ännu högre målsättning än det som motionären föreslår. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att anse motionen vara besvarad. KEK06 - Stimulera innovations- och produktutveckling Motionär Martin Westmont Stockholms stad / 60953 Motionstext Sverige är ett innovationsland, mycket av det välstånd svenska folket har byggt upp beror på att svenskar är per capita ett av världens mest innovationsskapande folk. Ett stimulerande innovationsklimat på kommunnivå bidrar till fler företag och ökad sysselsättning. Jag föreslår KLK 2016 besluta 41 att sista meningen i första stycket under 3.3 ändras till "Det ska därför finnas ett särskilt småföretagarcenter, vars funktion ska vara att ge stöd och vägledning åt småföretagare och innovatörer.” att första förslaget ändras till "Kommunen ska ha ett småföretagarcenter, vars funktion ska vara att ge stöd och vägledning till småföretagare och innovatörer." Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen ser vikten av att framhäva framtidens innovatörer, företagare och entreprenörers betydande roll för ett väl fungerande samhälle. Sverigedemokraterna är ett företagarvänligt parti och ser därför positivt på motionärens önskemål att lägga till benämningen ”innovatörer” i inriktningsprogrammet. En innovatör kan både vara grunden till att skapa ett helt nytt företag eller att t.ex. vidareutveckla produkter på industriell nivå. Även om partiets vision är att kommunala företagscenter ska stödja företag i alla skeden och särskilt i uppstartsskedet, ser partistyrelsen i likhet med motionären betydelsen av att kommunerna tar framtidens innovatörer till vara och att man är tydlig med detta. Motionen bör därför bifallas. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. Kultur KKU01 - Gammeldans i gymnastik- och idrottsundervisning Motionär Staffan Levinsson Göteborgs kommunfullmäktige / 47548 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Mats Eriksson 67428, Stefan Falktorp 47590, Lars Hansson 50134 Motionstext Det är viktigt att levandegöra och behålla det svenska kulturarvet. Ska Sverige och svenskarna ha någon framtid måste detta uppmuntras mycket mer än dagens etablissemang gör. Därför är förslaget att de kommunala musik- och kulturskolorna ska kunna erbjuda undervisning i gammeldans och folkmusik bra. Det bör dock ske på frivillig basis. I skolan ska eleverna fritt få välja vad de vill göra i enlighet med vad som stipuleras i läroplanen. Jag föreslår KLK 2016 besluta 42 att stryka meningen på sidan 43 i fjärde stycket: "I grundskolans gymnastik- och idrottsundervisning ska gammeldans premieras i de fall dans förekommer." Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen tackar motionären för hans motion och delar motionärens uppfattning om vikten av att levandegöra och behålla det svenska kulturarvet. En av gammeldansens viktigaste samhällsfunktioner var att den var just folklig och att många kunde delta. Det var alltså en källa till gemenskap och samhörighet. En förutsättning för att gammeldansen ska kunna fylla denna funktion idag är att många lär sig denna kulturyttring. Det går givetvis att förorda att ”nydans” kan användas istället för gammeldans för att uppnå detta, men då går man samtidigt miste om kulturarvsaspekten. För att säkra att så många som möjligt kan dansa gammeldans anser partistyrelsen därför fortfarande att gammeldans ska premieras i grundskolans idrotts- och gymnastikundervisning. Av denna anledning förslår partistyrelsen att motionen avslås och att nuvarande formulering ska kvarstå. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KKU02 - Inga skattemedel till destruktiva kulturyttringar Motionär Joakim Sjögren Örebro kommun / 66923 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Daniel Edström 54759 Motionstext Det påstås ofta att det är äldre kriminella som hetsar ungdomar i utanförskapsområde att attackera svenska samhället med stenar och bilbränningar, men man kan fråga sig om det inte snarare är ett värderingsproblem kopplat till destruktiv förortskultur. Flera av de stora hiphopbanden i Sverige sjunger texter som uppmanar till bilbränning och stenkastning samtidigt som de romantiserar våld och droganvändning. Dessa utgör mycket dåliga förebilder för ungdomar i dessa områden. Vi sverigedemokrater vill se större inslag av styrning av den offentliga kulturen utifrån vad som är positiv, konstruktiv och samhällsnyttig kultur. Spridandet av vålds- och drogromantik och uppmuntrande av attacker mot svenska samhället kan knappast anses vara samhällsnyttig kultur. Därför bör kommunerna undvika att sponsra kulturarrangemang där sådan musik framförs. Skattepengar ska inte användas för att underblåsa problemet i våra förorter. Jag föreslår KLK 2016 besluta att under avsnitt 12.1 införa en skrivelse om att kommuner ska ha som uttalad policy att aldrig stödja kulturarrangemang där vålds- och drogromantisk musik framförs. 43 Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens syn på det problematiska i att kommuner sponsrar kulturarrangemang som underblåser och romantiserar vålds- och droganvändande. Samtidigt är det partistyrelsens mening att motionärens förslag är något snävt formulerat och föreslår i stället att en skrivelse förs in om att vidta åtgärder för att undvika att kulturstöd går till sådana arrangemang som åsyftas. Partistyrelsen vill dock i sammanhanget poängtera vikten av att särskilja offentligt förekommande kultur, vilken regleras endast av yttrandefrihetslagar, från offentligt sponsrad kultur, för vilken det kan motiveras att ytterligare krav ställs. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att delvis bifalla motionen. Demokrati KDE01 - Belöna kommuninvånare som visat civilkurage Motionär Johanna Johansson Falköpings kommun / 48585 Motionstext Samhället blir otryggare och otryggare, kommunerna måste börja uppmuntra människor som vågar gå emellan när någon blir utsatt för ett brott, ett bra exempel för att uppmuntra detta vore om kommunerna inrättade ett särskilt pris för civilkurage. Det finns mängder med hjältar som aldrig syns och får någon uppskattning för att de t.ex vittnar om att ett brott begåtts, någon blivit mobbad i skolan eller kanske t.o.m räddat någons liv. Få personer inser vilka stordåd man kan göra genom att uppmärksamma relativt enkla saker eller gå emellan om någon blir illa behandlad. Dom som vågar säga ifrån bör bli förebilder då dessa personer gör en oerhört stor insats för samhället och bör därför bli belönade med ett pris för sina goda gärningar. Jag föreslår KLK 2016 besluta att visa sin uppskattning för civilkurage genom att inrätta och årligen dela ut ett civilkuragepris till värdiga mottagare i Sveriges alla kommuner. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen anser att den förda invandringspolitiken har eroderat tryggheten och sammanhållningen i det svenska samhället, samt att det kan förefalla som att politiker och ledande myndighetschefer helt enkelt har gett upp inför denna utveckling. Det är därför 44 mycket viktigt att uppmuntra och slå vakt om den samhällsanda som trots allt finns kvar och partistyrelsen delar därför även motionärens uppfattning om att civilkurage bör premieras. Partistyrelsen noterar att liknande förslag redan lagts av sverigedemokratiska ledamöter i Riksdagen, men uppfattar att motionären avser ett pris som skall instiftas och utdelas på just kommunal nivå. Partistyrelsen anser därför att förslaget gott kan bifallas och att en skrivelse i inriktningsprogrammet bör läggas till om att varje kommunförening bör driva frågan om att instifta ett kommunalt civilkuragepris som årligen delas ut i kommunen. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. KDE02 - Resultatet av kommunala folkomröstningar ska alltid verkställas Motionär Martin Westmont Stockholms stad / 60953 Motionstext Riksomfattande som lokala folkomröstningar är ett vitalt inslag i en fungerande demokrati. Det är därför odemokratiskt att många folkomröstningar som hålls på lokal nivå endast är rådgivande, det vill säga att politikerna kan gå emot vad en majoritet av medborgarna beslutar i en folkomröstning. Sverigedemokraterna bör vara tydliga i sin kommunikation med medborgarna att utfallet efter en genomförd folkomröstning alltid ska verkställas. Jag föreslår KLK 2016 besluta att ytterligare ett förslag läggs till under punkt 2.1 som lyder: "Resultatet av kommunala folkomröstningar ska alltid verkställas." Partistyrelsens yttrande Det förakt för medborgarna som övriga partier ofta uppvisar på regional och kommunal samt riksnivå är förkastligt och partistyrelsen har därför förståelse för motionärens förslag. Partiet har i inriktningsprogrammet sedan tidigare slagit fast att: ”Beslut i särskilt viktiga och övergripande frågor bör föregås av kommunala folkomröstningar, rådslag eller undersökningar.” Denna formulering bör dock inte skärpas eller göras mer tvingande. Detta på grund av att medborgarna kan komma att rösta för förslag som inte är möjliga att genomföra eller att resultatet i folkomröstningen kan komma att strida mot svensk lag eller falla utanför den kommunala kompetensen att besluta om. I sammanhanget kan för övrigt nämnas att folkomröstningar på riksnivå inte heller är bindande, varför det dessutom skulle bli inkonsekvent att införa en sådan ordning på kommunal nivå. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta 45 att avslå motionen. KDE03- Bindande Kommunala folkomröstningar Motionär Jörgen Fogelklou Göteborg / 59316 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Lars H 50134, Jimmy S 60075, Björn T 60114, Stefan F 47590, Staffan L 47548, Marcus 56633, Mats E 67428 Motionstext Den 1 januari 2011 genomfördes en förändring i Kommunallagen i kapitel 5, 23§ andra stycket och 34a§, som förstärker folkinitiativet. Man höjde antalet namnunderskrifter som krävdes till 10 % av de röstberättigade, samt gjorde det svårare för fullmäktige att ignorera det förstärkta folkinitiativet, genom att nu kräva två-tredjedelars majoritet för att stoppa ett sådant förslag. Kort sagt, det skulle bli lite svårare att samla in antalet namnunderskrifter, men när man väl gjort så skulle det samtidigt bli svårare att väl stoppa ett sådant när det väl kom. Detta är något motionärer tycker är bra, på papper. I Göteborg hölls det en folkomröstning i samband med de allmänna valen 2014. Valdeltagandet var högt, 72,84% avlade sin röst. Utfallet i omröstningen blev också tydlig. 43,2% sade ja, medan hela 56,8% röstade nej. Fullmäktige beslöt att ignorera folkviljan. Och körde över den sidan som "vann" i folkomröstningen. Med hänvisning till ovan, anser jag att kommunala folkomröstningar ska vara bindande. Vi sverigedemokrater utgår från folkets bästa. Låt oss ge tillbaka demokratin till dem som givit oss mandat att föra deras talan, folket. Jag föreslår KLK 2016 besluta att partistyrelsen får i uppdrag att ändra texten i andra punkten under Sverigedemokraternas förslag i kapitel 2.1 Vitaliserad demokrati – inflytande och tillgänglighet, så att lydelsen blir att Sverigedemokraterna tycker att kommunala folkomröstningar ska vara bindande. Partistyrelsens yttrande Det förakt för medborgarna som övriga partier ofta uppvisar på regional och kommunal samt riksnivå är förkastligt och partistyrelsen har därför förståelse för motionärens förslag. Partiet har i inriktningsprogrammet sedan tidigare slagit fast att: ”Beslut i särskilt viktiga och övergripande frågor bör föregås av kommunala folkomröstningar, rådslag eller undersökningar.” 46 Denna formulering bör dock inte skärpas eller göras mer tvingande. Detta på grund av att medborgarna kan komma att rösta för förslag som inte är möjliga att genomföra eller att resultatet i folkomröstningen kan komma att strida mot svensk lag eller falla utanför den kommunala kompetensen att besluta om. I sammanhanget kan för övrigt nämnas att folkomröstningar på riksnivå inte heller är bindande, varför det dessutom skulle bli inkonsekvent att införa en sådan ordning på kommunal nivå. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KDE04 - Tilläggsyrkande under punkten 2.1 Vitaliserad demokrati - inflytande och tillgänglighet Motionär Eric Palmqvist Gällivare kommun / 77766 Motionstext Sverigedemokraterna är ett parti som ofta beskylls för att vara ett "enfrågeparti" eller i vissa fall för politisk inaktivitet. Vi upplever också en utbredd ovilja från etablerad media att rapportera om de i många fall mycket välformulerade och kloka motioner som lämnas in till landets kommuner. Media har en tendens att endast rapportera om sådana motioner som antingen av etablissemanget kan anses misskreditera oss som parti eller sådana som rör migrationspolitik som ett led i att understryka att det är den enda fråga vi bemästrar. Ett led i att öka den politiska transparensen i landets kommuner kan därför vara att aktivt verka för att alla kommuner öppet skall redovisa samtliga inkomna motioner i ett lättillgängligt motionsregister på exempelvis kommunens hemsida. Detta för att göra det tydligt för medborgarna vilka partier som arbetar aktivt med olika frågor och ge en rättvisande bild av de olika partiernas faktiska politiska bredd. Vidare så kan ett sådant register, om det görs sökbart, underlätta för såväl media i sin rapportering som exempelvis studenter som söker information inför skolarbeten etc. att inhämta information om de olika partiernas politiska visioner och mål. Jag föreslår KLK 2016 besluta att följande tillägg görs under Sverigedemokraternas förslag i punkten 2.1: ”Kommunen skall öppet redovisa samtliga inkomna motioner i ett lättillgängligt och sökbart motionsregister på kommunens hemsida.” Partistyrelsens yttrande All offentlig makt ska utgå ifrån folket. Härvidlag är det viktigt att medborgarna har insyn i såväl den lokalpolitiska som rikspolitiska arenan. Riksdagens hemsida tillåter att envar söker motioner med såväl fritextsökningar som förvalda alternativ. Det förefaller därför rimligt att samma, eller i vart fall en liknande funktion, finns hos kommunerna. Motionärens förslag borde dessutom kunna genomföras utifrån de möjligheter och resurser som varje enskild 47 kommun förfogar över, sannolikt genom någon form av koppling till kommunens diarium. Partistyrelsen vill dock inte förbinda sig till den precisa skrivning som motionären föreslår. Däremot kommer partistyrelsen att på lämplig plats i programmet införa en skrivelse som tar fasta på det som motionären anför. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen med reservation för att den exakta formuleringen som införs kan komma att ändras. KDE05 - Inför E-förslag i kommuner Motionär Petter Nilsson Umeå Kommunfullmäktige / 69171 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Lars Forsgren 77736 Motionstext "En e-petition eller ett e-förslag är en kort fråga, önskan om åtgärd eller information från en medborgare till kommunen, landstinget eller regionen. Förslaget läggs ut på hemsidan och andra medborgare kan stödja förslaget genom att signera förslaget " – SKL, PROJEKT MEDBORGARDIALOG, E-förslag, Steg för steg E-förslag är en god idé att införa, det kostar väldigt lite för kommuner att genomföra detta. Administrationen kan ske parallellt med medborgarförslag, eller som ersättning till. Vi har sett att färre blir medlemmar i partier runtom Sverige. Lyckligtvis har vi inte det problemet övriga partier har. Samtidigt är det viktigt att vi slår vakt om folkets röst. För att den representativa demokratin ska fungera optimalt gäller det att den får stöd av folket och sakkunniga. E-förslag innebär en god möjlighet för demokratin att fungera bättre, men det kan även ge politiker en chans att få insikt i frågor de saknar. Finner två motargument. Det första, att för få använder dator. Det andra, att för få initialt kommer känna till att e-förslag kommit till. Väldigt många använder dator idag, successivt som E-förslag kommer ta plats runtom kommuner kommer de i sig själva bli ytterligare ett skäl till att använda den. Användandet medför då en demokratisk rättighet. Jag föreslår KLK 2016 besluta att Sverigedemokraterna lägger till följande i motivtexten i slutet av avsnittet 2.1 Vitaliserad Demokrati, "E-förslag är ett viktigt verktyg som kan föra folkets röst närmre politikernas." att Sverigedemokraterna lägger till följande i sammanfattningen under 2 Demokrati "Kommunen bör aktivt arbeta för att införa E-förslag . Partistyrelsens yttrande 48 Regeringens demokratiutredning har presenterat ett förslag om medborgerlig förslagsrätt till Riksdagen, en så kallad folkmotion, som skall utredas. En sådan förslagsrätt, om den blir aktuell, skulle kunna bli vägledande för hur en liknande funktion skulle kunna se ut i kommuner och landsting. Även om en E-petition på landstingsnivå, i motsats till en folkmotion i Riksdagen, inte innebär stiftande av ny lag skulle behandlingen av en E-petition nämligen medföra att en folkvald församling fattade beslut eller utövade myndighet i anslutning till dess behandling. Partistyrelsen tror därför att en framtida eventuell folkmotion kan stå förbild för hur en E-petition skall fungera. Utredningen förväntas emellertid ta ett par år och Partistyrelsen anser därför att partiet bör vänta med att driva frågan om E-petition, innan dess resultat presenterats. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå yrkande ett. att avslå yrkande två. KDE06 - Motion om diskrimineringsgrunder Motionär Patrik Ohlsson Ängelholm / 31214 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Johan Wifralius 66977 Motionstext Kommuners mångfaldsplaner och arbete mot diskriminering grundas idag ofta endast på diskrimineringsgrunderna i Diskrimineringslag (2008:567). De av EU och FN erkända diskrimineringsgrunderna, d.v.s. internationell standard för sådana, borde också användas som grund för kommunalt arbete mot diskriminering. Även dessa ingår i svensk lag, nämligen Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Bland de diskrimineringsgrunder som finns i den senare lagens 14:nde artikel men som saknas i den förra, finns börd, förmögenhet och politisk åskådning. Dock saknas ålder och funktionshinder som diskrimineringsgrunder i den senare, varför kommuners mångfaldsplaner och diskrimineringsarbete bör grundas på båda lagarna. Jag föreslår KLK 2016 besluta att ett åtgärdsförslag införs i inriktningsprogrammet om att kommuners arbete mot diskriminering bör grunda sig på samtliga diskrimineringsgrunder som nämns i Diskrimineringslag (2008:567) OCH i artikel 14 Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Partistyrelsens yttrande 49 Den sverigedemokratiska utgångspunkten är att samtliga former av diskriminering, det vill säga otillbörlig särbehandling på grund av personliga förutsättningar, bör vara förbjuden. Självklart ska kommunens arbete mot diskriminering grunda sig även de i internationellt erkända diskrimineringsgrunderna såsom politisk tillhörighet. Eftersom EKMR redan är en del av svensk lag såsom motionären lyfter fram bör detta redan vara gällande. Samtidigt är det självklart viktigt att ingen ska missbruka sin rätt att inte bli diskriminerad för att i sin tur diskriminera någon annan. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att anse motionen besvarad. KDE07- Insynsplatser bör vara arvoderade Motionär Gary Aelius Sundbybergs stad / 58579 Motionstext Arvoderade insynsplatser ökar chanserna att dom besätts av lämpliga personer. Jag föreslår KLK 2016 besluta att texten på sidan 6 "Alla partier som är invalda i kommunfullmäktige ska ha rätt till insynsplatser i styrelse, nämnder och beredningar." ersätts med "Alla partier som är invalda i kommunfullmäktige ska ha rätt till arvoderade insynsplatser i styrelse, nämnder och beredningar." Partistyrelsens yttrande Sverigedemokraterna är ett folkrörelseparti och har i sin skara av sympatisörer och ideellt arbetande personer en mängd olika personer med breda och varierade erfarenheter och kunskaper. Partiet har vidare växt enormt under senare år och med den nya organisationen på plats och med hjälp av alla hårt arbetande personer tror partistyrelsen att den personbrist vi dragits med fram till nu alltjämt kommer att minska, för att till slut helt upphöra. Sverigedemokraterna har vidare gjort sig känt för sina oegennyttiga folkvalda och vi driver ständigt frågan om minskade arvoden och bidrag till politiska partier. I det kommunalpolitiska programmet fastslås till exempel att partistödet skall hållas på en låg nivå samt att antalet hel- och deltidsarvoderade politiker och politiska tjänstemän inte ska vara fler än vad som är försvarbart med avseende på arbetsbörda och ekonomi. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. 50 KDE08 - Demokratiberedning Motionär Natalia Estebanez Henriksson Mark / 60182 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Mattias Krantz 57937 Motionstext 2.1 Vitaliserad demokrati – inflytande och tillgänglighet ”Hur kan kommuninvånarna känna sig mer delaktiga i beslutsprocessen? Hur kan dialogen med och mellan medborgarna förbättras? Det finns ett fåtal kommuner i Sverige som kommit mycket långt i sitt arbete med att vitalisera den kommunala demokratin. Öppna nämndssammanträden, medborgarkontor, allmänhetens frågestund, politikercaféer, rådslag, folkomröstningar och medborgarförslag är några konkreta exempel. Konceptet edemokrati öppnar för nya möjligheter till medborgarinflytande genom olika IT-lösningar för tillgänglighet och diskussion.” Att under "Sverigedemokraternas förslag:" tillägga att; Kommunen skall tillsätta en Demokratiberedning med partirepresentation, dvs. en representant från varje politisk folkvalt parti som bereder beslut om rena demokratiska frågor, deltagande vid paneldebatter, partirepresentation vid kommunala event mm. Jag föreslår KLK 2016 besluta att Sverigedemokraterna verkar för att det finns en Demokratiberedning i varje kommun. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar visserligen motionärens uppfattning om att frågan är viktig men vill inte låsa fast kommunföreningarna i en skrivning som formaliserar hur medborgarinflytandet skall utövas. Olika kommuner kan ha olika förutsättningar och redan inarbetade forum eller kanaler för ökat medborgarinflytande. Det kommunalpolitiska programmet innehåller därtill ett flertal konkreta förslag som syftar till att kommuninnevånarna skall bli mer delaktiga i beslutsprocesserna. Av dessa kan till exempel nämnas att kommunen ska ha en handlingsplan för hur den lokala demokratin ska vitaliseras, att kommunen ska vara öppen för medborgarförslag och att en demokratisk utgångspunkt ska genomsyra all kommunal verksamhet. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KDE09 - Politisk acceptans – en fråga om demokrati och rättssäkerhet 51 Motionär Christina Vallsten Sundsvalls Kommun / 77144 Motionstext Det är en tydlig bild idag ute bland en stor del av befolkningen att man får behandla oliktänkande respektlöst och diskussioner mellan partitillhörigheter urartar, än värre är att det existerar inom våra myndigheter. Det finns en risk att den enskilda individen behandlas orättvist och fördomsfullt utifrån partitillhörighet. Det finns exempel på det och vi måste kraftfullt agera, en förutsättning för demokrati och rättssäkerhet är att alla behandlas lika men får tycka olika, utan att straffas genom att få en bild över sig som en sämre människa och på så vis i underläge direkt. I kontakt med myndighet kan det få ödesdigra konsekvenser. T ex i kontakt med socialtjänsten i en familjeutredning, om ena parten är t ex Sverigedemokrat så ifrågasätts det hur det upplevs för barnen. I Sverige råder demokrati och jämställdhet idag, och vi måste se till att det gäller fullt ut, även i helhet inom politiken. Jag föreslår KLK 2016 besluta att ge kommunerna i uppdrag att utreda och ta fram förslag på hur kommunerna kan genomföra utbildning och förebyggande arbete för politisk jämställdhet. att Kommunerna i de fall där politiska åsikter uppmärksammas negativt eller positivt ifrågasätter detta och ger de berörda en reprimand. Partistyrelsens yttrande Inledningsvis kan vi konstatera att det kommunalpolitiska programmet idag innehåller ett flertal konkreta förslag vars syfte är att just stärka politisk jämställdhet. Av dessa kan till exempel nämnas att kommunen ska ha en handlingsplan för hur den lokala demokratin ska vitaliseras, att kommunen ska vara öppen för medborgarförslag och att en demokratisk utgångspunkt ska genomsyra all kommunal verksamhet. Dessa förslag syftar delvis till att komma tillrätta med den problematik som motionären beskriver. I övrigt gäller enligt svensk grundlag att all offentligt verksamhet skall genomsyras av allas likhet inför lagen och att endast saklighet och lämplighet skall var avgörande vid alla typer av myndighetsutövning. Det som motionären eftersträvar torde således vara tillfredsställt genom redan befintlig lagstiftning. När det gäller övriga fall där åsikter uppmärksammas på olika sätt torde detta falla under gängse grundlagsbestämmelser om yttrandefrihet. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att yrkande ett skall anses besvarat. att avslå yrkande två. KDE10 - Bidrag till icke-demokratiska och våldsbejakande organisationer 52 Motionär Anders Forsberg Skara / 16928 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Per Lindström 93766 Motionstext Vi har under ett flertal år, kunnat återkommande se hur anti-demokratiska och våldsbejakande organisationer har kunnat erhålla offentliga stöd. Detta trots att dessa föreningar inte ställer sig bakom demokratiska grundprinciper såsom yttrandefrihet, mötesfrihet och jämlikhet. Föreningar och organisationer som har kopplingar till extremism, terrorism eller på annat sätt våldsbejakande synsätt får och ska aldrig stödjas. Därför måste det säkerställas att offentliga bidrag enbart går till föreningar som har ett huvudsakligt syfte som är förenligt med de värderingar som präglar ett demokratiskt samhälle. Föreningar som i sin verksamhet respekterar demokratins idéer, inklusive principerna om frihet och alla människors lika värdighet. Jag föreslår KLK 2016 besluta att kommunala bidrag enbart ska kunna gå till föreningar som har ett huvudsakligt syfte som är förenligt med det demokratiska samhällets värderingar. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar i hög grad motionärens uppfattning. De skattemedel som kommunen har att förvalta ska inte gå till att understödja antidemokratiska och/eller våldsbejakande organisationer. I den mån kommuner väljer att bidra till olika former av föreningsverksamhet bör de således också ställa upp krav på respekt för grundläggande demokratiska idéer och värderingar. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. KDE11 - System med kommunala stadsdelsnämnder Motionär Staffan Levinsson Göteborgs kommunfullmäktige / 47548 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Mats Eriksson 67428, Stefan Falktorp 47590, Lars Hansson 50134 Motionstext 53 I förslaget till kommunpolitiskt program står det på sidan 7, första stycket , andra meningen att systemet med kommunala stadsdelsnämnder ska avvecklas. Formuleringen är för kategoriskt skriven. Det bör finnas möjlighet för kommunerna att se över och vid behov minska antalet stadsdelsnämnder. Man kan komma fram till att det fortfarande behövs stadsdelsnämnder för att behålla närdemokratin. Därför föreslås formulering med större valfrihet. Jag föreslår KLK 2016 besluta att aktuell mening får följande lydelse: "Antalet kommunala stadsdelsnämnder bör minimeras och ersättas med centrala facknämnder i möjligaste mån." Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen är fortsatt av uppfattningen att ett system med tematiskt sammansatta nämnder generellt sett är att föredra. Studier, bland annat en av David Karlsson från Göteborgs universitet (”SDN-reformen och Göteborgarnas nöjdhet med demokrati och service.”) har även visat att medborgarna inte blivit nöjdare med stadsdelsnämnder. Med detta sagt krävs emellertid respekt och förståelse för att omständigheterna ser olika ut från kommun till kommun, samtidigt som den kommunala självstyrelsen utgör ett grundläggande fundament i den svenska rättsordningen. Så emedan partiets generella inställning kvarstår kan det finnas fog för en något mindre kategorisk formulering, med utgångspunkt i vad motionärerna anför. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. KDE12 - Politik på lika villkor (kapitel 2.2) Motionär Björn Tidland Göteborg / 60114 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Jörgen Fogelklou 59316, Lars Hansson 50134, Stefan Falktorp 47590, Staffan Levinsson 47548, Jimmy Ståhl 60078 Motionstext Storleken på Sveriges kommuner varierar mycket och behoven och resurserna styrs mycket av invånarantalet. I valet 2014 fick SD 6 mandat i Göteborg. Detta medförde även att vi fick ett heltidsarvoderat kommunalråd och 4 heltidsarvoderade tjänstemän. Vi har nu möjlighet att lägga mer tid och kraft på att lägga egna kommunala budgetar. Även motionerandet i fullmäktige har ökat drastiskt. Genom att vi har yttrande och yrkanderätt i kommunstyrelsen har vi kunnat lägga många förslag, som även legat till grund för delar av budgetarbetet. 54 Hade vi inte haft så många politiska tjänstemän i Göteborg hade risken ökat för att vi fått ett tjänstemannastyre. På grund av den mängd handlingar man måste sätta sig in i för att fatta väl avvägda beslut, är behovet av politiska tjänstemän stort. I inriktningsprogram för en Sverigedemokratisk kommunpolitik avsnitt 2,2 påstås det " Jämfört med för några decennier sedan har det dessutom blivit vanligare med hel- och deltidspolitiker med tillhörande politiska tjänstemän i kommunerna, vilket ytterligare ökar klyftan mellan politiker och väljare." SD Göteborg håller inte med om att klyftorna ökar. Genom att vi har 5 heltidsanställda har vi fått mer inflytande och lärt oss mycket om kommunens organisation och ekonomi. Vi kommer att gå stärkta in i valrörelsen 2018. Det som behövs är att sköta kommunen på ett effektivt sätt och undvika onödigt arbete som inte genererar något mervärde. Personalen, inklusive den politiska ledningen ska dimensioneras utifrån kommunens behov. Jag föreslår KLK 2016 besluta att stycket: " Jämfört med för några decennier sedan har det dessutom blivit vanligare med hel- och deltidspolitiker med tillhörande politiska tjänstemän i kommunerna, vilket ytterligare ökar klyftan mellan politiker och väljare. Partierna finansierar sin verksamhet genom vidlyftiga, kommunala partistöd som beräknas på ett sätt så att de redan stora partierna gynnas" ersätts med: ”Storleken på Sveriges kommuner varierar mycket och behoven och resurserna styrs mycket av invånarantalet. Det som behövs är att sköta kommunen på ett effektivt sätt och undvika onödigt arbete som inte genererar något mervärde. Personalen, inklusive den politiska ledningen ska dimensioneras utifrån kommunens behov.” Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen anser att frågeställningen är relevant och att motionärerna tar fasta på en rad viktiga omständigheter. Kärnan i partiets kritik har alltid varit att nuvarande system är utformat så att det till stor del gynnar det redan befintliga politiska etablissemanget på bekostnad av folkligt inflytande. Att helt stryka den text som problematiserar tendenser till att använda skattemedel till att gynna politiker snarare än den politiska verksamheten anser partistyrelsen vara att gå ett par steg för långt. I stället föreslår partistyrelsen en längre formulering som utgår från såväl befintlig skrivning som det förslag motionärerna lägger fram, enligt nedan. ”Jämfört med för några decennier sedan har det dessutom blivit vanligare med hel- och deltidspolitiker med tillhörande politiska tjänstemän i kommunerna, vilket kan öka klyftan mellan politiker och väljare. Partierna finansierar i vissa fall sin verksamhet genom vidlyftiga, kommunala partistöd som beräknas på ett sätt så att de redan stora partierna gynnas. Storleken på Sveriges kommuner varierar dock mycket och behoven och resurserna styrs mycket av invånarantalet. Det som behövs är att sköta kommunen på ett effektivt sätt och 55 undvika onödigt arbete som inte genererar något mervärde. Personalen, inklusive den politiska ledningen ska dimensioneras utifrån kommunens behov.” Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att delvis bifalla motionen. Skola och utbildning KSU01 - Ändringsyrkande under punkten 8.1 Lärande i skolan Motionär Eric Palmqvist Gällivare kommun / 77766 Motionstext Många är de elever som av en eller annan anledning upplever att de behöver hjälp med skolarbetet. Detta kan bero på sociala faktorer så som oro i hemmet, trångboddhet och liknande men också på grund av bristande engagemang eller bildningsgrad hos den eller de familjemedlemmar som bär ansvaret för barnets skolgång. Oaktat vilka skäl som ligger bakom elevens upplevda behov av hjälp med läxorna är en formulering som utgår ifrån huruvida eleven KAN få hjälp med läxläsning i hemmet olycklig. Det är min övertygelse att det förekommer en rad fall där sådan hjäl KAN fås i hemmet men där det av en eller annan anledning inte är lämpligt pga. exempelvis sociala omständigheter. Jag föreslår KLK 2016 besluta att följande formulering: "Elever som inte kan få hjälp med läxläsning i hemmet ska erbjudas sådant stöd av skolan." ändras till: "Elever som upplever att fungerande eller tillräcklig hjälp med läxläsning inte kan erbjudas i hemmet ska erbjudas sådant stöd av skolan." under Sverigedemokraternas förslag i punkten 8.1. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen tackar motionären för hans ändringsförslag. Partistyrelsen ser läxor som en mycket viktig del av lärandet och anser - precis som motionären - att det är viktigt att elever som av någon anledning inte kan få hjälp med läxläsning i hemmet erbjuds sådant stöd av skolan. Partistyrelsen anser dock att nuvarande textlydelse är tydlig och klar och på intet sätt 56 riskerar att exkludera elever som har behov av hjälp med läxläsning. Utifrån ovanstående resonemang anser partistyrelsen att motionen bör avslås. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KSU02 - Revidering av text och förslag i kapitel 8 så att synen på skoluniform beaktas Motionär Eric Palmqvist Gällivare kommun / 77766 Motionstext Under Sverigedemokraternas landsdagar 2015 beslutades att partiet skall verka för införandet av skoluniformer i Sverige. Detta beslut återspeglas inte alls i kapitel 8. "Skola och utbildning" Vare sig i brödtexten eller under "Sverigedemokraternas förslag" i samma kapitel. Något som givetvis är en brist sett utifrån de beslut som tidigare fattats av landsdagarna. Jag föreslår KLK 2016 besluta att omarbeta såväl brödtext som förslag i kapitel 8. "Skola och utblidning" så att texten även omfattar landsdagarnas tidigare beslut om att Sverigedemokraterna skall verka för införande av skoluniform. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen tackar motionären för hans motion, och ger motionären rätt angående att texten i programmet ännu icke är uppdaterad med beslut fattade på landsdagarna 2015. Partiets förslag om skoluniform kommer implementeras i det kommunpolitiska programmet och i vårt framtida skolpolitiska program. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. KSU03 - Tilläggsyrkande under punkten 8.3 Valfrihet, ansvar och medbestämmande Motionär Eric Palmqvist Gällivare kommun / 77766 Motionstext I egenskap av ett socialkonservativt parti har Sverigedemokraterna en försiktigt positiv syn på privata alternativ inom skolväsendet. Det positiva med privata alternativ, så som ökad 57 konkurrens och valfrihet beträffande pedagogik får aldrig ske på bekostnad av utbildningens kvalitet eller att avkall eller avsteg görs från utbildningsplan eller svenska normer och värderingar. Detta fastslås också i brödtexten i programmet. Lika viktigt är det att stävja privata aktörers möjlighet till profitering genom att göra avkall på exempelvis personal inom exempelvis skolhälsovård eller lokaler så som skolbibliotek eller andra gemensamma lokaler av icke försumbar betydelse i en skolmiljö. Jag föreslår KLK 2016 besluta att följande formulering: "Aktörer inom friskolan får heller inte skapa sig konkurrensfördelar genom att göra avkall på sådana personalgrupper eller sådana gemensamma lokaler som inte kan anses vara av försumbar betydelse för det pedagogiska arbetet och miljön." förs till slutet av brödtexten under punkt 8.3. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen tackar motionären för hans förslag och håller med om att det inte är acceptabelt att en privat aktör sänker/vill sänka kvaliteten på undervisningen i en skola för att verksamheten på så sätt ska kunna ge en större vinst. Avseende tillgången till skolhälsovård, skolbibliotek och övriga lokaler som behövs för att kunna bedriva utbildning, är detta idag reglerat i skollagen (2010:800) 2 kap 2§, 2 kap. 35 § och 2 kap. 36 § samt dess förarbeten. Kommun- och landstingskonferensen syftar emellertid endast till att behandla politiska förslag som är möjliga för Sverigedemokraterna att driva på kommun- och landstingsnivå. Med anledning av detta bör motionen tyvärr avslås, då frågan kräver lagändring utförd av riksdagen och alltså inte är en fråga att besluta om för kommuner och landsting. Partistyrelsen tar dock tacksamt emot liknande motioner och förslag i samband med Landsdagarna 2017, där just frågor på just rikspolitisk nivå debatteras och beslutas. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att anse motionen besvarad. KSU04 - Ändringsyrkande i brödtexten under 8.1 Lärande i skolan Motionär Eric Palmqvist Gällivare kommun / 77766 Motionstext Den pedagogiska miljön har tyvärr i vissa fall kommit att bli en arena för politisk påverkan av våra barn vilket inte är avsikten eller önskvärt. Skolbarn står i en beroendeställning till den pedagogiska personalen som åtnjuter ett stort inflytande över elevernas kunskapsinhämtande och evaluerande av fakta och information. 58 Vuxenvärlden med såväl föräldrar som pedagogisk personal har ett stort ansvar för att lära våra bar ett kritiskt tänkande och ett sunt förhållningssätt till information och hur man formar egna åsikter utifrån de fakta som finns att tillgå. Utbildning skall vara neutral och stimulera eleverna till att lära, dra slutsatser och forma sina egna prioriteringar och värderingar utan att bli matade med ett visst politiskt budskap som tilltalar läraren i fråga. Detta bör således tydligare framgå av brödtexten under 8.1. Jag föreslår KLK 2016 besluta att den sista meningens lydnad i stycke tre under 8.1 Lärande i skolan ändras från: "Demokratins betydelse ska betonas och det ska helt vara upp till eleverna att utan påverka själva bilda sina egna politiska uppfattningar, oavsett ålder." till: " Demokratins betydelse för vårt samhälle skall betonas och kritiskt tänkande och egna slutsatser och uppfattningar skall uppmuntras utan påverkan från den pedagogiska personalen oavsett elevens ålder." Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen tackar motionären för hans förslag till ändring. Partistyrelsen anser dock att de tillägg som motionären vill göra finns implementerade i den redan befintliga textens enskilda stycken samt i dess andemening. Partistyrelsen anser därför inte att en förändring är nödvändig. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KSU05 - Sverigedemokraterna bör inte driva frågan om könssegregerad gymnastikundervisning Motionär Gary Aelius Sundbybergs stad / 58579 Motionstext Jag anser att vi ej bör driva frågan om könssegregerad gymnastikundervisning av betygsskäl. Betygsskäl kan användas som svepskäl, när syftet egentligen är religiöst. Könsuppdelning när det behövs, t ex inom bollsporterna, sker redan i stor utsträckning. Jag föreslår KLK 2016 besluta att följande text på sidan 29: "I själva idrottsundervisningen bör skolan ha möjlighet att skilja pojkar och flickor åt, detta som ett led i att försöka minska den sneda betygsfördelningen mellan pojkar och flickor. 59 Dock ska könsfördelning av religiösa skäl, t ex under simundervisning inte tillåtas då detta i grunden är en segregerande åtgärd." ersätts med ”Könsuppdelning av religiösa skäl, t ex under simundervisning ska inte tillåtas." Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen tackar motionären för dennes förslag och motion. Betygssättning är en av de viktigaste uppgifterna för en lärare och något som alla lärare ska klara av – utan att behöva dela upp pojkar och flickor i olika grupper. Eventuell kompetensbrist gällande detta moment anser partistyrelsen därför löses genom utbildning av lärare, inte könsuppdelning av elever. Partistyrelsen delar därför motionärens syn om att texten bör revideras. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. KSU06 - Lokalt tillagad skolmat Motionär Jörgen Grubb Malmö / 33695 Motionstext I många kommuners skolor ser vi att maten har kommit på undantag och fått utstå besparingar. Dagens skolmat tillverkas ofta i centrala storkök och levereras som hel eller halvfabrikat till respektive skola. Då maten utgör en viktig del för elevers välmående, trivsel och fysik, anser jag att man ska utrusta skolorna med tillagningskök samt anställa kockar på skolorna. Jag föreslår KLK 2016 besluta att i Inriktningsprogram för en Sverigedemokratisk kommunpolitik, kapitel 8 - Skola och utbildning, göra följande tillägg: Skolor ska erbjuda lokalt tillagad skolmat av hög kvalité. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen anser att motionären lyfter en viktig fråga. Partistyrelsen är vidare helt enig med motionären om vikten av att elever får vällagad, välsmakande och näringsrik mat, inte minst för att eleverna ska ha ork nog att klara av att prestera goda skolresultat. Dessbättre har Sverigedemokraterna redan idag ett färdigt och budgeterat förslag (riksdagsmotion 2015/16:1847 En skola i världsklass, under rubriken ”Ett hållbart samhälle”) som väl överensstämmer med motionärens idéer och som partistyrelsen därför anser bör implementeras i våra skol- och kommunpolitiska program. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta 60 att delvis bifalla motionen. KSU07 - Sommarskola Motionär Natalia Estebanez Henriksson Mark / 60182 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Mattias Krant 57937 Motionstext Gällande Gymnasial kunskapsnivå. I dagsläget finner vi att många elever brister i kunskaper, ett resultat av den havererade skolpolitik som förts. Att många elever går ut grundskola utan gymnasiebehörighet. Vi vill att kommunen erbjuder sommarskola för elever åk 8-9, öppen för såväl elever som behöver höja kunskapsmål samt för dem som befinner sig under målen. Sommarskola skulle kunna bli en av de åtgärder som behövs då många duktiga elever inte når sin fulla kunskapsnivå innan det är dags för gymnasial nivå. Att öppna upp för dialog mellan gymnasie och högstadiet leder till att eleven får en chans istället för som idag ett faktiskt misslyckande utan en chans att kunna läsa ikapp vissa ämnen inom rimlig tid. Genom att erbjuda elever sommarstudier ger vi dem som vill en verklighetsförankring om vad som krävs för att inte misslyckas och kanske välja om sina val. Jag föreslår KLK 2016 besluta att Sverigedemokraterna skall verka för att ska erbjuda sommarskola för alla elever. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens åsikt om att den förda skolpolitiken har misslyckats, med fallande resultat som följd. Målgruppen idag för lovskolorna är elever som inte har nått eller riskerar att inte nå kunskapskraven för betyg E i ett eller flera ämnen. Motionären föreslår att denna målgrupp ska breddas och kunna omfatta även de som vill höja sin kunskapsnivå. Partistyrelsen befarar att ett förslag likt det från motionären skulle kunna göra att tillströmningen av elever, som endast vill höja sin kompetensnivå, skulle riskera att bli alltför omfattande och få som följd att kostnaderna skulle öka alltför mycket för denna typ av undervisning. Partistyrelsen ställer sig vidare skeptisk till lovskolan som sådan: att en elev på några få sommarveckor ska lyckas uppnå det som han eller hon har misslyckats med under ett helt läsår, bedömer partistyrelsen nämligen vara mycket svårt. Partistyrelsen anser att det istället är viktigare och bättre att genomföra de skolpolitiska förslag som partiet redan driver, exempelvis att förbättra lärarutbildningen, fortbilda befintliga lärare enligt ett certifieringssystem och att anställa fler kuratorer och administrativ personal – så att lärarna 61 ges möjlighet att lägga mer tid på undervisning och kunskapsförmedling än vad de gör idag (se riksdagsmotion ”En skola i världsklass” motion 2015/16:1847). Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KSU08 - TBC-Vaccin till elever inom barnomsorg och skola Motionär Eric Palmqvist Gällivare / 77766 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Anders Anderberg 73188 Motionstext Den dödliga infektionssjukdomen tuberkulos (TBC) har tidigare betraktats som utrotad i Sverige varför vaccin mot TBC inte längre ingår i statens vaccinationsprogram. Sverige har dock under senare år utsatts för en kraftig flyktingvåg och hundratusentals individer från länder där TBC är förekommande har nu Sverige som sin temporära eller permanenta hemvist. Bland dessa individer har det kunnat påvisas TBC-smitta och i enstaka fall har man också kunnat konstatera att smittöverföring har skett. Man har också funnit flera fall av latent TBC på boenden för asylsökande och ensamkommande flyktingbarn. Latent TBC smittar emellertid inte men kan när som helst utvecklas till aktiv - och i allra högsta grad smittsam - TBC. I kommuner med en hög grad av flyktingmottagande och i kommuner där TBC-smitta kunnat påvisas bland flyktingar i sådan ålder att de förekommer inom barnomsorg eller skola bör man därför erbjuda samtliga barn och elever vaccination mot TBC för att motverka eventuell smittspridning. Då det råder skolplikt i Sverige och kommunerna är huvudmän för landets skolor är det också kommunerna som bär det yttersta ansvaret för barnens och elevernas hälsa och säkerhet under den tid de nyttjar barnomsorg eller befinner sig i skolan varför ett sådant vaccinationsskydd är en kommunal angelägenhet i väntan på att det utreds om TBC-vaccin åter skall ingå i statens vaccinationsprogram. Jag föreslår KLK 2016 besluta att Sverigedemokraterna driver en linje som innebär att alla kommuner ska erbjuda TBCvaccin till alla barn inom barnomsorg och skola som riskerar att komma i kontakt med TBCsmitta. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens åsikt att det är angeläget att kommunerna erbjuder TBCvaccin till alla barn inom barnomsorg och skola som riskerar att komma i kontakt med TBCsmitta. Med det sagt är det naturligtvis partistyrelsens förhoppning att det kommer att vara möjligt att motverka risken för viruskontakt på ett ännu tidigare stadium, detta genom ett 62 framtida kraftigt minskat flyktingmottagande till Sverige, samt obligatoriska hälsoundersökningar för nyanlända flyktingar, vilka båda är förslag som Sverigedemokraterna driver på riksnivå. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. KSU09 - 8.4 Ett hållbart samhälle Motionär Natalia Estebanez Henriksson Mark / 60182 Motionstext Under rubrik 8.4 Ett hållbart samhälle kan man inte utläsa någonstans fruktens betydande roll. Fruktens goda egenskaper tappas bort bland näringsinriktade måltider. Med ökad rörlighet krävs ochså fruktens goda hjälp. Det sägs att en frukt om dagen håller doktorn borta. Idag får inte skolorna ta emot frukt från föräldrar medverkat av exempelvis äpplen för att ge till skolbarnen, då det inte skett en upphandling. Vi vill se att vi sverigedemokrater arbetar för att "frukt är godis" är ett mer naturligt inslag än energidrycker som "monster" och "redbull". Jag föreslår KLK 2016 besluta att frukt skall vara ett naturligt inslag i skolans vardag. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen anser att det är viktigt att skolmaten har ett högt näringsvärde och att den ska vara gratis. I nuvarande kommunpolitiska inriktningsprogram står det därför ”Vi bör vidare sträva efter att skolmaten genomgående ska ha högt näringsvärde, vara svensk och närproducerad, gärna ekologiskt framställd och helt gratis för eleverna, vilket ska gälla elever i såväl grund- som gymnasieskola.”. Denna formulering anser partistyrelsen bör vara tillräcklig för att tillgodose motionärens intentioner, utan att detaljstyra frågor som rör skolmaten åt huvudmannen. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att anse motionen vara besvarad. KSU10 - Tillägg av nytt avsnitt avseende samhällsorientering för nyanlända och asylsökande elever Motionär Christer Erestål Danderyd / 71048 Eventuell medmotionär och medlemsnummer 63 Gustaf Lagerkrantz Motionstext I princip alla svenska kommuner har de senaste åren kraftigt ökat sitt mottagande av nyanlända och asylsökande barn. Det ökade mottagandet har medfört stora utmaningar i den kommunala skolverksamheten då i princip alla nyanlända och asylsökande barn har rätt till att gå i skola enligt skollag (2010:800). En av kommunernas viktigaste uppgifter har varit, och kommer att fortsätta att vara inom överskådlig tid, att tillse att den ordinarie skolan och övriga elever påverkas så lite som möjligt i sin undervisning och övrig skolmiljö (trygghet, ordning etc.) av det ökade mottagandet och se till att kontakterna mellan nyanlända och asylsökande elever och övriga elever blir så friktionsfria som möjligt. På sikt bör den ordinarie skolan skyddas genom inrättandet av en särskild förberedelseskola för nyanlända och asylsökande elever ("Nya Förberedelseskolan") som är separat från den ordinarie skolan. Realistiskt sett så kommer det dock att ta relativt lång tid att införa den Nya Förberedelseskolan i dess fulla form. Det är ett omfattande arbete för kommunerna och det nuvarande parlamentariska läget sätter begränsningar. Samtidigt så finns det behov för kommunerna att agera omedelbart för att skydda den ordinarie skolan. Ett sätt för kommunerna att genomföra relativt snabba, men effektiva, reformer är att stärka samhällsorienteringen för nyanlända och asylsökande skolelever. Genom att införa obligatorisk grundläggande samhällsorientering för nyanlända och asylsökande elever som genomförs innan påbörjad skolgång (oavsett om skolgången påbörjas i förberedelseklass eller ordinarie klass) som särskilt fokuserar på grundläggande principer för hur svenska samhället fungerar (bl.a. vad gäller jämlikhet och kvinnans roll) och hur den svenska skolan fungerar (ordningsregler etc.), så kan kommunerna öka möjligheterna till en friktionsfri skolstart eftersom de nya eleverna då förstår förutsättningarna från dag 1 i skolan. Den grundläggande samhällsorienteringen bör hållas på en plats utanför den ordinarie skolan och avslutas med ett skriftligt prov. Vid icke-godkänt resultat skall den ansvariga skolan ta fram en handlingsplan för eleven ifråga. Att gå längre än så torde inte vara möjligt med nuvarande lagstiftning. Kommunerna kan dessutom ytterligare stärka samhällsorienteringens roll genom att införa [obligatorisk] samhällsorientering som ett eget ämne i (i) förberedelseklasserna i årskurs 6-9 och (ii) alla individuella studieplaner för elever vid kommunala gymnasieskolor som läser introduktionsprogrammet språkintroduktion. Godkänt resultat på avslutande tentamen skall i möjligaste mån krävas innan eleven kan flyttas över till en ordinarie klass. Förhoppningsvis kan införandet av obligatorisk samhällsorientering i den kommunala skolundervisningen ett första steg på vägen mot införandet den Nya Förberedelseskolan. Jag föreslår KLK 2016 besluta 64 att en ny punkt 8.6 " Nyanlända och asylsökande skolelever", enligt bifogat, läggs till i "Inriktningsprogram för en Sverigedemokratisk kommunpolitik – 2016". Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om den utmaning som den svenska skolan står inför, inte minst efter det senaste årets stora inflöde av nyanlända flyktingar. Partistyrelsen förstår dessutom intentionen med motionen och tycker att den har intressanta inslag – som kan komma att användas i partiets framtida arbete inom det skolpolitiska området. Partistyrelsen anser dock inte att motionärens förslag om införande av samhällsorientering, i sin nuvarande utformning, kommer att ge tillräcklig effekt för att kunna lösa de problem som tas upp i motionen. För att lyckas med det anser partistyrelsen att det krävs mycket större och mer omfattande insatser, exempelvis införande av just en förberedelseskola, såsom motionären också nämner. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KSU11 - Motion avseende omformulering av begreppet "terrorutövande trosuppfattningar" Motionär Runar Öhman Mjölby / 82612 Eventuell medmotionär och medlemsnummer 67229 Andreas Östensson, 69621 Fredrik Bertilsson Motionstext I avsnitt 8.2 Trygg i skolan står det i en av punktsatserna att "Skolan ska upparbeta en handlingsplan för hur rekrytering till extrema terrorutövande trosuppfattningar ska undvikas." Terror kan utövas av andra rörelser än religiösa sådana. Det finns ingen anledning till att skolans arbete skulle begränsas endast till religiösa terrorrörelser. Det kan också ge onödigt vatten på våra motståndares kvarnar som skulle tolka det som att vi specifikt riktar oss mot islam och inget annat. Terrorism och övrig våldsbejakande extremism är förstås lika illa oavsett vem som är utövaren. Jag föreslår KLK 2016 besluta att omformulera nuvarande skrivning till en lydelse motsvarande "Skolan ska upparbeta en handlingsplan för hur rekrytering till terrorutövande rörelser och övrig våldsbejakande extremism ska undvikas." Partistyrelsens yttrande 65 Partistyrelsen delar motionärens syn om att terrorism kan utföras av andra än religiösa terrorrörelser, vidare tycker partistyrelsen att tillägget om våldsbejakande extremism är bra. Dock vill partistyrelsen lägga till ytterligare text till motionärens förslag. Fetmarkerad text är partistyrelsens förslag till ytterligare texttillägg: "Skolan ska utarbeta en handlingsplan för hur rekrytering till religiösa och andra terrorutövande rörelser och övrig våldsbejakande extremism, ska undvikas." Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att delvis bifalla motionen, genom att revidera programmet i enlighet med partistyrelsens förslag ovan. KSU12 - Självförsvar i skolan Motionär Jan Svensson Åtvidaberg / 70713 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Bertil Jonsson 53903 Richard Svensson 62661 Motionstext Bakgrund: Enligt en undersökning som gjordes 2014 har forskare från Linköping och Lunds universitet i en studie på uppdrag av Stiftelsen Allmänna Barnhuset som är en statlig stiftelse genomfört en enkätundersökning på 171 gymnasieskolor. 5873 gymnasieelever deltog i undersökning som finansierades av regeringen. Man har då kommit fram bl.a till att så mycket som 22,2 % av tjejerna har utsatts för ett fysiskt övergrepp. Med anledning av detta så anser vi att man redan i grundskolan skall få möjligheten att lära sig självförsvar för att motverka eventuella fysiska övergrepp. Dessa kurser kan man lämpligtvis införa under elevens val. Jag föreslår KLK 2016 besluta att Sverigedemokraterna skall arbeta för att införa självförsvar som tillval i grundskolan. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att skolan blivit otryggare. Partistyrelsen anser dock inte att det är skolans uppgift att utbilda i just självförsvar, utan anser att det är något som andra aktörer i samhället är bättre lämpade för att bedriva utbildning i. Partistyrelsen befarar även att denna typ av utbildning snarare skulle riskera att trissa upp stämningen och minska tryggheten i skolan, än motsatsen. Även om motionärens intentioner är hedervärda, bör förslaget därför avslås. För att skapa ordning i skolan har partiet istället lagt ett antal omfattande förslag, exempelvis att införa jourskolor, anställa fler vuxna i skolan, och att ha som regel – inte undantag – att flytta på de elever som mobbar/trakasserar andra (se riksdagsmotion ”En skola i världsklass” 2015/16:1847). Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta 66 att avslå motionen. KSU13 - Slöja i förskolan Motionär Michael Rubbestad Håbo kommun / 58787 Motionstext Under 8.2 "Trygg i skolan" går det att finna en text om förbud mot heltäckande slöja i skolan samt det konkreta förslaget att "heltäckande slöja ska inte tillåtas i skolan". Ett sådant förbud bör även införas i förskolan där en slöja inte bara försvårar undervisningen, samt är ett uttryck för religiös extremism och kvinnoförtryck, utan kan uppfattas som direkt skrämmande för barn i åldern 1 till 6 år samt kraftigt försvåra kommunikationen då mindre barn som inte ännu lärt sig språket kommunicerar med hjälp av ansiktsuttryck både i sig själva och i förskolepersonalen. Enligt uppgift består upp till 80 % av vår kommunikation även i vuxen ålder av ansiktsuttryck och kroppsrörelser. Nuvarande text och formuleringar kan lätt uppfattas som att Sverigedemokraternas förslag om slöja endast omfattar grundskola eller senare och bör därför förtydligas i de kommunala riktlinjerna. Vidare bör detta förbud även vara gällande i äldreomsorgen där dementa personer kan skrämmas på samma vis som barn. Jag föreslår KLK 2016 besluta att en liknande text eller formulering införs i kapitlet som berör förskolan alternativt att befintlig text förtydligas så att även förskolan innefattas. att en liknande text eller formulering införs i kapitlet som berör äldreomsorgen. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen anser liksom motionären att den heltäckande slöjan är ett uttryck för kvinnoförtryck samt en kvinnosyn som inte hör hemma i det Svenska samhället. Partistyrelsen delar därför motionärens syn om att ett tillägg gällande förskolan också bör införas. Partistyrelsen föreslår att programmet revideras genom följande formulering: ”Det är Sverigedemokraternas bestämda åsikt att heltäckande slöjor varken hör hemma i skolan eller i förskolan.” Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att delvis bifalla motionen genom att omformulera programmet i enlighet med partistyrelsens förslag. KSU14 - Bunkeflomodellen – friskare barn med en mer hälsofrämjande livsstil 67 Motionär Richard Svensson 62661. Motionstext Bakgrund: Bunkeflomodellen är en satsning som Ängslättskolan i Bunkeflostrand införde 1999, vilket innebär att man infört någon form av daglig fysisk aktivitet på schemat varje dag. Modellen har studerats av forskare under flera års tid och har visat tydliga resultat. Nämligen att elevernas koncentrationsförmåga ökar, deras motorik blir bättre, betygen förbättras och eleverna orkar mer. Bunkeflomodellen skulle innebära en investering för samhället såväl som en mer hälsofrämjande livsstil för eleverna då den bland annat visar att risken att utveckla fetma, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar minskar. Till exempel skulle Malmö få 56 miljoner i minskade sjukvårdskostander enligt malmökommissionen. Gymnasiebehörigheten för eleverna som genomgick Bunkeflomodellen visade sig öka till 96 % jämfört med 89 % av de elever som inte hade daglig fysisk aktivitet. Utöver detta visar undersökningen från Bunkeflomodellen att eleverna uppvisar starkare självkänsla och större tillit till sin egen förmåga. Bristen på den basala rörelseförmågan förbättrades rejält, från 56 % till 8.5% för pojkarna och en förbättring från 37.2% till 5.2% för flickorna. Jag föreslår KLK 2016 besluta att Sverigedemokraterna skall arbeta för att införa Bunkeflomodellen i samtliga kommuner. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens uppfattning att Bunkeflomodellen har varit ett lyckat och viktigt projekt. Av denna anledning finns frågan om ökad mängd idrott i skolan redan med i partiets kommunpolitiska inriktningsprogram. Sverigedemokraterna driver också redan frågan i Sveriges riksdag, se exempelvis ”motion 2015/16:1847, En skola i världsklass”. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att anse motionen vara besvarad. KSU15 - Trygg i skolan (kapitel 8.2) Motionär Björn Tidland Göteborg / 60114 Eventuell medmotionär och medlemsnummer J Fogelklou 59316, L Hansson 50134, Falktorp 47590, Levinsson 47548, Silverbåge 56633, M Eriksson 67428, J Ståhl 60078 Motionstext Vi vill komplettera den inledande texten i kapitel 8.2, samt infoga ett antal punkter under sverigedemokraternas förslag. Jag föreslår KLK 2016 besluta 68 att införa följande stycke i Kapitel 8.2 trygg i skolan "Alla pratar om arbetsmiljön i skolan. Lärare slutar i förtid, bränner ut sig och blir sjukskrivna. Samtidigt sänks kraven på att bli antagen till lärarutbildningar. Detta medför i sin tur att kvalitén och kunskapsnivån på nyutexaminerade lärare sänks. I dagens skola har en stor del av eleverna ett annat modersmål än svenska vilket ökar kraven och stressen på lärarkåren. I detta kaos behövs lite ordning och reda. Det behövs etiska riktlinjer för hur man beter sig i ett civiliserat västerländskt samhälle som bygger på demokrati och en fungerande rättsstat. Respekt för lärare är en förutsättning för att man ska ha en god arbetsmiljö i skola, för både lärare och elever. Västerländska värderingar måste ingå i undervisningen, och avsteg från dessa värderingar måste beivras. Stökiga elever måste tillrättavisas eller separeras från övriga elever. Det måste klart och tydligt framgå att det är läraren har befälet, och har man problem med det så får det konsekvenser. Det måste vara kännbart för en elev när man stör ordningen. Toleransnivån mot stökiga elever är numera så hög att det inte går att bedriva ordnad undervisning längre. Vi måste ge lärarna verktyg för att återta kontrollen. Det behövs ett ämne i skolan som heter etik och moral. I ämnet ska ingå hur man beter sig respektfullt mot varandra. Västerländska värderingar, demokrati, rättssamhället, mänskliga rättigheter samt vett och etikett (bordskick, hälsning, osv) ska ingå i detta ämne. I det mångkulturella Sverige är det viktigare än någonsin att tydligt beskriva vilken etik och vilka värderingar som gäller i vårt land". att följande stycken införs under Sverigedemokraternas förslag kapitel 8.2 Trygg i skolan: * Alla skolor ska införa ämnet etik och moral som bygger på västerländska värderingar. * Lärarna ska få de medel som krävs för att upprätthålla ordning i klassrummet. * Det ska bli lättare att särskilja stökiga elever från övriga klassen. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens syn på vikten av ordning och reda i skolan. Motionären föreslår vidare införandet av ett nytt skolämne (etik och moral) i alla skolor. Partistyrelsen tror dock inte att enskilda lektioner i etik och moral är en lösning på ordningsproblemen, utan anser att dessa frågor måste finnas med under hela skoldagen och då saker inträffar. Dessutom är frågan om att införa ett nytt ämne i skolan inte en fråga på kommunal nivå, utan en fråga för Sveriges riksdag. Kommun och landstingskonferensen syftar emellertid endast att behandla frågor som kan drivas av Sverigedemokraterna på kommunal nivå och på landstingsnivå. Gällande motionärens förslag om att ge lärare medel för att upprätthålla ordningen i klassrummet, så anser partistyrelsen att det krävs mer än bara ämneskunskap för att vara eller för att bli en bra lärare. En lärare måste framförallt också kunna vara en god ledare. För att bli det krävs bra utbildning, och partiet driver därför redan idag frågan om ledarskapsutbildning för lärare (se. ex. riksdagsmotion 2015/16:1683 ledarskapsutbildning för lärare). Rektor och lärares befogenheter för att upprätthålla trygghet och studiero i 69 klassrum och skola regleras idag i skollagen (2010:800) 5 kapitel, förändringar i denna kräver emellertid beslut i Sveriges riksdag, varför detta inte är en fråga för kommun- och landstingskonferensen att besluta om. Avslutningsvis delar partistyrelsen motionärens uppfattning om att elever, som av någon anledning inte fungerar i den ordinarie skolmiljön ska kunna separeras från övriga elever. Lyckligtvis driver partiet redan även detta genom sitt förslag om att införa så kallade jourskolor dit problematiska elever kan sändas (se riksdagsmotion 2015/16:1847 En skola i världsklass). Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KSU16 - Skola och utbildning / Tillägg till avsnittet 8.1 Lärande i skolan Motionär Bertil Malmberg Trosa / 48236 Motionstext Det finns ett antal exempel på att läromedel, som används i många skolor, särskilt i ämnena historia, samhällskunskap och religion har stora brister vad avser objektiv saklighet. Det är ibland så illa att man kan misstänka att innehållet mer styrs av en politik agenda än av strävan efter fakta. Så länge skolinspektionen skjuter frågan ifrån sig med motivet att det är kommunerna, som är huvudmän, bör kommunerna, gärna i samverkan, ta ett större ansvar för läromedlens sakliga innehåll. Jag föreslår KLK 2016 besluta att texten under punkt 8.1 efter stycke 8 kompletteras med följande stycke: "Det finns många belägg för att osakliga läromedel i ämnena historia, samhällskunskap och religion används i många kommuner. Kommunerna bör därför ta ett ökat ansvar för att endast sakliga läromedel tillhandahålls." och att följande läggs till som 5.e förslagssats: Kommunerna bör ta ett ökat ansvar för att endast sakliga läromedel tillhandahålls. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen uppskattar motionärens synpunkter och delar motionärens syn på att saklighet och objektivitet ska råda i såväl skolan som i de läromedel som skolan använder. Partistyrelsen anser dock att föreslagen text behöver beredas ytterligare för att partistyrelsen ska kunna ta ställning till den. Nuvarande ordalydelse och påstående om ”många belägg” behöver t.ex. kunna styrkas och förtydligas av motionären med konkreta utredningsunderlag. 70 Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KSU17 - Kortare yrkesprogram Motionär Håkan Lösnitz Västra Götalandsregionen / 72024 Motionstext Idag är det ca 30.000 elever som inte går färdigt sitt gymnasieprogram. Detta är inte bara förödande för eleverna men också för vårt samhälle. En av orsakerna till alla avhopp är s k skoltrötthet, eleverna har av olika orsaker tröttnat på att sitta i klassrummet eller inte hinner klart med sitt program inom tiden för behörighet att gå i gymnasieskolan. Att då kunna erbjuda dessa elever någon form av gymnasieutbildning där dom faktiskt känner att dom klarar av sin utbildning är av största vikt för dessa individer. Detta skulle t ex kunna var en ettårig utbildning till kassör/ska, städare eller andra yrken där det inte krävs så lång tid för att lära sig yrket. Dessa program skall också vara utformade så att när ungdomen efter en viss tid i yrkeslivet känner sig redo kan läsa klart. Det kan då vara ett eller två åren som dom har kvar på sitt gymnasieprogram för att uppnå en högskolebehörighet eller en fördjupning av det yrket som dom tidigare läst. Jag föreslår KLK 2016 besluta att introducera ett- eller tvååriga yrkesprogram på gymnasieskolan med möjlighet att kunna komplettera programmet vid en senare tidpunkt. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att det skulle vara positivt att återinföra den tvååriga gymnasieskolan. Detta är dock inte en fråga som kan avgöras på kommunal nivå, utan kräver ett beslut i Sveriges riksdag. Kommun- och landstingskonferensen syftar endast till att behandla politiska förslag som är möjliga för Sverigedemokraterna att driva på kommun- och landstingsnivå. Partistyrelsen tar dock tacksamt emot liknande motioner och förslag i samband med Landsdagarna 2017, där just frågor på just rikspolitisk nivå debatteras och beslutas. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KSU18 - Lika villkor Motionär Håkan Lösnitz Västra Götalandsregionen / 72024 Motionstext 71 Då vi i Sverigedemokraterna har en målsättning att bli landets största parti måste vi också visa att vi är regeringsdugliga. Detta kan då vara att adressera utmaningar som vi har inom området integration/assimilering. Modersmålsundervisningens vikt för att lära sig svenska är en omdebatterad fråga men otvistigt är att svenskar med språkkunskaper är en tillgång för Sverige. Att då erbjuda personer som redan kan ett språk till en viss nivå att bli bättre är ett naturligt sätt att bibehålla och utveckla en redan befintlig resurs. Men som idag att dessa elever får betyg i ämnet är direkt fel och orättvist gentemot dom eleverna som inte har har rätten till modersmålsundervisning. Detta i kombination med att vi inte har tillräckligt många legitimerade modersmålslärare gör detta betyg måste omedelbart avskaffas. Att erbjuda undervisning och kunskap till unga som vill lära sig något är alltid bra. Vi har kommunala musik-/kulturskolor i dom flesta kommuner. Detta är en fungerande fritidsundervisning där föräldrarna är med och betalar. Modersmålsundervisningen bör organiseras på ett liknade sätt, där kommunerna i mån av kapacitet erbjuder undervisning i modersmål kvällstid och delfinansierat av föräldrarna. Jag föreslår KLK 2016 besluta att betyget i modersmålsundervisningen omedelbart avskaffas samt att modersmålsundervisningen förläggs till kvällstid och delfinansieras av målsman. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar delvis motionärens åsikt om modersmålsundervisning och Sverigedemokraterna driver redan idag frågan att avskaffa modersmålsutbildningen i skolan, dock inte för de nationella minoritetsspråken (se riksdagsmotion 2015/16:1847 En skola i världsklass). Modersmål som ämne är dock reglerat i skollagen (2010:800), vilket gör att det krävs en lagändring och beslut i Sveriges riksdag för att kunna genomföra motionärens förslag. Kommun- och landstingskonferensen syftar emellertid endast till att behandla politiska förslag som är möjliga för Sverigedemokraterna att driva på kommunoch landstingsnivå. Partistyrelsen tar dock tacksamt emot liknande motioner och förslag i samband med Landsdagarna 2017, där just frågor på rikspolitisk nivå debatteras och beslutas. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KSU19 - Vikten av SYV Motionär Håkan Lösnitz Västra Götalandsregionen / 72024 Motionstext 72 Studie och yrkesvägledning är mycket viktigt i arbetat med att minska antalet elever som hoppar av gymnasieskolan. Idag är siffran så hög som 30.000 elever. och många av dessa hamnar utanför arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen sitter inne med kunskap om arbetsmarknaden och gör kontinuerligt framtidsprognoser om vilka yrkes som mest attraktiva nu och i framtiden. Skolverket arbetar med utbudet på gymnasieskolorna. Att då varje enskild SYV skall hålla sig uppdaterad i allt som sker på arbetsmarknaden och inom gymnasieskolan är ingen lätt uppgift. Idag är snittet 576 elever per SYV och upp mot 1000 elever i extremfallen. Att då inrätta en nationell myndighet som arbetar med att förse alla som jobbar som studieoch yrkesvägledare med ny och uppdaterad information skulle vara av största vikt. Denna nya myndighet skulle då arbeta med att stötta denna funktion i kommunerna. Jag föreslår KLK 2016 besluta att inrätta ett nytt nationellt organ som arbetar med studie och yrkesväglednings frågor och stöttar kommunerna med kunskap och även personal vid behov. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens syn om vikten av att ge elever en god studie- och yrkesvägledning. Motionärens förslag är därför intressant, men frågan om att inrätta en ny statlig myndighet är samtidigt av sådan art att den kräver lagändring och således måste beslutas om i Sveriges riksdag. Kommun- och landstingskonferensen syftar endast till att behandla politiska förslag som är möjliga för Sverigedemokraterna att driva på kommunoch landstingsnivå. Partistyrelsen tar dock tacksamt emot liknande motioner och förslag i samband med Landsdagarna 2017, där just frågor på rikspolitisk nivå debatteras och beslutas. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KSU20 - Tilläggsmotion gällande lovskolor Motionär Lotta Antman Karlskrona kommun / 65098 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Christopher Larsson, 55615, Åsa Larsson, 62179; Göran Eklund, 59064; Camilla Karlman, 61542 Motionstext Regeringen föreslår 2016-08-20 att det skall införas en skyldighet för huvudmännen att anordna lovskola för elever i grundskolans årskurser 8 och 9. Vidare skall lovskola erbjudas elever som har gått ut årskurs 9 och som inte har blivit behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Avsikten är att reformen skall träda i kraft den 1 juni 2017. I juni 2016 73 föreslog även Moderaterna att lovskola skulle införas för alla elever i årskurs 6-9 och att det skulle vara obligatoriskt för alla kommuner i hela landet att anordna lovskola. Från och med 2016 kan huvudmän via Skolverket söka riktade statsbidrag för anordnande av lovskola för elever i årskurs 6, 7, 8 och 9. I första hand ersätts sommarskola och om det finns medel kvar så ersätts kommunerna även för kostnaderna i samband med lovskola under höst-, sport- och påsklov. Ersättningen ligger på 1 500 kr per elevvecka upp till det antal elevveckor som beviljats i ansökan. Skolverket har i år fått in ansökningar om statsbidrag från 364 huvudmän om totalt 149 miljoner kronor, varav 116 miljoner för sommarskola och 33 miljoner för övriga lov. Nu vill regeringen föra över dessa riktade statsbidrag i den ordinarie budgeten och lagstifta om skyldighet för huvudmän att anordna lovskolor. Bra så men tyvärr tappar regeringen årskurserna 6 och 7 i sitt förslag. Det är viktigt att eleven så tidigt som möjligt får hjälp att nå kunskapskraven och hinna ifatt sina klasskamrater kunskapsmässigt. Lärande i skolämnen är till stor del kumulativt där även små missförstånd på lägre nivå ofta leder till stora kunskapsluckor i senare årskurser. Detta påverkar naturligtvis det fortsatta lärandet negativt men inverkar även på självkänslan och motivationen. Anordnande av lovskola bör sammanfalla med den årskurs då betyg introduceras, vilket idag innebär årskurs 6. I Sverigedemokraternas skolpolitik ingår förslag om betyg från årskurs 4 och när detta genomförs bör även lovskola anordnas från årskurs 4. Jag föreslår KLK 2016 besluta att under punkt 8.1 – Elevernas lärande, införa följande förslagspunkt: "Huvudman ska anordna lovskola för elever i årskurs 6, 7, 8 och 9 som riskerar att inte uppnå kunskapskraven för betyget E." Partistyrelsens yttrande Precis som motionären skriver så bedrevs lovskola i ett antal kommuner i Sverige under sommaren 2016. Partistyrelsen ställer sig dock skeptisk till lovskolan som sådan – att en elev på några få sommarveckor ska uppnå det som han eller hon har misslyckats med under ett helt läsår bedömer partistyrelsen som svårt. Partistyrelsen anser att det är viktigare att genomföra de skolpolitiska förslag som partiet redan har lagt, exempelvis att förbättra lärarutbildningen, fortbilda befintliga lärare enligt ett certifieringssystem och att anställa fler kuratorer och mer administrativ personal – så att lärarna ges möjlighet att lägga mer tid på undervisning och kunskapsförmedling än vad de gör idag (se riksdagsmotion ”En skola i världsklass” motion 2015/16:1847). Ett tvång skulle vidare innebära att samtliga huvudmän behöver anordna lovskola oavsett om det finns behov eller ej, något som riskerar att kosta mycket pengar och onödigtvis ta mycket resurser i anspråk. Slutligen skulle den rådande lärarbristen troligen rent praktiskt förhindra att samtliga lovskolor skulle ges möjlighet att anställa behöriga lärare – något som är ett grundkrav för att bedriva verksamhet. 74 Sammantaget anser partistyrelsen därmed att frivillighet fortsatt bör råda gällande arrangerande av lovskola och att ingen huvudman ska kunna tvingas till att arrangera en sådan. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KSU21 - Tilläggs- och ändringsmotion angående satsning på narkotikahund i skolan Motionär Lotta Antman Karlskrona kommun / 65098 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Christopher Larsson, 55615, Åsa Larsson, 62179; Göran Eklund, 59064; Camilla Karlman, 61542 Motionstext Satsningar på narkotikahund i skolan finns på flera håll i landet redan, bland annat i Nässjö, Landskrona och Östersund med flera. Bakgrunden till motionen är att vi har ett växande problem med narkotikaanvändning bland unga i våra kommuner. Skolan, socialen och polisen saknar resurser för att testa alla elever, både rättsligt och tidsmässigt. Det vi vill uppnå är att se till att våra ungdomar, som dagligen vistas i skolan, har en arbetsmiljö där de kan känna sig fredade från all kontakt med narkotika. Vi har en fantastiskt fin resurs i hunden och dess förare. Att använda dem i kampen mot narkotikan och för att bidra till en drogfri skolmiljö för våra ungdomar är verkligen att använda samhällets resurser på bästa sätt. Förfaringssättet är helt legalt och har utretts av polismyndighetens jurist, det vill säga att så länge rektorerna önskar denna åtgärd behövs ingen husrannsakan för genomsökning. Omfattningen av samarbetet med polisen bör bestämmas av respektive skola och rektor. Det är även skolans rektor som avgör var själva sökningarna efter droger ska ske, till exempel i kapprum, toaletter, lärarrum eller korridorer. Den som missbrukar narkotika finansierar ofta sitt missbruk genom stölder och även våldsbrott har i många fall direkt anknytning till narkotikamissbruk och detta är ju inget vi vill ha i våra skolor. Många anser narkotikasök med hund är ett bra redskap både preventivt och i direkt syfte att hitta de ungdomar som missbrukar narkotika så att vi kan sätta in stödresurser i tid. Detta kommer att bespara den enskilde massor av lidande men även bespara samhället enorma kostnader som uppstår när en person hamnar i missbruk och utanförskap. En bieffekt av detta samarbete blir att eleverna får träffa och se våra duktiga poliser i arbete samt får en positivare bild av dessa hårt arbetande män och kvinnor i blått. Jag föreslår KLK 2016 besluta att flytta hela följande stycke i avsnitt 8.1 Lärande i skolan 75 "Det är oerhört viktigt att varje kommun tar krafttag för att skapa ordning och reda i skolan, samtidigt som man verkar för nolltolerans vad gäller droganvändning. Kommunen ska vidare erbjuda regelbunden handledning och utbildning i dessa frågor till skolans personal. För att bekämpa otrygghet och psykisk ohälsa bland eleverna samt för att avlasta lärarkåren, som i dag tvingas ägna alltför mycket tid åt andra saker än ren kunskapsförmedling, måste vuxennärvaron öka, framförallt genom samverkan med sjuksköterskor, kuratorer, skolpsykologer och studievägledare." och lägga det i avsnitt 8.2 Trygg i skolan direkt efter följande mening: "Det är av central vikt att skolan ger eleverna nödvändig kunskap om vikten av ett samhälle som genomsyras av sammanhållning, men även psykiskt och fysiskt välbefinnande." att införa följande formulering mitt i det flyttade stycket: "Ett led i arbetet för en drogfri skola är att i både förebyggande och hämmande syfte samarbeta med polisen kring narkotikahundar i skolan." (Placeras precis innan "För att bekämpa otrygghet...") att ändra därpå följande mening i avsnitt 8.2 enligt följande: "Vi bör Ett led i det arbetet är att ge våra elever en naturlig relation till äldre generationer och motverka de ökande åldersklyftorna i samhället..." (Så här blir det: /.../ Det är av central vikt att skolan ger eleverna nödvändig kunskap om vikten av ett samhälle som genomsyras av sammanhållning, men även psykiskt och fysiskt välbefinnande. Det är oerhört viktigt att varje kommun tar krafttag för att skapa ordning och reda i skolan, samtidigt som man verkar för nolltolerans vad gäller droganvändning. Kommunen ska vidare erbjuda regelbunden handledning och utbildning i dessa frågor till skolans personal. Ett led i arbetet för en drogfri skola är att i både förebyggande och hämmande syfte samarbeta med polisen kring narkotikahundar i skolan. För att bekämpa otrygghet och psykisk ohälsa bland eleverna samt för att avlasta lärarkåren, som i dag tvingas ägna alltför mycket tid åt andra saker än ren kunskapsförmedling, måste vuxennärvaron öka, framförallt genom samverkan med sjuksköterskor, kuratorer, skolpsykologer och studievägledare. Vi bör ge våra elever en naturlig relation till äldre generationer och motverka de ökande åldersklyftorna i samhället. /.../) Partistyrelsens yttrande Vad gäller yrkande 1 så delar partistyrelsen motionärens åsikt om att det aktuella stycket bättre under punkten 8.2 Trygg i skolan, och anser därför likt motionären att det bör flyttas. Vad gäller yrkande 2 så delar partistyrelsen helt motionärens syn om vikten av att hålla narkotika borta från landets skolor. Motionären föreslår ett samarbete mellan skolan och polisen kring narkotikahund i skolan. Genom ett beslut av polismyndigheten, av den 15 januari 2016, finns nu nya riktlinjer för narkotikasök med hund i skolmiljö (http://www.narkotikafriskola.se/2016/02/26/narkotikahund-i-skolan-nu-m%C3%B6jligt-if%C3%B6rebyggande-syfte-30881233 ). Detta nya beslut ger skolan glädjande nog möjlighet att använda narkotikahundar i förebyggande syfte redan idag. Med anledning av detta anser partistyrelsen att yrkandet är att betrakta som besvarat. Vad gäller yrkande 3 anser partistyrelsen att om föreslagen ändring i yrkande 1 röstats igenom, så passar även föreslaget till ändring i yrkande 3 bättre i texten. 76 Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla yrkande 1 och 3 tillsammans. att anse yrkande 2 besvarat. Individ- och familjeomsorg KIF01 - Inför referenser och källhänvisning i applicerbara delar av programmet Motionär Martin Nigals Huddinge / 59941 Motionstext under avsnitt 7.1 6'e stycket så hänvisas till "vetenskapliga rön från bland annat Danmark". Det vore ju synnerligen intressant och lämpligt att referera och källhänvisning till de vetenskapliga rönen mera precist för att klargöra vilka dessa är. Jag föreslår KLK 2016 besluta att 6:e stycket i avsnitt 7.1 i kommunprogrammet kompletteras med källhänvisning till det "vetenskapliga rön" som det refereras till. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens åsikt om att det är lämpligt att mer precist hänvisa till vilka vetenskapliga rön som avses i texten. ”Vetenskapliga rön från bland annat Danmark har dessutom visat att modersmålsträningen är så gott som verkningslös.” föreslås ändras till: ”Vetenskapliga rön från bland annat Danmark har dessutom visat att modersmålsträningen är så gott som verkningslös. Nämnas kan en forskningsrapport från AKF (Anvendt kommunal forskning) i Danmark, som slagit fast att det inte finns några mätbara skillnader mellan elever som fått hemspråksundervisning och elever som inte fått det. I studien prövade AKF kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskap utan att finna några skillnader. Denna forskning har lett till att samtliga kommuner i Danmark slopat sin hemspråksundervisning.” Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att delvis bifalla motionen och omformulera programmet i enlighet med partistyrelsens förslag ovan. 77 KIF02 - Utökat samarbete med SiS samt medling Motionär Natalia Estebanez Henriksson Mark / 60182 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Mattias Krantz 57937 Motionstext ”5.1 Förebygga brott Brottsbekämpning är inte i första hand en kommunal angelägenhet. Många av de åtgärder som krävs måste vidtas på riksnivå i form av en ansvarsfull invandringspolitik, skärpta lagar samt fler poliser med ökade befogenheter. I avvaktan på en regering som inser detta vill vi dock göra allt vi kan för att tvinga tillbaka brottsligheten kommunalt.” Brottsförebyggande arbete handlar ibland om att även vårda redan dömda, de som fått påföljden "vård inom socialtjänsten" bör vara en åtgärd som inte bara handlar om att förvara och samtal på individens villkor. Såsom i ovan text framgår att fram till dess att regeringen kommer till insikt och gör vad som krävs, kan vi genom krav på kommunal nivå även skärpa straffpåföljd så som vård inom socialtjänsten. Jag anser att vid dom som leder till vård inom socialtjänsten att vi sverigedemokrater skall implementera att socialtjänst/nämnd använder sig i mer utsträckning av SIS och att man använder sig av medling i större grad. Vid medling träffas brottsoffer och förövare, som är ett samarbete mellan polisen och socialtjänsten, detta på en frivillig basis från offren. Det är ett ofta förekommande att polis, skola och socialtjänst redan haft kontakt förövare/återförbrytare och känner sig maktlösa då förövarna är minderåriga. För att bryta mönster krävs att samhället sätter ner foten, medling är en form av läkande för brottsoffret samt skuldbeläggning i form av att man synliggör människor som skadas av förövarens beteende/agerande. SIS, statens institutions styrelse har ett antal behandlingshem, kostsamma men dock har de liknande frihetsberövade insatser, som ibland kan likna ett ungdomsfängelse men utför en utomordentlig vård. Jag föreslår KLK 2016 besluta att kommunen bör verka för ökade medlingssamtal. att kommunens socialtjänst/nämnd bör arbeta för att, dom såsom, vård inom socialtjänsten skall ske via SIS statens instutions styrelse i större utsträckning, om brottet lett till frihetsberövande om individen varit myndig. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens åsikt att medlingssamtal kan vara bra, både för brottsoffret och för gärningsmannen. Detta bygger dock på fullständig frivillighet och får aldrig bli ett tvång eller kännas påtvingande för brottsoffret. En kommun bör därför inte ha som mål att öka antalet medlingssamtal på det sätt som motionären föreslår, eftersom att det riskerar att brottsoffer, som egentligen inte vill delta, kan känna sig tvingade att delta. Hur vanligt 78 förekommande medlingssamtal är bör istället avgöras av hur många brottsoffer som vill delta på frivillig basis. Vad gäller att arbeta för att använda SiS (Statens Institutionsstyrelse) i större utsträckning så anser partistyrelsen följande: SiS bedriver individuellt anpassad tvångsvård. Det finns dock inget som säger att SiS alltid är bättre på detta än de alternativ som kommunen eventuellt har för att placera en individ. Själva anledningen till att beslutet om placering ligger hos kommunen och inte styrs från högre nivå, är att kommunerna har lättare att hitta just individuellt anpassade lösningar, som oftast är bättre i det enskilda fallet. Det är därmed partistyrelsens åsikt att det kommunala självbestämmandet fortsatt bör vara långtgående och att kommunerna fortsatt bör ges möjlighet välja den vård som är bäst för individen i det enskilda fallet. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KIF03 - Åtgärder mot medvetet sabotage barns relation med den andre föräldern – efter separation Motionär Christina Vallsten Sundsvalls Kommun / 77144 Motionstext I flera länder, som Brasilien och USA, finns lagar som gör det straffbart för en förälder att sabotera umgänget mellan barn och den andre föräldern efter en separation. Som förälder är det svårt att få hjälp om man ofrivilligt ligger i konflikt med den andre föräldern som manipulerar och påverkar barnet att vända sig emot föräldern. Det kan t ex röra sig om hämnd, eller en tidigare misshandlande partner som fortsätter sin psykiska misshandel genom att vända barnet emot föräldern. Barn har svårt att värja sig och blir lätt påverkade. Inte sällan skyddar de den svagare föräldern, t ex den som tidigare varit våldsam men blivit lämnad, och därefter lägger fram en martyrroll. Barnet hamnar i en känslomässig konflikt som kan få stora konsekvenser för barnets mående, framtid och relation med den andre föräldern, och även släkt. Yngre barn skyddas lättare genom sitt nätverk, medan äldre barn glöms bort, eftersom man tänker att de är mer svåra att manipulera. Det stämmer inte. Barn är väldigt känslomässiga och känner sig tvingade att ta ställning för den svagare, kan vara den "lämnade" föräldern. Barn ska skyddas ända upp till myndig ålder mot såna tilltag, och om en förälder vänder sig till socialtjänsten för hjälp så bör socialtjänsten agera kraftfullt och snabbt för medling mellan alla parter. Både privatpersoner och myndigheter kan kontakta socialtjänsten och göra en orosanmälan, om flera orosanmälningar gällande ett barn/familj kommer in så riskeras de att slås ihop och varje anmälan utreds inte för sig. Vilket gör att de får mindre betydelse. Alla anmälningar måste tas på största allvar. 79 Vi är skyldiga att skydda barnen och måste säkerställa att kommunen utreder alla orosanmälningar noggrant, samt förbättra och påskynda processen där barn är inblandade. Jag föreslår KLK 2016 besluta att kommunerna ska sträva efter att ta fram åtgärder för hur vi kan förbättra och påskynda ärenden där en eller båda föräldrarna kontaktar familjerätten pga. såna typer av konflikter, där barnet uppenbart är indraget i konflikten, och ta det på största allvar. att kommunernas familjeomsorg inom 4 veckor ska starta intensiv medling mellan barn och förälder där behov finns. att kommunerna ger socialnämnden i uppdrag att säkerställa att kommunerna utreder alla orosanmälningar noggrant där barn är inblandade. Partistyrelsens yttrande Vad gäller första yrkandet om att förbättra och påskynda ärenden i socialtjänsten, där barn är inblandade, så är detta redan idag ett prioriterat område för partiet. Många av partiets skrivningar och yttranden, kring hur man ska arbeta inom socialtjänsten, framhåller redan vikten av att agera snabbt och att påskynda ärenden där barn är inblandade. Även i partiets Kommun- och Landstingsprogram framhålls vikten av att agera snabbt när barn är inblandade. Eftersom att dessa frågor alltså redan tas på största allvar av partiet får denna del av motionen anses vara besvarad. Vad gäller yrkande två, medling inom 4 veckor vid behov, anför partistyrelsen följande: Idag finns det en större, pågående utredning (2014 års vårdnadsutredning Ju 2014:14) kring medling och vårdnad, som kommer att presenteras senare i år. Utredningen förväntas föreslå helt nya regler kring medling och hur medling mellan vårdnadshavare ska fungera i framtiden. Det största problemet idag är att medling kräver frivillighet och att en av föräldrarna inte sällan vägrar att ställa upp på medlingen, då de själva kan vinna fördelar i en domstolsprocess om de kan visa tecken på samarbetssvårigheter. Det är alltså inte tiden det tar att få fram en medlare som är problematisk idag, utan att få båda föräldrar att ställa upp på medling. Partistyrelsen vill slutligen inte föregripa utredningens kommande förslag för medling genom att redan nu skriva in i våra program att ”intensiv medling” ska starta inom 4 veckor. Partistyrelsen lovar dock att berörda politiker, på riksnivå, kommer att arbeta för att korta ned tiden för medling när utredningen väl mynnat ut i konkreta förslag att ta ställning till. Vad gäller yrkande tre så delar partistyrelsen motionärens åsikt att alla orosanmälningar i normalfallet ska utredas noggrant och det åligger kommunen att noga följa socialtjänstlagen, vilken ska säkerställa dessa utredningars kvalitet. Det är även fastslaget i Socialtjänstlagen, kapitel 14, paragraf 6 att: ”6 § Ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, ska dokumenteras, utredas och avhjälpas eller undanröjas utan dröjsmål. Lag (2010:429).” Emellertid vill inte partiet tvinga kommuner till en särskild nämndstruktur, utan detta uppdrag kan ligga på någon annan del av kommunen än just ”socialnämnden”. Det kan till och med vara en fördel om det hanteras av en särskilt utsedd del eller särskilt utskott och inte av 80 socialnämnden. Exakt hur kommunen gör för att leva upp till lagen ska kommunen även fortsättningsvis ha rätt att avgöra. Det viktiga är att Socialtjänstlagen efterföljs. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att anse motionen vara besvarad. KIF04 - Barnomsorg - I ur och skur? Motionär Ann-Christine From Utterstedt Västerås kommunfullmäktige / 59806 Motionstext I stycket "Mångfald, valfrihet och kvalitet" talar vi om att vi ställer oss positiva till olika alternativa verksamheter inom barnomsorgen. Så långt är det bra. Det jag inte vill ska finnas med i programmet är däremot det specifika belysande av "I Ur och Skurförskolor". Jag tycker att vår belysning av just denna verksamhet ska ändras till att vi talar om exempelvis Naturförskolor i största allmänhet i texten och att vi är positiva till att barn har mycket utevistelse. Vårt Kommunpolitiska program blir direkt inaktuellt och måste revideras exempelvis om deras verksamhet upphör. Något kan hända med företag som vi speciellt belyst i programmet som gör att vi inte vill kopplas ihop med dem längre, då måste programmet omedelbart revideras. För att slippa stå med inaktuella program ska vi undvika att specifikt prata om ett visst företag i texterna. När det gäller just I Ur och Skurförskolor vet jag av erfarenhet att många inte är positiva till deras verksamhet, då jag själv arbetat på en sådan. Kraven på utevistelse är för sträva och barnen förväntas exempelvis äta ute i minusgrader med frusna små händer. Dessutom är det kostsamt för en förskola att ansluta sig till I Ur och Skurverksamheten. När vi avslutade avtalet och omvandlades till en naturförskola fick barnen en mycket bättre vistelse på sin förskola och både barn, föräldrar och personal blev nöjda med verksamheten. Jag föreslår KLK 2016 besluta att ta bort belysningen av I Ur och Skurverksamhet under rubriken "Barnomsorg" i programmet. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att det är olämpligt att peka ut en specifik privat näringsidkare i ett politiskt program. ”I Ur och skur” är ett varumärke, ägt av Friluftsfrämjandet, varför dess verksamhet alltså också är olämplig att peka ut, även om man kan sympatisera med den aktuella verksamhetens inriktning. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. KIF05 - Komplettering under punkt 7. Barnomsorg 81 Motionär Bertil Malmberg Trosa / 48236 Motionstext I texten under punkt 7.1 förs ett resonemang om det olämpliga med modersmålsträning i förskolan. Detta bör följas upp med en förslagssats enligt nedan: Jag föreslår KLK 2016 besluta att modersmålsträningen i förskolan bör avvecklas. Partistyrelsens yttrande Sverigedemokraterna är – som motionären skriver - för ett slopande av modersmålsträning i förskolan och driver även denna fråga aktivt i riksdagen (riksdagsmotion 2015/16:1847 En skola i världsklass). Partistyrelsen är därför enig med motionären om att detta även bör finnas med som en förslagssats i inriktningsprogrammet. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. KIF06 - Utbildning av Gode Män Motionär Jan Svensson Åtvidaberg / 70713 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Bertil Jonsson 53903 Richard Svensson 62661 Motionstext Enligt Sveriges domstolar ska den som utses till god man eller förvaltare vara en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna. Idag finns således inget krav på utbildning, något vi Sverigedemokrater bör anse vara en självklarhet. Att vara en God Man innebär att man skall bevaka personens rätt, sörja för personens förvaltning och bevaka personens egendom, för att man skall klara dessa uppgifter och uppdraget som God Man så anser vi att man skall vara utbildad i ekonomi, juridik och även ha sociala kunskaper. Jag föreslår KLK 2016 besluta att Sverigedemokraterna skall arbeta för att införa obligatorisk utbildning för samtliga gode män. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens syn på gode män och på att dessa bör ha någon form av utbildning. Detta är också något som partiet drivit i riksdagen under många år. I vår senaste höstbudget ”Bygg Sverige! En Sverigedemokratisk budget 2016” (Motion 2015/16:761) tas 82 exempelvis frågan om utbildning av gode män upp under punkt 11.4.6 och den finns även med i Sverigedemokraternas kommittémotion om konsumenträtt (Motion 2015/16:2050). Partistyrelsen ser emellertid frågan om utbildning av gode män främst som en fråga för våra politiker på riksnivå, då det är viktigt att utbildningen blir likvärdig över hela landet. Det står dock varje kommun fritt att, under det kommunala självstyret, införa någon form av utbildning för gode män, i väntan på att vi ska få igenom frågan i riksdagen. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att anse motionen vara besvarad. KIF07 - Tilläggsmotion om rök- och alkoholförbud på HVB-hem Motionär Göran Eklund Karlskrona kommun / 59064 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Christopher Larsson, 55615; Åsa Larsson, 62179; Lotta Antman, 65098; Camilla Karlman, 61542; Robert Andersson, 50511 Motionstext Både enligt lag och kommunernas egna alkohol- och drogpolicyn är det förbjudet att sälja och langa tobak och alkohol till minderåriga. Kommuner bör ta fram en handlingsplan för hur kommunens personal på HVB-hem skall agera om man träffar på barn eller ungdomar under 18 år som röker tobak, dricker alkohol eller verkar påverkade av droger. Kommunerna bör även särskilt informera dessa ungdomars gode män om lagstiftning och regelverk som gäller vid langningsbrott. Jag föreslår KLK 2016 besluta att införa följande textstycke i avsnitt 10.1 Kompetens och beredskap: ”Både enligt lag och kommunernas egna alkohol- och drogpolicyn är det förbjudet att sälja och langa tobak och alkohol till minderåriga. Kommuner bör ta fram en handlingsplan för hur kommunens personal på HVB-hem skall agera om man träffar på barn eller ungdomar under 18 år som röker tobak, dricker alkohol eller verkar påverkade av droger. Kommunerna bör även särskilt informera dessa ungdomars gode män om lagstiftning och regelverk som gäller vid langningsbrott.” att införa följande förslagspunkt under avsnitt 10.1 Kompetens och beredskap: ”Kommuner ska införa rök- och alkoholförbud på samtliga HVB-hem” Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att denna typ av bruk av tobak och alkohol inte ska främjas utan motverkas, i synnerhet som det handlar om minderåriga. Förslaget ligger dessutom väl i linje med vår politik på ANDT-området, som är restriktiv vad gäller 83 alkohol och droger m.m. Partistyrelsen ställer sig därför positiv till att den föreslagna texten och till att verka för att kommuner ska införa rök- och alkoholförbud på samtliga HVB-hem i Sverige. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. Samhällsbyggnad KSB01 - Förbud mot offentligt passivt och aktivt tiggeri Motionär Anders Forsberg Skara / 16928 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Per Lindström 93766 Motionstext Det är ovärdigt ett modernt och välutvecklat samhälle som Sverige att utländska medborgare tillåts vistas här i åratal och tigga som sitt uppehälle. Idag finns det ingen tydlig lagstiftning som tydliggör och stödjer polisen i dess arbete att motverka tiggeri men med en lokal ordningsföreskrift som förbjuder offentligt tiggeri får polisen bättre möjligheter att agera. Men det bör noteras att det rent rättsligt finns både aktivt och passivt tiggeri. Även om många kommuner har inskrivit i lokala ordningsstadgan att tiggeri kräver tillstånd agerar därför inte polisen med hänvisning till att det bedrivs endast så kallat passivt tiggeri. Kommunen bör därför i den lokala ordningsstadgan införa ett absolut krav på tillstånd för insamling av pengar, vare sig det sker passivt eller aktivt. Jag föreslår KLK 2016 besluta att kommunerna i sin ordningsstadga ska införa ett absolut krav på tillstånd för insamling av pengar, vare sig det sker passivt eller aktivt. Partistyrelsens yttrande Sverigedemokraterna verkar redan för att tiggeri ska förbjudas på såväl nationell nivå som på kommunal nivå. Att som motionären föreslår, tydliggöra att ett kommunalt förbud i praktiken bör innebära ett absolut krav på tillstånd för insamling av pengar, vare sig det sker passivt eller aktivt, anser partistyrelsen är en välkommen utveckling av denna politik. Partistyrelsen anser därför att 84 det kommunala inriktningsprogrammets formuleringar om tiggeri bör uppdateras med denna innebörd. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. KSB02 - Kommunala bostäder och diskriminering Motionär Anders Forsberg Skara / 16928 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Per Lindström 93766 Motionstext Bostadssituationen är i dag mycket ansträngd i många av landets kommuner, där människor som vill arbeta eller studera i kommunen har svårigheter att få tag på bostad. De senaste 15 åren har den samlade bostadsbristen blivit allt större. Bostadsbyggandet ökar nu kraftigt men den kommer ändå inte att räcka till. Allra svårast är läget i storstäderna och för ungdomar. Den stora migrationen till Sverige som skett under de senaste åren är en av anledningarna till bostadsbristen och förväntas öka problemen ytterligare. En del kommuner väljer nu att införa ett förturs- och kvoteringssystem gällande bostäder för nyanlända migranter. Något som är diskriminerande för både svenskar och invandrare som anlänt till Sverige tidigare år. Jag föreslår KLK 2016 besluta att kommunerna inte ska tillåta att nyanlända migranter får förtur, eller kvoteras till bostäder genom de kommunala bostadsbolagen. Partistyrelsens yttrande Den svenska bostadsmarknaden har sedan tidigare många brister och landet står nu inför en mycket svår period, där den rekordhöga strömmen av nyanlända migranter försvårat bostadssituationen ännu mer. Partistyrelsen delar vidare motionärens syn om att det är extra svårt för ungdomar och studenter att hitta bostäder. Av ovan nämna anledningar driver partiet redan på riksnivå dels ett antal förslag i syfte att öka utbudet av bostäder, dels frågan om att motverka förtursystem till nyanlända. Motionärens förslag om att i de kommunala bostadsbolagen inte ge förtur till eller kvotera in nyanlända går i samklang med detta och bör tillstyrkas. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta 85 att bifalla motionen. KSB03 - Miljöanpassade kollektivtrafiksystem Motionär Jörgen Grubb Malmö / 33695 Motionstext Ett framtida kollektivtrafiksystem som ska vara miljömässigt hållbart, ska drivas med hjälp av el. Det kan vara el-bussar, T-bana eller såkallad monorail (enskensbana). Dock ska vi vara restriktiva med spårvagnar då det är en gammal lösning som är mycket dyr och platskrävande i det befintliga gaturummet. Vi bör också ta tillvara de nya innovationer som marknaden åstadkommer, såsom bussar som drivs av el med hjälp av induktionsteknik. Miljövänliga innovativa lösningar bör vara Sverigedemokraternas signum. Jag föreslår KLK 2016 besluta att i Inriktningsprogram för en Sverigedemokratisk kommunpolitik, kapitel 4.4 - Trafik och kommunikationer för tillväxt, göra följande tillägg: Kollektivtrafiksystemen ska vara miljöanpassade och främst drivas på el. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens andemening om att kollektivtrafiksystemen, så långt som möjligt, bör vara miljöanpassade. Däremot anser partistyrelsen att det vore förhastat att i dagsläget låsa sig till uppfattningen att el bör vara transportsektorns främsta energikälla, eller att el i sig nödvändigtvis måste vara miljövänligt. Den tekniska utvecklingen av batteriteknik och elvägar befinner sig nämligen fortfarande i sin linda medan andra alternativa bränslen kommit längre och är effektivare i dagsläget. Ett exempel på ett sådant alternativt bränsle är biogas från biprodukter, som redan idag används som drivmedel hos vissa kollektivtrafikaktörer – en produkt som är ett av de bästa bränslena för miljön. Samtidigt som det är positivt om kollektivtrafiken är miljöanpassad noterar partistyrelsen slutligen att det alltid är miljövänligare att åka kollektivtrafik än att bruka egen bil. Av denna anledning är det också bättre med en fossildriven kollektivtrafik om alternativet är att människor använder privata bilar, samt att fokus i första hand därför just bör ligga på att få människor att åka kollektivt. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KSB04 - Mopedkörning på cykelbanor Motionär Jörgen Grubb Malmö / 33695 86 Motionstext Då cyklandet på våra cykelbanor har ökat, har det medfört en allt större risk att kollidera med mopeder som kommer farande i hög hastighet. Många cyklister känner sig otrygga när en moped susar förbi i hög fart och vi kan inte heller negligera alla väskryckningar som sker av mopedister. För mopedister finns det alternativet att använda gatan, där trafiken i tätbebyggt område idag oftast håller samma hastighet som mopedisterna. Jag föreslår KLK 2016 besluta att i Inriktningsprogram för en Sverigedemokratisk kommunpolitik, kapitel 4.4 - Trafik och kommunikationer för tillväxt, göra följande tillägg: All mopedkörning på kommunens cykelbanor bör förbjudas inom detaljplanerat område. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens omtanke för cyklister på cykelbanor. Vad gäller ett förbud för mopedtrafik på cykelbanor bör det dock uppmärksammas att det redan idag är förbjudet för den snabbare mopedklassen (EU-moped klass I som får gå i 45 km/h) att framföras på cykelbanor. För övriga mopeder (25 resp 30 km/h) är det påbjudet att dessa skall framföras på cykelbana när sådana är tillgängliga. Partistyrelsen noterar också att det redan idag även finns möjlighet för kommunerna att förbjuda mopedkörning på specifika cykelbanor genom tilläggstavlan ”Ej moped”, om det uppstår problem med mopeder. Partistyrelsen konstaterar vidare att Sveriges ca 290 kommuner skiljer sig stort gällande vägnät och kollektivtrafik och att det därför vore orimligt att förbjuda mopedkörning på samtliga cykelbanor. Istället bör man fortsatt låta kommunerna avgöra var mopeder ska få framföras och själva få besluta om förbud där behov av detta föreligger. Gällande problemet med väskryckning från mopeder anser partistyrelsen slutligen att lösningen inte är att förbjuda mopedkörning, utan att motverka personrån generellt med hjälp av de förslag (om bland annat straffskärpningar) som partiet driver inom ramen för sin kriminalpolitik. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KSB05 - Klargör innebörden av landsbygdsförsäkringar i inriktningsprogrammet Motionär Martin Nigals Huddinge / 59941 Motionstext 87 I avsnitt 4.1 i Inriktningsprogrammet för en sverigedemokratisk kommunpolitik - 2016, näst sista stycket, så propageras det för införande av s.k. landsbygdsförsäkringar i kommunerna. Jag är synnerligen tveksam till ett generellt positivt ställningstagande för ett sådant införande av två skäl: 1. Det finns inge förklaring till vad en sådan försäkring innebär. 2. Det är tveksamt om en sådan försäkring är lämplig i storstadskommuner som t.ex. Stockholm, Göteborg eller Malmö. Jag föreslår KLK 2016 besluta att antingen utförligt förklara i programmet vad en sådan försäkring innebär. Alternativt ta bort avsnittet om landsbygdsförsäkringar helt ut programmet. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens åsikt om att vad som menas med landsbygdsförsäkringar i programmet är högst oklart, då det bara nämns i förbifarten. I England har det införts ett system för att undvika att politiska beslut som fattas får negativ inverkan på landsbygden. I England kallas detta system för ”rural proofing”, vilket översatt till svenska blir ungefär ”landsbygdssäkra”. Sverigedemokraternas vision är att landsbygden ska bli mer levande och vara mer delaktig i de beslut som genomförs, samtidigt som negativa beslut för landsbygden undviks. Partistyrelsen föreslår därför att texten ska ändras från: ”Det är vidare viktigt att ett landsbygdsperspektiv alltid genomsyrar kommunernas beslutsfattande på såväl kort sikt som på längre sikt. Sverigedemokraterna ser därför mycket positivt på att kommuner inför s.k. landsbygdsförsäkringar som just syftar till detta.” Till: ”Det är vidare viktigt att ett landsbygdsperspektiv alltid genomsyrar kommunernas beslutsfattande, både på kort och lång sikt. Sverigedemokraterna ser därför mycket positivt på att kommuner inför en så kallad landsbygdssäkring enligt engelsk modell (rural proofing). En landsbygdsförsäkring är en modell för hur beslut prövas, innan de genomförs, så att de verkligen ger önskad effekt och inte påverkar landsbygden på ett negativt sätt.” Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att omformulera programmet i enlighet med partistyrelsens förslag ovan, samt att därmed bifalla motionen. KSB06 - Cykelutbyggnad med förnuft Motionär Martin Nigals Huddinge / 59941 Motionstext Det är bra för folkhälsan att kommuner stimulerar till mer cyklande genom att bygga ut cykelvägnätet. Detta kan dock lätt leda till överdrifter som i t.ex. Huddinge där ett 88 kommunalråd med ansvar för samhällsbyggnad och som själv cyklar till arbetet fått för sig att kommunen bör lägga ned en halv miljard under en femårsperiod på att bygga ut cykelvägnätet i kommunen. Vi har samtidigt andra exempel på där kommuner som t.ex. Stockholm dedikerar halva gatuarean för cyklister så att biltrafiken halveras. Utbyggnad av cykelvägnätet bör ske varsamt och med förnuft. Jag föreslår KLK 2016 besluta att komplettera näst sista stycket i avsnitt 4.4, sista meningen, enligt följande: "...till att välja cykeln som färdmedel men där utbyggnaden sker med förnuft och inte inkräktar på andra färdmedel." eller liknande innebörd. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att en utbyggnad av cykelinfrastruktur måste ske med förnuft och med beaktande av övriga transportsystem. Däremot är formuleringen problematisk, då en utbyggnad – oavsett trafikslag – nästan oundvikligen inkräktar på andra färdmedel, varför en sådan formulering som föreslås i princip skulle innebära att partiet helt motsätter sig nybyggnation av cykelbanor. I kommunalprogrammet finns vidare stycken som betonar andra trafikslags betydelse, samt riktlinjer gällande dessa. Av denna anledning anser partistyrelsen slutligen att det redan i befintligt program finns en andemening av att man alltid måste se till helheten i transportsystemet. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KSB07 - Säkra skolvägar Motionär Natalia Estebanez Henriksson Mark / 60182 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Mattias Krantz 57937 Motionstext Många barn ute på landsbygden har ett antal km promenader på oupplysta 70 km/h utan vägbanor att ta sig igenom i alla väder till och från busshållplats som fungerar som uppsamling utanför skolskjutszoner, vilket varierar från kommun till kommun. Utdrag ur Skollagen 2010, kapitel 10 § 32 och kapitel 11 § 31 Skolskjuts i hemkommunen Elever i grundskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens 89 funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. Denna rätt gäller dock inte elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan kommuns grundskola med stöd av 25–27 §§/grundsärskola § 25 eller 26. I de fall då det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall. Slut citat. I Marks kommun gäller 5 km, de kan tyckas lite för en frisk ungdom som går på högstadiet men lägg till snö och rusk dålig sikt och inga trottoarer under de mörka vinterhalvåret. Visst har föräldrar ett ansvar och skall i den mån de kan erbjuda sina barn en säker skolväg men det är inte alltid en möjlighet. ”Att befolkningen cyklar till arbetet, skolan eller till en knutpunkt för annat färdmedel är positivt för både miljön och för människors hälsa. Kommunerna bör därför verka för ett väl utbyggt och säkert cykelvägnät som förenklar för, och uppmuntrar befolkningen till att välja cykeln som färdmedel.” Jag föreslår KLK 2016 besluta att i de fall skolväg inte har ett utbyggt och säkert cyckelvägnät, bör skolrutter utökas. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens omtanke för barn och deras resande till skolan på landsbygden och håller med om att ett bättre cykelnätverk i vissa fall kan vara lösningen. Däremot ser partistyrelsen vissa problem med att lyfta in en sådan lydelse som motionären föreslår. Bl.a. implicerar väderförhållandena i en stor del av Sveriges kommuner att det vore orimligt för barn, trots cykelvägar, att cykla till skolan året om. Samtidigt riskerar en sådan formulering bli verkningslös då definitionen av ett utbyggt och säkert cykelvägnät är öppet för många olika tolkningar. Partistyrelsen vill istället lyfta in en formulering om att kommunerna, efter sina förutsättningar, bör prioritera och presentera lokala lösningar för att underlätta barns skolresor, oavsett om detta handlar om bättre cykelframkomlighet, utökad skolskjuts eller andra lösningar. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen, samt att uppdra åt partistyrelsen att införa en formulering under kap. 4 i det kommunpolitiska programmet enligt ovan. KSB08 - Olaglig andrahandsuthyrning. Motionär Anders Olin Malmö / 35990 Motionstext Ett av landets största problem i dag är bostadsbristen där den kategori som drabbas hårdast är våra ungdomar. Sverige har i dag över 300 000 aktivt bostadssökande 90 ungdomar som kommer längre och längre bort från bostadsmarknaden som samtidigt får förödande konsekvenser då vi på grund av detta problem tappar tillväxtmedel i våra kommuner. Samtidigt kan vi se att en större del av de som har en hyreslägenhet hyr ut dem i andrahand och då i första hand genom Airbnbs. Majoriteten av dessa lägenheter hyrs ut olagligt och kontraktsinnehavaren tjänar stora pengar på denna verksamhet. Airbnbs utveckling i Skåne det senaste året, Malmö 855 utannonserade bostäder en ökning på 42%, Helsingborg 114 utannonserade bostäder en ökning på 200% och Lund 153 utannonserade bostäder en ökning på 96%. Till detta kommer den dolda marknaden som ett led i den invandring som vi har till Sverige och denna marknad är smutsigare och mer omfattande än någon annan på bostadsmarknaden. Flera fastighetsägare som gjort inventeringar för att se renoveringsbehoven i bestånden och har under denna inventering upptäckt att den egentliga kontraktinnehavaren hyrt ut i andrahand och där det i många fall har levt mellan 10-20 personer i en normal stor 2 rumslägenhet. Samtidigt har man då kunnat se att merparten av dess vistas i landet illegalt och jobbar svart till extremt låga löner. En av landets största fastighetsägare gjord nyligen en inventering i ett av sina kvarter som var avsett för ca 890 boende, men inventeringen visade att över 5000 personer levde i området. Denna inventering fick också stora konsekvenser för fastighetsägaren då beståndet hade ett mycket större renoveringsbehov i framförallt kök och badrum än vad som är normalt. Denna olovliga uthyrning får till följd att landets ungdomar har en mindre möjlighet att komma in på bostadsmarknaden, då det är mer lönsamt att hyra ut till illegala invandrare i en utsatt situation. I landets kommuner kan vi påverka denna utveckling genom att årligen göra inventeringar i våra kommunala fastighetsbolag, där vi på så sett får en indikator på fastighetsbeståndets faktiska underhållsbehov samtidigt om vi motverkar olovlig andrahands uthyrning där kontraktinnehavaren tjänar stora summor svart pengar. Jag föreslår KLK 2016 besluta att i Sverigedemokraterna i de kommunala bostadsbolagen verkar för att införa en årlig lägenhetsinventering, i syfte att komma åt den olovliga andrahandsuthyrningen samt att identifiera det faktiska underhållsbehovet i syfte att optimera bolagens ekonomi. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen har förståelse för motionärens oro över bostadssituationen i Sverige. I stora delar av landet råder det idag en enorm bostadsbrist och det förekommer en, förmodligen, omfattande svart andrahandsuthyrning av bostäder, vilket bl.a. kan medföra sådana problem som motionären beskriver. Av denna anledning ställer sig partistyrelsen bakom motionärens förslag - att Sverigedemokraterna i de kommunala bostadsbolagen verkar för att införa en årlig lägenhetsinventering. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. KSB09 - Tiggeriförbud - Ändringsyrkande Motionär Jörgen Fogelklou Göteborg / 59316 91 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Lars H 50134, Jimmy S 60075, Björn T 60114, Stefan F 47590, Staffan L 47548, Marcus 56633, Mats E 67428 Motionstext I kapitlet 4.2 Trivsel och välbefinnande tas kommunala tiggeriförbud upp. Det är bra! Vi är många lokala politiker som motionerat, interpellerat och debatterat om detta. Många kommuner har tom idag redan ett sådant förbud. Ex paragraf 10 i den lokala ordningsstadgan i Göteborg. Lydelsen är den samma i flertalet andra kommuner. Vi har alltså redan idag ett förbud – som inte tas på allvar, trots att höga polischefer sagt att det visst går att upprätta hålla den – om bara den politiska viljan finns. Jag föreslår KLK 2016 besluta att tredje punkten under Sverigedemokraternas förslag: "Kommunen ska i sin ordningsstadga ha ett förbud mot offentligt tiggeri." ersätts med : "Kommunen ska i sin ordningsstadga ha ett förbud mot offentligt tiggeri som ska upprätthållas." Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen har förståelse för syftet med motionen, men konstaterar samtidigt att det ligger i sakens natur att en kommunal ordningsstadga ska upprätthållas. Genom den ändring som föreslås, som partistyrelsen genom en annan motion ställer sig bakom, blir det dessutom tydligt för polisen att de ska beivra all form av tillståndslöst tiggeri, oavsett om det är aktivt eller passivt. Partistyrelsen anser med andra ord att motionärens önskemål tillgodoses genom redan befintliga formuleringar, samt det förtydligande som partistyrelsen avser införa i programmet. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att anse motionen vara besvarad. KSB10 - Motverka all form av förtur av kommunala markanvisningar som baserat på etnicitet eller bakgrund Motionär Jörgen Fogelklou Göteborg / 59316 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Lars H 50134, Jimmy S 60075, Björn T 60114, Stefan F 47590, Staffan L 47548, Marcus 56633, Mats E 67428 Motionstext 92 En del kommuner har i sitt samarbetar med privata fastighetsbolag tagit fram en policy att markanvisningar skall ges förtur till de bolag som ger förtur på lägenheter till nyanlända. Enligt jurister och tjänstemän i Göteborg stad ligger detta helt i linje med stadens värdegrundsarbete. Underförstått: "Hjälper ni oss inte att lösa problemet med massinvandringen, får ni ingen markanvisning" Jag föreslår KLK 2016 besluta att följande punkt läggs till under Sverigedemokraternas förslag i kapitel 4.3 Trygghet och tradition i boendet. "Motverka all form av förtur av kommunala markanvisningar som är baserat på etnicitet eller bakgrund". Partistyrelsens yttrande I Sverige råder det idag en enorm bostadsbrist och många människor drömmer om ett eget eller förbättrat boende. Att ge förtur och särbehandla människor utifrån etnicitet och invandrarbakgrund är vidare en diskriminerande åtgärd partistyrelsen inte anser bör vara tillåten. Partistyrelsen delar därför motionärens uppfattning - att kommuner inte ska kunna fördela markanvisningar utifrån krav på fastighetsägaren och att denne inte ska kunna ge förtur till personer baserat på etnicitet eller invandrarbakgrund. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. KSB011 - Renoveringstakt i VA-nätet Motionär Staffan Levinsson Göteborgs kommunfullmäktige / 47548 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Mats Eriksson 67428, Stefan Falktorp 47590, Lars Hansson 50134 Motionstext Renoveringstakten i Sveriges vatten- och avloppsledningsnät är alldeles för låg. Problemen finns även internationellt men Sverige utmärker sig ändå med lägre renoveringstakt än andra länder. I Göteborg finns mål på förnyelsetakt på 0,7%. Inte ens detta låga mål nås utan den ligger endast på 0,4%. Det motsvarar förnyelsetakter på 143 respektive 250 år. I flerbostadshus behöver stammar renoveras efter ca 50 år. Läckage på 15-20% förekommer i dricksvattenledningar. Dessutom är snart det stora miljonprogrammets hus 50 år. Det kommer att kräva stora investeringar i renoveringar. Sverige måste få upp renoveringstakten. Jag föreslår KLK 2016 besluta 93 att följande text ska läggas till i andra stycket på sidan 12: "Renoveringstakten i det svenska vatten- och avloppssystemet är alldeles för låg. Den måste höjas i synnerhet med tanke på att miljonprogrammen snart behöver renoveras." Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens oro över miljonprogrammets generella behov av renovering samt stabilisering av VA-nätet. Motionen är emellertid för specifikt formulerad. Renoveringsbehovet är nämligen stort på fler sätt än vad motionären beskriver i många av de bostäder, skolor och fastigheter som byggdes under miljonprogrammets dagar mellan år 1965-75. Partistyrelsen anser att det hade det varit tydligare om motionären pekat ut det generella renoveringsbehovet samt att framförhållning och ekonomisk planering är avgörande i den kommunala budgeten. Med detta sagt vill partistyrelsen ändå nämna att Sverigedemokraternas budgetproposition i riksdagen innehåller ett riktat stöd för upprustning av skollokaler, vilka många byggdes under just miljonprogrammets dagar. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KSB12 - Motion till kommunfullmäktige angående etablerande av en vätgasstation Motionär Stina Isaksson Hylte Eventuell medmotionär och medlemsnummer Olle Hällnäs 71765 Motionstext I Sverige finns redan flera vätgasstationer, regeringen har föreslagit att ytterligare ett trettiotal ska byggas. I Sandvikens Kommun etableras nu en stationär tankstation för bränslecellsfordon som beräknas stå färdig i oktober 2016. Redan hösten 2014 genomfördes en pilotstudie där Sandvikens Kommun och Sandvik Materials Technology gemensamt testade bränslecellsfordon och en mobil tankstation. Under hösten 2015 formades ett samarbete mellan AGA, Sandvikens Kommun och SMT där parterna gemensamt sökte och fick EU-bidrag. Stationen uppförs nu inom ramen för EU-programmet Fuel cells and hydrogen joint undertaking. Flera kommuner testar idag bränslecellsbilar och som exempel förutom Sandviken även Göteborg, Malmö och Mariestad med flera. I Europa har utvecklingen med vätgasstationer ökat enormt, det byggs ut som aldrig förr. Mycket på grund utav att det finns färdiga bränslecellsfordon att köpa eller leasa från olika tillverkare. En viktig del i bränslecellstekniken är att den kan användas till mycket mer än bara bilar. Exempelvis kan man byta ut dieseldrivna elgeneratorer som idag används som backup ström på sjukhus, serverhallar och liknande. Fördelen är bland annat att vätgas inte blir 94 gammal till skillnad från dieseln som är en färskvara med ett bäst före datum. Bränslecellstacken kan även stå inomhus vilket är mer komplicerat med ett dieselverk som dessutom har en hög ljudnivå, vilket man helt slipper med bränslecellstekniken. En målsättning för kommunerna bör vara att bidra till ett hållbart samhälle och att vara en aktiv samhällsmedborgare. Vi i Hylte kommun vill ju ligga i framkant, vad gäller miljö och transport, därför vill vi att man aktivt arbetar för att etablera en vätgasstation i Hylte kommun. Enligt förfrågningar till AGA så kostar en tankstation med kapacitet 350 m3 H2/ h vid 700 bar, med kringkostnader som elanslutning, markarbeten etc 8 -10 MSEK. En mindre semi-mobil container där allt finns på containern - bör gå på ca 5 MSEK, kapacitet c.a 60 m3H2/ h, 700bar. Även här behövs el och mark, men något lägre effekter. Notera att en liten mack klarar ca 20 tankningar/ dygn medan den större klarar över 100. Jag föreslår KLK 2016 besluta att kommunen genomför en pilotstudie, där man testar bränslecellsbilar samt en mobil tankstation. att kommunen undersöker möjligheten för eventuella samarbetspartners, i etablerandet av en vätgasstation. att kommunen aktivt ska verka för etablerandet av en vätgasstation. att kommunen undersöker möjligheten för ett eventuellt EU-bidrag för etablerandet av en vätgasstation. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen konstaterar att motionen, som den är skriven, är särskilt riktad mot en specifik kommun – närmare bestämt Hylte. Då Kommun- och landstingskonferensen emellertid syftar till att utveckla en sverigedemokratisk politik på generell kommun- och landstingsnivå anser partistyrelsen att motionen hamnat i fel forum. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avvisa motionen. KSB13 - Skärpning av respektavstånd för vindkraftverk Motionär Björn Tenland Nurhadi Karlskrona kommun, Sölvesborgs kommun / 62458 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Louise Erixon 47597 Motionstext För flera år sedan var höjden på vinkraftverken i Sverige sällan över 100 meter. Det var också vid då rådande omständigheter som de allmänna rekommendationerna om avstånd till närmaste bebyggelse och bostadsområde på minst 500 respektive 1000 meter tillkom. De 95 500 meterna syftade till att avståndet till bebyggelse minst skulle vara fem gånger längden på det aktuella vindkraftverket. Tiderna har sedan dess förändras och idag finns verk med totalhöjd på 250 meter. För att sätta höjden i ett sammanhang är detta nästan 100 meter högre än Stockholms läns högsta bygnad, Kaknästornet. Detta gör att respektavstånd om 500- och 1000 meter närmast framstår som löjligt. Undertecknade anser att det bör vara Sverigedemokraternas uppfattning i kommunerna att respektavstånd om minst 10 gånger totalhöjden av verket till närmaste bebyggelse bör gälla vilket också bör framgå i kommunernas översiktsplaner. Detta är någonting som man i Bayern infört bestämmelser om. Likaså har man i andra länder såsom exempelvis Australien och USA infört betydligt längre krav på minimiavstånd till bebyggelse än vad vi har i Sverige. Jag föreslår KLK 2016 besluta att Sverigedemokraterna på i kommunnivå ska verka för respektavstånd för vindkraftverk till närmaste bebyggelse om minst 10 gånger totalhöjden på det aktuella verket. Partistyrelsens yttrande Sverigedemokraterna har både i riksdagen och i inriktningsprogrammet för kommunpolitik problematiserat den storskaliga satsningen på vindkraft, inte minst ur perspektivet från de som drabbas genom att få sin kulturmiljö och landskapsbild påverkad. I sammanhanget kan det vara värt att påpeka att miljönyttan starkt kan ifrågasättas då Sveriges huvudsakliga elproduktion, via kärnkraft och vattenkraft, redan är fri från utsläpp av såväl partiklar som koldioxid. Sverigedemokraterna försvarar också det så kallade kommunala vetot, vilket innebär att Länsstyrelsen eller Mark- och miljödomstolen, endast får ge tillstånd till vindkraftverk om kommunen har godkänt detta i samband med tillståndsprövningen. Det kommunala vetot sträcker sig dock endast till så kallad tillståndspliktig etablering, vilket innebär en totalhöjd om minst 150 meter eller 7 verk eller fler på mer än 120 m. Kopplat till detta veto och övergripande planering anser Sverigedemokraterna att det kan vara högst relevant att ha en kommunal policy för vindkraft som tar hänsyn till kommuninvånarnas intresse och i detta sammanhang menar vi att det är rimligt med väl anpassade respektavstånd, vilka idag med fog kan anses vara alltför små idag. Motionen är dock vag med att definiera ”bebyggelse” och olika respektavstånd kan vara aktuella för olika typer av såväl bebyggelser som andra landmärken. Partistyrelsen föreslår därför ett alternativt yrkande, vilket innebär bifall till motionen med en justering. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen med följande justering av yrkandet: att Sverigedemokraterna på kommunnivå ska verka för ett respektavstånd för vindkraftverk till närmsta tätort och planerad tätortsutbyggnad om minst 2000 m samt minst 1000 m från enskilt bostadshus. 96 KSB014 - Amplitudmodulerat lågfrekvent ljud (OAM) och lågfrekvent ljud, samt LCA Motionär Björn Tenland Nurhadi Karlskrona kommun, Karlshamns kommun / 62458 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Tommy Strannemalm 68327, Christopher Larsson 55615 Motionstext När buller från vindkraftverk mäts i Sverige tas det inte hänsyn till det amplitudmodulerade ljudet som kan medföra allt ifrån sömnproblem till andra sjukdomar om man utsätts för det under längre perioder. För att skydda människor och djur ifrån detta buller som ofta genereras av större vindkraftverk kan man på kommunal nivå begära att beräkningar på amplitudmodulerat lågfrekvent ljud, lågfrekventljud samt infraljud genomförs vid planering av nyetablering av vindkraftverk, detta kan göras i samband med MKB. Även LCA bör begäras för att man ska kunna se vilka miljögifter som finns i möllorna då detta kan påverka kommunen i framtiden. Jag föreslår KLK 2016 besluta att Sverigedemokraterna på i kommunnivå ska driva frågan om att kommunen alltid ska begära beräkningar på amplitudmodulerat lågfrekvent ljud, lågfrekventljud samt infraljud vid planering av nya vindkraftverk. att Sverigedemokraterna på i kommunnivå ska driva att kommunen alltid ska begära en LCA vid planerade vindkraftverk. Partistyrelsens yttrande Sverigedemokraterna har både i riksdagen och i inriktningsprogrammet för kommunpolitik problematiserat den storskaliga satsningen på vindkraft, inte minst ur perspektivet från de som drabbas genom att få sin kulturmiljö och landskapsbild påverkad. I sammanhanget kan det vara värt att påpeka att miljönyttan starkt kan ifrågasättas då Sveriges huvudsakliga elproduktion, via kärnkraft och vattenkraft, redan är fri från utsläpp av såväl partiklar som koldioxid. Sverigedemokraterna har även via en kommittémotion (2015/16:2854) i riksdagen påtalat de negativa effekterna av oljud ifrån vindkraftsanläggningar och ser därmed positivt på motionärens intentioner gällande just ljudmätning. Dock saknas det förslag från motionären gällande gränsvärden av dessa mätningar. Partistyrelsen ser därmed en svårighet i att fatta beslut i frågan, eftersom avsaknaden av konkretisering endast riskerar att generera ökade kostnader och administration för kommunen. Partistyrelsen ser vidare positivt på motionärens intentioner gällande LCA - en s.k livscykelanalys av planerade vindkraftsverk. Partistyrelsen finner dock även här en oklarhet gällande bl.a. gränsvärden och hur informationen ska användas och ser därmed en svårighet i att fatta beslut i frågan, eftersom att avsaknaden av konkretisering endast riskerar att generera ökade kostnader och administration för kommunen. 97 Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KSB015 - Öka självförsörjningsgraden i landet genom samdistribution Motionär Christopher Larsson Karlskrona kommun / 55615 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Lotta Antman, 65098; Björn Tenland, 62458; Göran Eklund, 59064; Camilla Karlman, 61542; Åsa Larsson, 62179 Motionstext För att göra Sverige mindre sårbart i en tid av ofred, terroristangrepp, kris eller konflikt bör vi snarast öka vår självförsörjningsgrad inom de livsmedel som är essentiella för befolkningen, tex. kött, mjölk, mejeriprodukter, spannmål, grönsaker, rotfrukter och fisk. Detta kan vi göra genom att kommuner handlar lokalt i Sverige och inte importerar i samma omfattning som görs idag. Vi har regler och begränsningar satta av EU gällande upphandling som måste följas men det finns möjlighet att sluta lokala avtal i linje med den upphandlings- och samdistributionsmodell som utvecklats i Växjö. Kommunerna köper då in mindre mängder av tex kött, frukt, grönsaker, rotfrukter från flera lokala entreprenörer. Denna metod går ut på att varan upphandlas av kommunen enligt LOU och leverans sker till en distributionscentral som kan vara kommunal. De krav som ställs på leverantören eller produkten skall framförallt inte begränsa de mindre producenterna. Handlar stora aktörer såsom kommuner och landsting sina varor lokalt så minskar miljöbelastningen samtidigt som självförsörjningsgraden ökar. Ekologiskt nötkött är kostsamt att föda upp och betingar ett högre pris men köper kommunen in större mängde går det att pressa priset vilket i sin tur gynnar kommunala kök. Detta får följande konsekvenser: äldre som får bättre mat lagad på bättre råvaror blir friskare, skolbarn och personal som äter mat lagad på bra och näringsrika råvaror får bättre kognitiv förmåga. Levererar de olika mindre leverantörerna sina varor till kommunens distributionscentral så minskar transporterna och olycksrisken. Minskning av transporter till och från skolor, förskolor och daghem av lastbilar, då kommunen endast levererar enligt schema kan de minska transporterna och olycksrisken med 50%. Idag så kommer först kanske Arla sedan Menigo, sedan grönsakerna, sedan toapappret efter det så kommer pappersgrossisten osv. Detta gör att det tex. kan bli uppemot 7 lastbilsleveranser till en skola per dag. Fördelarna som följer på Växjös upphandlings- och samdistributionsmodell är flera: 1. Vi ökar självförsörjningsgraden 2. Mängden kött som får växa upp och avlivas under humanare förhållanden ökar 3. Mängden antibiotika som vi får i oss minskar 98 4. Transporterna till olika förskolor, skolor och boenden minskar 5. Olycksrisken för barn på och omkring skolor och förskolor minskar 6. Självförsörjningsgraden ökar då svenskproducerat blir mer efterfrågat och när den når 75% klarar vi oss som nationalstat bättre i händelse av konflikt eller ekonomisk kollaps. Jag föreslår KLK 2016 besluta att införa följande text under avsnitt 4 i det kommunpolitiska inriktningsprogrammet: "För att göra Sverige mindre sårbart i en tid av ofred, terroristangrepp, kris eller konflikt bör vi snarast öka vår självförsörjningsgrad inom de livsmedel som är essentiella för befolkningen, tex. kött, mjölk, mejeriprodukter, spannmål, grönsaker, rotfrukter och fisk. Detta kan vi göra genom att kommuner handlar lokalt i Sverige och inte importerar i samma omfattning som görs idag. Vi har regler och begränsningar satta av EU gällande upphandling som måste följas men det finns möjlighet att sluta lokala avtal i linje med den upphandlings- och samdistributionsmodell som utvecklats i Växjö. Kommunerna köper då in mindre mängder av tex kött, frukt, grönsaker, rotfrukter från flera lokala entreprenörer. Denna metod går ut på att varan upphandlas av kommunen enligt LOU och leverans sker till en distributionscentral som kan vara kommunal. De krav som ställs på leverantören eller produkten skall framförallt premiera mindre producenter. Handlar stora aktörer såsom kommuner och landsting sina varor lokalt så minskar miljöbelastningen samtidigt som självförsörjningsgraden ökar." att införa följande förslagspunkt under avsnitt 4: "Kommunen ska verka för ökad självförsörjningsgrad genom införande av samdistributionscentraler." Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen anser att det, onekligen, är angeläget att Sveriges självförsörjningsgrad ökar av precis de skäl som motionärerna framför. Sårbarheten minskar, vi stödjer det lokala näringslivet och befolkningen blir friskare. Det kan noteras att den aktuella motionen också har lagts fram av motionärerna vid SKL:s kongress, som rekommenderade avslag trots att man i sitt svar uttalade sig positivt om den del av motionen som diskuterar samordningscentraler. Skälet till SKL:s avslag var istället att man ansåg att självförsörjningsgraden var en rikspolitisk fråga och inte en kommunal. Detta är dock inte en självklar tolkning. Det finns inga formella hinder för att med självförsörjningsgraden som argument (tillsammans med övrig argumentation enligt ovan) verka för att kommuner ökar sin lokala upphandling. Det är därför möjligt att driva frågan kommunalt och partistyrelsen väljer därför att stödja förslaget. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. KSB16 - Tilläggsmotion angående beredskap i alla kommuner Motionär 99 Christopher Larsson Karlskrona kommun / 55615 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Lotta Antman, 65098; Göran Eklund, 59064; Camilla Karlman, 61542; Åsa Larsson, 62179; Robert Andersson, 50511 Motionstext Många olika extrema kriser kan drabba befolkningen, tex naturkatastrofer, epidemier, kemikalieolyckor eller en avgrävd matarkabel som kraftigt påverkar vår kraftförsörjning. Med den allt mer hotfulla utveckling som pågår i vår omvärld, även i vårt direkta närområde, med risk för ofred och terroristdåd så måste man ifrågasätta kommunernas planering och beredskap för det otänkbara. Sverige upplever ett tuffare och fräckare uppträdande av främmande makt, både vad det rör militära enheter eller utländska operatörer som vistas här i landet och insamlar information om hur vårt samhälle fungerar och var våra mest sårbara punkter är, det kan gälla elförsörjning, kommunikation eller försvarsanläggningar. Vi kan även se en ökad risk för sabotage/terrordåd utförda av extremistorganisationer. Alla kommuner bör redovisa nuvarande krisplanering för sina kommuninvånare. Det kan gälla tex antalet skyddsrum och hur många kommuninvånare som får plats i respektive skyddsrum samt vart man ska ta vägen vid skarpt läge. Förr i tiden hade vi i telefonkatalogen ett avsnitt som hette "Om kriget kommer". Där fanns all information samt diverse tips och råd som varje medborgare behöver för att klara sig i minst 72 timmar vid en kris. Idag förlitar vi oss på internet för att söka denna typ av information men vid större kriser kan vi inte lita på att vi har tillgång till vare sig elektrisk ström eller internet. Alla kommuner bör distribuera information hur man klarar sig i minst 72 timmar till alla hushåll, oavsett om de bor i villa, bostadsrätt eller hyreslägenhet. Jag föreslår KLK 2016 besluta att under avsnitt 4 införa följande text om krisberedskap som ett helt nytt stycke: "Många olika extrema kriser kan drabba befolkningen, tex naturkatastrofer, epidemier, kemikalieolyckor eller en avgrävd matarkabel som kraftigt påverkar vår kraftförsörjning. Med den allt mer hotfulla utveckling som pågår i vår omvärld, även i vårt direkta närområde, med risk för ofred och terroristdåd så måste man ifrågasätta kommunernas planering och beredskap för det otänkbara. Sverige upplever ett tuffare och fräckare uppträdande av främmande makt, både vad det rör militära enheter eller utländska operatörer som vistas här i landet och insamlar information om hur vårt samhälle fungerar och var våra mest sårbara punkter är, det kan gälla elförsörjning, kommunikation eller försvarsanläggningar. Vi kan även se en ökad risk för sabotage/terrordåd utförda av extremistorganisationer. Alla kommuner bör redovisa nuvarande krisplanering för sina kommuninvånare. Det kan gälla tex antalet skyddsrum och hur många kommuninvånare som får plats i respektive skyddsrum samt vart man ska ta vägen vid skarpt läge. Förr i tiden hade vi i telefonkatalogen ett avsnitt som hette "Om kriget kommer". Där fanns all information samt diverse tips och råd som varje medborgare behöver för att klara sig i minst 72 timmar vid en kris. Idag förlitar vi oss på internet för att söka denna typ av information men vid större kriser kan vi inte lita på att vi har tillgång till vare sig elektrisk ström eller 100 internet. Alla kommuner bör distribuera information hur man klarar sig i minst 72 timmar till alla hushåll, oavsett om de bor i villa, bostadsrätt eller hyreslägenhet." att under avsnitt 4 införa följande förslagspunkt: "Kommuner bör distribuera ett informationsblad till alla hushåll kring hur man klarar sig i minst 72 timmar vid allvarlig kris." Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar helt och hållet motionärens syn på den problematik som Sveriges eftersatta civilförsvar utgör. Civilförsvar och krisberedskap, inklusive information till hushållen om detta, är dock i första hand en statlig fråga, och inte en kommunal angelägenhet. Det är därför rimligt att sådan information i första hand utformas, hanteras och planeras av relevant statlig myndighet (t.ex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) så att en effektivitet och enhetlighet garanteras i krisberedskapsinformationen. Enbart av detta skäl rekommenderar partistyrelsen avslag på vad som i övrigt är en mycket välskriven och angelägen motion. Partistyrelsen har dock låtit partiets ansvarige tjänsteman, verksam med att utveckla partiets rikspolitik inom ramen för försvarsutskottet, ta del av förslaget. Partistyrelsen tar även tacksamt emot liknande motioner och förslag i samband med Landsdagarna 2017, där just frågor på just rikspolitisk nivå debatteras och beslutas. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KSB17 - Laddstolpar för elfordon vid nybyggnation av kommunala parkeringsytor Motionär Fredrik Eriksson Partille kommunfullmäktige / 16437 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Flemming Ravn 73337 Matz Dovstrand 60100 Motionstext Världen står inför en enorm förändring på bilmarknaden med en snabbt ökande försäljning av elbilar. Vi Sverigedemokrater med vår pragmatiska politik måste nu skapa förutsättningarna för denna övergång. Utvecklingen av laddbara bilar har gått framåt med rasande fart de senaste åren. Drivkraften är främst en större efterfrågan samt en allt bättre prisbild som gör att den miljövänliga elbilen framstår som reell ersättare till bensin och dieselbilar. Som Sveriges ledande parti för miljöfrågor vill vi Sverigedemokrater skapa ännu bättre förutsättningar för att driva på den utvecklingen. 101 Nybilsförsäljningen av laddbara elbilar går bättre än någonsin i Sverige. Faktum är att Sverige glädjande nog är tvåa i världen på försäljning av laddbara bilar 2016 per capita, efter Norge. Norge har per den 1 maj 2016 ca 100 000 elbilar i drift. Sverige har gått från att ha ca 1 500 laddbara fordon 2012 till lite över 22 000 tredje kvartalet 2016. Prognosen är ca 30 000 laddbara till årsskiftet 2016/2017. Redan 2025 enligt en uppskattad siffra från bilbranschen kommer det finnas ca 500 000 bilar med batteri som hel eller delvis kraftkälla. Vi står inför en enorm försäljningsökning av laddbara bilar. Försäljningen ligger nu på nästan 1 000 bilar per månad i Sverige under 2016. Sverige har en liten andel koldioxidutsläpp i vår elproduktion eftersom vi har en så stor del vatten och kärnkraft i vår energiproduktion. I en studie från Nya Zeeland lyfts Sverige fram som ett av de länderna som får absolut störst miljöeffekt vid en övergång från en oljebaserad fordonsflotta till en elbilsflotta. Elbilen når sin fulla effekt som miljövänligt fordon när den laddas med rätt el. I Sveriges fall blir effekten stor då vi har en så stor andel energiproduktion som är helt fri från utsläpp då ingen koldioxid släpps ut när man laddar och kör en elbil. Nybilskostnaden har varit relativt hög för elbilar jämfört med bensin och dieselbilar. Detta är på väg att ändras. Kommande nya mer konkurrensmässiga modeller både i pris och funktion tillsammans med ett större utbud gör att efterfrågan kommer öka i andra konsumentgrupper än tidigare. Inköpskostnaden om man jämför en bensinbil kontra en elbil är i stort sett densamma överlag förutom på en punkt, motorn i en bensinbil mot batteriet i elbilen. Därför kan man jämföra kostnaden mellan dessa två. Batteriet i elbil jämfört med en konventionell bensin/dieselbilmotor har nått paritet för första gången 2015 för en mellanklassbil. Med fortsatt utveckling och prispress på ny batteriteknik kommer snart break-even även nås för lågbudgetbilar. När elbilens inköpskostnad ligger i paritet med motsvarande bensin/dieselbil kommer förstås den låga kostnaden, en till två kronor per mil konkurrera ut dessa helt. Detta tillsammans med miljöbilspremien på 40 000 alternativt 60 000 via det statliga miljöbilsrabattsystemet gör att elbilen får extra fördelar. Det finns flera laddbara elbilsmodeller idag på marknaden och fler kommer då i stort sett alla biltillverkare har elbilsprojekt igång. Elbilar som kommer kunna mäta sig mot en vanlig bensin eller dieselbil både vad gäller pris och körsträcka. Detta sammantaget gör att Sverige står inför en kraftig ökning av laddbara bilar och vi Sverigedemokrater ska stå redo för denna utveckling. Kostnaden att förbereda en laddstolpe vid nybyggnation är minimal jämfört med om parkeringsytor eller gator måste grävas upp för att i efterhand modifieras med en laddstolpe. Jag föreslår KLK 2016 besluta att Sverigedemokraternas lokalföreningar i de kommuner där förutsättningarna finns bör lägga förslag om att det vid all nybyggnation av parkeringsytor i xxx kommun skall förberedas för laddstolpar. 102 Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att elbilar kommer att utgöra ett större inslag av vår fordonsflotta i framtiden och att de i Sverige, med vår rena elproduktion, är ett miljövänligt alternativ till fossilt drivna fordon. Partistyrelsen anser emellertid att frågan om en omställning av transportsektorns energiberoende rimligtvis är en fråga som bör hanteras på nationell nivå och att det sedan bör stå regionerna fritt att välja det alternativ som passar den berörda kommunen bäst. I fallet med laddstolpar tror partistyrelsen att en utbyggnad likt den motionären efterfrågar – givet rätt incitament och förutsättningar på riksnivå – huvudsakligen kommer att lösas av sig självt genom marknadskrafterna i de kommuner där de förutsättningar som motionären nämner finns. Av denna anledning tror partistyrelsen att en sådan formulering som motionären efterfrågar i bästa fall är överflödig och i värsta fall kontraproduktiv. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KSB18 - Förberedelse för beställningar av laddstolpar på kommunens parkeringsplatser Motionär Fredrik Eriksson Partille kommunfullmäktige / 16437 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Flemming Ravn 73337 Matz Dovstrand 60100 Motionstext Världen står inför en enorm förändring på bilmarknaden med en snabbt ökande försäljning av elbilar. Vi Sverigedemokrater med vår pragmatiska politik måste nu skapa förutsättningarna för denna övergång. Utvecklingen av laddbara bilar har gått framåt med rasande fart de senaste åren. Drivkraften är främst en större efterfrågan samt en allt bättre prisbild som gör att den miljövänliga elbilen framstår som reell ersättare till bensin och dieselbilar. Som Sveriges ledande parti för miljöfrågor vill vi Sverigedemokrater skapa ännu bättre förutsättningar för att driva på den utvecklingen. Nybilsförsäljningen av laddbara elbilar går bättre än någonsin i Sverige. Faktum är att Sverige glädjande nog är tvåa i världen på försäljning av laddbara bilar 2016 per capita, efter Norge. Norge har per den 1 maj 2016 ca 100 000 elbilar i drift. Sverige har gått från att ha ca 1 500 laddbara fordon 2012 till lite över 22 000 tredje kvartalet 2016. Prognosen är ca 30 000 laddbara till årsskiftet 2016/2017. Redan 2025 enligt en uppskattad siffra från bilbranschen kommer det finnas ca 500 000 bilar med batteri som hel eller delvis kraftkälla. Vi står inför en enorm försäljningsökning av laddbara bilar. 103 Försäljningen ligger nu på nästan 1 000 bilar per månad i Sverige under 2016. Sverige har en liten andel koldioxidutsläpp i vår elproduktion eftersom vi har en så stor del vatten och kärnkraft i vår energiproduktion. I en studie från Nya Zeeland lyfts Sverige fram som ett av de länderna som får absolut störst miljöeffekt vid en övergång från en oljebaserad fordonsflotta till en elbilsflotta. Elbilen når sin fulla effekt som miljövänligt fordon när den laddas med rätt el. I Sveriges fall blir effekten så stor då vi har en så stor andel energiproduktion som är helt fri från utsläpp att nästan ingen koldioxid släpps ut alls när man laddar och kör en elbil. Nybilskostnaden har varit relativt hög för elbilar jämfört med bensin och dieselbilar. Detta är på väg att ändras. Kommande nya mer konkurrensmässiga modeller både i pris och funktion tillsammans med ett större utbud gör att efterfrågan kommer öka i andra konsumentgrupper än tidigare. Inköpskostnaden om man jämför en bensinbil kontra en elbil är i stort sett densamma överlag förutom på en punkt, motorn i en bensinbil mot batteriet i elbilen. Därför kan man jämföra kostnaden mellan dessa två. Batteriet i elbil jämfört med en konventionell bensin/dieselbilmotor har nått paritet för första gången 2015 för en mellanklassbil. Med fortsatt utveckling och prispress på ny batteriteknik kommer snart break-even även nås för lågbudgetbilar. När elbilens inköpskostnad ligger i paritet med motsvarande bensin/dieselbil kommer förstås den låga kostnaden, en till två kronor per mil konkurrera ut dessa helt. Detta tillsammans med miljöbilspremien på 40 000 alternativt 60 000 via det statliga miljöbilsrabattsystemet gör att elbilen får extra fördelar. Det finns flera laddbara elbilsmodeller idag på marknaden och fler kommer då i stort sett alla biltillverkare har elbilsprojekt igång. Elbilar som kommer kunna mäta sig mot en vanlig bensin eller dieselbil både vad gäller pris och körsträcka. Detta sammantaget gör att Sverige står inför en kraftig ökning av laddbara bilar och vi Sverigedemokrater ska stå redo för denna utveckling. För att underlätta övergången från bensin och dieselbilar måste det finnas möjligheter att ladda sin elbil vid bilens parkeringsplats. Jag föreslår KLK 2016 besluta att Sverigedemokraternas lokalföreningar i de kommuner där förutsättningarna finns bör lägga förslag om att kommunen skall föregå med gott exempel och bygga laddstolpar på sina egna parkeringsplatser samt sina fastighetsbolags parkeringsplatser och andra kommunala bolags parkeringsplatser. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att elbilar i framtiden kommer att utgöra ett större inslag av vår fordonsflotta och att de i Sverige, med vår rena elproduktion, är ett miljövänligt alternativ till fossilt drivna fordon. Partistyrelsen anser dock att det finns effektivare sätt att uppnå det motionären efterfrågar, utan de onödiga dödviktseffekter som det med motionärens förslag kan bli tal om. Istället för att specifikt ålägga kommuner att bygga laddstolpar bör man istället skapa mer 104 generella incitament och förutsättningar, så att dessa byggs på just de platser som samhällsekonomiskt är mest lönsamma. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KSB19 - Kommunen bör köpa in elbilar Motionär Fredrik Eriksson Partille Kommunfullmäktige / 16437 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Flemming Ravn 73337, Matz Dovstrand 60100 Motionstext Världen står inför en enorm förändring på bilmarknaden med en snabbt ökande försäljning av elbilar. Vi Sverigedemokrater med vår pragmatiska politik måste nu skapa förutsättningarna för denna övergång. Utvecklingen av laddbara bilar har gått framåt med rasande fart de senaste åren. Drivkraften är främst en större efterfrågan samt en allt bättre prisbild som gör att den miljövänliga elbilen framstår som reell ersättare till bensin och dieselbilar. Som Sveriges ledande parti för miljöfrågor vill vi Sverigedemokrater skapa ännu bättre förutsättningar för att driva på den utvecklingen. Nybilsförsäljningen av laddbara elbilar går bättre än någonsin i Sverige. Faktum är att Sverige glädjande nog är tvåa i världen på försäljning av laddbara bilar 2016 per capita, efter Norge. Norge har per den 1 maj 2016 ca 100 000 elbilar i drift. Sverige har gått från att ha ca 1 500 laddbara fordon 2012 till lite över 22 000 tredje kvartalet 2016. Prognosen är ca 30 000 laddbara till årsskiftet 2016/2017. Redan 2025 enligt en uppskattad siffra från bilbranschen kommer det finnas ca 500 000 bilar med batteri som hel eller delvis kraftkälla. Vi står inför en enorm försäljningsökning av laddbara bilar. Försäljningen ligger nu på nästan 1 000 bilar per månad i Sverige under 2016. Sverige har en liten andel koldioxidutsläpp i vår elproduktion eftersom vi har en så stor del vatten och kärnkraft i vår energiproduktion. I en studie från Nya Zeeland lyfts Sverige fram som ett av de länderna som får absolut störst miljöeffekt vid en övergång från en oljebaserad fordonsflotta till en elbilsflotta. Elbilen når sin fulla effekt som miljövänligt fordon när den laddas med rätt el. I Sveriges fall blir effekten så stor då vi har en så stor andel energiproduktion som är helt fri från utsläpp att nästan ingen koldioxid släpps ut alls när man laddar och kör en elbil. Nybilskostnaden har varit relativt hög för elbilar jämfört med bensin och dieselbilar. Detta är på väg att ändras. Kommande nya mer konkurrensmässiga modeller både i pris och funktion tillsammans med ett större utbud gör att efterfrågan kommer öka i andra konsumentgrupper än tidigare. 105 Inköpskostnaden om man jämför en bensinbil kontra en elbil är i stort sett densamma överlag förutom på en punkt, motorn i en bensinbil mot batteriet i elbilen. Därför kan man jämföra kostnaden mellan dessa två. Batteriet i elbil jämfört med en konventionell bensin/dieselbilmotor har nått paritet för första gången 2015 för en mellanklassbil. Med fortsatt utveckling och prispress på ny batteriteknik kommer snart break-even även nås för lågbudgetbilar. När elbilens inköpskostnad ligger i paritet med motsvarande bensin/dieselbil kommer förstås den låga kostnaden, en till två kronor per mil konkurrera ut dessa helt. Detta tillsammans med miljöbilspremien på 40 000 alternativt 60 000 via det statliga miljöbilsrabattsystemet gör att elbilen får extra fördelar. Det finns flera laddbara elbilsmodeller idag på marknaden och fler kommer då i stort sett alla biltillverkare har elbilsprojekt igång. Elbilar som kommer kunna mäta sig mot en vanlig bensin eller dieselbil både vad gäller pris och körsträcka. Detta sammantaget gör att Sverige står inför en kraftig ökning av laddbara bilar och vi Sverigedemokrater ska stå redo för denna utveckling. Kommunen bör gå före med gott exempel och anskaffa elbilar till sin egen verksamhet i de fall det finns elbilar som matchar de behov som finns. Jag föreslår KLK 2016 besluta att Sverigedemokraterna verkar för att kommunen bör köpa in elbilar till sin verksamhet om behoven matchar de elbilar som finns på marknaden Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att elbilar kommer att utgöra ett större inslag av vår fordonsflotta i framtiden och att de i Sverige, med vår rena elproduktion, är ett miljövänligt alternativ till fossilt drivna fordon. Frågan om en omställning av transportsektorns energiberoende är rimligtvis en fråga som bör skötas på nationell nivå och där det sedan står kommunerna fritt att välja det alternativ som passar den berörda kommunen bäst. I fallet med inköp av elbilar tror partistyrelsen att en utveckling likt den motionären efterfrågar – givet rätt incitament och förutsättningar på riksnivå – kommer lösas genom marknadskrafterna i de kommuner där de förutsättningar som motionären nämner föreligger. Därför tror partistyrelsen att en sådan formulering som motionären efterfrågar i bästa fall är överflödig och i värsta fall kontraproduktiv då den riskerar leda till marknadsmisslyckande. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KSB020 - Handlingsplan för att erbjuda en laddstolpe till kommunens alla invånare med elbil Motionär 106 Fredrik Eriksson Partille kommunfullmäktige / 16437 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Flemming Ravn 73337, Matz Dovstrand 60100 Motionstext Världen står inför en enorm förändring på bilmarknaden med en snabbt ökande försäljning av elbilar. Vi Sverigedemokrater med vår pragmatiska politik måste nu skapa förutsättningarna för denna övergång. Utvecklingen av laddbara bilar har gått framåt med rasande fart de senaste åren. Drivkraften är främst en större efterfrågan samt en allt bättre prisbild som gör att den miljövänliga elbilen framstår som reell ersättare till bensin och dieselbilar. Som Sveriges ledande parti för miljöfrågor vill vi Sverigedemokrater skapa ännu bättre förutsättningar för att driva på den utvecklingen. Nybilsförsäljningen av laddbara elbilar går bättre än någonsin i Sverige. Faktum är att Sverige glädjande nog är tvåa i världen på försäljning av laddbara bilar 2016 per capita, efter Norge. Norge har per den 1 maj 2016 ca 100 000 elbilar i drift. Sverige har gått från att ha ca 1 500 laddbara fordon 2012 till lite över 22 000 tredje kvartalet 2016. Prognosen är ca 30 000 laddbara till årsskiftet 2016/2017. Redan 2025 enligt en uppskattad siffra från bilbranschen kommer det finnas ca 500 000 bilar med batteri som hel eller delvis kraftkälla. Vi står inför en enorm försäljningsökning av laddbara bilar. Försäljningen ligger nu på nästan 1 000 bilar per månad i Sverige under 2016. Sverige har en liten andel koldioxidutsläpp i vår elproduktion eftersom vi har en så stor del vatten och kärnkraft i vår energiproduktion. I en studie från Nya Zeeland lyfts Sverige fram som ett av de länderna som får absolut störst miljöeffekt vid en övergång från en oljebaserad fordonsflotta till en elbilsflotta. Elbilen når sin fulla effekt som miljövänligt fordon när den laddas med rätt el. I Sveriges fall blir effekten så stor då vi har en så stor andel energiproduktion som är helt fri från utsläpp att nästan ingen koldioxid släpps ut alls när man laddar och kör en elbil. Nybilskostnaden har varit relativt hög för elbilar jämfört med bensin och dieselbilar. Detta är på väg att ändras. Kommande nya mer konkurrensmässiga modeller både i pris och funktion tillsammans med ett större utbud gör att efterfrågan kommer öka i andra konsumentgrupper än tidigare. Inköpskostnaden om man jämför en bensinbil kontra en elbil är i stort sett densamma överlag förutom på en punkt, motorn i en bensinbil mot batteriet i elbilen. Därför kan man jämföra kostnaden mellan dessa två. Batteriet i elbil jämfört med en konventionell bensin/dieselbilmotor har nått paritet för första gången 2015 för en mellanklassbil. Med fortsatt utveckling och prispress på ny batteriteknik kommer snart break-even även nås för lågbudgetbilar. När elbilens inköpskostnad ligger i paritet med motsvarande bensin/dieselbil kommer förstås den låga kostnaden, en till två kronor per mil konkurrera ut dessa helt. Detta tillsammans med miljöbilspremien på 40 000 alternativt 60 000 via det statliga miljöbilsrabattsystemet gör att elbilen får extra fördelar. 107 Det finns flera laddbara elbilsmodeller idag på marknaden och fler kommer då i stort sett alla biltillverkare har elbilsprojekt igång. Elbilar som kommer kunna mäta sig mot en vanlig bensin eller dieselbil både vad gäller pris och körsträcka. Detta sammantaget gör att Sverige står inför en kraftig ökning av laddbara bilar och vi Sverigedemokrater ska stå redo för denna utveckling. För att underlätta övergången från bensin och dieselbilar måste det finnas möjligheter att ladda sin elbil vid bilens parkeringsplats. Jag föreslår KLK 2016 besluta att Sverigedemokraternas lokalföreningar i de kommuner där förutsättningarna finns bör lägga förslag om att kommunen skall ta fram en handlingsplan för hur man skall kunna erbjuda en laddstolpe till en elbilsägare. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens uppfattning att elbilar i framtiden kommer att utgöra ett större inslag av vår fordonsflotta och att de i Sverige, med vår rena elproduktion, är ett miljövänligt alternativ till fossilt drivna fordon. Gällande kommunens roll i att erbjuda varje elbilsägare en laddstolpe tror partistyrelsen att detta är fel sätt att angripa problemet. Partistyrelsen tror snarare på att man, på nationell nivå, bör skapa mer generella strukturer som stimulerar elbilsanvändandet och att det sedan är upp till den enskilde fastighetsägaren eller bostadsrätts/hyresföreningen att bestämma om man vill sätta upp och bekosta en laddstation. Givet rätt incitament och förutsättningar på nationell nivå tror partistyrelsen att marknadskrafterna effektivast löser problematiken. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KSB21 - Äldreboenden Motionär Lars Hansson Göteborg / 50134 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Jörgen Fogelklou 59316, Björn Tidland 60114, Stefan Falktorp 47590, Staffan Levinsson 47548, Jimmy Ståhl 60078 Motionstext Idag är det otroligt långa köer i vissa kommuner till äldreboenden. De äldre skall inte behöva vänta i åratal för att få ett boende. Det finns ett stort behov av att korta köerna och bygga nya äldreboenden. Det finns privata företag som vill och kan bygga nya och fantastiskt fina boenden till de äldre. Då det ofta är höga markpriser så kan man inte bygga till rimliga kostnader. 108 Jag föreslår KLK 2016 besluta att Kommuner ska arbeta efter en modell som genom, detaljplaner, planprogram, markanvisningar samt politisk styrning underlätta för byggandet av äldreboenden. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen noterar att den allvarliga bostadsbrist som råder i dag är generell, för alla grupper i samhället, varför motionärens förslag om en modell, som endast riktar in sig på äldreboenden, skulle vara allt för snävt. Partistyrelsen delar samtidigt motionärens oro över de äldres boendesituation och ser även äldreboenden som ett viktigt segment av bostadsmarknaden, som behöver mer resurser och stöd. Av denna anledning ställer sig Sverigedemokraterna sig redan bakom såväl regelförenklingar som att medel avsätts för en ökad konkurrens bland byggbolagen. Motionären återfinner dessa förslag bland annat i riksdagsmotion 2015/16:2350 och 2015/16:2350. Partiet avser vidare även verka för satsningar på just äldreboenden inom ramen för den kommande höstskuggbudgeten för riksdagsåret 2016/17. Även om partistyrelsen alltså inte anser att motionens förslag bör tillstyrkas, så noteras samtidigt att motionens bakomliggande syfte, främjande byggandet av äldreboenden, ändå kan anses som tillgodosett genom befintliga politiska förslag som partiet redan driver på området. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att anse motionen vara besvarad. KSB22 - Förslag om att ett bostadspolitiskt kapitel ska föras in i det Kommunpolitiska programmet Motionär Stefan Falktorp Partille / 47590 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Lars Hansson 50134, Jörgen Fogelklou 59316, Jimmy Ståhl 60078 Motionstext I det Kommunpolitiska programmet för år 2016 står det väldigt lite om bostadspolitik. Det som finns bör vara kvar men samlas ihop under en och samma kapitel kallad Bostadspolitik, samt att några ytterligare punkter läggs till. Bakgrund om fastighetsbeståndet i Sverige samt om omfattningen av bostadsbristen År 2010 beräknade Statistiska Centralbyrån att det finns 4,5 miljoner bostadslägenheter i Sverige. Av dessa är: 1,7 miljoner hyresrätter, 1 miljon bostadsrätter 109 1,8 miljoner äganderätter (villor och radhus i de flesta fall). Med tanke på det oerhört låga ränteläget i mitten på 2010-talet, på den kraftiga urbaniseringen och befolkningsökningen borde de kommunala bostadsbolagen kunna bygga betydligt mer än idag. Dessutom är belåningsgraden på de kommunala bostadsbolagen ofta väldigt låg, vilket innebär att de allmännyttiga bolagen har möjlighet att låna ytterligare på det befintliga fastighetsbeståndet för att finansiera nybyggnation. Antalet påbörjade lägenheter första halvåret 2016 enligt Statistiska Centralbyrån är 25 723 i hela Sverige, varav Stor-Stockholm 9 197, Stor-Göteborg 3 131 och Stor-Malmö 1 364. Boverket skrev i sin rapport i slutet på år 2015 upp prognosen för hur många bostäder som behöver byggas i Sverige, till 88 000 bostäder per år fram till år 2020. I slutet på år 2015 hade Boplats Göteborg 165 266 betalande registrerade bostadssökande, och i de flesta kommuner i Sverige är köerna efter ett förstahandskontrakt på en hyresrätt tio år eller längre, vilket givetvis är en ohållbar situation. Förslag på ny sverigedemokratisk vision för bostadspolitiken Vi arbetar för en bostadsmarknad där ingen i Sverige ska behöva tacka nej till jobb eller studier på grund av att det inte går att hitta lämpligt boende. Bostadssituationen i Sveriges 290 kommuner får inte vara en flaskhals för någon av kommunernas utveckling. Sammanställning av vad som står om bostadspolitik i det nuvarande kommunpolitiska programmet: På sidan 11 står det att stat och kommun bör bära ett gemensamt ansvar för att förse även resurssvaga grupper med ett värdigt boende. På sidan 12 står det att " Vid stadsplaneringen och framtagandet av detaljplaner ska stor hänsyn tas till behoven hos de djur- och växtarter som lever inom kommunen. Kommunen bör, sett till de förutsättningar som råder, kunna säkerställa att hundägare har möjlighet att bada sina hundar vid ett offentligt bad. Det är vidare viktigt att ett landsbygdsperspektiv alltid genomsyrar kommunernas beslutsfattande på såväl kort sikt som på längre sikt. Sverigedemokraterna ser därför mycket positivt på att kommuner inför s.k. landsbygdsförsäkringar som just syftar till detta. Redan idag ger lagen medborgarna rätt till ett visst inflytande över stadsplaneringen. Det är ett viktigt inslag i demokratin som kan fördjupas ytterligare. De invånare som berörs av beslut inom detta område ska ha stora möjligheter att påverka beslutsprocessen. Detta kan till exempel ske genom politikerträffar, remissförfarande och IT-rådslag. " På sidan 13 står det att " En blandning av olika boendeformer bör eftersträvas vid nybyggnation för att förbättra förutsättningarna att öka kontaktytorna mellan olika inkomstgrupper och underlätta assimilering av den invandrade befolkningen. I samma syfte bör en del av allmännyttans hyresbestånd kunna omvandlas till bostadsrätter om de boende så önskar. Kommunala bostadsbolag ska ha som sin viktigaste uppgift att tillhandahålla hyresbostäder till rimliga priser för resurssvaga grupper, såsom exempelvis ungdomar, men ska även vid behov kunna agera för att uppnå en större variation av boendeformer i ett visst område. De 110 kommunala bostadsbolagens hyresgäster ska också beredas största möjliga inflytande och ansvar över sin boendemiljö. Sverige har en rik byggnadstradition som förtjänar att bevaras. Historiskt förankrade byggnadsmiljöer skapar hemkänsla och trygghet för många invånare och har en positiv inverkan på turistnäringen. Sverigedemokraternas generella inställning är att i möjligaste mån undvika förtätning av befintliga stadskärnor. Vi kan i vår omvärld se exempel på hur parker och grönområden trängs undan till förmån för nya tättliggande hus. Mot bakgrund av detta bör kommunen alltid sträva efter att vid avyttring av..." På sidan 14 fortsätter ovanstående stycke med att "...tomträtter prioritera kringområden istället för en kortsiktigt högre ersättning för innerstadsmark på bekostnad av en långsiktigt försämrad stadsbild. Kommunens anslag för att bevara kulturhistoriskt viktiga byggnader och miljöer ska vara generöst tilltaget. Ett sätt att värna det kulturella och estetiska arvet kan vara att införa en så kallad kulturell planering. Det är i korthet en metod som i samhällsbyggnadsfrågor sätter fokus på medborgardialog, den unika platsens förutsättningar och historia, det lokala kulturarvet och omgivande bebyggelsestruktur, samt att skapa en social känsla och samhörighet i området. Företag som använder sig av traditionella och miljövänliga byggnadsstilar, tekniker och material ska premieras vid upphandling. Hänsyn bör även tas till nya tekniker som exempelvis modern träbyggnadsteknik för större byggnationer som visat sig både miljövänligt, kostnadseffektivt, och en metod för att bygga på befintligt bostadsbestånd. Privatpersoner som köper tomträtter av kommunen ska kunna få rabatt på köpesumman om de förbinder sig att bygga sitt hus i traditionell och miljöanpassad stil. Byggnader med starkt symbolvärde av religiös eller annan karaktär som kraftigt avviker ifrån svensk eller västerländsk byggnadstradition ska inte få uppföras." I det nuvarande kommunpolitiska programmet sammanfattas bostadspolitiken i följande tio punkter: h Ett trygghets- och tillgänglighetsperspektiv ska genomsyra all samhällsbyggnad. h Varierade boendeformer, småskalighet, naturliga mötesplatser, närhet till central samhällsservice, rekreationsområden och fritidsaktiviteter ska eftersträvas vid planeringen av nya bostadsområden. h Grönytor och naturliknande miljöer ska vara en självklar och sammanhängande del av stadsbilden och stor hänsyn ska tas till det lokala ekosystemet. h Kommunerna bör stödja bildandet av vatten- och avloppsföreningar på landsbygden. h Delar av det kommunala hyresbeståndet ska kunna omvandlas till bostadsrätter om de boende så önskar. h Kommunala bostadsbolag ska ha som sin viktigaste uppgift att tillhandahålla hyresbostäder av god kvalitet till rimliga hyror. h Avyttring av tomträtter bör prioriteras i städernas kringområden. h Kommunens anslag för att bevara kulturhistoriskt viktiga byggnader och miljöer ska vara generöst tilltaget. 111 h Byggnader med starkt symbolvärde av religiös eller annan karaktär som kraftigt avviker ifrån svensk eller västerländsk byggnadstradition ska inte få uppföras. h Inför en kulturell planering med fokus på medborgardialog, byggplatsens historiska förutsättningar, det lokala kulturarvet, samt vikten av en social känsla och samhörighet. Jag föreslår KLK 2016 besluta att ett kapitel om bostadspolitik införs i det kommunpolitiska programmet. Det som redan står i det nuvarande kommunpolitiska programmet i den nämnda sammanställningen tas med. att tidigare nämnda tio punkter i befintligt kommunpolitiska program som är markerade med en bock framför meningen flyttas från nuvarande avsnitt och samlas i slutet av det nya bostadskapitlet. att en arbetsgrupp tillsätts där detta kapitel om bostadspolitik arbetas fram. Exempel på områden som arbetsgruppen skulle kunna se över och ta med i programmet kan vara följande 15 stycken: Kommunerna trycker på för att få ner byggmomsen som idag är 25 %. Kommunerna måste få en morot för att bygga bostäder. Kanske kan det kommunala utjämningssystemet kopplas till hur mycket planlagd och byggbar mark varje kommun tar fram. Vi måste få en mycket bättre samverkan mellan det statliga, det kommunala och det privata. Den offentliga sidan måste bli mer aktiv och ta ett mer aktivt ansvar eftersom vi inte producerar det antal bostäder som våra unga och andra bostadssökande förväntar sig. Förkorta handlingstiderna hos kommuner och övriga myndigheter vad gäller planering och byggnation av bostäder. Parkeringsnormen, som föreskriver ett visst antal parkeringsplatser (ofta i garage) per hushåll, fördyrar och ska därför tas bort. Tillgänglighetskravet, att alla lägenheter ska vara handikappvänliga, är fördyrande och bör tas bort eftersom endast någon enstaka procent av alla bostadssökande är handikappade. Bostadsbyggandet bör omgärdas av färre lagar, restriktioner, standarder, byggnormer och regler än vad som är fallet idag. På så sät kan Sveriges byggkostnader sänkas betydligt och tiden från markanvisning till färdig bostad kan dessutom minskas avsevärt. Börja utbilda badrumsbyggare, köksbyggare med flera som behärskar alla nödvändiga kompetenser i samma person. Idag krävs ett tiotal yrkesgrupper för att bygga ett badrum. Bygg på ett par våningar på existerande hus i attraktiva stadsområden med väl utbyggd kollektivtrafik. Sänk reavinstskatten från dagens 22 % så att folk oftare säljer sina villor och radhus, vilket i sin tur underlättar flyttkedjor då de som köper lämnar bostäder som andra hushåll i sin tur kan flytta in i. 112 Mer generösa och enklare regler för uthyrning av enskilt ägda bostäder. Detta gör det lättare att hitta tillfälligt boende, både för kortare och längre perioder. Genomför reformer för att lätta på markrestriktionerna. Mer mark än i dag måste gå att bygga på. Ändra reglerna för riksintresse så att även bostadsbyggande ses som ett riksintresse och därmed prioriteras högre. Nolltolerans mot hemlöshet bland invånarna i Sverige. Kommunerna ska vara duktigare på att se kopplingen till kollektivtrafik när man planerar för nya bostadsområden. Nya bostadsområden ska alltså vara så pass förtätade att det går att ha en god turtäthet med kollektivtrafik till området från och till kommunens centrum. Vid sidan av studentbostäder bör det även göras omfattande satsningar på ungdomsbostäder. Dessa ska ha så låg hyra att en student kan klara sig på studiemedlet eller lönen från ett första jobb. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens inställning att det bör inrättas ett eget kapitel för bostadspolitik i inriktningsprogrammet för en Sverigedemokratisk kommunpolitik. Motionären föreslår vidare att en arbetsgrupp ska tillsättas för att ta fram fler frågor till kapitlet om bostadspolitik. Hur nödvändigt det är att tillsätta en arbetsgrupp för bostadspolitik och vilka frågor som skulle diskuteras i detta forum bör partistyrelsen emellertid själv avgöra. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att delvis bifalla yrkande ett genom att utarbeta och implementera ett bostadspolitiskt kapitel i inriktningsprogrammet. att avslå yrkande två och tre i motionen. KSB23 - En rimlig bilparkeringsnorm Motionär Daniel Edström Örebro kommun / 54759 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Helena Ståhl, 60301 Motionstext Parkeringsnormen för bilar har i många kommuner fastställts till en allt för låg nivå. När nya parkeringstal tas fram är det mer regel än undantag att antalet bilparkeringar minskar totalt sett. De flesta hushåll äger en bil och detta bör avspeglas i kommunernas parkeringsnormer. Vid bostadsbyten ska man ha en god chans att få en bilparkeringsplats i nära anslutning till 113 bostaden. Därför bör kommunernas parkeringsnormer fastställas till minst 1,0 bilparkeringar per hushåll. Jag föreslår KLK 2016 besluta att under avsnitt 4.3 införa en skrivelse om att bilparkeringsnormen i kommunerna ska fastställas till minst 1,0 per hushåll Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens åsikt att det i för många kommuner finns för få parkeringsplatser. Däremot anser partistyrelsen att Sveriges kommuner skiljer sig markant i fråga om biltäthet och parkeringssituation, varför partistyrelsen anser att en specifik allmängällande ambition gällande bilparkeringsnorm vore svår att tillämpa i praktiken. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KSB24 - Bibehålla formspråk Motionär Michael Rubbestad 58787, Håbo kommun Motionstext Kapitel 4.3 ”Trygghet och tradition i boendet” tar upp flertalet viktiga punkter om hur exempelvis olika boendeformer bör eftersträvas, hur historiskt viktiga byggnader skall bevaras samt vilken typ av nybyggnationer som inte bör tillåtas. Utöver dessa självklarheter bör även kommunen i form av ett nedtecknat regelverk tydliggöra sin vilja om hur framtidens nybyggnationer skall komma att se ut. Vill vi exempelvis bygga höghus med 15 våningar i en kommun som idag inte har byggnader högre än 3 våningar? Jag föreslår KLK 2016 besluta att kommunen skall verka för att ha ett regelverk för hur nybyggnation kan regleras för att bibehålla det arkitektoniska formspråk som kommunen har Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen ser, liksom motionären, vikten att bevara landskap, mark och formspråk i kommuner runt om i landet. Om man tvärtemot och i alltför stor utsträckning bygger stora höghus och river ned gamla byggnader för att ersätta dem med till utseendet generiska byggnader, så kommer inte bara kommunen, utan hela landet att tappa en stor del av sin identitet - det som gjorde Sverige unikt och speciellt. Partistyrelsen anser emellertid inte att ett regelverk som syftar till att bevara det arkitektoniska formspråket i hela kommunen är rimligt, eftersom detta skulle kunna ses som en onödig försvåring av nybyggnation. Istället bör frågorna diskuteras när översiktsplan och 114 detaljplan antas av kommunen. Sverigedemokraternas roll i kommunpolitiken blir då att se till att bevara och värna de stadsdelar som har en historisk karaktär och väga in det arkitektoniska formspråket i kommunens arbete. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. Miljö, djur och natur KMN01 - Ändringsyrkande under punkten 14.1 Miljö för framtiden Motionär Eric Palmqvist Gällivare kommun / 77766 Motionstext Allemansrätten är unik i sitt slag och väl värd att skydda och bevara. Allemansrätten är en rätt förknippad med skyldigheter och rätt använd ger den såväl bofasta Svenskar som besökare en fantastisk möjlighet att vistas i vår vackra natur. Allemansrätten är väl värd att såväl skydda som bevara och en förutsättning för att inskränkningar inte skall behöva göras är att allemansrätten efterlevs utan missbruk. En förutsättning för att allemansrätten skall efterlevas är kunskap och respekt om och för den samma. Med en tilltagande turism, ett ökat antal hitresta "bärplockare m.m. samt en mycket omfattande invandring ställs stora krav på såväl information om allemansrätten som sådan men inte minst i att bibringa landets nytillkomna medborgare respekt och hänsyn för den natur de har fri tillgång till. Jag föreslår KLK 2016 besluta att omarbeta den i nuläget bristfälligt formulerade brödtexten i sista stycket under 14.1 så att allemansrättens unika värde framgår med större tydlighet att omarbeta brödtexten i sista stycket under 14.1 så att större tonvikt läggs vid att vidta åtgärder för att sprida kunskap om allemansrätten hos grupperna turister, hitresta "bärplockare m.fl. och nytillkomna invånare i landet. Partistyrelsens yttrande Motionärens förslag är i linje med partiets redan befintliga politik. Se till exempel riksdagskommittémotion 2015/16:2530 av Anders Forsberg m fl. 115 Utdrag:”Det är idag enligt rättspraxis möjligt att med åberopande av allemansrätten bedriva kommersiell verksamhet på annans mark under förutsättning att verksamheten inte riskerar att innebära skada eller olägenhet. Detta anser vi i Sverigedemokraterna är oacceptabelt av flera skäl.” De preciseringar som motionären efterlyser är vidare rimliga och bör implementeras i inriktningsprogrammet. Det vill säga man förtydligar att frågan gäller tillresta besökare såväl som medborgare. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. KMN02 - Järnvägstransporter Motionär Anders Forsberg Skara / 16928 Motionstext I nuvarande kommunpolitiska program under Miljö, djur och natur så står det att "Kommunen ska verka för att transporter i så hög grad som möjligt utförs på järnväg." Huruvida det alltid är miljövänligast att transportera via järnväg eller inte kan diskuteras. Dessutom är frågan hur en kommun konkret ska kunna styra sina transporter eller upphandlingar enligt en sådan policy. Föreslår därför att den stryks. Jag föreslår KLK 2016 besluta att meningen "Kommunen ska verka för att transporter i så hög grad som möjligt utförs på järnväg." stryks. Partistyrelsens yttrande Det är kommunernas skyldighet att tillhandahålla kommunal service samtidigt som kommunens invånare inte beskattas onödigtvis. I många kommuner gör man nu avsevärda ansträngningar för att ekonomin ska gå ihop. I denna situation bör till exempel transporter i första hand vara kostnadseffektiva och inte generera större utgifter än nödvändigt. Järnvägen är vidare ett statligt ansvar och Sverigedemokraterna strävar på nationell nivå efter att underhåll och investeringar ska möta samhällets behov. I de fall järnväg av ekonomiska eller praktiska skäl fungerar bättre bör detta givetvis föredras, men partistyrelsen anser att detta bär avgöras av ansvariga i respektive kommun i enlighet med lokala förutsättningar. Därmed ställer sig partistyrelsen sig bakom motionärens förslag om att stryka formuleringen. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. 116 KMN03 - Miljö för framtiden Motionär Mattias Krantz Mark / 57937 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Natalia Estebanez Henriksson 60182 Motionstext Man kan läsa att ett av våra förslag är att "Kommunen ska inventera och riskbedöma förorenade områden samt se till att respektive markägare upprättar och genomför saneringsplaner." Förslaget är mycket bra. Jag ser gärna att texten kompletteras med: "Kommunen ska inventera och riskbedöma förorenade områden, samt se till och vara behjälpliga när respektive markägare upprättar och genomför saneringsplaner." Det skulle kunna vara tillexempel i utförandet av sanering, metoder mm. För att exempelvis undvika låsta positioner bör vi just ha med, Kommunen ska vara behjälplig markägare vid riskbedömda förorenade områden. Jag föreslår KLK 2016 besluta att Kommunen ska vara behjälplig markägare vid riskbedömda förorenade områden. Partistyrelsens yttrande ”Sanering av mark” är ett prioriterat område i Sverigedemokraternas miljöpolitik, se exempelvis riksdagskommittémotion (”Sanering av mark” 2015/16:2909) som beskriver detta närmare. Frågan kan emellertid även med fördel drivas på kommunal nivå och partistyrelsen ser därför positivt på den utveckling av nuvarande formulering som motionären föreslår. Partistyrelsen föreslår att aktuell text kompletteras med formuleringen "Kommunen ska inventera och riskbedöma förorenade områden samt vara behjälplig när respektive markägare upprättar och genomför saneringsplaner." Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att delvis bifalla motionen genom att införa partistyrelsens förlag till formulering enligt ovan. KMN04 - Fyrverkeri och andra pyrotekniska varor Motionär Louise Erixon Sölvesborg / 47597 117 Motionstext Under Landsdagarna 2015 fick undertecknad en motion bifallen som avsåg ytterligare restriktioner för fyrverkerismällande. Detta var naturligtvis väldigt positivt men mycket kan också göras på kommunal nivå för att minimera förekomsten av fysiska och psykiska skador för människor och djur orsakade av detta. I de lokala ordningsföreskrifterna i respektive kommun anges lokala regler som kommunfullmäktige beslutar om. Bland annat kan tidpunkter för användande av fyrverkerier och andra pyrotekniska varor regleras där. Som det ser ut idag har landets kommuner väldigt olika regler för användning av fyrverkerier vissa är inte alls särskilt detaljerade medan det i andra kan framgå vilka exakta dagar och klockslag som gäller utan tillstånd. Eftersom det idag är Sverigedemokraternas uppfattning att lagstiftningen för fyrverkerismällande är i behov av att skärpas både för människors och djurs bästa, bör vi även på kommunal nivå ha som uppfattning och restriktioner är bra. Ofta tas hundar, katter och vilda djur som exempel för att motivera begränsningar, men det finns också andra djur som kan känna samma paralyserande skräck - detta utan att de kan följa sina instinkter och springa iväg. I djuruppfödningar och djurstall finns ofta fastkedjade och inlåsta djur som far mycket illa när det smäller. Om vi på kommunal nivå har möjlighet att lindra dessa djurs skräck så bör vi göra det. Jag föreslår KLK 2016 besluta att det ska vara Sverigedemokraternas uppfattning att maxavstånd till registrerad djuruppfödning/djurstall ska anges i de lokala ordningsföreskrifterna för användande av fyrverkeri och andra pyrotekniska varor att det ska vara Sverigedemokraternas uppfattning att det för allmänheten endast ska vara tillåtet att använda fyrverkeri och andra pyrotekniska varor under nyårsafton. Övriga dagar under året ska det krävas tillstånd från polismyndigheten Partistyrelsens yttrande Som motionären framhåller har en liknande motion redan antagits på landsdagarna och partistyrelsen ser därför inget hinder med att driva denna angelägna fråga även på kommunal nivå. Oaktsamt och direkt brottsligt användande av fyrverkerier har nämligen blivit ett allt större problem. I flera städer, ofta förekommande i utanförskapsområden, används idag fyrverkerier dessutom som vapen. Det är därför rimligt att kommunerna, i de fall man ser ett behov, arbetar för att införa restriktioner för användande av fyrverkerier. Djurs hälsa och välbefinnande är också ett viktigt område för Sverigedemokraterna, varför kommuner aktivt bör arbeta med att minska lidandet för djur i samband med användande av fyrverkerier. Att införa restriktioner under högtider, såsom nyårsafton, är dock ett allt för stort ingrepp i människors möjlighet till att bedriva vad som idag är ett traditionellt firande. Undantag bör även beviljas under högtider såsom påskafton och valborgsmässoafton, eftersom dessa högtider i vissa delar av vårt land firas med inslag av fyrverkerier. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla yrkande ett. 118 att delvis bifalla yrkande två med tillägget att undantag, utöver för nyårsafton, även ska beviljas för valborgsmässoafton och påskafton. KMN05 - Miljö djur och natur (kapitel 14) Motionär Björn Tidland Göteborg / 60114 Eventuell medmotionär och medlemsnummer J Fogelklou 59316, L Hansson 50134, Falktorp 47590, Levinsson 47548, J Ståhl 60078 Motionstext De kommunala energibolagen måste drivas på affärsmässiga grunder, och det är därför viktigt att man noga överväger ekonomiska konsekvenser när man väljer energislag. Vi föreslår därför en förändring av två attsatser för att få en mer generell formulering. Jag föreslår KLK 2016 besluta att styckena "Kommunen bör använda sitt så kallade "kommunala veto" mot uppförande av storskalig vindkraft om man inte förmår lösa planeringen på ett sådant sätt att det inte påverkar enskilda kommuninvånares livskvalitet negativt eller på annat sätt äventyrar kommunens intressen." "Kommunen ska inte finansiera eller medfinansiera vindkraft om en sådan investering inte kan återföras till kommuninvånarna ekonomiskt." Ersätts med en mer allmän skrivning: "Kommunen bör använda sitt så kallade "kommunala veto" mot uppförande av kraftverk om man inte förmår lösa planeringen på ett sådant sätt att det inte påverkar enskilda kommuninvånares livskvalitet negativt eller på annat sätt äventyrar kommunens intressen." "Kommunen ska inte finansiera eller medfinansiera kraftverk om en sådan investering inte kan återföras till kommuninvånarna ekonomiskt." Partistyrelsens yttrande Sverigedemokraterna har både i riksdagen och i inriktningsprogrammet för kommunpolitik problematiserat den storskaliga satsningen på vindkraft samt även förordat att kommunerna bör använda sitt ”kommunala veto” mot uppförande av tillståndspliktig vindkraft då den stör andra intressen. Detta kommunala veto syftar på Miljöbalkens krav (16 kap 4 §) om tillstyrkandet av tillstånd för uppförandet av en anläggning för vindkraft i kommunerna. En ändring i våra kommunpolitiska riktlinjer till en mer generell formulering som motionärerna önskar vore därmed olycklig då detta kommunala veto endast föreligger gentemot vindkraft i Miljöbalken. 119 Den andra punktsatsen kring att kommuner inte ska finansiera eller medfinansiera vindkraft, om en sådan investering inte kan återföras till kommuninvånarna ekonomiskt, avser endast kommunen som juridisk person och inte kommunala bolag som på en affärsmässig grund bedriver energiverksamhet. Bakgrunden till denna förslagspunkt är den tidigare energiskattebefrielsen som endast fanns för vindkraft, i obegränsad skala, och som fick till effekt att många kommuner investerade direkt i vindkraft för att på det sättet köpa sig fri från energiskatt. Denna skattetekniska lucka är numera stängd, vilket har inneburit att många kommuner och landsting investerat i en förlustbringande kraftproduktion under väldigt lång tid. När nu denna möjlighet inte längre finns enkom för vindkraften anser partistyrelsen emellertid att det är aktuellt att, i linje med motionärernas önskemål, istället använda en mer generell formulering i syfte att uppmana kommunerna att avstå från investeringar i elproduktion som inte står sig på en marknadsmässig grund. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå den första punkt-satsen. att bifalla den andra punkt-satsen med ändring av ordet kraftverk till elproduktion. KMN06 - Miljö djur och natur (kapitel 14) Motionär Björn Tidland Göteborg / 60114 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Jörgen Fogelklou 59316, Lars Hansson 50134, Stefan Falktorp 47590, Jimmy Ståhl 60078 Motionstext Miljöfrågorna är viktiga och måste beaktas för att forma ett hållbart samhälle för framtidens generationer. Formalia: Energi, natur och jordbruk borde få egna underkapitel för bättre överskådlighet. Energirådgivning: Vi föreslår att en förklarande text införs. Kommunal energiproduktion: Forskning inom energiområdet är viktig, men kommunen bör inte gå in med riskkapital för att finansiera oprövad teknik. Ett exempel är Göteborg där man satsat stort på en anläggning för produktion av biogas av skogsavfall. Projektet visade sig olönsamt och 2015 skrevs anläggningens värde ner till noll, en sänkning på 850 miljoner kronor. SD Göteborg var vågmästare då det beslutades att inte investera i en utbyggnad av detta olönsamma projekt. Vi föreslår därför att texten kompletteras angående kommunens investeringsansvar Jag föreslår KLK 2016 besluta att områdena energi, natur och jordbruk får egna kapitel eller underkapitel tex 14.2 Natur, 14.3, Jordbruk och 14.4 Energi. Detta skulle ge en mer överskådlig kapitelindelning. 120 att följande text införs under kapitlet Energi: "Energirådgivning till konsumenter bör inrikta sig på hur medborgarna kan påverka sin egen energiförbrukning. Det kan röra sig om installation av värmepumpar, solceller eller att ansluta sig till kommunal fjärrvärme. Tilläggsisolering och byte till treglasfönster ska uppmuntras. Även miljökonsekvensanalys vid val av energislag ska tillhandahållas. Det är möjligt att framtidens hus kan producera sin egen energi, och till och med få överskott som kan användas till laddning av elbilar eller sälja till elnätet." att följande text införs under kapitlet Energi: "Forskning inom energiområdet är viktig, men kommunen bör inte utan medfinansiärer gå in med riskkapital för att finansiera oprövad teknik. Om man låser fast sig vid ett visst energislag kan det få allvarliga konsekvenser för kommunens ekonomi. Det är svårt att veta vart teknikutvecklingen bär, eller hur råvarupriset på fossila bränslen, skogsavfall eller uran kommer att utvecklas. Det gäller att ständigt göra omvärldsanalyser och följa med teknikutvecklingen. Det är svårt att bedöma utvecklingen av elpriset på en fri marknad då den styrs av många osäkra parametrar." Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen anser att SD Göteborg på ett föredömligt sätt avstyrt ytterligare förslösande av skattepengar. Sunt förnuft ger vid handen att kommuner generellt bör avstå från att investera i högriskprojekt. Beslutet att inte investera i en utbyggnad kan dessutom anses ha fattats i enlighet med Sverigedemokraternas socialkonservativa anda om att hushålla med offentliga medel. Partistyrelsen anser emellertid att det är ett långt steg från detta beslut till att anta de relativt detaljerade formuleringar som föreslås i motionens yrkanden. Dessa anser partistyrelsen tvärtemot handlar om mycket, som inte nödvändigtvis har med kommunala högriskprojekt att göra. Frågan är, till exempel, om Sverigedemokraternas lokalpolitiker verkligen behöver ta ställning till treglasfönster. Det andra yrkandet innehåller vidare just sådana visionära formuleringar som i andra sammanhang lett till kommunala felsatsningar. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. Kommunen som arbetsgivare KKA01 - Inför källhänvisning och referens i applicerbara delar av programmet 2 Motionär Martin Nigals Huddinge / 59941 121 Motionstext I avsnitt 9.1, sista stycket, hänvisas till "...såväl tillgänglig forskning som tillgängliga företag..." Man kan ju bli lätt intresserad av vad denna forskning består i och vilka dessa företag är. Eftersom människa är av naturen lat så skulle det inte skada (för att inte säga underlätta) om man kunde läsa sig till vad denna forskning består av eller åtminstone en källhänvisning till denna forskning samt en lista på åtminstone ett par av dessa företag. Jag föreslår KLK 2016 besluta att sista stycket i avsnitt 9.1 kompletteras med antingen en beskrivning av vad nämnda forskning består av eller en källhänvisning till den forskningen samt en mera precis benämning på ett par eller alla företag som det hänvisas till. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen känner inte igen sig i påståendet att människan av naturen är lat. Vår egen erfarenhet är snarare det motsatta, vilket vi anser bekräftas av alla fantastiskt flitiga medarbetare och förtroendevalda som finns inom partiet. Partistyrelsen anser vidare inte att det är lämpligt att utpeka enskilda företag i ett generellt politiskt inriktningsprogram, ej heller att det alltid är nödvändigt att referera till specifik forskning när formuleringar inte innehåller några kontroversiella påståenden. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KKA02 - Lika assistansvillkor för kommunal som privat regi Motionär Natalia Estebanez Henriksson Mark / 60182 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Sara-Lena Bjälkö 48725 Motionstext 11.7 Delaktighet och tillgänglighet för funktionshindrade Vi motionärer finner ingen klarhet i hur vi Sverigedemokraterna ställer oss till den numera tagna friheten som kommunerna har att sänka timersättningen för den privata sektorn. Idag finns två sätt att få assistansersättning, den kommunala och försäkringskassans, här skiljer sig ersättningsnivån markant. Om vi Sverigedemokraterna vill att de skall finnas alternativ och ett fritt val bör vi kunna ställa oss bakom att samma ersättning skall gälla och att vi står upp för de fria valet. Att man ska kunna välja vilken aktör man vill som brukare. Ur försäkringskassans information. 122 "Ersättningen är 288 kronor för varje assistanstimme. Det finns möjlighet att ansöka om högre ersättning om man kan visa att man har högre kostnader. Det kallas förhöjt timbelopp och den högsta ersättningen är 323 kronor per timme." När det gäller den kommunala ersättningsnivån varierar den kraftigt. Motionärena har läst om sänkningar på allt emellan 55 och 100 kr . Vilket innebär att på 180 kr kunna ge en marknadsmässig lön samt fortlöpande utbildning, försäkringar och skatter, blir en ohållbar situation för de som har ett liggande kommunbeslut för privata aktörer. Ersättningen på 288 kr täcker kostnaderna för de seriösa assistansbolagen, givetvis kan du bedriva oseriös assistans för ex 180 kr per timme. Att straffa de som vill utföra god vård och möjliggöra ett liv för sina brukare på deras villkor är fel väg att gå. Kommunernas ledningar markerar tydligt att de anser att full delaktighet och jämlikhet har sekundär betydelse för människor i behov av stöd. De anser sig inte heller behöva respektera våra lagar ( lagen om stöd och service) och förordningar. Med detta vill motionärena ha en klarhet och ett ställningstagande om Sverigedemokraterna ställer sig bakom att aktiv se till att inte sänka ersättningen för den privata sektorn. Jag föreslår KLK 2016 besluta att försäkringskassans assistans timersättning likväl skall gälla även för kommunens beslutande assistans timersättning. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen anser att motionärerna lyfter en viktig fråga gällande delaktighet och jämlikhet. Enligt dagens lagstiftning föreligger det inget hinder för kommuner att själva sätta ersättningsnivåer för de assistanstimmar som kommunen betalar ut. Faran med detta är naturligtvis att risken ökar för neddragningar av assistansersättningen i takt med att kommunernas kostnader för annan verksamhet ökar. Det är dock inte acceptabelt att någon kommun gör en sådan neddragningar av välfärden och därför anser partistyrelsen att alla sverigedemokrater borde verka för att kommunens timersättning för assistans inte är mindre än försäkringskassans. Partistyrelsen föreslår att intentionen i motionen tillgodoses med följande ändring i 11.7 Delaktighet och tillgänglighet för funktionshindrade: ”... Kommunen ska i samarbete med myndigheter, näringsliv och utbildningsväsende erbjuda funktionshindrade meningsfull sysselsättning utifrån den enskildes förutsättningar….. Kommunen ska, för att upprätthålla valfrihet för personer i behov av assistans, följa försäkringskassans nivåer för timersättning. Personer som får sin assistansersättning via kommuner, med lägre ersättning än försäkringskassan, riskerar annars att inte kunna välja ett privat alternativ för sin assistans. Livskvalitet ska inte avgöras utifrån i vilken kommun man är bosatt i och timersättningen för assistans bör därför vara likvärdig över hela landet.” Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att ändra programmet i enlighet med partistyrelsens förslag ovan, samt 123 att anse motionen vara besvarad. KKA03 - Öka arbetsgivarattraktiviteten hos kommuner- och landsting Motionär Louise Erixon Sölvesborg / 47597 Motionstext Första kommunen i landet som erbjöd kommunanställda en så kallad förmånsportal var Ängelholm. År 2013 införde även Helsingborgs kommun detsamma där förmåner kunde röra allt från hantering av sömnproblem och stress till ögonlaser- och fertilitetsbehandlingar. Dessa förmånspaket med erbjudanden om netto- och bruttolöneavdrag är vanliga framför allt i privata sektorn och på statlig nivå men förekommer nu oftare även på kommunnivå. I Svalövs kommun valde man exempelvis att slopa den traditionsenliga julklappen och friskvårdsbidraget riktade till anställda för att istället upprätta en förmånsportal där man som anställd via en app kan se vad som finns tillgängligt. Det är välkänt att många kommuner och landsting inom flera områden har hög omsättning av personal och stora rekryteringsproblem med vakanta tjänster som en följd. I efterdyningarna av den extrema invandringen har också kommuner tvingats buda över varandra när det gäller löner för att lyckas lösa bemanning av socialtjänstpersonal och modersmålslärare. Detta skapar en ond cirkel av instabilitet med icke budgeterad löneutveckling. Genom att öka incitamenten för befintliga medarbetare att stanna kvar och genom att attrahera människor med nyckelkompetens i bristyrkeskategorier, kan kommuner och landsting genom riktade förmåner kunna öka attraktiviteten som arbetsgivare. Detta sätt att jobba med personalpolitik skulle kunna ha stark positiv inverkan på personalens välmående och förhoppningsvis till och med den höga nivån av sjukskrivningar. Detta inte minst eftersom att över 40% av alla sjukskrivningar beror på att personalen mår dåligt psykiskt. Att erbjuda anställda netto- och bruttolöneavdrag är dock inte beroende av någon förmånsportal och beslut om att erbjuda dessa avdrag har i sig ingen budgetpåverkan. Det går därför att utan vidare utredning bevilja personal detta. En förmånsportal underlättar dock hanteringen av netto- och bruttolöneavdrag eftersom administrationen genom denna minskas och att fler förmåner kan införas utan att det kostar mer pengar. En förmånsportal har dessutom fler fördelar än så, bland annat möjligheten till digitaliserad lönespecifikation och uppföljning av förmånsnyttjanden. Mot bakgrund av ovanstående anser undertecknad att det vore positivt om kommuner och landsting införde förmånsportaler eller möjlighet att göra netto- och bruttolöneavdrag för anställda - detta naturligtvis i samverkan med både fackliga parter och med respektive personalutskott. Exakt vad löneavdragen för de anställda ska omfatta och innehålla för villkor är ett ämne för vidare utredning inom respektive kommun och landsting - detta liksom om de anställda bör erbjudas individuell rådgivning eller inte. Undertecknad ser särskilt att 124 vårdrelaterade avdrag såsom fertilitetsbehandlingar och ögonlaserbehandlingar bör prioriteras. Jag föreslår KLK 2016 besluta att det ska vara Sverigedemokraternas uppfattning att förmånsportal och/eller brutto/nettolöneavdrag bör erbjudas anställda inom kommun- och landsting. Partistyrelsens yttrande Motionären har på ett föredömligt sätt angett grund samt förslag till ovanstående reform. Det är något oklart hur detta incitament kommer att påverka antalet sjukskrivningar samt huruvida detta är kostnadsdrivande eller ej. Det står dock klart att detta är en fråga som partiet bör gå vidare med. Vi föreslår att frågan hänskjuts till partistyrelsen för vidare bearbetning och införande i aktuellt program. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att motionen hänskjuts till partistyrelsen för vidare bearbetning. KKA04 - L-ABC, HLR och AKUT-test Motionär Björn Tenland Nurhadi Karlskrona kommun, Karlshamns kommun / 62458 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Tommy Strannemalm 68327, Christopher Larsson 55615 Motionstext Stroke, tia, hjärnblödning eller att någon är med om en olycka sker dagligen i hela vårt land. Tyvärr saknar flera av oss kunskap om vad man ska göra mer än att ringa 112. För att öka denna kunskap i samhället så föreslår vi att införa utbildning för alla anställda i våra kommuner att genomgå utbildning i L-ABC, HLR och lära sig göra AKUT-testet. Denna utbildning tar ca 2 timmar och bör förslagsvis genomföras en gång om året. Det tar i genomsnitt 13 minuter för en ambulans att komma vid ett prio ett larm, därmed bör även utbildningen innefatta kompressioner på en docka. En av våra största folksjukdomar som dessutom ökar är diabetes. Idag har ungefär 4% av befolkningen sjukdomen och svimmar någon som har diabetes så är det viktigt att agera rätt. Ett felaktigt agerande då man till exempel ger insulin istället för glucagon kan döda personen. Vi ser därför det som viktigt att även detta finns med i utbildningen. Idag finns det hjärtstartare placerade på många ställen ute i samhället. Det är viktigt att även få prova hur en hjärtstartare fungerar så man vet detta när det är skarpt läge då varje sekund kan vara livsavgörande. Jag föreslår KLK 2016 besluta 125 att sverigedemokraterna på kommunnivå ska driva att det ska anordnas utbildning för de anställda vid lämpliga intervaller i L-ABC, HLR, AKUT-test, samt hur man agerar vid en situation där någon med diabetes mår dåligt. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen instämmer med motionärerna att det både är bra och rentav en plikt att kunna assistera sina medmänniskor då en allvarlig eller livsfarlig olycka inträffar. Partistyrelsen anser därför även att motionärens förslag - att Sverigedemokraterna, på kommunnivå, ska driva frågan om att det ska anordnas utbildning för de kommunanställda i enlighet med yrkandet. Partistyrelsen ser detta som ett konkret förslag som kan rädda liv och som bör tillstyrkas. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. KKA05 - Motion om ”Mantouxtest” och TBC Motionär Ralph Dahlgren, Lerums kommun Motionstext Med den ökande invandringen har Tbc slagit rot i våra kommunala HBV hem och andra boenden. Detta är en allvarlig sjukdom då den som lider av en aktiv lungtuberkulos kan sprida upp till 40000 små droppar av en enda nysning .Varje droppe kan infektera annan människa eftersom en enda droppe kan sprida denna vidare .De som bor i gemensamma boenden är spridningen mycket hög,en person med aktiv obehandlad Tbc kan smitta 10-15 st under en period av ett år. Detta för med sig en spridning till kött och mjölkprodukter från infekterade köttdjur/kor, då kommer vi få stora problem. Jag vill med denna motion att vi stoppar spridningen i ett tidigt stadium med en enkel Mantouxtest. Jag föreslår KLK 2016 besluta att kommunerna testar alla nyanlända med mantouxtest. att kommunerna gör denna hälsokontroll retroaktivt på nysvenskar som nyttjar kommunens boenden. att kommunerna testar sin personal minst en gång per år. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens oro vad gäller spridning av TBC. Att TBC, som tidigare har varit i stort sett obefintlig vårt land, numera ökar i Sverige är generellt sett ett stort och växande folkhälsoproblem. Frågan om hälsokontroller för nyanlända är vidare en fråga som Sverigedemokraterna driver i riksdagen genom skriftliga frågor och interpellationer till ministrar, riksdagsmotioner och genom debattartiklar. 126 Frågan om hälsokontroller regleras dock i nationell lagstiftning beslutad av riksdagen. Kommun- och landstingskonferensen syftar endast till att behandla politiska förslag som är möjliga för Sverigedemokraterna att driva på kommun- och landstingsnivå. Med anledning av detta bör motionen tyvärr avslås, då frågan kräver riksdagsbeslut och alltså inte är en fråga att besluta om för kommuner och landsting. Partistyrelsen tar dock tacksamt emot liknande motioner och förslag i samband med Landsdagarna 2017, där just frågor på just rikspolitisk nivå debatteras och beslutas. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KKA06 - TBC Vaccin till anställda inom kommunerna Motionär Anders Anderberg Säffle / 73188 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Billy Johansson 69443 Sven Pernils 62483 Motionstext I dagens Sverige har det vid flera tillfällen uppdagats att de som kommer med flyktingströmmen bär på smittor, bland annat den dödliga infektionssjukdomen Tuberkulos. På flera boenden, både för ensamkommande och asylsökande finns det individer som bär på latent TBC. Latent TBC smittar dock inte, men kan när som helst utvecklas och bli aktivt och då smittar det i allra högsta grad. De nyanlända bor ofta trångt och länge på samma boende och då ökar smittorisken. Det finns incidenter där personal och andra på boenden blivit smittade och det är inte en situati on och risk man ska utsättas för när man är på sin arbetsplats eller i sitt boende. TBC har varit en utrotad sjukdom i Sverige och det är inte en sjukdom vi vill ha tillbaka. Jag föreslår KLK 2016 besluta att Sverigedemokraterna driver en linje som innebär att alla kommuner ska erbjuda TBC vaccin till alla anställda som riskerar att komma i kontakt med TBC. att sverigedemokraterna driver en linje att nyanlända på olika boenden inom kommunerna ska erbjudas att testas för TBC och vaccineras om de inte redan bär på smittan. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens uppfattning att det är ett problem med smittrisken vad gäller TBC inom vissa yrken där man är extra exponerad för risken att smittas. Att TBC, som tidigare har varit i stort sett obefintlig vårt land, numera ökar i Sverige är generellt sett ett stort och växande folkhälsoproblem. Partistyrelsen tror vidare att om man kan ge de anställda inom kommunerna TBC-vaccin, så kan detta utgöra en del i en strategi att både förhindra att enskilda människor drabbas av 127 TBC men också förhindra att smittan sprids och därmed gynna folkhälsan. I vissa kommuner, såsom exempelvis i Malmö, erbjuds redan de anställda TBC-vaccin. Detta borde fler kommuner göra, varför partistyrelsen ställer sig positivt till motionärens förslag att kommuner ska erbjuda TBC-vaccin till alla anställda som riskerar att komma i kontakt med TBC. Vad gäller förslaget att nyanlända på boenden ska testas för TBC, så driver Sverigedemokraterna emellertid redan på riksnivå ett förslag om hälsoundersökningar för nyanlända. Detta bör även fortsättningsvis först och främst vara en fråga som beslutas på riksnivå, för att hälsokontrollerna ska bli landsomfattande. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla yrkande ett. att anse yrkande två besvarat. KKA07 - Arbetsträning som större inslag i missbruksvården Motionär Daniel Edström Örebro kommun / 54759 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Josefin Pettersson, 74530 Motionstext Vårt samhälle har stora problem med missbruk och återfall i missbruk efter avslutad behandling. Uppföljningen är ofta dålig och i många fall icke-existerande. Det finns inget bra sätt att jämföra olika behandlingsformers effektivitet med varandra trots att behandlingsformerna ser väldigt olika ut. En sak som rimligtvis skulle underlätta missbrukares återanpassning till samhället är att i större utsträckning använda arbetsträning som inslag i missbruksvårdens behandlingsplaner, med noggranna uppföljningar för att bedöma om arbetsträningen förbättrar behandlingens effektivitet jämfört med behandlingar utan arbetsträning. Med arbetsträning ges individen en mer meningsfull sysselsättning, lär sig ta ansvar för något (kanske för första gången på många år) och självkänslan stärks. Jag föreslår KLK 2016 besluta att följande stycke införs efter andra stycket i avsnitt 10.2: "För att underlätta missbrukares återanpassning till samhället bör kommunen också pröva arbetsträning som ett större inslag i behandlingen av missbrukare." att följande punkt läggs till: "kommunen ska pröva arbetsträning som större inslag i behandlingen av missbrukare, följt av noggrann utvärdering". Partistyrelsens yttrande 128 Partistyrelsen anser att det är viktigt att missbruks- och beroendevården kan erbjuda ett brett utbud av behandlingsmetoder. Socialstyrelsen har dock redan tagit fram goda nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, vilka bör följas. Val av behandling måste dessutom alltid anpassas till en individs särskilda förutsättningar och önskemål. Partistyrelsen anser därför att frågan om val av missbruksvårdsbehandling för enskilda individer snarare är en fråga för professionen att besluta om. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. KKA08 - Meriterande folkbokföring Motionär Michael Rubbestad 58787, Håbo kommun Motionstext Många kommuner i vårt land växer för vart år vilket innebär att de behöver rekrytera personal till den kommunala verksamheten. Att viss specialkompetens inte går att finna inom respektive kommun står sig naturligt men en stor del av de anställningar som planeras torde dock gå att finna inom kommunens gränser istället för att som idag i stor utsträckning även rekrytera från närliggande kommuner och län. I de kommuner jag som motionär efterfrågat statistik ifrån har det visat sig att ca 34 % av de kommunala nyanställningarna har skett med personer folkbokförda i andra kommuner. Att anställa personal inom den egna kommunen skulle innebära att en stor del av den skatt som betalas av arbetstagaren skulle stanna inom den kommunala verksamheten istället för att hamna hos andra kommuner. Minskad arbetslöshet inom kommunen samt positiva effekter för miljön går även att finna eftersom anställningar av personer folkbokförda i kommunen skulle innebära mindre resande. Sverigedemokraterna bör därför verka för att folkbokföring inom den egna kommunen skall ses som meriterande vid kommunala anställningar. Jag föreslår KLK 2016 besluta att kommunal folkbokföring bör vara en av de viktigaste faktorerna vid viktad anställning inom den kommunala verksamheten Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen befarar att motionärens förslag, att kommunal folkbokföring ska vara en av de viktigaste faktorerna vid viktad anställning inom den kommunala verksamheten, riskerar att leda till än större urbanisering inom de storstadsområden som redan idag utgör landets huvudsakliga arbetsmarknadsregioner. Partistyrelsen anser dock att man t.ex. bör kunna bo i Alingsås och pendla in till ett arbete i Göteborg, samt att detta torde vara gynnsamt för såväl storstaden som "landsbygden", samtidigt som ytterligare incitament att lämna småstaden för storstaden tvärtemot får uppenbara negativa konsekvenser för 129 samhällsservicen i den mindre orten med omnejd. Utifrån den viktiga principen ”Hela Sverige ska leva” anser partistyrelsen därför att förslaget bör avstyrkas. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. Övrigt KÖV01 - Enhetliga dokument tillsammans Motionär Morten Källström Katrineholm / 81921 Motionstext För att göra dokumenten (exempelvis motioner, brevpapper mm) enhetliga i hela vårt underbara långa land föreslår jag att dessa framtages och görs tillgängliga för samtliga kommuner och landsting och då lämpligen via sdnet, gärna med ett autosparsystem som ger vart dokument en unik kod för arkivering i ett öppet kartotek med sökfunktion så vi kan hjälpa, lära och ta del av varandras motioner. Jag föreslår KLK 2016 besluta att Riks centralt tar fram de vanligaste dokumenten. att dokumenten görs tillgängliga på SDnet. att Riks undersöker möjlighet och kostnader för att lagra skrivna dokument i ett kartotek under SDnet och om det är möjligt att skapa denna funktion. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen anser, liksom motionären, att det är positivt om Sverigedemokraternas politik görs enhetlig samt att vi tar lärdom av varandras idéer och förslag. Kommun- och landstingskonferensen och de båda inriktningsprogrammen för en sverigedemokratisk kommun- respektive landstingspolitik är ett uttryck för just detta. Av motionen framgår emellertid inte om det är motioner i de lagstiftande församlingarna eller motioner till partiets landsdagar och dylikt som avses. Vad gäller motioner i de lagstiftande församlingarna finns sådana att söka på riksdagens hemsida om de lagts där och vad gällermotioner i kommunoch landstingspolitik har partistyrelsen för avsikt att tillstyrka en motion under årets KLK, som syftar till att lokala motioner skall redovisas på kommunens eller landstingets hemsida. Vad gäller partiinterna arkiveringssystem så kan partistyrelsen glädjande nog meddela att det just nu pågår ett stort arbete med att utföra en grundlig översyn av hela nuvarande SD-net och hur detta på bästa sätt ska kunna ersättas med en effektivare IT-lösning inom en snar 130 framtid. Partistyrelsen kommer därför att vidarebefordra motionärens synpunkter om arkivering, för att de ska beaktas i den nämnda utvecklingsprocessen. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå yrkande ett. att avslå yrkande två. att bifalla yrkande tre. KÖV02 - Ändringsmotion angående att stryka text i avsnitt 3.1 i det kommunpolitiska inriktningsprogrammet Motionär Christopher Larsson Karlskrona kommun / 55615 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Lotta Antman, 65098; Göran Eklund, 59064; Camilla Karlman, 61542; Åsa Larsson, 62179; Tove Håkansson, 62609 Motionstext Jag anser inte att det är tillräckligt utrett att vi som kommuner kan gå över till öppna standarder inom programvara även benämnt öppen källkod. Jag anser inte att vi som parti rent politiskt ska gå in och styra vad de olika kommunerna ska använda för någon typ av programvara. Jag föreslår KLK 2016 besluta att besluta att följande meningar i det sista stycket under avsnitt 3.1 stryks "En viktig del vad gäller kommunens IT-område är att arbeta mer med s.k. öppna standarder. En sådan utveckling skulle inte bara ge möjliga kostnadsbesparingar. Genom att använda öppna standarder, och inte slutna filformat/protokoll, blir man mindre beroende av specifika leverantörer, samt slipper kräva att medborgare ska tvingas införskaffa licenser från vissa företag för att kunna kommunicera med kommunerna." Vidare yrkar jag för att den sista förslagspunkten i 3.1 stryks "Kommunerna bör i sina IT-strategier förorda en så snabb och långtgående övergång som möjligt till öppna standarder." Partistyrelsens yttrande Vad begrepp ”öppna standarder” exakt innebär finns idag inget entydigt svar på. Trots denna oklarhet förekommer begreppet relativt ofta i den offentliga debatten och uttrycket har använts av både nuvarande och tidigare regeringar. Såväl internationella som nationella organisationer har försökt definiera vad som egentligen menas med begreppet ”öppna standarder”. På nationell nivå kan SIS (Swedish Standard 131 Insitute) nämnas. På europeisk nivå finns CEN (European Committee for Standardization) och på internationell nivå finns ISO (International Standards Organisation). Även ett flertal andra organisationer, statliga utredningar och experter har försökt definiera begreppet. Även om det finns en mängd olika definitioner av ”öppna standarder” kan flertalet av dem sammanfattas med att standarden skall vara öppen och fritt tillgänglig och kunna implementeras fritt och utan restriktioner. Idag finns en stor mängd aktörer och organisationer som förespråkar övergång till öppna standarder. Flera av dessa förespråkar också en övergång till att använda öppen källkod. Då det finns flera lyckade exempel på kommuner och regioner som helt eller delvis redan anammat båda dessa företeelser är det enligt partistyrelsens mening olyckligt att helt stryka begreppet ”öppna standarder” ur programmet. Med det sagt bör partistyrelsen ändå uppdras att uppdatera den aktuella formuleringen för att göra den tydligare. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. att uppdra till partistyrelsen att uppdatera programmet med hänsyn till ovanstående. KÖV03 - Ett program som är aktuellt även efter att val har hållits Motionär Ann-Christine From Utterstedt Västerås kommunfullmäktige / 59806 Motionstext Våra politiska program kan med fördel i texten formas så att den är aktuell även efter att ett val hållits. Efter valen har vi förmodligen många andra viktiga saker att tänka på, att behöva komma ihåg att revidera alla politiska program kommer säkert längre ner på prioriteringslistan än mycket annat. Därför anser jag att texterna i programmen ska byggas upp så att de håller även en tid efter nya val innan de måste revideras. Ändra meningar som: "I det senaste valet". Programmet är med sådana formuleringar direkt inaktuellt efter ett nytt val. Jag föreslår KLK 2016 besluta att utforma texterna i det Kommunpolitiska programmet så att de är aktuella även efter att ett val har hållits. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen tackar motionärens för synpunkten om att programmen bör skrivas för att de ska stå sig över tid. Partistyrelsen anser emellertid att detta först och främst är en fråga om en avvägning mellan att å ena sidan skriva ett program som upplevs som nytt och anpassat efter rådande samhällskontext - men med nackdelen att det måste uppdateras ofta - och 132 att å andra sidan skriva ett program som står sig över tid men som kan riskera att uppfattas som alltför generellt och trubbigt. I detta sammanhang anser partistyrelsen att en revision av kommun- och landstingsprogrammen vartannat år, i samband med KLK, är en lagom avvägd ambitionsnivå, som garanterar att programmen aldrig blir mer än 2 år gamla utan att revideringarna för den sakens skull tar för stora resurser i anspråk. Slutligen vill partistyrelsen även påminna om att processen med att revidera partiets politiska program inte endast ska ses som något som utgör en resursmässig kostnad, utan även som en process som fyller en viktig interndemokratisk och pedagogisk funktion. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. 133 Sverigedemokratisk landstingspolitik Inriktningsprogram för en sverigedemokratisk landstingspolitik Hälso- och sjukvård LHS01 - Gör hälsoundersökning obligatorisk för nyanlända Motionär Samuel Godrén Region Jönköping / 34012 Eventuell medmotionär och medlemsnummer 69353 Ulf Svensson, 71796 Elisabeth Werner, 46934 Anders Gustafsson, 61355 Helena Elmqvist, 51692 Morgan Malmborg, 31200 Per Sv Motionstext Över 4 000 hälsoundersökningar av invandrare har genomförts under 2015 i Region Jönköpings län. Detta motsvarar drygt hälften av alla nyanlända. Förra året fann man några allvarliga sjukdomar vid dessa hälsokontroller. Antalet patienter med aktiv tuberkulos har ökat till 29 fall i regionen. Fyra fall har hittats i hälsoundersökningarna. Närmare 150 patienter har behandlats för latent tuberkulos och närmare 400 personer har smittspårats under förra året. Antalet nya patienter med multiresistenta bakterier; MRB, har ökat från 500 till 700. Störst ökning är det av den multiresistenta stafylokocken där antalet dubblerats till över 200 fall. En bidragande orsak till ökningen är att regionen vårdar fler invandrare vilka har större risk att vara MRB-bärare. Idag finns möjlighet för nyanlända att komma direkt in i Tandvård och Sjukvård innan några som helst smittokontroller gjorts. Detta känns inte säkert för varken patienter och personal. Vid tandvårdsbesök eller när man besöker vården får man ofta frågan om man varit utomlands sista månaderna, och om man haft några infektioner efter det. Man har bra koll på de flesta medborgare men invandrare från avlägsna länder kan föra med sig allvarliga sjukdomar vilket är viktigt att ta på allvar. Det vore alltså önskvärt att alla nyanlända genomgår en hälsokontroll innan det kan bli aktuellt med planerad Tand- eller sjukvård. Akutvård ska självklart vara möjligt att få oavsett. 134 Tandvården är för övrigt den verksamhet i vår region som är värst drabbad dagens invandring. Produktiviteten sjunker då svårigheten att planera och kunna utföra planerade åtgärder har försämrats på grund av mycket akut belastning. Jag föreslår KLK 2016 besluta att i landstingsprogrammet infoga en text som syftar till att göra en hälsoundersökning obligatorisk för nyanlända innan det kan bli aktuellt med besök i planerad vård (icke akut vårdverksamhet). Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens oro för den folkhälsoproblematik som finns i relation till de nyanlända. Sverigedemokraterna har under lång tid därför drivit frågan på riksnivå (i riksdagen) om att lagen ska ändras så att hälsoundersökningar ska bli tvingande dvs. obligatoriska för alla nyanlända. Partiet har även försökt skapa en opinion för detta genom att exempelvis skriva debattartiklar om ämnet och ställa frågor till smittskyddsläkare avseende frågan. Kommun- och landstingskonferensen syftar emellertid endast till att behandla politiska förslag som är möjliga för Sverigedemokraterna att driva på kommun- och landstingsnivå. Med anledning av detta bör motionen tyvärr avslås, då frågan kräver lagändring utförd av riksdagen och alltså inte är en fråga att besluta om för kommuner och landsting. Partistyrelsen tar emellertid tacksamt emot liknande motioner och förslag i samband med Landsdagarna 2017, där just frågor på just rikspolitisk nivå debatteras och beslutas. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. LHS02 - Psykiatrisk kompetens i primärvården Motionär Samuel Godrén Region Jönköping / 34012 Eventuell medmotionär och medlemsnummer 54507 Anita Winberg, 62796 Robert Andersson, 31073 Sven Evert Gunnarsson, 50233 Anne Karlsson, 74234 Katja Ganekind Motionstext Barn- och Ungdomspsykiatrin nämns i ett eget kapitel i Landstingsprogrammet. Betoningen är på vårdplatser inom slutenvård och samverkan vilket är bra! Region Jönköping har 151 vårdplatser i psykiatrin men har på senare år fokuserat på att förbättra tillgängligheten genom att erbjuda psykiatrisk kompetens i primärvården. Detta förfaringssätt går i linje med Göran Stiernstedt utredning om effektiv vård. Remisstvånget för att få tala med kurator eller psykolog behövs inte i primärvården vilket gör att det kan gå snabbare och enklare att komma intill. 135 Jag föreslår KLK 2016 besluta att i landstingsprogrammet infoga en text om att varje landsting bör ha tillgång till psykiatrisk kompetens i primärvården. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att den psykiatriska kompetensen inom primärvården bör förstärkas. Det är ytterst oroväckande och allvarligt att så många människor blir psykiskt sjuka och att många väljer att begå självmord. Partistyrelsen anser därför också att det är extra viktigt att den psykiatriska kompetensen verkligen når ut till dem som har behov av att få hjälp och att primärvården kan spela en avgörande roll i mötet med dessa patienter. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. LHS03 - Ändra ordet "döva" till "funktionshindrade" Motionär Samuel Godrén Region Jönköping / 34012 Eventuell medmotionär och medlemsnummer 64969 Peder Winnebrandt, 61355 Helena Elmqvist, 2796 Robert Andersson, 50233 Anne Karlsson, 74234 Katja Ganekind Motionstext I landstingsprogrammet under 2.3 Funktionsnedsättning finns följande textstycke: "Tillgänglighet för döva och hörselskadade förutsätter väl fungerande tolkservice. Idag ställs alltför många döva utan tolk på grund av brister. Tolktjänsten varierar kraftigt i olika delar av landet. Tolkning för fritid och rekreation prioriteras ofta lågt. I vissa landsting prioriteras det bort helt och hållet. Detta drabbar döva hårt, eftersom de utestängs från möjligheten att delta i kultur- och fritidsaktiviteter. Rätten till bra tolkservice är i hög grad beroende av var i landet den behövande bor. Detta är orättvist och oacceptabelt." Det stämmer att det är viktigt att döva och hörselskadade har tillgång till tolkning för att underlätta deras vardagsliv och får tillgänglighet till kultur och fritidsliv. Det är också viktigt för synskadade och dövblinda att få tillgång till tolkar för att kunna kommunicera. Situationen för dessa två grupper är mycket snarlik den för döv och hörselskadade. Det som dock brukar skilja dessa funktionshindersgrupper är att i de flesta landsting och regioner så kostar Syntolkning mycket för den funktionshindrade. Det vore därför önskvärt att ordet döva i texten ovan ändras till ordet funktionshindrade. "Tillgänglighet för vissa typer av funktionshinder förutsätter väl fungerande tolkservice." ..osv Jag föreslår KLK 2016 besluta 136 att ordet "döva" i stycket ovan ändras till ordet "funktionshindrade". Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen har förståelse för motionärens intentioner, dvs. att man vill tydliggöra att fler grupper av personer, inte bara döva, ska kunna få tillgång till tolkservice. Vi föreslår därför att följande skrivning tas in i programmet: ”Tillgänglighet för döva och hörselskadade samt vissa andra funktionshinder förutsätter väl fungerande tolkservice.” Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen men med partistyrelsens förslag till formulering. LHS04 - Satsa på att minska lidandet och kostnaderna för Alzheimers och andra demenssjukdomar Motionär Ulf Landström Stockholms län / 55127 Motionstext Jag anser, att SD om möjligt ska uppmärksamma och hantera demenssjukdomarna på ett bättre sätt än hittills. Alzheimers sjukdom är egentligen ingen psykisk sjukdom eftersom den uppstår när plack bildas i hjärnan. Även om flertalet människor som drabbas är gamla kan sjukdomen i extrema fall drabba också människor i trettioårsåldern. I takt med att människor lever längre ökar kostnaderna för Alzheimers. Enligt beräkningar uppgår de till cirka 85 Mrd varav kostnaden för landstinget uppgår till cirka 30%. Därför föreslår jag att SD ska satsa på forskning och utveckling för att bekämpa Alzheimers. Det framstår som lönsamt. Forskning och utveckling bör ske nationellt och regionalt. Satsningar på minnesmottagningar för att diagnostisera demenssjukdomar i ett tidigt skede bör utökas. När det gäller drabbade under 60 år bör verksamheten vara centraliserad inom landstinget. Man bör tidigt sätta in bromsmediciner för att förlänga den tid som ger ett värdigt liv. Alla som har fått en demensdiagnos ska ha rätt till medicinering av t ex bromsmediciner. Numera går det att diagnostisera Alzheimer decennier innan sjukdomen bryter ut. Därmed kan man påverka människor i riskzonen t ex risken att drabbas av en ärftlig sjukdom. Partiet bör ha en offensiv inställning till det förebyggande arbetet. I dag finns det ingen bot mot Alzheimers. Bromsmedicinerna ger endast några extra år av värdigt liv. Genom att i tid diagnosticera sjukdomen kan förebyggande arbete sättas in och rädda liv. Jag föreslår KLK 2016 besluta att SD verkar för: 137 att alzheimers och liknande sjukdomar betraktas som neurologiska sjukdomar och inte psykiska att alla patienter ska ha rätt till bästa möjliga medicinering att SD ska satsa på forskning och klinisk utveckling för att minska lidandet och kostnaderna att SD beslutar att satsa på det förebyggande arbetet för att tidigt diagnosticera Alzheimers och därmed förhindra att sjukdomen bryter ut. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens synpunkt om att Alzheimers är ett växande folkhälsoproblem som drabbar allt fler i takt med att vi får en allt äldre befolkning. Vad avser yrkande ett så är det partistyrelsens mening att politiker inte ska bestämma hur sjukdomar ska definieras. Det är istället något som den medicinska vetenskapen har ansvar för att definiera och bestämma. Yrkande två får i sin tur anses besvarat då Sverigedemokraterna redan driver frågan om korrekt behandling av alzheimerpatienter på riksnivå (se motion 2015/16:1650). Yrkande tre kan endast beslutas på riksdagsnivå och måste därför tyvärr avslås med hänvisning till att det inte är en landstingsfråga, även om partistyrelsen självfallet anser att forskning och utveckling i syfte att minska lidande och kostnader är viktigt. Slutligen, vad gäller yrkande fyra, så lyfts den viktiga frågan om att arbeta förebyggande för att tidigt diagnosticera Alzheimers. Partistyrelsen delar motionärens åsikter i detta hänseende och är beredd att uppdatera landstingsprogrammet med en skrivelse om detta. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå yrkande ett. att anse yrkande två besvarat. att avslå yrkande tre. att bifalla yrkande fyra. LHS05 - Färdigbehandlade patienter på våra sjukhus Motionär lotta Nordfeldt Stockholms läns landsting / 81943 Motionstext I dag råder stor brist på sängplatser på många av landets sjukhus. En av anledningarna är att allt fler färdigbehandlade patienter inte kan skickas hem då de inte klarar sig själva med endast hemtjänst några timmar per dygn. Kommunerna får betala en hög dygnsavgift till sjukhusen för dessa patienter och sjukhusen tvingas ha kvar patienter som ur vårdsynpunkt är klara. En lösning kan då vara att kommunerna erbjuder korttidsboende under en 138 övergångs period. Detta har visat sig mycket effektivt enligt flera studier från Äldre centrum. Tyvärr råder det brist på korttidsboende för äldre och sjuka i de flesta kommuner i landet. Jag föreslår KLK 2016 besluta att Sverigedemokraterna ställa krav på att Sveriges kommuner skyndsamt ombesörjer ett större utbud av korttidsboenden för landstingens färdigbehandlade patienter. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens problembeskrivning samt att man genom ett en effektivare utslussning från sjukhusen, med hjälp av korttidsboenden, kan frigöra fler vårdplatser. Detta är viktigt, inte minst mot bakgrund av den stora bristen på vårdplatser som råder i hela landet. Partistyrelsen anser därför att motionärens förslag om att kommuner skyndsamt ska se till att ombesörja ett större utbud av korttidsboenden för färdigbehandlade patienter är av yttersta vikt för att vårdkedjan ska fungera. Samtidigt bör poängteras att landsting och regioner inte beslutar över kommuners verksamhet. Därför är det partistyrelsens mening att motionens formulering om krav är för långtgående och att det i det landstingspolitiska inriktningsprogrammet istället förs in en skrivning om att samverka med och uppmuntra kommuner till att skyndsamt öka sitt utbud av korttidsboenden Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att delvis bifalla motionen. LHS06 - Tandvårdsförmån till landets fattigpensionärer Motionär Lotta Nordfeldt Stockholms läns landsting / 81943 Motionstext Tandvårdsförmån till landets fattigpensionärer. Många av landets pensionärer lever på existens minimum och har inte råd med nödvändig tandvård. Eftersatt tandvård leder till stort lidande hos våra äldre som kan få svårt att äta och allvarliga infektioner som är både plågsamma och kostsamma för den enskilde och samhället. Tandvård som ges till asylsökande och papperslösa för endast 50 kr och utförs av folktandvården bör även ges till landets fattigpensionärer. Jag föreslår KLK 2016 besluta att Sverigedemokraterna beslutar att ta med i sitt landstingsprogram att tandvård för landets fattigpensionärer ska erbjudas på samma villkor som för asylsökande och papperslösa i Sverige. Partistyrelsens yttrande 139 Frågan om tandvårdsförmåner är en mycket viktig fråga enligt partistyrelsen. Sverigedemokraterna har också en långsiktig ambition om att förbättra tandvårdsförmånerna när det ekonomiska läget tillåter det, i synnerhet för gruppen fattigpensionärer eftersom detta är en extra utsatt grupp som kan tvingas avstå ifrån tandläkarbesök om de blir för kostsamma. Partistyrelsen delar sålunda motionärens goda intentioner samt synen vad gäller det orättvisa i att fattigpensionärer får betala fullt pris medan andra grupper får näst intill gratis tandvård. Kommun- och landstingskonferensen syftar emellertid endast till att behandla politiska förslag som är möjliga för Sverigedemokraterna att driva på kommun- och landstingsnivå. Med anledning av detta bör motionen tyvärr avslås, då frågan kräver lag- och budgetändring utförd av riksdagen och alltså inte är en fråga att besluta om för kommuner och landsting. Partistyrelsen tar emellertid tacksamt emot liknande motioner och förslag i samband med Landsdagarna 2017, där just frågor på just rikspolitisk nivå debatteras och beslutas. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. LHS07 - Hälsokontroller av asylsökande och papperslösa/illegala invandrare Motionär Lotta Nordfeldt Stockholms läns landsting / 81943 Motionstext Alla asylsökande personer erbjuds en frivillig hälsokontroll i det landsting man befinner sig så även illegala invandrare så kallade papperslösa. Landets landsting bär ansvar för att genomföra dessa hälsoundersökningar och staten ersätter landstingen för detta. Tyvärr så är genomförande graden oroväckande låg mer än hälften av de asylsökande/ papperslösa gör inte en hälsoundersökning. De så kallade "minderåriga " barnen som nu placeras i kommunala skolor i landet kan inte nekas att börja trots att de inte genomfört någon hälsokontroll. Tbc tyfus hepatit C samt resistenta bakterier är bara några av de smittor vi nu utmanas med i vårt samhälle. Jag föreslår KLK 2016 besluta att Sverigedemokraterna ska verka för att Våra landsting inte ska behöva ta emot fler personer än att man kan säkerställa ALLAS hälsa i länet. att vart landsting ska höja genomförandegraden av dessa viktiga hälsoundersökningar och att nyttja möjligheterna till lokala riktlinjer. Partistyrelsens yttrande Frågan om tilldelning av asylsökande, dvs. hur stort antal personer ett landsting kan behöva ta emot, är en fråga som beslutas och lagstiftas om på riksnivå av riksdagen. Yrkande ett 140 berör sålunda en fråga som landstingen i dagsläget inte kan styra över. Det bör dock inte hindra landstingen från att påtala bristerna i nuvarande regelverk och genom exempelvis riktade skrivningar och aktiv opinionsbildning verka för en ändrad ordning. Vad gäller frågan om att höja genomförandegraden av hälsokontroller så är partistyrelsen helt eniga med motionären om att detta också är otroligt viktigt att arbeta med på lokal nivå. Dagens genomförandegrad av hälsoundersökningar är nämligen oroväckande låg. Alla initiativ på lokal nivå som kan bidra till att höja genomförandegraden av hälsokontroller, exempelvis genom lokala riktlinjer som motionären nämner, välkomnar partistyrelsen därför varmt. Motionen bifalls sålunda i denna del. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. LHS08 - Hälsosamtal Motionär Claus Zaar Kalmar län / 46334 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Bo Karlsson 35208 Motionstext Som en del av hälso- / vårdcentralers uppdrag ska införande av hälsosamtal tas med i dokumentet. Hälsosamtal som till låg eller ingen avgift erbjuds till alla vid en viss ålder har, med mycket gott resultat både ur hälso- och ekonomisk synvinkel, prövats i t.ex. Västerbottens läns landsting (Norsjömodellen) och Jönköpings läns landsting. Jag föreslår KLK 2016 besluta att under avsnitt 2.6, s. 18, tredje stycket, mellan de nuvarande meningarna "Vårdcentraler...kostrådgivning" och "Därutöver....läkemedelsgenomgångar" skjuts in texten: "Uppsökande verksamhet genom hälsosamtal ska prioriteras. Detta har visat sig ge både stora hälsovinster för den enskilde och mindre kostnader för sjukvården och samhället i övrigt till följd av färre sjukdomsfall och på ett tidigare stadium upptäckt och avhjälpt sjukdom." Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att det är viktigt att arbeta preventivt för att upptäcka ohälsa, och det gärna i god tid. I avsnittet 2.6 ” förebyggande hälsovård” i nuvarande landstingsinriktningsprogram framgår det att ”Hälso- och sjukvården har en viktig roll när det gäller individuellt förebyggande och hälsofrämjande arbete.” Partistyrelsen anser vidare att förslaget om hälsosamtal kan utgöra en viktig, framtida del i detta individuella förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Motionen bifalls därför. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta 141 att motionen bifalls. LHS09 - Tydligare skrivning om hyrläkare och hyrsjuksköterskor Motionär Claus Zaar Kalmar län / 46334 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Bo Karlsson 35208 Motionstext Den allvarliga bemanningssituationen bör lyftas fram tydligare i dokumentet. Det har t.ex. konstaterats att hyrläkare oftare är inblandade i vårdincidenter och oftare än fast personal har bristande kompetens. Jag föreslår KLK 2016 besluta - att under avsnitt 2, s. 6, sjunde stycket, texten "Hyrläkare bör användas i så begränsad utsträckning som möjligt. Främst därför att hyrläkare innebär en bristande vårdkontinuitet och därmed en försämrad patientsäkerhet men också av kostnadsskäl" ersätts med "Användning av hyrläkare och hyrsjuksköterskor ska snarast möjligt helt fasas ut. Hyrpersonal innebär bristande vårdkontinuitet och är i högre grad än fast personal inblandade i vårdincidenter och har oftare bristande kompetens. Därtill kommer kostnadsskäl, då bemanningsföretagen drar bort stora resurser från sjukvården och i sig själva därmed innebär ett hinder för att komma till rätta med just bemanningsproblemen." Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens problemformulering och uppfattning om att det stora antalet hyrläkare och hyrsjuksköterskor, och beroendet av desamma, utgör ett problem för många landsting. Vi anser dock inte att det i nuläget är praktiskt möjligt att i ”snarast möjligt helt fasa ut” alla hyrläkare och hyrsjuksköterskor eftersom sjukvården då skulle tvingas att stå utan personal på många håll i landet. Det skulle kunna leda till att patientsäkerheten äventyrades och att tillgången till vård försämrades för många. Vidare pågår det inom SKL för närvarande ett arbete med att ta fram nya riktlinjer för användandet av hyrläkare med det uttalade syftet att kunna minska antalet hyrläkare inom sjukvården. Partistyrelsen vill därför avvakta SKLs kommande förslag. Vi anser vidare att nuvarande text, med en viss skärpning, skulle kunna tydliggöra att vi anser att man inte bara ”bör”, utan ska, fasa ut hyrpersonal inom sjukvården. Vi föreslår därför att ordet ”bör” i följande mening istället ändras till ”ska”. Meningen ”Hyrläkare bör användas i så begränsad utsträckning som möjligt.” ska sålunda korrigeras så att det istället ska stå ”ska”. Detta för att förtydliga att det på sikt inte ska finnas hyrläkare eller hyrsjuksköterskor. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att delvis bifalla motionen. 142 LHS10 - Reviderat komplett Landstingspolitiskt program avseende Hälso- och sjukvård Motionär Patrik Jönsson Region Skåne / 31217 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Maria Liljedahl 69808, Mats Erlandsson 50878, Åsa Erlandsson 55102, Marlen Jensen 52284 Motionstext 1. Inledning 2. Hälso- och sjukvård 2.1 Primärvården Öppen- och slutenvården 2.2 Psykisk ohälsa 2.2.1 Barn- och ungdomspsykiatri 2.2.2. Psykisk ohälsa hos äldre personer 2.3 Funktionsnedsättning 2.4 Palliativ vård 2.5 Tandvård 2.6 Förebyggande hälsovård 3. Kultur 3.1 Kulturarvet 3.1.1 Det materiella kulturarvet 3.1.2 Det immateriella kulturarvet 3.2 Scenkonsten och den klassiska kulturen 3.3 Barnkultur 3.4 Kultur för äldre och sjuka 4. Infrastruktur och kollektivtrafik 5. Folkbildning 143 6. Regional tillväxt 6.1 Storregioner och lokal identitet 6.2 Näringsliv och tillväxt 6.3 Lokala kunskapscentra 6.3.1 Forskning 6.3.2 Naturbruksgymnasier 7. Personal- och arbetsmiljöfrågor 8. Jämställdhet 9. Omsorg om djur och natur 1. Inledning Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn. Vi betraktar oss som ett mittenalternativ och ett tredje block i svensk politik. Vi kombinerar strävandet efter social- och ekonomisk grundtrygghet med värdekonservativa idéer. Det övergripande målet med partiets verksamhet är att återskapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati, en stark inre solidaritet samt sammanhållning. Sverigedemokraternas ambition är att påverka beslutsfattandet på alla nivåer i samhället. Genom partiets historiska utveckling har vi haft både en stark såväl som kontinuerlig tillväxt. I valet 2010 valdes Sverigedemokraterna för första gången in i riksdagen och erhöll då 5,7 procent av riksdagsrösterna samt representation med 72 mandat i 15 av landets landsting. Vid senaste valet 2014 fortsatte vår kraftiga tillväxt varpå Sverigedemokraterna idag innehar positionen som Sveriges tredje största parti. Våra företrädare finns invalda i samtliga av landets landstingsförsamlingar med hela 161 mandat. Vi tar vår viktiga roll i svensk politik på största allvar och har för avsikt att på bästa sätt försöka förvalta det förtroende som väljarna har gett oss. I landstingspolitiken samarbetar vi med det eller de partier som ger oss bäst förutsättningar att genomföra vår politik. Detta program drar upp de generella riktlinjerna för en Sverigedemokratisk landstingspolitik. Det är med utgångspunkt i dessa riktlinjer som partiets politiker runt om i landet, utifrån sina lokala förutsättningar, lägger fram sina fördjupade tankar och förslag kring hur deras respektive landsting bör styras och förvaltas. Vad som dock är viktigt att poängtera är att en prioritering utifrån de lokala förutsättningarna förmodligen måste göras eftersom samtliga målsättningar sannolikt inte kan uppnås samtidigt. Sverigedemokraterna ägnar sig inte åt överbudspolitik, utan verkar för en ansvarstagande och långsiktigt hållbar ekonomisk politik som skapar stabilitet och tillväxt. När prioriteringar måste göras är det partiets uppfattning att det framförallt är 144 kvalitén och tillgängligheten inom sjukvården samt bevarandet av kulturarvet som bör värnas och sättas i fokus. 2. Hälso- och sjukvård "[Vi anser att] Hälso- och sjukvården ska vara solidariskt finansierad via skattsedeln, ges efter behov och ha god tillgänglighet. Sverigedemokraterna ser till hela Sveriges bästa och anser det därför vara av yttersta vikt att det skapas en jämn och god vård över hela landet så att inte regionala obalanser uppstår. Vi lägger heller inget egenvärde i vem som driver sjukvården. Vår ledstjärna är bästa möjliga vård per krona, oavsett om vården drivs i offentlig eller privat regi. Privata aktörer som är skattefinansierade ska vara jämställda offentliga aktörer. Alla människor ska bemötas likvärdigt i landstingens och regionernas verksamheter. Man ska känna trygghet och tillit till vårdgivaren. Detta innebär bland annat att ingen särbehandling av människor får ske utifrån ovidkommande kriterier och att landstingen ska tillhandahålla evidensbaserad vård." Sverigedemokraternas principprogram, (2011) s. 35 Det är oacceptabelt att människor ibland tvingas vänta uppemot 8-10 timmar för att få vård på en akutmottagning. Målet måste vara att alla patienter som tvingas besöker akutsjukvården omedelbart får en kvalificerad diagnos bedömning (det kan krävas ett stort antal provtagningar och andra undersökningar innan man kan ställa en diagnos) och att ingen bör behöva vänta mer än fyra timmar på passande vårdinsats. Med andra ord bör patienten inom denna tid ha blivit behandlad och hemskickad, inskriven på annan klinik eller hänvisad till annan vårdnivå. För att uppnå målsättningen om en snabb och välfungerande akutvård vill Sverigedemokraterna satsa på att utveckla och införa fler så kallade snabbspår inom vården. Med väl utrustade ambulanser och ambulanssjuksköterskor som har befogenhet att i så hög utsträckning som möjligt använda sin utbildning och sitt kunnande blir ambulansfärden den första viktiga länken i vårdkedjan. Behandlingen påbörjas redan i ambulansen på skade- eller insjuknandeplatsen och patienten kan tas direkt till rätt avdelning. Detta innebär en avlastning för akutmottagningen och en enorm förbättring för patienten, som slipper vänta och lida i onödan. Överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter är i dag närmast ett normaltillstånd på många kliniker runt om i landet, särskilt på de stora sjukhusen. Enskilda avdelningar har ibland så trångt med plats att patienter vårdas i korridorer, matsalar eller på expeditioner – alternativt skickas patienter till en avdelning där medarbetarna saknar rätt kompetens och utrustning. Att komma tillrätta med vårdplatsbristen är en fråga om både patientsäkerhet och arbetsmiljöproblematik för de anställda. Sverigedemokraterna ser det därför som angeläget att öka antalet vårdplatser. En modell som blir allt vanligare är att sjukvården kommer ut till dem som behöver hjälp. Mobila röntgenenheter används i flera av våra grannländer med mycket gott resultat. Verksamheten skapar ökad trygghet för patienterna, särskilt de äldre, samtidigt som den minskar antalet onödiga transporter och innebär en resursbesparing i form av personal som inte behöver följa med till sjukhuset. Verksamheten riktar sig i första hand till personer på 145 särskilda boenden och hospis. Mobil röntgen kan också användas inom kriminalvården, vilket är kostnadsbesparande och underlättar säkerheten. Vi känner inte att det är angeläget att satsa på mobila röntgenenheter nu, det är brist på personal inom bilddiagnostik. Bemanna istället extra pass, och använd befintlig utrustning mer effektivt. Barnfamiljer hör till de grupper i samhället som ofta är ekonomiskt utsatta, inte minst har många ensamstående föräldrar en mycket ansträngd ekonomi. Denna mening känns malplacerad. En grupp som är i särskilt behov av extra stöd är våra äldre, inte minst äldre kvinnor som ofta har låg pension. Idag erbjuds avgiftsfri öppenvård för personer som är 85 år eller äldre, vilket Sverigedemokraterna anser är mycket positivt. Vi vill dock gå ännu längre genom att även erbjuda avgiftsfri slutenvård för denna ålderskategori. Detta för att även de mest utsatta äldre ska söka sig till vården i ett tidigare skede, vilket förebygger såväl inläggningar på sjukhus som akuta omhändertaganden. De åtgärdsprogram som finns rörande fallolyckor inom vård och omsorg är idag inte tillräckliga och förebygger olyckor i alltför liten utsträckning. Sverigedemokraterna ser därför också att en nollvision mot fallolyckor inom vård och omsorg (omsorg bedrivs inom kommunala verksamheten) bör införas. Det bör vara en nollvision mot vårdskador och SD bör sträva efter att Senior alert användas i större utsträckning. Omskärelse av barn utan föreliggande medicinska skäl bör ska inte vara tillåtet. Myndiga personer som i övrigt ställer religiösa, kulturella eller etniskt grundade särkrav får vända sig till annan vårdgivare och själv bekosta sin behandling. Språktolkning tillämpas inom sjukvården då personer inte behärskar eller kan göra sig förstådda på det svenska språket. Detta innebär årligen stora kostnader för landsting. Genom att använda telefon- eller videotolk sparas både pengar och tid. Videotolkning värnar om patientens integritet och kombinerar fördelarna med kontakttolkning och telefontolkning med effektivitet och leveranssäkerhet. Videotolkning ger även en säker tillgänglighet, även för akuta ärenden. Sverigedemokraterna vill att sjukvården ska erbjuda videotolkning och att ambitionen är att språktolkskostnaden på sikt bör finansieras av egenavgifter. Nu används det mest telefontolk inom vården. Att införa videotolk kostar pengar, vi tycker inte att vi ska lägga mer pengar på tolkkostnader. Har patienten bott X antal år i Sverige borde inte patienten ha rätt till skattefinansierad tolk. Ofrivillig barnlöshet är en sjukdom som innebär en livskris. Idag finns det dock hjälp att få genom bl a IVF-behandlingar. Många har på detta sätt blivit hjälpta och flera efterlängtade barn har fötts i Sverige genom denna behandling. Sverigedemokraterna är ett barn- och familjevänligt parti och anser således att det är viktigt att stödja dessa familjer. När medicinska skäl föreligger vid ofrivillig barnlöshet bör vården erbjuda tre IVF-behandlingar som täcks av patientavgiften, därefter gäller självkostnadspris. Forskning visar att de flesta blir gravida på just det tredje försöket. Hyrläkare bör användas i så begränsad utsträckning som möjligt. Främst därför att hyrläkare innebär en bristande vårdkontinuitet och därmed en försämrad patientsäkerhet men också av kostnadsskäl. 146 För att stärka patientsäkerheten och underlätta hanteringen av eventuella framtida tvistemål bör patienten, innan potentiellt riskfyllda behandlingar och operationer påbörjas, få uttömmande skriftlig information om de eventuella farorna. För sjukdomsexponerade yrkesgrupper, såsom de inom vård och omsorg, blir karensdagar vid sjukskrivning ofta väldigt kostsamma. Detta leder till att många väljer att gå till arbetet trots att de är sjuka och trots att de riskerar att föra smittan vidare. Sverigedemokraterna anser därför att lönebortfall, till följd av karensdagar vid sjukdom, bör kompenseras för anställda inom vård och omsorg. Sverigedemokraternas förslag: Tillgängligheten måste förbättras och väntetiderna inom akutsjukvården förkortas genom utvecklandet och införandet av fler snabbspår inom vården. Inför en nollvision mot fallolyckor vårdskador inom hälso-och sjukvårdssektorn och omsorg. Antalet tillgängliga vårdplatser bör skall utökas. (Satsningar på mobila röntgenenheter behövs). Illegala invandrare är att likställa med utländska medborgare på tillfällig vistelse i Sverige och eventuell vårdkostnad bör ska betalas av dem själva eller av det land som de är medborgare i. Avskaffande av avgiften för slutenvården för äldre i ålderskategorin 85+. Omskärelse av omyndiga utan föreliggande medicinska skäl bör ska inte vara tillåtet. Videotolk Telefontolk bör användas för att spara både pengar och tid. Par som lider av ofrivillig barnlöshet bör ha rätt till tre kostnadsfria IVF-behandlingar. Regioner och landsting bör ta fram en modell som innebär att lönebortfall, till följd av karensdagar vid sjukdom, kompenseras för anställda inom vård och omsorg. 2.1 Primärvården 2.1 Öppen- och slutenvården En primärvård med god tillgänglighet och hög kvalitet i det medicinska omhändertagandet är viktigt för att människor ska känna förtroende och trygghet till vården. Av denna anledning anser Sverigedemokraterna att tillgängligheten och öppettiderna inom primärvården måste förbättras betydligt. Som ett led i att förbättra telefontillgängligheten i primärvården vill vi erbjuda viss tidsbokning via internet där patienten själv ska kunna logga in för att finna en lämplig tid. Detta bör vara tider för patienter som kommer på regelbundna återbesök till t.ex. distriktssköterskan eller sjukgymnasten. Nybesök till läkare och även till andra personalkategorier bör bokas via sjuksköterskan för att hon ska kunna triagera patienten till rätt personalkategori samt för att kunna prioritera den som har största vårdbehovet. I Hälsooch sjukvårdslagen står det följande "Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Det bör också finnas möjlighet till att boka tider hos 147 primärvården via sjukvårdsupplysningen. Känns rörigt att en extern enhet ska kunna lägga beslag på vårdcentralernas läkartider. Vårdcentralen har i många fall personlig kännedom om sina patienter och kan då erbjuda smidigare lösningar på patientens besvär. En väl utvecklad vårdgaranti och tydliga medicinska prioriteringar är grundläggande mål för en Sverigedemokratisk hälso- och sjukvårdspolitik. Vi förespråkar en medicinsk vårdgaranti efter norsk modell, där patienten efter ett möte med en specialist får en plan över ett sammanhängande utrednings- och behandlingsförlopp, att fullföljas inom medicinskt rimlig tid. Planen bör, så långt det är möjligt, även omfatta rehabilitering och uppföljning. Alla remisser bör värderas av en specialist inom 30 3 dagar och angelägenhetsgraden bedömas.. Vid misstanke om allvarlig eller livshotande sjukdom bör detta ske inom 15 dagar. Därefter bör specialisten göra en prioritering inom ramen för en medicinskt grundad vårdgaranti med differentierade väntetider i förhållande till diagnosens svårighetsgrad. Vårdgarantin bör backas upp av beslutsstöd med väntetidsgarantier. Denna mening förstår vi inte innebörden av. Den bör förtydligas om den ska vara kvar. Det är viktigt att förstärka och utveckla akutbils- och hembesökverksamheten, som vi anser vara det naturliga komplementet till primärvården då vårdcentralerna är stängda. Dessa verksamheter tillgodoser befolkningens behov av läkarbesök i hemmen och riktar sig i första hand till äldre och i ett senare skede även till barnfamiljer. Därmed kan också sjukhusens akutmottagning avlastas ytterligare. De multisjuka är en grupp vars behov har åsidosatts länge, det är inte acceptabelt att multisjuka, oftast äldre personer, åker in och ut på våra sjukhus och får ligga flera timmar på akuten. Sverigedemokraterna anser att det bör tas ett helhetsgrepp för att kunna möta behovet från denna grupp. I de flesta fall har den multisjuka personen insatser från både landsting och kommun och för att säkra ett gott och jämlikt omhändertagande bör de skrivas samarbetsavtal, så kallade Hälso-och sjukvårdsavtal, mellan de två huvudmännen. Landstingen ska bistå med planerade och akuta hembesök av läkare och kommunerna ska stå för omvårdnadsinsatser upp till sjuksköterskenivå. Genom att utveckla denna vårdform ges det bättre möjligheter att möte det ökade vårdbehov som följer av den demografiska utvecklingen. Ett exempel på Hälso-och sjukvårdsavtal är det som ingåtts mellan Region Skåne och de skånska kommunerna. I vården sker många överlämnanden och mottaganden såväl av patienter som av information. Det är primärvården som koordinerar detta arbete och ansvarar för att patienterna lotsas rätt. De ska känna trygghet i att primärvården är skicklig på att remittera till rätt specialist när det behövs. Ett sätt att stärka patientens ställning är att låta den enskilde individen få frihet att själv välja den vårdgivare som bäst anses kunna uppfylla önskade behov. Denna frihet finns redan i dagens system men informationen har inte nått ut till allmänheten. Kommunikationen gentemot medborgarna måste således förbättras på detta område. Då Sveriges befolkning växer utan att skatteunderlaget ökar i motsvarande takt behöver vården utföras till en lägre kostnad. Detta kan uppnås genom att mer resurser tillförs öppenvården. Då det inte finns några nya resurser kan detta uppnås genom att föra över resurser från slutenvården till öppenvården. Ett bra sätt är att låta fler specialister från sjukhusen ha öppenvårdsmottagning på vårdcentralerna. På så sätt uppnår man ett 148 förtroligt samarbete mellan öppenvård och slutenvård. Man får även en kunskapsöverföring. Detta ökar både patientnyttan och patientsäkerheten. Ett exempel är neurologin där mycket sjukvård sker utan inläggning. Genom att ha särskilda "neurologidagar " skulle många patienter kunna få sina kontroller utförda med högre kvalitet och till lägre kostnad. Sverigedemokraterna vill satsa på den nya yrkesgruppen avancerade specialistsjuksköterskor som är ett mellanting mellan läkare och sjuksköterska. Mycket av läkarnas tid upptas av sådant som sjuksköterskor med särskild vidareutbildning skulle kunna utföra. Förebilden finns i Storbritannien och USA med så kallade nurse practitioners, ett yrke som ger sjuksköterskor en ny attraktiv karriärväg. Dessa avancerade specialistsjuksköterskor har befogenhet att självständigt ställa vissa enklare diagnoser, skriva remisser och behandla enklare akuta fall. Högre effektivitet i allmänläkarnas arbetsroll i kombination med högre tillgänglighet inom primärvården skulle minska patienttrycket på sjukhusens akutmottagningar. För att komma till rätta med den brist av specialistutbildade sjuksköterskor så som barnmorskor, distriktssköterskor och operationssköterskor med flera som råder i landstingen vill Sverigedemokraterna att staten tar ett större ansvar. I dag får ofta sjuksköterskor betala sin vidareutbildning själva, även om vissa landsting erbjuder vissa sjuksköterskor betald utbildning. Att vidareutbilda sig syns sällan i någon större omfattning i lönekuvertet och för landstingen innebär det en ekonomisk risk då det inte är ovanligt att dessa specialistsjuksköterskor efter att fått en betald utbildning väljer att byta arbetsgivare. Därför behövs det ett statligt ekonomiskt stöd till specialistutbildningsinsatser för sjuksköterskor. Om vi inte kommer tillrätta med bristen på specialistutbildade sjuksköterskor riskeras patientsäkerheten, och problemet med inställda operationer, avsaknad av förlossningsplatser och långa vårdköer kommer att eskalera. Sverigedemokraternas förslag: Tillgängligheten till primärvården bör förbättras genom bland annat ökade öppettider och förbättrade möjligheter till tidsbokning via internet. Informationen bör förbättras för att säkra det fria vårdvalet. Akutbils- och hembesökverksamheten bör utökas ytterligare. Utveckla samarbetet mellan landsting och kommuner som möjliggör mer vård i hemmet för äldre och andra multisjuka. Specialister från slutenvården bör ha mottagning på vårdcentralerna för att öka kvaliteten och minska kostnaderna. Landstingen bör verka för införandet av en medicinsk vårdgaranti enligt norsk modell. Satsningar på avancerade specialistsjuksköterskor som kan överta en del av läkarnas uppgifter bör ske. Staten bör ge riktat stöd till landstingen i syfte att få till stånd fler specialistutbildade sjuksköterskor. 2.2 Psykisk ohälsa 149 Sverigedemokraterna ser med stor oro på den utveckling där psykisk ohälsa breder ut sig. Partiet verkar för en stark och trygg psykiatri där behandling sker genom ett väl utvecklat samspel mellan psykofarmaka och psykoterapi. Patienter och anhöriga ska känna trygghet i att de bemöts med respekt, att de hörs och att deras upplevelser tas på allvar, oavsett psykiskt tillstånd. Psykisk ohälsa drabbar många människor och är ett stort och växande problem. Här ryms allvarliga tillstånd som psykoser och djupa depressioner men också lindrigare former som nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter. Psykiatriska sjukdomar innebär även ett stort lidande för den drabbade och deras anhöriga samt stora kostnader för samhället. Fler förebyggande insatser, effektivare behandlingsmetoder och ett bättre omhändertagande skulle innebära höjd livskvalitet för patienter och deras anhöriga, men också en stor samhällsbesparing. De flesta patienter med någon form av psykisk ohälsa tas om hand inom primärvården. Det är därför viktigt med ett nära och fungerande samarbete mellan primärvården och psykiatrin så att patienten får tillgång till bästa möjliga behandling och omvårdnad. Psykisk ohälsa står för en majoritet av alla långtidssjukskrivningar och är den näst vanligaste orsaken till de kortare sjukskrivningarna. I hälften av Sveriges kommuner bedrivs det inget systematiskt eller förebyggande arbete för att förhindra arbetsrelaterad psykisk ohälsa bland sina anställda. På de platser där man utbildat chefer om psykisk ohälsa är man bättre på att ha riktlinjer och rutiner för att fånga upp tidiga signaler på psykisk ohälsa. Med rätt åtgärder kan många offentligt anställda må bättre på jobbet och undvika onödiga sjukskrivningar. Sverigedemokraterna anser vidare att fler självmord skulle kunna förhindras med rätt och utökade insatser. En sådan insats är att självmordsnära patienter, i sin kontakt med myndigheter, alltid ges möjlighet att möta personal som är rätt utbildad för att kunna hantera den typ av riskabla situation patienterna befinner sig i. Sverigedemokraterna anser därför att Landstingen bör införa vårdprogram i självmordsprevention i syfte att ge all personal, som möter självmordsnära patienter i sitt arbete, adekvat kunskap om hur de på bästa sätt kan arbeta för att förebygga självmord. Psykoterapi är ett växande område och forskning visar att olika typer av psykoterapier, exempelvis kognitiv beteendeterapi, kan ha god effekt vid psykisk ohälsa. Behandling med psykoterapi utesluter inte läkemedelsbehandling som i vissa fall kan vara livsavgörande. Även behandling av missbruk och beroenden faller under psykiatrisk vård. Olika former av beroenden såsom alkohol-, spel- eller narkotikaberoende är ofta ett svårt tillstånd för de drabbade och deras anhöriga. Beroendeproblematiken är dessutom ofta kopplade till andra former av psykiska problem eller sjukdomar. Sverigedemokraterna ser det därför som angeläget att säkerställa ett väl organiserat arbete för att motverka alla former av missbruk och beroenden. Som en del i detta arbete anser partiet att brukarföreningar kan spela en betydande roll. Brukarföreningar kan utöver att ge stöd till brukarna nämligen även vara en viktig länk mellan sina medlemmar och vården. Det senare är särskilt viktigt då många brukare annars har svårt att göra sig hörda. 150 Sverigedemokraterna anser därför att samverkan mellan landstingen och brukarföreningarna bör öka. Den rättspsykiatriska vården bör vara allsidig, kunskapsbaserad samt rättssäker ur både patientens och samhällets perspektiv. Trygghet och säkerhet för de medborgare som bor ute i samhället bör beaktas i större utsträckning än idag, även om det i vissa fall går ut över farliga patienters möjlighet att vistas fritt ute i samhället. Patienter med självskadebeteende bör inte vårdas inom rättpsykiatrin om de inte är dömda till rättpsykiatrisk vård. Sverigedemokraternas förslag: Samarbetet mellan primärvården och psykiatrin bör förbättras för att garantera att patienten får tillgång till adekvat behandling. Satsningar på psykoterapi till patienter med psykisk ohälsa bör utökas. Samverkan mellan landsting och psykiatriska brukarföreningar bör öka. Landstingen bör införa vårdprogram för självmordsprevention, och all personal som möter självmordsnära patienter i sitt arbete bör genomgå utbildning. 2.2.1 Barn- och ungdomspsykiatri Psykisk ohälsa är ett allvarligt och växande problem bland barn och unga. Det kan handla om ångest, oro och stress som tar sig uttryck i exempelvis depression, missbruk eller ätstörning. Det är viktigt att det finns snabb och tillgänglig kompetens för barn med psykisk ohälsa, men även för barn i familjer som drabbas av psykisk ohälsa. För att möta det ökade behovet behövs en utveckling och förstärkning av barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Den enda åldersgrupp i samhället där självmorden inte minskar är bland barn och unga. Ändå finns det många fler vårdplatser för brottsdömda inom rättspsykiatrin än vad det finns för barn och unga som mår psykiskt dåligt. Det finns allt för få psykiatriska vårdplatser för barn och unga i hela Sverige och det finns landsting som inte har en enda vårdplats inom psykiatrin för unga människor. Fler platser för unga inom psykiatrin måste skapas. Samtliga landsting måste ta sitt ansvar, prioritera barn och unga som mår psykiskt dåligt och garantera att det finns tillgång till vårdplatser inom psykiatrin för dem. Föräldrar till barn som uppvisar självskadebeteende eller har försökt begå självmord känner ofta vanmakt och förtvivlan. Erfarenheter i Sverige och utlandet visar att mobila team ger bäst resultat genom att stötta ungdomarna i deras hemmiljö. Teamet samarbetar med skolan, barn- och ungdomspsykiatrin, socialtjänsten och andra berörda myndigheter. När ett barn eller en ung person har behandlats inom barn- och ungdomspsykiatrin försvåras ofta de uppföljande insatserna till följd av ett organisationsbyte när personen fyllt 18 år. Om ungdomar inte kommer vidare till vuxenpsykiatrin, trots att behov finns, är det allvarligt. För att säkerställa att ungdomar får den vård de behöver och inte tappas bort mellan BUP och vuxenpsykiatrin krävs det att överföring av kunskap och möjligheten att följa förloppet säkerställs. Detta görs på bästa sätt genom ökad samverkan mellan BUP och vuxenpsykiatrin. Sverigedemokraternas förslag: 151 Fler vårdplatser inom psykiatrin för barn och unga bör skapas. Samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin bör förbättras. Satsningar på mobila team som hjälper och stöttar familjer där barn eller ungdomar försökt skada sig själva bör göras. 2.2.2. Psykisk ohälsa hos äldre personer Åldrandet i sig innebär en ökad risk för både fysiska och psykiska sjukdomar. Depression är det vanligaste psykiska hälsoproblemet hos äldre och bedöms vara så omfattande att det kan benämnas som ett folkhälsoproblem. Mellan 300 och 400 äldre personer begår självmord årligen, vilket motsvarar cirka en fjärdedel av alla som begår självmord. Depression är den viktigaste utlösande faktorn för självmord hos äldre personer. Det är viktigt att primärvården upptäcker dessa patienter i ett tidigt skede för att kunna ge adekvat behandling eller remittera vidare till psykiatrin. Folkhälsoarbete riktat mot den äldre befolkningen är här viktig ur många aspekter. Förebyggande insatser kan skjuta upp funktionsnedsättningar eller beroende, vilket förbättrar äldres välbefinnande och livskvalitet men kan även minska kostnaderna för vård och omsorg på sikt. Äldrepedagoger har en bred kompetens och är ett viktigt komplement till övrig personal inom äldreomsorgen men också en viktig funktion för framtidens förebyggande omsorg för äldre. Kommunalpolitik Risken att drabbas av demens ökar med stigande ålder. Demenssjukdomar är livslånga och medför psykiskt lidande för de drabbade och deras anhöriga. Att upptäcka personer med minnessvikt är en nyckel till en god demensvård och ju tidigare upptäckten sker desto snabbare kan primärvården utreda, ställa diagnos och ge behandling. Det innebär lättnader för både patient och anhöriga. Det finns utöver demens- och depressionssjukdom många andra psykiska sjukdomar hos äldre som utgör ett både plågsamt och invalidiserande tillstånd. Det är viktigt att lyckas fånga upp dessa i vården och erbjuda dem adekvat behandling. Sverigedemokraternas förslag: Äldrepedagoger inom äldreomsorgen är viktiga komplement och bör finnas inom samtliga landsting. Kommunens angelägenhet Ökade satsningar på minnesmottagningar för att upptäcka demenssjukdomar i ett tidigare skede. bör utökas. Vårdcentralen och Minnesmottagningar måste bli bättre på att sätta en demensdiagnos så att patienten kan få rätt behandling. Sätts diagnosen demens UNS (ospecifiserad demens) kan inte patienten få rätt behandling. 2.3 Funktionsnedsättning Alla människor lever efter olika villkor och har olika utmaningar som prövar dem i deras vardag. Sverigedemokraterna strävar efter ett väl utvecklat system där personer med funktionsnedsättning får det stöd som behövs och ges möjligheter till goda levnadsvillkor. Det är vår åsikt att staten, landstingen och kommunerna har ett gemensamt ansvar att erbjuda metoder för dessa personer som gör att de kan få ett liv med goda levnadsvillkor som gör funktionsnedsättningar överkomliga. 152 När människor hindras från att göra egna val och leva självständiga liv skapas ohälsa. En stor del av denna ohälsa uppstår på grund av hinder i omgivningen som begränsar aktivitet och delaktighet. För att funktionsnedsatta ska kunna ta del av samhällets tjänster krävs det att lokaler, byggnader, utemiljö, information och olika verksamheter är tillgängliga oavsett funktionsförmåga. Många människor behöver under delar av eller hela sitt liv använda sig av olika tekniska hjälpmedel för att kunna ta en aktiv del av livet på samma villkor som andra. Det kan handla om alltifrån rullstolar till hörapparater. Att ge den enskilde mer inflytande över valet av hjälpmedel är positivt eftersom det skapar bättre förutsättningar att möta var och ens behov. Landstingens hjälpmedelscentraler har idag i många fall ett alltför begränsat sortiment. Personer med funktionsnedsättning vet ofta bäst vad som kan underlätta det dagliga livet för dem. Sverigedemokraterna vill öka valfriheten och underlätta vardagen för alla som behöver olika hjälpmedel genom att införa fritt val som ett komplement till den vanliga förskrivningen av hjälpmedel. Brukarorganisationerna har en viktig roll i att bevaka och föra fram de funktionsnedsattas intressen och krav. Vi anser att brukarnas organisationer är en stor och viktig resurs och samarbetspartner för landstingen i arbetet med att förbättra vården och levnadsvillkoren för människor med funktionsnedsättning. Föräldrar till barn med funktionsnedsättning upplever ofta att det är ett stort problem att hålla kontakten med handläggare och stödpersoner. Många beskriver det som en oändlig uppgift som aldrig tar slut och stjäl tid från barnet som behöver särskild omsorg på grund av funktionsnedsättningen. Det behövs en person som kan fungera som en spindel i nätet och hjälpa föräldrarna med information och samordning av övriga kontakter. En koordinator skulle öka tryggheten och befria föräldrarna från en del av den omfattande administration av olika insatser som finns kring ett barn med funktionsnedsättning. En väl fungerande habilitering är grundläggande för att ge barn och ungdomar med funktionsnedsättning förutsättningar att utvecklas till självständiga individer. Det är därför viktigt att ständigt utveckla och stärka kvaliteten inom verksamheten. Barn, oberoende av föräldrarnas ekonomi, ska kunna leva och växa upp under goda förhållanden. Glasögon är en förutsättning för att barnen ska kunna delta i fritidsaktiviteter och skolarbete på lika villkor. Det är orimligt att barn som växer upp i en familj under knappa förhållanden ska avstå från glasögon för att föräldrarna inte har råd. Eftersom barn växer och utvecklas är de tvingade att byta sina glasögon med jämna mellanrum. Idag finns det ett stöd till glasögon för barn och unga. Sverigedemokraterna tycker att stödet är bra men otillräckligt. Dock anser vi att stödet inte ska ges till de som vistas illegalt i vårt land. Glasögon till barn under 15 år bör vara kostnadsfria, dock inte till de som vistas illegalt här. Tillgänglighet för döva och hörselskadade förutsätter väl fungerande tolkservice. Idag ställs alltför många döva utan tolk på grund av brister. Tolktjänsten varierar kraftigt i olika delar av landet. Tolkning för fritid och rekreation prioriteras ofta lågt. I vissa landsting prioriteras det bort helt och hållet. Detta drabbar döva hårt, eftersom de utestängs från möjligheten att delta i kultur- och fritidsaktiviteter. Rätten till bra tolkservice är i hög grad beroende av var i landet den behövande bor. Detta är orättvist och oacceptabelt. 153 Teckenspråkiga äldre döva som hamnar på ett vanligt äldreboende döms till ett liv i isolering, om varken personal eller de boende kan teckenspråk. Ett liv där kommunikationen består av handskrivna lappar är inget värdigt liv. Varje landsting bör därför söka samverkan med kommunerna i syfte att tillhandahålla minst ett boende för äldre döva. Kommunernas angelägenhet Tryggheten för personer med hörselnedsättning måste förbättras. Brand- och utrymningslarm samt övriga säkerhetslarm ska inte bara höras, utan också synas (ljussignaler) och kännas (vibrationer). I dag lever de flesta hörselskadade farligt eftersom de inte kan nås av olika ljudlarm. Vi ser det som mycket viktigt att landstingsinrättningar ses över så att tryggheten och säkerheten för människor med hörselnedsättning ökar. För personer som har nedsatt syn eller helt saknar synförmåga kan det vara svårt att orientera sig och att ta del av information. Dessa svårigheter är extra påtagliga i främmande miljöer och när de ska resa och ta sig till olika platser. Att kunna förflytta sig på ett tryggt och säkert sätt handlar om delaktighet i samhällslivet och bör därför vara en rättighet. Informationssystemen inom kollektivtrafiken bör därför göras mer tillgängliga för synskadade. Som exempel på åtgärder kan nämnas utökad personlig service och införandet av talande biljettautomater. Tågperronger är aldrig en säker miljö för synskadade. För att de ska bli säkrare bör skyddszonen närmast perrongkanten markeras med sinusplattor. Denna markering bör ersätta den nuvarande gula sicksacklinjen, som många synskadade upplever som svår att se. Sverigedemokraternas förslag: Fritt val av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning bör införas. Satsningarna på förbättrad tillgänglighet för funktionsnedsatta bör intensifieras. Samverkan med brukarorganisationerna bör förbättras. Alla föräldrar som har barn med funktionsnedsättning bör få rätt till hjälp från en koordinator. Glasögon till barn under 15 år bör vara kostnadsfria. Kvalitén och tillgången till tolkservice för döva bör förbättras. Äldreboenden för döva bör finnas i samtliga landsting. Kommunal angelägenhet Tryggheten för människor med hörselnedsättning bör förbättras. Tillgängligheten, servicen och säkerheten för synskadade bör förbättras inom kollektivtrafiken. 2.4 Palliativ vård Sverigedemokraterna anser att alla som har behov av palliativ vård i livets slutskede oavsett diagnos bör kunna få det av kompetent och välutbildad personal oberoende av bostadsort. Vården vid livets slut bör ges hög prioritet och präglas av värdighet, omtanke och respekt för patienten. Rätten till fullgod smärtbehandling bör vara en självklarhet, liksom psykologiskt, 154 socialt och andligt eller existentiellt stöd för patienter och närstående. Partiets målsättning är att sjukvården och hemsjukvården alltid bör erbjuda basal palliativ vård och att de som har ytterligare behov får tillgång till specialiserad palliativ vård. Palliativ vård bör erbjudas varhelst patienten väljer att vårdas. I hemmet, på ett sjukhem, ett sjukhus eller ett hospis. Vården bör organiseras så att det blir naturligt för anhöriga att vara tillsammans med patienten den sista tiden. Därför är det viktigt med en väl utbyggd palliativ verksamhet i landsting. Att förlora ett barn är varje förälders mardröm. Inom den vanliga vården finns oftast inte tiden, kunskapen eller utrymmet för den lindrande och tröstande vård som bör ta vid när den akuta vården är över. Många föräldrar kan vittna om den ensamhet och utsatthet de känt när deras barn har ansetts färdigbehandlat. Vi vill ge alla utsatta familjer bästa möjliga stöd vid denna extremt svåra situation i livet. Döende och svårt sjuka barn och unga bör erbjudas hospis med avancerad vård i livets slutskede i en hemliknande miljö. Ambitionen måste vara att fylla den sista tiden med liv, trygghet och stöd till både barnet, föräldrar och eventuella syskon efter behov. Närstående till någon som är döende eller allvarligt sjuk behöver få stöd och omtanke för egen del. Annars är risken stor att den närstående i längden inte orkar med den psykiska belastning som omsorgen om den sjuke innebär. En annan stor risk är att närstående som inte får tillräckligt stöd får betydligt svårare att bearbeta sorgen efter dödsfallet och kanske till och med själva blir sjuka. Många familjer önskar att deras svårt sjuka barn vårdas hemma så långt det är möjligt. Det är då av stor vikt att det finns tillgång till palliativa hemsjukvårdsteam, oavsett var i landet man bor, så att barn och föräldrar kan känna sig trygga med den medicinska behandlingen och även kunna få psykologiskt stöd och råd i den extremt svåra situation de befinner sig i. Detta stycke flyttas upp ett stycke Idag är tillgången till palliativ vård för ojämlik över landets landsting och kommuner. Ålder, diagnos och bostadsort spelar stor roll för vilken hjälp man kan få. När det gäller vuxna har kommunerna en skyldighet att erbjuda hemsjukvård. Barn har inte det skyddsnätet på grund av att kommunerna bara har ansvar för hemsjukvård från och med en viss ålder, oftast från 18 år och uppåt. Problemet uppstår för att det inte finns tydliga överenskommelser mellan kommuner och landsting. De har inget underlag att agera efter, vilket innebär att föräldrar och barn kommer i kläm. Sverigedemokraternas förslag: Satsningarna på sjukhusanslutna palliativa team som gör det möjligt att vårda döende och svårt sjuka vuxna, ungdomar och barn i hemmet bör utökas. Tillgången till hospisplatser i hela landet för såväl vuxna, ungdomar och barn måste säkras. Närståendestödet till de personer som har anhöriga inom den palliativa vården bör förbättras. Bindande överenskommelser mellan kommun och landsting för en sammanhållen vårdkedja av den palliativa vården för barn och ungdomar. 2.5 Tandvård 155 Sverigedemokraterna ser tandvården som en självklar del av välfärden och har som långsiktig ambition att den helt bör räknas in i den allmänna hälso- och sjukvården och ingå i högkostnadsskyddet. En god tandhälsa är nämligen grundläggande för en god hälsa som helhet och tänderna följer oss genom hela livet utan större möjligheter till självläkning av skador. Det finns även klara samband mellan dålig munhälsa och olika sjukdomar. Den som lider av tandlossning löper större risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar liksom av hjärnblödning eller diabetes. Insatser för att ge god tillgång till regelbundna undersökningar bör ligga i fokus för att upprätthålla och säkra en folktandvård värd sitt namn. Trots att tandvården för barn är gratis är det många barn som uteblir från tandvårdsbesök. Undersökningar visar att barn som inte vid ett års ålder besökt tandläkaren har i genomsnitt mer än dubbelt så mycket karies när de är femton, jämfört med barn som kommit till dessa undersökningar. Här har föräldrarna ett mycket viktigt ansvar, men också tandvården behöver arbeta än mer aktivt med information till föräldrarna om vikten av god tandhälsa hos barn. För att uppnå bättre tandhälsa hos våra barn är det också viktigt att samarbetet mellan tandvården och mödra- och barnhälsovården samt skolhälsovården utvecklas och förbättras. En del mindre orter har litet patientunderlag och därmed stora svårigheter att rekrytera tandläkare. Detta medför svårigheter att upprätthålla en tandvård med god kvalitet. Genom att införa mobila tandvårdsenheter kan de fortsätta garantera invånarna god kvalitet på tandvården, oavsett ortens storlek. Många äldre och sjuka har svårt att ta sig till en tandvårdsklinik och för äldre med en demenssjukdom skapar resan till tandläkaren en stor oro. Det leder ofta till att patienterna inte kan ta emot den tandvård de behöver. Mobila tandvårdsenheter innebär att Folktandvården kan komma till patienten istället för tvärtom. För många kommer det att innebära att de slipper svåra resor i samband med den välbehövda tandvården. Det gäller såväl skolbarn som äldre i äldreboenden. Sverigedemokraternas förslag: Informationen om vikten av god tandhälsa hos barn bör förbättras. Samarbetet mellan tandvården, mödra- och barnhälsovården samt skolhälsovården bör utvecklas och förbättras. Mobila tandvårdsenheter bör införas. 2.6 Förebyggande hälsovård För Sverigedemokraterna är det ett självklart mål att minimera behovet av sjukvård genom gott förebyggande arbete. Det är för oss en självklarhet att det bästa för såväl individ som samhälle är att upptäcka sjukdomar i ett så tidigt stadium som möjligt, eller ännu hellre stoppa dem från att över huvud taget uppkomma. Hälso- och sjukvården måste därför siktas in på en god och stark folkhälsa, hög riskmedvetenhet och regelbundna undersökningar av den enskildes hälsotillstånd. En grundförutsättning för god livskvalitet är god hälsa. Genom val av livsstil ansvarar individen i första hand själv för sin hälsa. Det förebyggande arbetet mot överdriven alkoholkonsumtion, tobak eller andra droger måste prioriteras. Detta gäller även kampen mot det stora antalet oönskade graviditeter och aborter som sker i vårt samhälle samt 156 ökningen av sexuellt överförbara sjukdomar. Det är viktigt att bedriva ett aktivt folkhälsoarbete i samarbete med samhällsaktörer såsom folkbildare och folkrörelser för att uppmuntra till en hälsosam livsstil. Sverigedemokraterna vill se ett mer aktivt samarbete mellan skolhälsovården och landstingen när det gäller skolungdomars hälsa. Den allt mer överviktiga befolkningen kommer att innebära stora belastningar på sjukvården i framtiden om inte riktade insatser mot överdriven fetma görs tidigt. Viktigt är också kampen mot ätstörningar bland ungdomar. Därför är det nödvändigt att landsting uppmuntrar skolor att servera näringsriktig, nylagad och välsmakande mat. Matens näringsinnehåll och kvalitet är också av stor vikt i kampen mot det omfattande problemet med undernäring hos våra äldre. I varje landsting bör det finnas ett nutritionsteam som samarbetar med äldre vårdtagare och kommuner för att förebygga problemet med äldres undernäring. Genom att förse medborgarna med kunskap och möjligheter att leva ett hälsosamt och positivt liv kan deras livsglädje öka. I takt med detta minskar långtidssjukskrivningar, missbruk och andra sociala problem. En god hälsa går hand i hand med den upplevda känslan av samhörighet, meningsfullhet och trygghet. Det krävs både kunskap och eget ansvar för att skaffa sig god hälsa och det är genom valet av livsstil som individen påverkar och ansvarar för sin egen hälsa. När hälsan försämras är det negativt både för den enskilde och för samhället och vi vill öka kunskapen om hälsovård. Genom att ge människor eget ansvar och genom en politik som skapar möjligheter för var och en att forma sitt liv och sin framtid, ökar tilltron och ansvarstagandet i samhället i stort. För sjukvården får det enbart positiva konsekvenser, människor tar personligt ansvar och möjligheterna att påverka den egna livssituationen ger incitament till en god hälsa. Det åligger i huvudsak familjen att se till att barn och ungdomar tidigt lär sig att ta ansvar för sin egen hälsa. Samhällets institutioner såsom skola och sjukvård är komplement som bör bistå familjerna samt bidra med förebyggande åtgärder som motverkar framtida problem. Att investera för framtiden ger god avkastning genom de positiva effekter en sund livsstil medför. Hälso- och sjukvården har en viktig roll när det gäller individuellt förebyggande och hälsofrämjande arbete. Vårdcentraler bör erbjuda insatser för rökavvänjning, alkoholrådgivning och kostrådgivning. Därutöver bör det läggas fokus på att utveckla samverkan med äldreomsorgen där sjukvården bidrar med kompetens vid riskanalyser och utformning av skadeförebyggande arbete, såsom val av larmsystem och läkemedelsgenomgångar. Sverigedemokraterna ser generellt positivt på användandet av screening för att tidigt upptäcka livshotande och vanliga sjukdomar med få tidiga symptom. Det är en vinst både för individen och för samhället när exempelvis cancersjukdomar upptäcks i ett tidigt stadium, eftersom en tidig upptäckt innebär mindre lidande, färre åtgärder och åtgärder till en lägre kostnad. Därför vill Sverigedemokraterna även att erbjudanden om gratis PSA-prov (prostataspecifikt antigenprov) skickas ut till alla personer som uppnått medicinskt betingad ålder. Vad gäller gynekologisk cellprovtagning och mammografi tycker Sverigedemokraterna att det är bra att kallelsen numera är obligatorisk: Idag skickas 157 regelbundet kallelser om kostnadsfri mammografi ut till alla personer som är mellan 40-74 år. Vi vill dock att även kvinnor som är äldre än 74 år ska kallas regelbundet till kostnadsfri mammografi. Samhällsekonomiskt är det en ren vinst och förutsättningen är mycket bättre än om patienter uppsöker sjukvården med fullt utvecklade tumörer. Detta är redan sagt i stycket ovan därför kan det strykas dessutom är "utvecklade tumörer" är en märklig benämning. Vi välkomnar initiativ till nya screeningprogram men vill poängtera att det endast bör ske då provsvarens säkerhet håller en mycket hög nivå, såväl för att slippa en falsk säkerhet som för att undvika onödiga ingrepp till följd av falska positiva svar. På samma sätt är det förebyggande arbetet mot allmänfarliga sjukdomar som HIV eller andra sexuellt överförbara sjukdomar mycket viktigt. Smittspridning kan relativt enkelt begränsas förutsatt att smittade individer är medvetna om sin sjukdom. Provtagning bör därför alltid uppmuntras och vara lätt tillgänglig för personer som är oroliga för eller misstänker att de bär på en allmänfarlig sjukdom. I Sverige har vi en mycket väl fungerande förebyggande verksamhet när det gäller mödraoch barnhälsovård. Detta har inneburit att hälsan förbättrats för småbarn och deras mödrar och det har gett oss världens lägsta mödra- och spädbarnsdödlighet. När det gäller de äldre ser vi ofta exempel på problem som skulle ha kunnat förhindras om det förebyggande arbetet varit effektivare. Ett system liknande mödra- och barnavårdscentralerna för seniorer, äldrevårdscentraler, skulle leda till en effektivisering av vården och ge stora hälsovinster för en stor del av befolkningen. Sverigedemokraternas förslag: Arbetet mot överdriven alkoholkonsumtion, tobak, droger, doping, oönskade graviditeter, aborter och sexuellt överförbara sjukdomar bör intensifieras. Landstingen bör verka för att mer näringsrik, välsmakande och hälsosam kost serveras vid sjukhusen. (Maten som serveras är ofta både näringsrik och hälsosam men kanske inte alltid så god. De har ju anställda dietister som är duktiga på detta område.) Screeningprogram bör användas och utökas i mån av tillförlitliga metoder. Provtagning för allmänfarliga sjukdomar bör uppmuntras och vara lätt tillgängligt. Vårdcentralernas förebyggande och hälsofrämjande arbete bör förbättras. Satsningar på äldrevårdscentraler med speciellt ansvar för hälsofrämjande och förebyggande verksamhet bör ske. Jag föreslår KLK 2016 besluta att bifalla det reviderade programmet i sin helhet. att om motionen ej bifalls i sin helhet ge Partistyrelsen i uppgift ta fram ett reviderat landstingspolitiskt program där revideringarna i motionen beaktas. Partistyrelsens yttrande Förslaget till nytt program kan inte antas i sin helhet, då samtliga förslag inte är tillräckligt genomarbetade och framför allt att det skulle omöjliggöra för införande av förslag från 158 andra motionärer. Vad gäller yrkande två så reviderar alltid partistyrelsen programmen efter KLK och för in eventuellt fattade beslut om ändringar. Då motionären sedermera inkommit med separata motioner om specifika ändringar i programmet, så torde frågan slutligen heller inte längre vara aktuell. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. LHS11 - Ändring sidan 5 gällande behandlingens start Motionär Patrik Jönsson Region Skåne / 31217 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Maria Liljedahl 69808, Mats Erlandsson 50878, Åsa Erlandsson 55102, Marlen Ottesen 52284 Motionstext I tredje stycket på sidan 5 efter den inledande texten ifrån vårt principprogram vill vi föreslå en ändring. Meningen "Behandlingen påbörjas redan i ambulansen och patienten kan tas direkt till rätt avdelning." bör ändras till "Behandlingen påbörjas redan på skade- eller insjuknandeplatsen och patienten kan tas direkt till rätt avdelning." Detta på grund av att behandlingen i många fall börjar på skade- och insjuknandeplatsen, första insatsen görs ofta innan personen har tagits in i ambulans. Jag föreslår KLK 2016 besluta att Meningen "Behandlingen påbörjas redan i ambulansen och patienten kan tas direkt till rätt avdelning." ändras till "Behandlingen påbörjas redan på skade- eller insjuknandeplatsen och patienten kan tas direkt till rätt avdelning." Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen välkomnar att motionären lyfter det faktum att många behandlingar kan påbörjas redan innan patienten förflyttats till ambulansen. Samtidigt syftar skrivningen på att klargöra vad som åsyftas med väl utrustade ambulanser och ambulanssjuksköterskor. Därför föreslår partistyrelsen att formuleringen i stället ändras till ”Behandlingen kan då påbörjas redan när ambulansen anländer till skade- eller insjuknandeplatsen…”. Dessutom bör den aktuella, samt efterföljande mening, flyttas upp till stycket ovanför. På så sätt klargörs och förtydligas skrivningarna i vårt program. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att delvis bifalla motionen. LHS12 - Ändring sidan 5, kvalificerad bedömning 159 Motionär Patrik Jönsson Region Skåne / 31217 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Maria Liljedahl 69808, Mats Erlandsson 50878, Åsa Erlandsson 55102, Marlen Ottesen 52284 Motionstext Sidan 5. I första stycket efter den inledande texten ifrån vårt principprogram vill vi föreslå en ändring. Meningen "Målet måste vara att alla patienter som tvingas besöka akutsjukvården omedelbart får en kvalificerad diagnos" bör ändras till "Målet måste vara att alla patienter som besöker akutsjukvården omedelbart får en kvalificerad bedömning". Innan en diagnos är ställd kan det krävas ett stort antal provtagningar och andra undersökningar, därav är det mer korrekt att skriva bedömning istället för diagnos. Jag föreslår KLK 2016 besluta att Meningen "Målet måste vara att alla patienter som tvingas besöka akutsjukvården omedelbart får en kvalificerad diagnos" ändras till "Målet måste vara att alla patienter som besöker akutsjukvården omedelbart får en kvalificerad bedömning". Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen ställer sig positiv till motionärens förslag, eftersom det är mer korrekt att använda ordet ”bedömning” istället för ordet ”diagnos” i detta sammanhang. Vi tackar motionären för förtydligandet och bifaller motionen. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta om att bifalla motionen. LHS13 - Ändring sidan 5, malplacerad mening Motionär Patrik Jönsson Region Skåne / 31217 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Maria Liljedahl 69808, Mats Erlandsson 50878, Åsa Erlandsson 55102, Marlen Ottesen 52284 Motionstext Den sista meningen i sista stycket på sidan fem som avslutas på sidan sex känns malplacerad och borde tas bort. Jag föreslår KLK 2016 besluta 160 att meningen "Barnfamiljer hör till de grupper i samhället som ofta är ekonomiskt utsatta, inte minst har många ensamstående föräldrar en mycket ansträngd ekonomi." stryks. Partistyrelsens yttrande Vi delar motionärens uppfattning om att skrivningen på sidan sex om barnfamiljer är felplacerad i detta sammanhang och därför bör strykas. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta om att bifalla motionen. LHS14 - Ändring i sidan 6 gällande omskärelse Motionär Patrik Jönsson Region Skåne / 31217 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Maria Liljedahl 69808, Mats Erlandsson 50878, Åsa Erlandsson 55102, Marlen Ottesen 52284 Motionstext Sidan 6. Tredje stycket som lyder "Omskärelse av barn utan föreliggande medicinska skäl bör inte vara tillåtet. Den som i övrigt ställer religiösa, kulturella eller etniskt grundade särkrav får vända sig till annan vårdgivare och själv bekosta sin behandling." bör ändras till "Omskärelse av barn utan föreliggande medicinska skäl ska inte vara tillåtet. Myndiga personer som i övrigt ställer religiösa, kulturella eller etniskt grundade särkrav får vända sig till annan vårdgivare och själv bekosta sin behandling. " Vi anser att det är av stor vikt att ställa tydliga krav på att omskärelse utan medicinska skäl inte ska vara tillåtet på barn under 18 år. Personer ska själv få göra ett grundat ställningstagande i myndig ålder huruvida man vill omskäras eller ej. Jag föreslår KLK 2016 besluta att tredje stycket på sidan sex ändras till " Omskärelse av barn utan föreliggande medicinska skäl ska inte vara tillåtet. Myndiga personer som i övrigt ställer religiösa, kulturella eller etniskt grundade särkrav får vända sig till annan vårdgivare och själv bekosta sin behandling." Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen har förståelse för motionärens intentioner och instämmer i sak men ett generellt förbud mot att utföra omskärelse av minderåriga, även för privata vårdgivare, är dock något som måste föregås av ett riksdagsbeslut. För att ändå tydliggöra partiets inställning och delvis tillgodose motionärens önskan föreslås därför istället följande formulering. 161 "Omskärelse av barn utan föreliggande medicinska skäl ska inte tillåtas vara en del av landstingets verksamhet”. Resterande om att vända sig till annan vårdgivare stryks. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta om att delvis bifalla motionen. LHS15 - Ändring i sidan 6 gällande tolk Motionär Patrik Jönsson Region Skåne / 31217 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Maria Liljedahl 69808, Mats Erlandsson 50878, Åsa Erlandsson 55102, Marlen Ottesen 52284 Motionstext På sidan sex under fjärde stycket vill vi göra ett tillägg. Personer som har bott flera år i Sverige bör inte ha rätt till skattefinansierad tolk. Jag föreslår KLK 2016 besluta att meningen " Personer som har bott flera år i Sverige bör inte ha rätt till skattefinansierad tolk. " läggs till i slutet av fjärde stycket på sidan sex. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen anser att frågan om tolkar och tolkkostnad är ytterst aktuell och delar motionärens tankegångar om att det är orimligt att personer ska erbjudas kostnadsfri tolk efter en lång tid i Sverige. Frågan är samtidigt komplex och det finns många aspekter att ta hänsyn till som exempelvis patientsäkerhet osv. . Kommun- och landstingskonferensen syftar emellertid endast till att behandla politiska förslag som är möjliga för Sverigedemokraterna att driva på kommun- och landstingsnivå. Med anledning av detta bör motionen tyvärr avslås, då frågan kräver lagändring utförd av riksdagen och alltså inte är en fråga att besluta om för kommuner- och landsting. Partistyrelsen tar emellertid tacksamt emot liknande motioner och förslag i samband med Landsdagarna 2017, där just frågor på just rikspolitisk nivå debatteras och beslutas. Partistyrelsen noterar slutligen att våra politiker på riksnivå i dagsläget arbetar på att skyndsamt utveckla politik på området Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta om att avslå motionen. LHS16 - Ändring i sidan 7 gällande våra punktförslag 162 Motionär Patrik Jönsson Region Skåne / 31217 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Maria Liljedahl 69808, Mats Erlandsson 50878, Åsa Erlandsson 55102, Marlen Ottesen 52284 Motionstext Gällande våra punktförslag på sidan sju föreslår vi några ändringar på grund av de förändringar vi skickat in i andra motioner. Jag föreslår KLK 2016 besluta att meningen "Illegala invandrare är att likställa med utländska medborgare på tillfällig vistelse i Sverige och eventuell vårdkostnad bör betalas av dem själva" ändras till " Illegala invandrare är att likställa med utländska medborgare på tillfällig vistelse i Sverige och eventuell vårdkostnad ska betalas av dem själva eller av det land som de är medborgare i." att meningen "Omskärelse av omyndiga utan föreliggande medicinska skäl bör inte vara tillåtet." ändras till "Omskärelse av omyndiga utan föreliggande medicinska skäl ska inte vara tillåtet." Partistyrelsens yttrande Vad avser yrkande ett om punkten på sida sju, som berör frågan om illegala invandrare, så är denna ändring inte längre aktuell då beslutspunkten finns kvar i programmet endast av misstag. Motsvarande brödtext har redan tagits bort ur programmet eftersom att frågan regleras på riksnivå och därför inte ska finnas med i ett landstingsintriktningsprogram. Vad gäller att ändra ordet ”bör” till ”ska” i meningen ”Omskärelse av omyndiga utan föreliggande medicinska skäl bör inte vara tillåtet” i beslutspunkten om omskärelse, så anser partistyrelsen att detta är ett utmärkt ändringsförslag som ligger helt i linje med partiets politik. Den föreslagna ändringen till ”ska” förtydligar sålunda vilket är positivt. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå yrkande ett. att delvis bifalla yrkande två. LHS17 - Ändring i sidan 7 gällande telefonbokning Motionär Patrik Jönsson Region Skåne / 31217 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Maria Liljedahl 69808, Mats Erlandsson 50878, Åsa Erlandsson 55102 163 Motionstext Andra stycket under 2.1 Primärvård, sid. 7, vill vi föreslå förändringar i. Första meningen bör ändras till "Som ett led i att förbättra telefontillgängligheten i primärvården vill vi erbjuda viss tidsbokning via internet där patienten själv ska kunna logga in för att finna en lämplig tid. Detta bör vara tider för patienter som kommer på regelbundna återbesök till t.ex. distriktssköterskan eller sjukgymnasten. Nybesök till läkare och även till andra personalkategorier bör bokas via sjuksköterskan för att hon ska kunna triagera patienten till rätt personalkategori samt för att kunna prioritera den som har störst vårdbehov." Motiverat med att i Hälso-och sjukvårdslagen står det följande; "Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården." Jag föreslår KLK 2016 besluta att Första meningen under andra stycket under 2.1 Primärvård ändras till "Som ett led i att förbättra telefontillgängligheten i primärvården vill vi erbjuda viss tidsbokning via internet där patienten själv ska kunna logga in för att finna en lämplig tid. Detta bör vara tider för patienter som kommer på regelbundna återbesök till t.ex. distriktssköterskan eller sjukgymnasten. Nybesök till läkare och även till andra personalkategorier bör bokas via sjuksköterskan för att hon ska kunna triagera patienten till rätt personalkategori samt för att kunna prioritera den som har störst vårdbehov." Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen har förståelse för motionärens goda intentioner men anser att den föreslagna skrivningen vore att i alltför hög grad detaljreglera hur enskilda mottagningar ska arbeta gentemot patient med bokningar. Hälso- och sjukvårdslagen fastslår redan tydligt prioriteringsgrunderna för hur man ska hjälpa patienter, dvs. i vilken turordning. Olika mottagningar har dessutom olika förutsättningar för vilka resurser och möjligheter man har att kommunicera gentemot patienterna. Partistyrelsen anser därför att det ska vara upp till den medicinska professionen på den enskilda mottagningen att själv välja hur man önskar kommunicera gentemot befintliga och nytillkomna patienter, samt via vilka kanaler man föredrar att boka läkarbesök. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. LHS18 - Ändring i sidan 8 gällande hembesök Motionär Patrik Jönsson Region Skåne / 31217 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Maria Liljedahl 69808, Mats Erlandsson 50878, Åsa Erlandsson 55102, Marlen Ottesen 52284 164 Motionstext Vi föreslår att första stycket på sidan åtta förändras och får följande lydelse "Det är viktigt att förstärka och utveckla akutbils- och hembesöksverksamheten, som vi anser vara det naturliga komplementet till primärvården då vårdcentralerna är stängda. Dessa verksamheter tillgodoser befolkningens behov av läkarbesök i hemmen och riktar sig i första hand till äldre och/eller multisjuka. Därmed kan också sjukhusens akutmottagning avlastas ytterligare. De multisjuka är en grupp vars behov har åsidosatts länge, det är inte acceptabelt att multisjuka, oftast äldre personer, åker in och ut på våra sjukhus och får ligga flera timmar på akuten. Sverigedemokraterna anser att det bör tas ett helhetsgrepp för att kunna möta behovet från denna grupp. I de flesta fall har den multisjuka personen insatser från både landsting och kommun och för att säkra ett gott och jämlikt omhändertagande bör de skrivas samarbetsavtal, så kallade Hälso-och sjukvårdsavtal, mellan de två huvudmännen, vilket redan finns på flera ställen i landet. Landstingen ska bistå med planerade och akuta hembesök av läkare och kommunerna ska stå för omvårdnadsinsatser upp till sjuksköterskenivå i hemmet. Genom att utveckla denna vårdform ges det bättre möjligheter att möte det ökade vårdbehov som följer av den demografiska utvecklingen." Jag föreslår KLK 2016 besluta att första stycket på sidan åtta förändras och får följande lydelse: "Det är viktigt att förstärka och utveckla akutbils- och hembesöksverksamheten, som vi anser vara det naturliga komplementet till primärvården då vårdcentralerna är stängda. Dessa verksamheter tillgodoser befolkningens behov av läkarbesök i hemmen och riktar sig i första hand till äldre och/eller multisjuka. Därmed kan också sjukhusens akutmottagning avlastas ytterligare. De multisjuka är en grupp vars behov har åsidosatts länge, det är inte acceptabelt att multisjuka, oftast äldre personer, åker in och ut på våra sjukhus och får ligga flera timmar på akuten. Sverigedemokraterna anser att det bör tas ett helhetsgrepp för att kunna möta behovet från denna grupp. I de flesta fall har den multisjuka personen insatser från både landsting och kommun och för att säkra ett gott och jämlikt omhändertagande bör de skrivas samarbetsavtal, så kallade Hälso-och sjukvårdsavtal, mellan de två huvudmännen, vilket redan finns på flera ställen i landet. Landstingen ska bistå med planerade och akuta hembesök av läkare och kommunerna ska stå för omvårdnadsinsatser upp till sjuksköterskenivå i hemmet. Genom att utveckla denna vårdform ges det bättre möjligheter att möte det ökade vårdbehov som följer av den demografiska utvecklingen." Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen anser att det är klokt att försöka ta ett helhetsgrepp om vården för multisjuka, så att de inte riskerar att falla mellan stolarna (dvs. mellan kommunen och landstingen). Det är även viktigt att de olika huvudmännen får sina roller klara för sig. Partistyrelsen tror således att de av motionären föreslagna hälso- och sjukvårdsavtalen skulle kunna underlätta för, och bidra till, just detta. Partistyrelsen bifaller således förslaget och den föreslagna texten. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. 165 LHS19 - Ändring i sidan 8 gällande specialister Motionär Patrik Jönsson Region Skåne / 31217 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Maria Liljedahl 69808, Mats Erlandsson 50878, Åsa Erlandsson 55102, Marlen Ottesen 52284 Motionstext På sidan åtta, efter tredje stycket anser vi att följande stycke ska skrivas in. "Då Sveriges befolkning växer utan att skatteunderlaget ökar i motsvarande takt måste vården utföras till en lägre kostnad. Detta kan uppnås genom att mer resurser tillförs öppenvården. Då det inte finns några nya resurser kan detta uppnås genom att föra över resurser från slutenvården till öppenvården. Ett bra sätt är att låta fler specialister från sjukhusen ha öppenvårdsmottagning på vårdcentralerna. På så sätt uppnår man ett förtroligt samarbete mellan öppenvård och slutenvård. Man får även en kunskapsöverföring. Detta ökar både patientnyttan och patientsäkerheten. Ett exempel är neurologin där mycket sjukvård sker utan inläggning. Genom att ha särskilda "neurologidagar" skulle många patienter kunna få sina kontroller utförda med högre kvalitet och till lägre kostnad. Naturligtvis måste det utredas var kostnader för prover och undersökningar skall hamna." Jag föreslår KLK 2016 besluta att följande stycke infogas efter tredje stycket på sidan åtta: "Då Sveriges befolkning växer utan att skatteunderlaget ökar i motsvarande takt måste vården utföras till en lägre kostnad. Detta kan uppnås genom att mer resurser tillförs öppenvården. Då det inte finns några nya resurser kan detta uppnås genom att föra över resurser från slutenvården till öppenvården. Ett bra sätt är att låta fler specialister från sjukhusen ha öppenvårdsmottagning på vårdcentralerna. På så sätt uppnår man ett förtroligt samarbete mellan öppenvård och slutenvård. Man får även en kunskapsöverföring. Detta ökar både patientnyttan och patientsäkerheten. Ett exempel är neurologin där mycket sjukvård sker utan inläggning. Genom att ha särskilda "neurologidagar" skulle många patienter kunna få sina kontroller utförda med högre kvalitet och till lägre kostnad. Naturligtvis måste det utredas var kostnader för prover och undersökningar skall hamna." Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens syn på att det är positivt, såväl för patienter som för ökad effektivitet inom vården, att låta fler specialister från sjukhusen ha öppenvårdsmottagning på vårdcentralerna. Vi delar också synen att samarbete mellan öppen- och slutenvård är positivt. 166 Däremot delar vi inte synen vad avser skrivningen att ”Då Sveriges befolkning växer utan att skatteunderlaget ökar i motsvarande takt måste vården utföras till en lägre kostnad”. Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti som värnar om välfärden och sjukvården måste få kosta för att garantera medborgarna en patientsäker och god vård av hög kvalité även om man självfallet alltid ska eftersträva ett effektivt användande av skattepengar. Frågan är också alldeles för komplex för att man kategoriskt ska kunna slå fast att vården ska utföras till en lägre kostnad. I takt med att vårdmetoder, teknik och läkemedel utvecklas bör man ju t.ex. vara öppen för möjligheten att avsätta medel till mer kostsamma behandlingar om de kan rädda liv eller är bättre lämpade för patienterna. Mot denna bakgrund bör yrkandet avslås, även om partistyrelsen delar motionärens uppfattning att fler specialister bör finnas inom öppenvården. Partistyrelsen föreslår istället följande skrivning: ”Fler specialister från sjukhusen bör tillåtas ha öppenvårdsmottagning på vårdcentralerna. Detta för att bidra till ett mer förtroligt samarbete mellan öppenvård och slutenvård, underlätta för kunskapsöverföring, öka både patientnyttan och patientsäkerheten, samt undvika inläggning av patienter. Ett exempel på när specialister skulle kunna ha öppenvårdsmottagning och erbjuda vård utan inläggning är inom neurologin, genom att anordna särskilda ”Neurodagar” på vårdcentralerna. Det är partistyrelsens förhoppning att denna alternativa skrivning tillgodoser motionärens intentioner och önskemål. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. att bifalla partistyrelsens förslag till formulering. LHS20 - Ändring i sidan 8 gällande ssk Motionär Patrik Jönsson Region Skåne / 31217 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Maria Liljedahl 69808, Mats Erlandsson 50878, Åsa Erlandsson 55102, Marlen Ottesen 52284 Motionstext På sidan åtta, efter fjärde stycket anser vi att följande stycke ska skrivas in. "För att komma till rätta med den brist av specialistutbildade sjuksköterskor så som barnmorskor, distriktssköterskor och operationssköterskor med flera som råder i landstingen vill Sverigedemokraterna att staten tar ett större ansvar. I dag får ofta sjuksköterskor betala sin vidareutbildning själva, även om vissa landsting erbjuder vissa sjuksköterskor betald utbildning. Att vidareutbilda sig syns sällan i någon större omfattning i lönekuvertet och för landstingen innebär det en ekonomisk risk då det inte är ovanligt att dessa 167 specialistsjuksköterskor efter att fått en betald utbildning väljer att byta arbetsgivare. Därför behövs det ett statligt ekonomiskt stöd till specialistutbildningsinsatser för sjuksköterskor. Om vi inte kommer tillrätta med bristen på specialistutbildade sjuksköterskor riskeras patientsäkerheten, och problemet med inställda operationer, avsaknad av förlossningsplatser och långa vårdköer kommer att eskalera." Jag föreslår KLK 2016 besluta att Följande stycke infogas efter fjärde stycket på sidan åtta: "För att komma till rätta med den brist av specialistutbildade sjuksköterskor så som barnmorskor, distriktssköterskor och operationssköterskor med flera som råder i landstingen vill Sverigedemokraterna att staten tar ett större ansvar. I dag får ofta sjuksköterskor betala sin vidareutbildning själva, även om vissa landsting erbjuder vissa sjuksköterskor betald utbildning. Att vidareutbilda sig syns sällan i någon större omfattning i lönekuvertet och för landstingen innebär det en ekonomisk risk då det inte är ovanligt att dessa specialistsjuksköterskor efter att fått en betald utbildning väljer att byta arbetsgivare. Därför behövs det ett statligt ekonomiskt stöd till specialistutbildningsinsatser för sjuksköterskor. Om vi inte kommer tillrätta med bristen på specialistutbildade sjuksköterskor riskeras patientsäkerheten, och problemet med inställda operationer, avsaknad av förlossningsplatser och långa vårdköer kommer att eskalera." Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens problembeskrivning och även förslaget på lösning. Bristen på specialistsjuksköterskor är ett stort problem för vården och åtgärder måste vidtas. Detta är även därför en fråga som partiet redan arbetar aktivt med på riksnivå. Kommun- och landstingskonferensen syftar emellertid endast till att behandla politiska förslag som är möjliga för Sverigedemokraterna att driva på kommun- och landstingsnivå. Med anledning av detta bör motionen tyvärr avslås, då frågan kräver statliga stimulansbidrag budgeterade av riksdagen och alltså inte är en fråga att besluta om för kommuner och landsting. Partistyrelsen tar emellertid tacksamt emot liknande motioner och förslag i samband med Landsdagarna 2017, där just frågor på just rikspolitisk nivå debatteras och beslutas. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. LHS21 - Ändring i sidan 7 gällande remissförfarande och vårdgaranti Motionär Patrik Jönsson Region Skåne / 31217 Eventuell medmotionär och medlemsnummer 168 Maria Liljedahl 69808, Mats Erlandsson 50878, Åsa Erlandsson 55102, Marlen Ottesen 52284 Motionstext På sidan sju under sista stycket vill vi göra förändringar. Meningen " Alla remisser bör värderas av en specialist inom 30 dagar." bör ändras till " Alla remisser bör värderas skyndsamt av en specialist och angelägenhetsgraden bedömas." Motiveringen till detta är att ingen ska behöva vänta 30 dagar för att få sin remiss bedömd, då sjukdomen snabbt kan förändras. Vidare bör följande mening strykas "Vid misstanke om allvarlig eller livshotande sjukdom bör detta ske inom 15 dagar", med motiveringen att ingen ska behöva vänta 15 dagar för att få sin remiss bedömd, då sjukdomen snabbt kan förändras. Första meningen på sidan åtta som lyder "Vårdgarantin bör backas upp av beslutsstöd med väntetidsgarantier." bör tas bort då innebörden är oklar. Den nationella vårdgarantin anger hur länge du som längst ska behöva vänta på att komma i kontakt med vården och få den vård och/eller behandling du behöver. Så vårdgarantin är samma som en väntetidsgaranti. Jag föreslår KLK 2016 besluta att meningen "Alla remisser bör värderas av en specialist inom 30 dagar." ändras till " Alla remisser bör värderas skyndsamt av en specialist och angelägenhetsgraden bedömas.". att meningen "Vid misstanke om allvarlig eller livshotande sjukdom bör detta ske inom 15 dagar" stryks att meningen "Vårdgarantin bör backas upp av beslutsstöd med väntetidsgarantier." stryks. Partistyrelsens yttrande Vårdgarantin och remissförfaranden är nationella och är inskrivna i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), en ramlag som innehåller grundläggande regler för all hälsooch sjukvård. Vårdgarantin är även inskriven i den nya patientlagen som började gälla 2015. Enskilda landsting har visserligen möjlighet att ha en så kallad utökad vårdgaranti men frågan om nationell vårdgaranti - dvs. en miniminivå för vårdgaranti - måste ändå regleras i nationell lagstiftning och därmed beslutas av riksdagen. Kommun- och landstingskonferensen syftar emellertid endast till att behandla politiska förslag som är möjliga för Sverigedemokraterna att driva på kommun och landstingsnivå. Med anledning av detta bör motionen tyvärr avslås, då frågan kräver lagändring utförd av riksdagen och alltså inte är en fråga att besluta om för kommuner- och landsting. Partistyrelsen tar emellertid tacksamt emot liknande motioner och förslag i samband med Landsdagarna 2017, där just frågor på just rikspolitisk nivå debatteras och beslutas. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. LHS22 - Tillägg till punktförslag på sidan 8 169 Motionär Patrik Jönsson Region Skåne / 31217 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Maria Liljedahl 69808, Mats Erlandsson 50878, Åsa Erlandsson 55102, Marlen Ottesen 52284 Motionstext Med hänvisning till tidigare motioner från oss vill vi att följande punkter läggs till i punktförslagen på sidan åtta. Jag föreslår KLK 2016 besluta att följande punkter läggs in i punktförslag på sidan åtta: - Utveckla samarbetsavtal mellan landsting och kommuner som möjliggör mer vård i hemmet för multisjuka. - Specialister från slutenvården bör ha mottagning på vårdcentralerna för att öka kvaliteten och minska kostnaderna. - Staten bör ge riktat stöd till landstingen i syfte att få till stånd fler specialistutbildade sjuksköterskor. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen bifaller förslagspunkt ett då den i likhet med motionären ställer sig positiv till att utveckla samarbetsavtal mellan landsting som möjliggör vård i hemmet för multisjuka. Att underlätta behandling av multisjuka är otroligt viktigt både ur ett patientperspektiv och för att kunna erbjuda så effektiv vård som möjligt. Vad avser förslagspunkt två om att specialister bör ha mottagning på vårdcentralerna önskar vi bifalla detta förslag förutsatt att den föreslagna alternativa skrivningen som partistyrelsen har föreslagit gällande denna fråga i motionen ovan med namnet ”Ändring i sidan 8 gällande specialister” har bifallits. Vad avser förslagspunkt tre föreslår partistyrelsen avslag, eftersom frågan inte är en fråga för landstingen utan en statligt reglerad fråga som beslutas av riksdagen och som bör behandlas på Landsdagarna. Vi hänvisar vidare till vår motivering i denna fråga i motionssvaret ovan som avser specialistsjuksköterskor. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen i dess första två förslagna punkter. att avslå motionen i dess tredje föreslagna punkt. LHS23 - Ändringsförslag sidan 11 gällande demens Motionär 170 Patrik Jönsson Region Skåne / 31217 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Maria Liljedahl 69808, Mats Erlandsson 50878, Åsa Erlandsson 55102, Marlen Ottesen 52284 Motionstext Förslaget på sidan 11 om satsningar inom demenssjukdomar bör förstärkas. Jag föreslår KLK 2016 besluta att det andra punktförslaget på sidan 11 får följande lydelse " Ökade satsningar på minnesmottagningar för att upptäcka demenssjukdomar i ett tidigare skede. Vårdcentralerna och Minnesmottagningarna måste bli bättre på att sätta en demensdiagnos så att patienten kan få rätt behandling. Sätts diagnosen demens UNS (ospecificerad demens) kan inte patienten få rätt behandling." Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen ställer sig positiv till motionärens förslag om ökade satsningar inom demensvården och på minnesmottagningar för att upptäcka demenssjukdomar i ett tidigt skede. Detta ligger i linje med partiets politik då vi bl.a. har motionerat om frågan om rätt behandling av alzheimerspatienter (se motion till riksdagen 2015/16:1650). Den föreslagna skrivningen ligger vidare i linje med partiets politik och det är positivt att den betonar att just ökade satsningar behövs samt att vårdcentraler och minnesmottagningar måste bli bättre på att sätta en demensdiagnos, så att man som patient kan få rätt behandling och inte bara en ospecificerad diagnos. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. LHS24 - Ändringsförslag sidan 12 gällande glasögonbidrag Motionär Patrik Jönsson Region Skåne / 31217 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Maria Liljedahl 69808, Mats Erlandsson 50878, Åsa Erlandsson 55102, Marlen Ottesen 52284 Motionstext Sista stycket på sidan tolv bör ändras. Det bör tydligt framgå att glasögonbidraget ej bör ges till de som vistas illegalt i vårt land. De nuvarande reglerna i vårt land tillåter att även barn som vistas här illegalt får ta del av bidraget. 171 Vi anser därför att följande mening ska tilläggas: "Dock anser vi att stödet inte ska ges till de som vistas illegalt i vårt land." Jag föreslår KLK 2016 besluta att meningen "Dock anser vi att stödet inte ska ges till de som vistas illegalt i vårt land." läggs till sist i sista stycket på sidan tolv. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens syn i frågan om man inte ska få dylika förmåner om man vistas illegalt i Sverige. Kommun- och landstingskonferensen syftar emellertid endast till att behandla politiska förslag som är möjliga för Sverigedemokraterna att driva på kommun- och landstingsnivå. Med anledning av detta bör motionen tyvärr avslås, då frågan om att neka glasögonbidrag till illegala invandrare kräver lagändring utförd av riksdagen och alltså inte är en fråga att besluta om för kommuner och landsting. Partistyrelsen tar emellertid tacksamt emot liknande motioner och förslag i samband med Landsdagarna 2017, där just frågor på just rikspolitisk nivå debatteras och beslutas. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. LHS25 - Ändringsförslag sidan 11 gällande äldrepedagoger Motionär Patrik Jönsson Region Skåne / 31217 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Maria Liljedahl 69808, Mats Erlandsson 50878, Åsa Erlandsson 55102, Marlen Ottesen 52284 Motionstext Sidan 11. Sista meningen i tredje stycket, under 2.2.2 Psykisk ohälsa hos äldre personer, bör strykas då den är malplacerad. Äldreomsorg är en kommunal fråga och meningen hör således hemma i vårt kommunpolitiska program. Jag föreslår KLK 2016 besluta att meningen " Äldrepedagoger har en bred kompetens och är ett viktigt komplement till övrig personal inom äldreomsorgen men också en viktig funktion för framtidens förebyggande omsorg för äldre" på sidan 11 stryks. att i punktförslaget "Äldrepedagoger inom äldreomsorgen är viktiga komplement och bör finnas inom samtliga landsting" på sidan 11 stryks Partistyrelsens yttrande 172 Partistyrelsen delar motionärens syn vad gäller den sista meningen i det tredje stycket under 2.2.2 ”Psykisk ohälsa hos äldre personer” om äldrepedagoger, dvs. att denna mening är felplacerad i detta sammanhang och bör strykas. Vi bifaller därför strykningen av meningen på sida 11 i landstingsinriktningsprogrammet om äldrepedagoger och föreslår att vi även stryker den därtill hörande beslutspunkt som berör denna fråga. Detta dock under förutsättningen att detta stycke och tillhörande punkt istället flyttas till lämpligt avsnitt i vårt kommuninriktningsprogram. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen under förutsättning att den aktuella skrivningen med tillhörande beslutspunkt flyttas till relevant plats kommuninriktningsprogrammet. LHS26 - Ändringsförslag sidan 14 gällnade palliativ vård Motionär Patrik Jönsson Region Skåne / 31217 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Maria Liljedahl 69808, Mats Erlandsson 50878, Åsa Erlandsson 55102, Marlen Ottesen 52284 Motionstext Sidan 14. Första stycket om palliativ vård bör breddas och förtydligas. Vi vill lägga till att palliativvård ska ges hög prioritet samt att även hemsjukvården ska erbjuda basal palliativ vård. Jag föreslår KLK 2016 besluta att första stycket på sidan 14 får följande lydelse: "Sverigedemokraterna anser att alla som har behov av palliativ vård i livets slutskede oavsett diagnos bör kunna få det av kompetent och välutbildad personal oberoende av bostadsort. Vården vid livets slut ska ges hög prioritet och präglas av värdighet, omtanke och respekt för patienten. Rätten till fullgod smärtbehandling bör vara en självklarhet, liksom psykologiskt, socialt och andligt eller existentiellt stöd för patienter och närstående. Partiets målsättning är att sjukvården och hemsjukvården alltid bör erbjuda basal palliativ vård och att de som har ytterligare behov får tillgång till specialiserad palliativ vård." Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen anser att det föreslagna tillägget - att palliativ vård ska ges hög prioritet, samt att även hemsjukvården ska erbjuda basal palliativ vård - ligger väl i linje med den politik partiet redan driver inom området palliativ vård. Förslaget att lägga till och just betona ”hög prioritet” är även särskilt bra då det ytterligare tydliggör den stora vikt som Sverigedemokraterna lägger vid att det ska finnas en god palliativ vård i hela landet. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta 173 att bifalla motionen. LHS27 - Ändringsförslag sidan 18 gällande hälsoförebyggande förslag Motionär Patrik Jönsson Region Skåne / 31217 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Maria Liljedahl 69808, Mats Erlandsson 50878, Åsa Erlandsson 55102, Marlen Ottesen 52284 Motionstext Sidan 18. För att våra hälsoförebyggande förslag ska bli mer kompletta anser vi att doping behöver tas upp. Jag föreslår KLK 2016 besluta att första punktförslaget på sidan 18 ändras till "Arbetet mot överdriven alkoholkonsumtion, tobak, droger, doping, oönskade graviditeter, aborter och sexuellt överförbara sjukdomar bör intensifieras." Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen anser att det är ett bra förslag att lägga till doping, eftersom doping också är ett folkhälsoproblem som i stort sett i samtliga andra sammanhang behandlas tillsammans med just alkohol-, narkotika- och tobaksfrågor. Så är exempelvis fallet vad gäller strategin för Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak (ANDT) som de senaste regeringarna har antagit och uppdaterat (se regeringens skrivelse 2015/16:86). Sålunda är det naturligt att vi i våra program även inkluderar doping i dessa sammanhang. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. LHS28 - Ändringsförslag sidan 2 och sidan 7 gällande rubrik Motionär Patrik Jönsson Region Skåne / 31217 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Maria Liljedahl 69808, Mats Erlandsson 50878, Åsa Erlandsson 55102, Marlen Ottesen 52284 174 Motionstext Punkten 2.1 bör byta namn från "Primärvården" till "Öppen- och slutenvården", eftersom detta är en mer korrekt överskrift då stycket handlar både om öppenvården och slutenvården. Jag föreslår KLK 2016 besluta att punkten 2.1 på sidan 2 och 7 byter namn från "Primärvården" till "Öppen- och slutenvården" Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen anser i likhet med motionären att den föreslagna ändringen, att ändra ”Primärvården” till ”Öppen- och slutenvården” på de angivna sidorna ytterligare förtydligar vårt program. Partistyrelsen ställer sig därför positiv till förslaget. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. LHS29 - Ändring i sidan 5, formalia Motionär Patrik Jönsson Region Skåne / 31217 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Maria Liljedahl 69808, Mats Erlandsson 50878, Åsa Erlandsson 55102, Marlen Ottesen 52284 Motionstext På sidan 5, i första meningen står ordet "skattesedeln", det korrekta ordet är skattsedel. Jag föreslår KLK 2016 besluta att ordet "skattesedeln" på sidan 5 ändras till "skattsedeln. Partistyrelsens yttrande Av sidan fem i landstingsprogrammet framgår det att ordet som motionären hänvisar till är en del av ett citat och sådana ska enligt praxis återge källtext exakt, utan rättelser. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att anse motionen vara besvarad. LHS30 - Satsa mer av kulturen på sjukvårdens patienter Motionär 175 Ulf Landström Stockholms län / 55127 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Lotta Nordfeldt, 81943 Motionstext Sjukvården i dag befinner sig i kris. Ett av många problem är att personalen utsätts för rovdrift och har därför svårt att hinna med patienterna och den mänskliga kontakten. Landstingen satsar årligen stora summor på kultur oftast utan att fundera speciellt mycket över hur den kommer invånarna till del. Snarast handlar det om att fördela pengarna "rättvist" mellan komiker, orkestrar, diktare etc. Vi har funderat över hur landstingen skulle kunna få ut mer av kultursatsningarna genom att använda dem på sjukhusens patienter. Alla patienter behöver uppmuntras och piggas upp i olika situationer. Vi vill dock hålla fram några grupper som ligger oss extra varmt om hjärtat. Det är väl känt sedan länge, att barn på sjukhus kan tillfriskna snabbare om de kan göras mer positiva och levnadsglada. Socialstyrelsen tog redan på 70-talet fram rapporter om detta. Det finns t ex barn som genomgår omfattande operationer och cytostatikabehandlingar som är mycket svåra att uthärda. Låt oss ta cancer, trafikskador och gomspaltoperationer som exempel. Sjuka barn bortom all räddning och deras föräldrar är en annan grupp som verkligen behöver positiva upplevelser under barnets sista tid i livet. Även om vårdtiderna numera är relativt korta finns det trots allt patienter med sjukdomar, som kräver långa sjukhusvistelser. Exempel på detta är patienter på psykiatriska kliniker och trafikskadade. Dessa patientgrupper skulle också säkert uppskatta kultursatsningar. Ytterligare en patientgrupp som kan inräknas i denna grupp är patienter med kroniska sjukdomar som kräver sjukhusvård. Vuxna människor i livets slutskede behöver som vi ser det mer kultur än friska människor men har svårt att komma åt den om de är för sjuka för att gå på teater, konserter etc. Vi har motiverat varför vi anser att kultursatsningarna bör styras över mot sjuka människor och vilka effekter detta skulle kunna ge. Det förtjänar att påpekas, att vi vill göra en omfördelning inom ramen för befintliga resurser men använda pengarna på ett effektivare och mänskligare sätt. Vad vi framfört om landstingen gäller till viss del också primärkommunerna och deras vård. Det är vår tro och förhoppning att Sverigedemokraterna i ledningen håller med oss. Att landstingen ska avsätta en stor del av kulturbudgeten till patienterna och prioritera de av oss föreslagna grupperna. Jag föreslår KLK 2016 besluta att landstingen ska avsätta en stor del av kulturbudgeten till patienterna och prioritera de av oss föreslagna grupperna. 176 Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens åsikt om att kulturen inom sjukvården är viktig och att det dessutom är angeläget att den verkligen kommer patienterna till del. Exempelvis kan sjukhusclowner utgöra ett viktigt stöd för barn under deras vistelser på sjukhus. Hur stor del av landstingsbudgeten som ska satsas på just kultur för patienter anser partistyrelsen dock vara upp till respektive landsting att avgöra och besluta om själva. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. LHS31 - Tandvård Motionär Inga-Maj Krüger Mark samt västra götalandsregionen / 71069 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Mattias Krantz 57937 Natalia Estebanez Henriksson 60182 Motionstext Tandhygienisten "fluortanten" som under många år var verksam i grundskolan med information och dialog har i princip försvunnit. "Fluortant är slang för tandvårdspersonal, oftast en tandhygienist eller tandsköterska, som genom uppsökande verksamhet genomför fluorsköljning bland låg- och mellanstadieelever, med syfte att skydda tändernas emalj och förebygga karies. Fluortanten håller även föreläsningar om tandvård, främst i skolorna. Från 1960-talet fram till slutet av 1980-talet var fluortanten ett obligatoriskt inslag bland skoleleverna i Sverige. Av besparingsskäl upphörde den obligatoriska fluorsköljningen. Under 2000-talet har fluortanten åter börjat besöka vissa skolor." (Wikipedia) Dagens tandvård och föräldrars kunskap bör som i landstingspolitiska programmet föreslår ökas. Dock måste vi inse att vi inte alltid når fram till vårdnadshavare och i denna motion med detta förslag, möjliggör vi för barnen att själva förstå vikten av bra tandhygien. Information om god munvård bör ges på alla nivåer oavsett ålder under skoltiden. Effekten skulle generera hållbara ekonomiska besparingar samt minskat lidande. Att föra in passande text ex. I stycket under information till föräldrar bör ökas. Information samt undervisande i egenansvar i tandvård hos barn är en fördel och kan med lätthet införas med hjälp av "fluortanten"information samt fluorsköljning från skolstart. Jag föreslår KLK 2016 besluta att Fluortanten bör införas inom alla grundskolans årskullar. 177 Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen anser att det är viktigt att främja information om god tandvård och förebyggande tandvårdsarbete, i synnerhet till barn och ungdomar. Även om motionären har goda intentioner anser partistyrelsen emellertid inte att man bör styra över hur detta preventiva arbete i skolan ska gå till i detalj. Hur detta arbete ska utformas bör istället beslutas lokalt och därför blir attsatsen väl långtgående. Däremot kan partistyrelsen inte se något hinder för att sverigedemokraterna i de kommuner där behov finns, jobbar för att införa fluortanten eller andra förebyggande åtgärder. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att anse motionen besvarad. LHS32 - Aktiv dödshjälp Motionär Natalia Estebanez Henriksson Mark / 60182 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Sara-Lena Bjälkö 48725 Mattias Krantz 57937 Motionstext Idag brukas och används passiv dödshjälp som innebär att livet förkortas genom att man undviker medicinska och tekniska hjälpmedel för att hålla en döende person vid liv. Beslut om detta fattas av läkare tillsammans med patienten eller dennes anhöriga. Aktiv dödshjälp även kallat dödshjälp innebär att man avsiktligt påskyndar döden genom att administrera höga doser morfin, barbiturater eller en så kallad cocktailpåse, en blandning av droger. Aktiv dödshjälp är ett omdiskuterat ämne i hela världen och är förbjudet i stora delar av världen, bland annat i Sverige. I Madrid 1987 på World Medical Association kallade man det oetiskt, men nu ser vi att fler länder erbjuder aktiv dödshjälp. År 2002 gjordes aktiv dödshjälp lagligt i Nederländerna och året därpå även i Belgien. Luxemburg tillät dödshjälp 2008. Ett antal undersökningar har gjort i Sverige där man kan se att majoriteten av befolkningen är för aktiv dödshjälp. Idag kan du neka behandling som patient som resulterar i att du går mot en ibland plågsam död. Var det etiska ligger i att den fria viljan kan välja att neka livshjälp men inte få dödshjälp är en relevant fråga. När denna svåra situation uppstår är de viktigt för anhöriga och patienter samt för oss förtroendevalda att veta om vi Sverigedemokraterna är emot eller för aktiv dödshjälp. Sverigedemokraterna har inte tagit något tidigare ställningstagande, frågan är inte helt okomplicerad men ett ställningstagande bör vi ta. Ovissheten och maktlösheten som uppstår hos både patient och anhöriga där en människas liv inte är förenligt med den fria vilja eller ens egna livsvillkor. Det är fråga som dyker upp med jämna mellanrum i det offentliga rummet. Vi vill att Sverigedemokraterna tar ställning i frågan om för eller emot aktiv dödshjälp. 178 Jag föreslår KLK 2016 besluta att ställa sig positiv till aktiv dödshjälp. att ställa sig negativ till aktiv dödshjälp. att delegera till partistyrelsen att utforma lydelse kring vårt ställningstagande i principprogram för Sverigedemokraterna. Partistyrelsens yttrande Frågan om aktiv dödshjälp är en mycket komplex och svår frågeställning som kräver moget och mycket noggrant övervägande. Kommun- och landstingskonferensen syftar emellertid endast till att behandla politiska förslag som är möjliga för Sverigedemokraterna att driva på kommun- och landstingsnivå. Med anledning av detta bör motionen tyvärr avslås, då frågan kräver lagändring utförd av riksdagen och alltså inte är en fråga att besluta om för kommuner- och landsting. Partistyrelsen tar emellertid tacksamt emot liknande motioner och förslag i samband med Landsdagarna 2017, där just frågor på just rikspolitisk nivå debatteras och beslutas. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. LHS33 - Migranter samt papperslösa Motionär Rolf Dahl Region Östergötland / 26402 Motionstext Migranter samt papperslösa innebär stora kostnader även för sjukvården och ofta begränsar vården för de som betalat för denna genom sina skattepengar. Vad det gäller papperslösa som knappt betalar 50 kronor för vård, så är det diskriminering mot medborgarna, i synnerhet mot ensamstående med barn, sjuka, arbetslösa, pensionärer etc. Upplever att partiet inte sätter fokus på dessa frågor genom att inte ge direktiv om hur detta skall hanteras. Jag föreslår KLK 2016 besluta att partiet sätter fokus på dessa frågor. att partiet ska ge direktiv på hur dessa frågor skall frambäras. Partistyrelsens yttrande Frågorna som motionären nämner om vård till s.k. papperslösa är frågor som partiet drivit, uppmärksammat och satt fokus på under lång tid i budgetar, riksdagsmotioner, i en vårkampanj och i olika debattartiklar. Senast under våren 2016, i samband med att partiet 179 presenterade sin vårbudget, kom partiet med ytterligare förslag om att ytterligare begränsa tillgången till kostnadsfri vård för dem som exempelvis befinner sig illegalt i landet. Partistyrelsen delar således inte motionärens syn om att partiet inte gett frågorna tillräcklig fokus och vill samtidigt hänvisa till partiets senaste vårbudget och våra utspel kring denna som aktuellt exempel på partiets nuvarande politiska linje. Kommun- och landstingskonferensen syftar vidare endast till att behandla politiska förslag som är möjliga för Sverigedemokraterna att driva på kommun- och landstingsnivå. Med anledning av detta bör motionen tyvärr avslås, då frågan kräver lagändring utförd av riksdagen och alltså inte är en fråga att besluta om för kommuner- och landsting. Partistyrelsen tar emellertid tacksamt emot liknande motioner och förslag i samband med Landsdagarna 2017, där just frågor på just rikspolitisk nivå debatteras och beslutas. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. LHS34 - Öppna för en skatt på livsmedel med högt sockerinnehåll Motionär Samuel Godrén Region Jönköping / 34012 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Sven-Evert Gunnarsson 31073, Anne Karlsson 50233, Helena Elmqvist 61355, Elisabeth Werner 71796 Motionstext I dag har runt halva befolkningen övervikt eller fetma. Det är vetenskapligt fastställt att vår mycket höga sockerkonsumtion är en starkt bidragande orsak. Vi vet också att ett högre pris på socker skulle minska konsumtionen med positiva vinster för folkhälsan som följd. Det folkliga stödet för en punktskatt på socker har ökat på senare år. Finland, Norge, Polen, Ungern och Mexiko har idag sockerskatt. Både USA och England har nyligen sett behovet av en skatt. Utvärderingar har entydigt visat på goda effekter med minskad sockerkonsumtion vilket på sikt gynnat dessa länders folkhälsa. Drycker som innehåller mer än fem gram socker per 100 ml beläggs med en särskild skatt i Storbritannien. Även den amerikanska staden Philadelphia kommer att införa en skatt på läskedrycker från årsskiftet. I Berkeley i Kalifornien har läskkonsumtionen minskat med 21 procent sedan en läskskatt infördes våren 2015. Det visar en ny studie: "Impact of the Berkeley Excise Tax on SugarSweetened Beverage Consumption". Forskarna vid Berkeley School of Public Health har även kommit fram till att de grupper som dricker mest sockersötad dryck och likaledes drabbas av de negativa konsekvenserna av högt sockerintag har ändrat sina vanor efter skattens införande. 180 Det finns många och tydliga positiva effekter av minskat sockerintag, precis som det finns för minskat tobaksbruk. Mot den bakgrunden borde även vi vara mogna att minska vår sockerkonsumtion. Miljarder kronor används varje år till EU-stöd för sockerproduktion. Om regeringen är oförmögen att få igenom ett stopp på dessa subventioner är en sockerskatt ett verktyg för att balansera detta bakvända system. Jag föreslår KLK 2016 besluta att Sverigedemokraterna ställer sig positiva till en särskild skatt på livsmedel med högt sockerinnehåll. Partistyrelsens yttrande Frågor om skatt på specifika livsmedel regleras i nationell lagstiftning beslutad av riksdagen. Kommun- och landstingskonferensen syftar emellertid endast till att behandla politiska förslag som är möjliga för Sverigedemokraterna att driva på kommun- och landstingsnivå. Med anledning av detta bör motionen tyvärr avslås, då frågan kräver riksdagsbeslut och alltså inte är en fråga att besluta om för kommuner och landsting. Partistyrelsen tar emellertid tacksamt emot liknande motioner och förslag i samband med Landsdagarna 2017, där just frågor på just rikspolitisk nivå debatteras och beslutas Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. LHS35 - Motion om att Sverigedemokraterna ska verka för att införa Värdebaserad vård Motionär Matz Dovstrand Västra Götalandsregionen / 60100 Motionstext Detta koncept, value-based health care (värdebaserad vård), syftar till att skapa ökat värde genom att fokusera på hur vården organiseras, utförs och ersätts i relation till uppnådda resultat vad gäller patienternas hälsa och upplevelser av vården. Det övergripande målet är att åstadkomma en vård med högre kvalitet, förbättrad patientsäkerhet och högre kostnadseffektivitet. Centralt i värdebaserad vård är att god vårdkvalitet minskar patientlidandet och vårdens kostnader. Det finns många exempel på att förbättrad vårdkvalitet inte fördyrar vården, utan snarare minskar kostnaderna. Flera viktiga komponenter Värde definieras som utfall i relation till kostnad. Ett ökat värde kan uppnås genom bättre utfall till samma kostnad eller samma utfall till lägre kostnad. Värdebaserad vård kan bäst beskrivas som ett ramverk för en rad insatser, åtgärder och metoder inom vården, som leder till högre värde för patienten . Viktiga komponenter för ramverket är: 181 - Vetenskaplig evidens, ändamålsenlig informatik och effektiva IT-system. Detta innefattar vård i enlighet med bästa praxis (best practice), registrering och analys av såväl vårdutfall som patienternas upplevelser av vården samt transparens avseende uppnådda resultat för personalen. - Patientcentrerad vård som bygger på samarbete mellan olika vårdgivare och med delaktiga och informerade patienter. - Incitaments- och stimulansåtgärder innefattande ersättningssystem som uppmuntrar till att skapa värde snarare än produktion samt åtgärder som ökar personalens motivation och trivsel. - En vårdkultur som präglas av en vilja till förbättringar och lärande. Ett informerat ledarskap behövs för att skapa en lärande vårdkultur. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg , Västra Götalandsregionen, har sjukhuschefen Barbro Fridén drivit flera projekt med metoden värdebaserad vård. I sitt första projekt på ortopediska avdelningen och där med höftfrakturer fick man förbättrade resultat för patienterna, men även sänkta kostnader för Sjukhuset/regionen. Den vårdinrättning som har gått längst i den värdebaserade vården är kanske Karolinska Universitetssjukhuset: "I dag är Karolinska Universitetssjukhusets organisation till stor del utformad efter professionen och inte patienterna. Den nya tematiska organisationen utgår från patientens resa genom vården med tydliga patientflöden och kontinuerlig uppföljning av vårdens resultat och värde för patienten. Det innebär att den traditionella sjukhusorganisationen ställs på ända. Divisioner och kliniker försvinner och i stället byggs organisationen runt teman där specialister från olika professioner samarbetar runt patienterna. Man har en helt ny struktur för organisationen av den specialiserade sjukhusvården – där patientflödet styr verksamheten i stället för tvärtom." Man organiserar om hela sjukhuset efter konceptet med att patienten ska vara i centrum av processen. Man har nu flera "spår" klara i organisationen Jag föreslår KLK 2016 besluta att Sverigedemokraterna ska verka för att värdebaserad vård används inom sjukhusvård och övrig sjukvård. Att den värdebaserade vården ska bygga på vetenskaplig evidens, patientomdömen, mätbara utfall och Bästa praxis. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen anser att värdebaserad vård är ett intressant koncept som förefaller ha många fördelar både för patienter och för landstingens ekonomi. Flera landsting provar redan idag att arbeta med värdebaserad vård. Det har dock framförts kritik mot modellen ifrån flera håll, bland annat från Vårdförbundet, rörande att det saknas tillräcklig evidens för att modellen ska fungera effektivt. Partistyrelsen önskar av denna anledning att modellen först ska utredas närmare och att dess för- och nackdelar ska tydliggöras bättre innan Sverigedemokraterna tar tydlig ställning och driver frågan om att fler landsting ska arbeta utifrån konceptet. 182 Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. LHS36 - Motion om att införa arbetsväxling inom sjukvården Motionär Matz Dovstrand Västra Götalandsregionen / 60100 Motionstext Det råder brist inom många personalkategorier inom sjukvården . Det gäller bland annat läkare, sjuksköterskor och specialsjuksköterskor. Inom en del landsting har ett arbete påbörjats att växla arbetsuppgifter så att arbetsuppgifter som görs av personal inom bristyrkena kan utföras av annan personal som det finns bättre tillgång till. Inom Västra Götalandsregionen pågår nyanställningar av och arbetsväxling till undersköterskor, läkarsekreterare och pharmaceuter. Inom primärvården Västra Götaland har även försök gjorts med "triagering" där patienter har tilldelats ett besök med en fysioterapeut eller annan personal utan föregående kontakt med läkare. Dessa försök har fallit väl ut. Region Gotland har ett väldigt långtgående arbete med arbetsväxling. Exempel där växling genomförts är: "- på Reumatologmottagningen där vissa typer av återbesök flyttats från läkare till sjuksköterska med specialkompetens. - På Kirurgmottagningen gör idag en medicinsk sekreterare registrering i vissa kvalitetsregister istället för läkare. - Överföring av läkaruppgifter till sjuksköterska på onkologmottagningen. - Inom Gynekologi och obstetrik har tidigare läkararbetsuppgifter överflyttats till barnmorska inom abortverksamhet, för patienter med framfall, cellförändringar och sexuellt överförda sjukdomar. Barnmorska slut signerar nu även förlossningsjournalerna istället för läkare. - Inom primärvården: bedömningsmottagning av sjukgymnast som ersätter läkarbesök och bokas av distriktssköterska eller distriktsläkare. Vissa arbetsuppgifter är flyttade från läkare till medicinska sekreterare. Region Gotland har en lista med arbetsväxling som är ännu längre än denna. " Inte minst kan kostnaderna för inhyrda sköterskor och läkare komma att minskas med arbetsväxling. Dessutom kan helt nya grupper rekryteras till sjukvården. Jag föreslår KLK 2016 besluta att Sverigedemokraterna verkar för att arbetsväxling införs inom lämpliga områden där personal saknas inom sjukvården. 183 Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen förstår motionärens goda intentioner och delar problembeskrivningen vad gäller arbetsbelastningen inom hälso- och sjukvården. Partistyrelsen anser dock att förslaget i sin nuvarande utformning är alltför detaljstyrande för att det ska kunna gagna hälso- och sjukvården. Detta då olika vårdenheter har olika förutsättningar vad gäller personaltillgång, roller och fördelning av arbetet dem sinsemellan. Därför måste också varje enskild vårdenhet och dess chefer själva få avgöra hur de bäst fördelar sina resurser, sin tid och personal samt hur de väljer att organisera sitt arbete. Detta anser vi också att professionen och dess olika yrkesroller själva bäst är lämpade att fatta beslut om. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. LHS37 - Tolkning Motionär Håkan Lösnitz Västra Götalandsregionen / 72024 Motionstext Att behov av en tolk inom sjukvården kan många gånger vara av stor vikt för patientsäkerheten men genererar också stora kostnader för sjukvården, pengar som kan användas till annat inom vården. Att säkerställa rätt vård för personer nya i landet är dock en kostnad som samhället bör bära men för att inte kostnaden skall bli för höga kan många gånger en telefontolk användas. Detta spara då mycket pengar eftersom tolken inte behöver resa till vårdinrättningen samt effektivare då tolken inte behöver någon restid utan kan tolka fler timmar per dag. Att använda videotolkning är naturligtvis ett bättre alternativ än telefon men ett helt opraktiskt och dyrt system t ex så skulle alla behandlingsrum behöva utrustas med videoutrustning samt att alla tolkar också skulle behöva detta. Ytterligare en aspekt som gör telefontolkning till ett bättre alternativ är att tolkens kön inte spelar någon roll vilket det kan vara vid kontakt eller videotolkning då personer från många andra kulturer inte accepterar tolk av det andra könet är närvarande. Utöver detta måste vi också ställa krav på nyanlända att lära sig det svenska språket, vilket är en viktig del i integrerings/assimileringsprocessen. Detta kan vi bl a göra genom att när en person fått svenskt medborgarskap upphör också rätten till gratis tolktjänst. Om patienten måste betala för denna tjänst blir det ett oerhört starkt incitament att lära sig språket bra och snabbt. Jag föreslår KLK 2016 besluta att i största mån använda telefontolk inom sjukvården för att spara pengar för inom landsting/regioner. att rätten till gratis tolktjänst för nyanlända personer upphör när personen erhållit svenskt medborgarskap. Partistyrelsens yttrande 184 Vad avser yrkande ett (att i största mån använda telefontolk inom sjukvården för att spara pengar för landsting/regioner) så delar partistyrelsen motionärens intentioner. Partistyrelsen önskar dock även tillägga ”videotolkning” till förslaget, eftersom videotolkning i många fall kan vara att föredra samt uppnår samma kostnadsbesparing. Användande av videotolkning är dessutom något som partiet redan förespråkat i riksdagen. Vad avser yrkande två om tolkhjälp till nyanlända så är detta en riksdagsfråga som regleras i nationell lagstiftning beslutad av riksdagen. Kommun- och landstingskonferensen syftar endast till att behandla politiska förslag som är möjliga för Sverigedemokraterna att driva på kommun- och landstingsnivå. Med anledning av detta bör motionen tyvärr avslås, då frågan kräver riksdagsbeslut och alltså inte är en fråga att besluta om för kommuner och landsting. Partistyrelsen tar emellertid tacksamt emot liknande motioner och förslag i samband med Landsdagarna 2017, där just frågor på just rikspolitisk nivå debatteras och beslutas. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla yrkande ett med ett tillägg om att även videotolkning ska inkluderas i förslaget. att avslå yrkande två. LHS38 - Verka för ett införande av Case Management Motionär Björn Tenland Nurhadi Landstinget Blekinge / 62458 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Louise Erixon 47597, Camilla Karlman 61542 Motionstext En särskilt utsatt grupp i samhället är människor som lider av allvarligare psykiska funktionshinder. Det finns undersökningar som visat att dessa personer ofta är i behov av samordning, hjälp och stöd för att få den egna vardagen att fungera. Inte sällan lider dessa personer också av så kallad "samsjuklighet" vilket oftast innebär att det psykiska funktionshindret kombineras med missbruk eller beroendeproblematik. Efter att bland andra Anna Lindh mördats av en psykiskt sjuk man år 2003, tillsattes en nationell psykiatrisamordnare, Anders Milton, vilket resulterade i ett förslag om införande av Case Management i den nationella psykiatriutredningen. År 2006 fattade Sveriges regering beslut om att ett projekt skulle startas med syfte att införa aktivt uppsökande Case Managements i vården av psykiskt sjuka och psykiskt funktionshindrade i Sverige. Socialstyrelsen fick i uppdrag att initiera ett femårigt projekt med en utbildningssatsning för Case Managers som skulle arbeta enligt ACT-modellen (Assertive Community Treatment). Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser (CEPI), konstaterade dock i sin utvärdering att det inte var CM enligt ACT-modellen som i slutändan blev resultatet. Det arbetssätt som istället praktiserades efter utbildningssatsningarna var CM enligt modellen Integrerad Psykiatri (IP). Från nationellt håll har initiativ kring CM därefter legat på is, men 185 både på kommun -och landstingsnivå praktiseras olika varianter fortfarande i allra högsta grad. Case Management som arbetsmodell växte fram i 70-talets USA när tidigare slutenvårdspatienter skulle klara sig själva ute i samhället då mentalsjukhus lades ner. Man såg ett behov av en nyckelperson som samordnade insatser kring den enskilde för att vardagen och livet för denne skulle bli bättre. När det gäller CM i Sverige praktiseras flertalet olika modeller och på olika platser i landet har man valt sina egna sätt att jobba med dessa. Symptomatiskt för dem alla är dock att individen är i fokus, brukarens egna mål är utgångspunkten och att nätverk kring dessa byggs upp med personer som anses kunna behövas på olika sätt. Arbetssättet gör samverkan möjligt och ökar brukarens eget inflytande över behandlingen. I flera landsting och kommuner erbjuds idag Case Managers. Dessa kan beskrivas som "spindeln i nätet" och har som främsta uppgift att samordna tillgängliga resurser så att den enskilde kan få ett välfungerande liv. På individuell nivå avgörs vilka skräddarsydda åtgärder som krävs för att utvecklingen ska gå i rätt riktning. På vissa håll i landet har socialtjänst, psykiatri och primärvård ingått avtal så att den mest intensiva modellen av CM, ACTmodellen, kan användas. Andra har valt att använda sig av CM-modeller för just sina verksamheter, inte sällan enligt modellen Integrerad Psykiatri, vilket på många håll anses vara ett mycket lyckat arbetssätt. Den enskilt viktigaste anledningen till att erbjuda CM i landstingets regi är att individer som är i behov av samordning och stöd också ska kunna få det och förhoppningsvis bli mer självständiga, självsäkra och lyckliga människor. Det finns enligt undertecknade ingen anledning att inte låta dessa utsatta människor ta del av dessa arbetssätt som många gånger skulle kunna förbättra olyckliga livssituationer avsevärt. Man får dock inte borste från att ett minskat antal vårddygn inom psykiatrin också bör kunna innebära minskade kostnader för landstingen. Enligt en utvärdering från FoU Välfärd som sammanställt statistiska uppgifter från kommunernas och landstingens myndighetsregister, konstaterar man att CM bidragit till att minska kostnaderna för inläggning inom slutenvården och vistelse på HVB eller vård via LVM. Cirka 50% av befolkningen kommer någon gång under sin livstid att söka hjälp för psykiska besvär. Den vanligaste dödsorsaken för människor under 40 år är självmord. Den vanligaste orsaken till sjukpensionering för personer under 35 år är schizofreni. Det är nu dags att samhället och landstinget tar frågan om psykisk ohälsa på allvar och visar att vi är beredda att vidta konkreta och bevisat effektiva åtgärder för att hjälpa de allra mest utsatta. Jag föreslår KLK 2016 besluta Att Sverigedemokraterna i landsting, regioner och kommuner ska verka för ett införande av Case Management för psykiskt sjuka som av professionen bedöms kunna ha nytta av det. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen ställer sig positiva till att individer som är i behov av samordning och stöd enligt arbetsmodellen, Case Management, ska kunna få det. Case management används redan inom beroende- och missbruksvården och rekommenderas dessutom i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för beroende- och missbruksvården. Partistyrelsen ställer 186 sig därför även positiv till att Sverigedemokraterna verkar i kommuner, regioner och landsting för ett införande av Case Management för psykiskt sjuka som bedöms kunna ha nytta av denna modell. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. LHS39 - Översyn av kallelse till riskpatienter Motionär Björn Tenland Nurhadi Landstinget Blekinge / 62458 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Camilla Karlman 61542 Motionstext Idag kallas vissa patienter med god tandhälsa till folktandvården oftare än nödvändigt (i Blekinge är denna siffra ca 2 månader tidigare i snitt) medan de med hög risk inte kallas så ofta som de borde (upp till 5-6 månader försent i snitt i den högsta riskgruppen). För att lösa problemet bör man göra en riskanalys vid varje tillfälle där man avgör vilken riskgrupp patienten befinner sig i och kalla patienten efter lämplig tid och inte efter 12 månader per automatik. På detta sätt kan man upptäcka karies i ett tidigare stadie och rädda fler tänder. Jag föreslår KLK 2016 besluta att Sverigedemokraterna i landsting och regioner ska verka för att patienter inom folktandvården ska kallas efter lämplig tid baserat på den riskgrupp man befinner sig i. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen sympatiserar visserligen med motionärens intentioner om att effektivisera tandvården men anser samtidigt att det i praktiken är en mycket komplex fråga att definiera vilken ”riskgrupp” en person befinner sig i, då tandhälsa kan variera mycket från person till person beroende på väldigt många olika faktorer, såväl ärftliga som externa. Slutligen anser partistyrelsen att frågan om kallelse rör en individuell medicinsk bedömning som är, och bör vara, upp till varje medicinskt ansvarig tandläkare att avgöra i mötet med respektive patient. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. LHS40 - Alternativ till guttaperkametoden inom Folktandvården Motionär Björn Tenland Nurhadi Landstinget Blekinge / 62458 187 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Louise Erixon 47597 Motionstext Tandläkare får på högskolorna i Sverige lära sig endast en rotfyllningsteknik där ungefär var fjärde behandling misslyckas – guttaperka-metoden. Anledningen till att så många behandlingar misslyckas beror på att man använder ineffektivt bakteriedödande medel vilket medför att infektionen ibland finns kvar. Detta kan leda till flera allvarliga sjukdomar, framför allt hjärtinfarkt. Det finns idag flera andra metoder för att laga tänder och bland dessa finns N2-metoden som lärs ut i andra europeiska länder såsom exempelvis Tyskland. N2-metoden eliminerar infektion i tanden genom att rotfyllningsmedlet är kraftigt antiseptiskt under fem dygn efter lagning. Tusentals svenskar och hundratusentals tandläkare världen över kan vittna om goda resultat av N2, men ändå har metoden inte införts i Svenska landsting. Istället dras tänder som skulle kunna fungera ut och ersätts av dyra implantat – det vill säga om patienten har råd. Rotfyllningsmaterial regleras, som andra dentala material av det europeiska direktivet om medicintekniska produkter vilket även gäller N2-metoden, som redan 2010 passerade regelverket i EU. Argumentet som Socialstyrelsen tidigare använt mot N2 och dess användning är att formaldehyd (som är kraftigt allerent) är en del i behandlingstekniken. Enligt amerikanska Food and Drug Association som är en av världens strängaste läkemedelskontrollanter, är risken för patienten inte högre med N2 än med något annat rotfyllningsmedel. Till exempel är idag misslyckandefrekvensen för svenska rotfyllningar gjord på ungdomar inom folktandvården över 50 procent efter i genomsnitt 3,5 år. Tandläkare i Sverige som använder N2-metoden hävdar att den kan bespara de svenska skattebetalarna ca 95 procent av kostnaderna för misslyckade rotfyllningar. Eftersom allergier är ett gissel för många bör man se till att antibiotika undviks genom att inte ge bakterier en chans att växa i rotkanaler. Enligt uppgift från American Endodontic Society är allergi mot N2 ytterst sällsynt trots att det gjorts mer än 400 miljoner sådana rotfyllningar bara i USA. Däremot finns i guttaperka ett mycket potent cancerogent och hormonstörande ämne, Bisfenol A. Även kloroform sades redan på 1970-talet vara så cancerogent att det enligt utskick från Socialstyrelsen inte borde användas i några medicinska sammanhang. Trots detta använder tandläkare än i dag hartskloroform för att klistra fast sina guttaperkaspetsar. Formaldehyd, som förekommer med N2-metoden är förvisso också cancerogent. Men den lilla dos och svaga koncentration som behandlingen innebär har visat sig vara försumbar. Ett normalt päron innehåller tre gånger så mycket formaldehyd som en nygjord N2-rotfyllning. Också i människans blod finns mer formaldehyd än vad en N2-rotfyllning innebär. Jag föreslår KLK 2016 besluta att Sverigedemokraterna ska verka för att det ska erbjudas alternativa lagningsmetoder till guttaperkametoden i Sveriges landsting och regioner. Partistyrelsens yttrande 188 Partistyrelsen sympatiserar visserligen med motionärens intentioner om att effektivisera tandvården men anser samtidigt att det måste vara upp till den medicinska expertisen och till ansvarig tandläkare att avgöra vilken rotfyllnadsbehandling som patienter ska få. Partistyrelsen anser med andra ord att frågan är alldeles för fackspecifik för att beslut om den ska kunna fattas i detta forum. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. LHS41 - Familjehemsvård Motionär Natalia Estebanez Henriksson Marks kommun / 60182 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Lasse Henriksson 63611 Motionstext Motionären ser fördelar med vård i familjehem, men ser också nackdelarna utifrån arvodesersättning, dvs lön för arbetet. Ett familjehem får en omkostnadersättning som går till barnet och en arvodesdel, arvodesdelen är skattefri men inte pensionsgrundande. Denna vård är 24/7, aldrig någon semester, du förväntas ta det ansvaret barnets föräldrar inte hade förmåga att ha, fast utan rättigheter som medföljer en vårdnadshavare. Fosterhem är inte vårdnadshavare, vid en Lvu så är exempelvis socialen vårdnadshavare, medan i sol placeringar så är föräldrarna vårdnadshavare. Arbetet med de utsatta barnen faller oavsett på fosterhemmet, utan kommunikation samt rättigheter i vissa fall. Skillnaderna är enorma från placering till placering, från kommun till kommun och inte sällan ser placeringskommunerna att det är önskvärt att en vuxen är hemma med den/de placerade. Att tro att detta skall ske på frivillig basis är inte längre en realitet, det arbetet som dessa fosterhemsföräldrar gör borde primernas, istället ser man ofta gamla fosterhem leva på fattigpension. Genom att vi i kommunerna primerar att anställa fosterfamiljer får vi likvärdiga villkor oavsett placering. Fosterhem tar del av kommunernas fortlöpande utbildningar och skapar trygga anställningar. Jag föreslår KLK 2016 besluta att sverigedemokrater lyfter denna vårdform att Sverigedemokraterna arbetar för anställningar för familjehem. 189 att vi arbetar för skälig och marknadsmässig lön som blir pensionsgrundande. att vi arbetar för tydlig kommunikation gentemot familjehem innan agerande. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen välkomnar att motionären lyfter frågan om likvärdiga och goda villkor för dem som bedriver familjehem. I dagsläget regleras dock inte de aspekter som motionären efterfrågar i lag och det finns sålunda ingen tvingande lagstiftning på området. SKL ger i dagsläget endast rekommendationer till kommuner avseende dessa frågor (källa: http://skl.se/integrationsocialomsorg/socialomsorg/barnochunga/placeradebarnochunga/f amiljehemsvard/rekommendationer.1506.html). Om man önskar reglera dessa frågeställningar så måste detta emellertid ske genom lagstifting i Sveriges riksdag. Kommun- och landstingskonferensen syftar emellertid endast till att behandla politiska förslag som är möjliga för Sverigedemokraterna att driva på kommun- och landstingsnivå. Partistyrelsen tar dock tacksamt emot liknande motioner och förslag i samband med Landsdagarna 2017, där just frågor på just rikspolitisk nivå debatteras och beslutas. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. LHS42 - Gemensamt vårdinformationssystem Motionär Petter Nilsson Västerbottens Läns Landsting / 69171 Motionstext Landstingsgrupperna runtom Sverige utvecklar olika vårdinformationssystem, samtliga siktar på att vara det "framtida" vårdinformationssystemet som de övriga kommer basera sig på. Det är inga konstigheter att vårdinformationssystemen kommer olika i tid. Det är en svaghet med landstingen, de har inte den enhetliga styrningen där det behövs. Givetvis måste Vårdinformationssystemen anpassas efter verksamheten, men de måste också ha siktet mot en större marknad. I synnerhet med den nya patientlagen som kom 2015, den innebar att patientens rätt stärktes, och patienter fick rätt att söka öppen vård – både specialiserad och primärvård – och även lista sig på en vårdcentral utanför länets gränser. Vårdinformationssystemen förväntas koppla ihop Verksamhetsutveckling med ledningssystem, systematiska analyser av kliniska processer med handledning, kommunikation, informationsspecifikation samtidigt som man ska klara kraven för informationshantering. Detta under strikta kvalitetskrav. Med dessa kraven duger det inte att landstingsgrupperna tar fram enskilda vårdinformationssystem. Risken är att de kompabilitets- och interoperabilitetskrav som ställs idag ändras innan nästa system upphandlas. 190 Ett gemensamt vårdinformationssystem skulle kunna underlätta för kliniska studier och forskning, patienttrygghet, kvalitetssäkring och kostnadstäckning vid upphandling. Det kommer även underlätta för utbildningen av personal. Jag föreslår KLK 2016 besluta att under avsnitt 4 Infrastruktur skriva in att "Vi vill verka för att landstingen ska sluta upp och tillsammans upphandla ett vårdinformationssystem." att under avsnitt 4 Infrastruktur – Ståndpunkter skriva in att "Landstingen måste arbeta tillsammans för att få ett fullvärdigt vårdinformationssystem." Partistyrelsens yttrande I dagsläget är det upp till varje landsting/region att besluta om vilket vårdinformationssystem de vill ha. Partistyrelsen ställer sig positiv till idén om samordning, eftersom vi delar motionärens syn på de fördelar som ett gemensamt vårdinformationssystem skulle kunna medföra. Ett införande av ett gemensamt system för alla landsting/regioner som samordnas och upphandlas centralt på riksnivå innebär emellertid ett förstatligande och frågan måste således drivas av våra politiker i riksdagen. Kommun- och landstingskonferensen syftar emellertid endast till att behandla politiska förslag som är möjliga för Sverigedemokraterna att driva på kommun- och landstingsnivå. Partistyrelsen tar dock tacksamt emot liknande motioner och förslag i samband med Landsdagarna 2017, där just frågor på just rikspolitisk nivå debatteras och beslutas. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. LHS43 - Motion om att tillföra mer förslag avsnittet Hälso- och sjukvård Motionär Heikki Klaavuniemi Västra Götalandsregionen / 52609 Motionstext Motion om att tillföra mer förslag avsnittet Hälso- och sjukvård med fokus på förebyggande vård som ger möjligheter för fler vårdplatser på akutsjukhusen. I det landstingspolitiska inriktningsprogrammet nämns redan flera goda förslag, ex som att vården tidigt ska starta i ambulansen, mobila röntgenenheter m.m. Undertecknad föreslår nedan flera exempel på förslag till avsnitt 2 Hälso- och sjukvård som lämpligen kan tillföras. En relativt liten patientgrupp som tar nödgar väldigt mycket vård är våra äldre, när vi politiker talar om en demografisk förändring är det denna grupp vi ofta menar. För att nå denna grupp krävs det att vi navigerar om vårflödena, äldre har tendenser i större grad att söka vård på fel instanser, därav uppstår också överbeläggningar till följd av det. 191 Evidens enligt en ny nationell utredning pekar på att vårflöden, ja hela vårdavdelningar med fördel kan flyttas från traditionella akutsjukhus till primärvården. På primärvården krävs ökat engagemang för mobila enheter, dessa kan lätt serva boende på äldreboenden och även andra äldre boendes hemma. I Västra Frölunda gjorde man en sådan satsning med goda resultat, man kunde snart efter införandet av mobila enheter se effekter av initiativet. Med god samverkan med de kommunala biståndsbedömarna fick man också snabbt till en god vårdkedja efter utskrivning från sjukhus. Men tack vare att personalen började åka hem till den äldre kunde man på ett bättre sätt hantera problemen med överbehandling med mediciner. I Knislinge har man varit pionjärer i området om att flytta sjukhusvård till primärvården; De har inrättat en äldrevårdcentral. Äldrevårdcentralen riktar sig till personer som är 75 år och äldre och har ett eget direktnummer för att de äldre ska slippa långa kötider. De äldre behöver inte heller gå genom receptionen utan kan gå direkt till eget väntrum. Tanken är att de äldre där ska få träffa samma personal varje gång för att skapa kontinuitet och ökad trygghet. Eftersom allt är samlat på samma ställe kan de bättre lära känna de äldres behov. De äldre slipper lotsas runt i stora sjukhusmiljöer då man avsikten med äldrevårdcentralen är att lokalisera de behövda yrkesrollerna och utrustningen där. Jag föreslår KLK 2016 besluta att KLK tillför Mobila primärvårdsenheter samt Äldrevårdcentraler som förslag till förbättring som leder till effektivare primärvård och fler vårdplatser på sjukhus. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att införandet av mobila primärvårdsenheter och äldrevårdcentraler kan avlasta den övriga sjukvården och ge en mer tillgänglig och effektiv hjälp till vissa patientgrupper, som exempelvis de äldre. Dock anser partistyrelsen att detta redan återspeglas av befintliga skrivningar i partiets inriktningsprogram för en sverigedemokratisk landstingspolitik, där vikten av att kunna använda just olika typer av mobila enheter inom sjukvården lyfts; exempelvis inom psykiatri, röntgen och tandvård (se information under kapitel 2.2.1 ”Barn- och ungdomspsykiatrin” sida 12, ”Hälso- och sjukvård” sida 6-7, samt kapitel 2.5 ”Tandvård” på sida 19-20). Även vad gäller äldrevårdscentraler återfinns skrivningar: ”Satsningar på äldrevårdscentraler med speciellt ansvar för hälsofrämjande och förebyggande verksamhet bör ske” (se kapitel 2.6 ”Förebyggande hälsovård”). Med det sagt anses motionen vara besvarad. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att anse motionen vara besvarad. 192 LHS44 - Hälso- och sjukvård/ Motion om att tillföra fler förslag i avsnittet 2.2 Psykisk Ohälsa Motionär Heikki Klaavuniemi Västra Götalandsregionen / 52609 Motionstext Den psykiska ohälsan i Sverige ökar dramatiskt, allra mest alarmerande är ökningen som sker bland våra ungdomar. Mörkertalen är enorma, kanske beror detta på tabufaktorn som finns att vi inte gärna talar om sitt hälsotillstånd? För många unga och även för äldre personer ter det sig naturligt att "umgås" på internet likväl ter det sig lika naturligt att söka kunskap om sin hälsa på internet. Troligen finns det enorma synergieffekter mellan dessa förehavanden, synergieffekterna kan motverka framtida allvarliga tillstånd av psykisk ohälsa. Tabufaktorn som hindrar folk att tala om sin psykiska ohälsa kan motverkas genom att bygga upp E-hälsosystem där e-kuratorer och e-psykologer som behärskar kognitiv beteendeterapi möter patienten på nätet. Flera landsting och regioner tar nu fram ordentliga strategier hur E-hälsa kan utvecklas även inom andra områden. Jag föreslår KLK 2016 besluta att KLK tillför förslag i avsnitt 2.2 som handlar om att använda sig av E-hälsa för att motverka psykisk ohälsa. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen anser att det kan vara positivt att pröva e-hälsa och internet som verktyg samt som komplement till övriga vårdformer för att nå ut till och hjälpa patienter med psykisk ohälsa. Det finns även flera landsting som erbjuder e-hälsa/KBT-behandling via internet idag. Partistyrelsen ställer sig därför positiv till motionen, även om det samtidigt är viktigt att poängtera att e-hälsosatsningar inte får ersätta, utan endast komplettera, övriga vårdformer för denna patientgrupp. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. LHS45 - Hälso- och sjukvård/ Motion om att utveckla förslag i 2.6 Förebyggande hälso- och sjukvård Motionär Heikki Klaavuniemi Västra Götalandsregionen / 52609 193 Motionstext Redan i remissutskicket i inriktningsprogrammet för landstingspolitikern föreslås det skrivningar om gratis PSA-prov för män som uppnått medicinskt betingad ålder. Detta ställer sig undertecknat helhjärtat bakom, men jag anser att skrivningar om obligatoriska och kvalitativa Screeningsprogram tillförs. Ett obligatoriskt screeningsprogram inom prostatacancerområdet har tills ganska nyligen motverkats av Socialstyrelsen och beslutfattande landsting- och regionpolitiker. Screeningsprogram med PSA-test har känts som ett oeffektivt tillgrepp. Man befarar att man skulle ha överbehandlat män som egentligen inte hade aggressiv cancer, men faktum är att man också hade räddat män från att få en diagnos att dennes cancer inte gick att behandla. Överbehandlingsrisken bestod mest i att man tar biopsiprov på fullt friska män pga osäkerhet i vad provet visar. PSA testet är möjligen förlegat, man har använt det i 25år. Lärdomarna under dessa 25 år kan anses vara att det funkar alldeles ypperligt som test i samband med Screeningsprogram. Men lärdomarna medger också att den inte är effektiv och träffsäker. Tidigare i år lanserades en ny studie i området kallat "Sthlm 3". Det är en metod där man djupare kan analysera blodprovet. Man förstår mer idag vilka markörer i blodprovet som är grundade i aggressiv cancer. Under studien av Sthlm 3 där 59000 män deltog såg man att testet blev träffsäkrare och därmed också effektivare. Med Sthlm 3 kan man minska antal biopsiprov med 1/3 för man kan snabbare se med första blodprovet om det nödgas att tas ytterligare prov. Enligt studieinitiativtagarna så hade man kunnat förhindra hälften av alla biopsiprov om man använt sig av metoden i ett nationellt perspektiv. Sthlm 3 är därför ovanligt träffsäker jämfört med det traditionella PSA-provet. Inom prostatacancer sjukvården har det länge behövts ett test som minskar överanvändningen av behandlingar av friska män. Tack vare säkrare test minskar man det och även den "mänskliga" oron. Tack vare denna nya evidensen skapas det också nya incitament för lämpliga Screeningsprogram för att upptäcka prostatacancer i tid. Tack vare att evidensen övertygande har ändrats i området så håller Socialstyrelsen nu på och reviderar sina rekommendationer gällande PSA test som Screeningsprogram. Rekommendationerna går snart ut på remiss. Jag föreslår KLK 2016 besluta att KLK under avsnitt 2.6 förordar obligatorisk Screeningsprogram för att motverka prostatacancer. Partistyrelsens yttrande För närvarande genomför Socialstyrelsen fortfarande en översyn av resultaten från studien ”Stockholm 3”. Efter att Socialstyrelsen genomfört översynen är nästa steg för myndigheten att eventuellt (beroende på översynens resultat) ändra sina rekommendationer. Partistyrelsen anser därför att partiet först bör avvakta Socialstyrelsens resultat och vad 194 myndigheten kommer fram till innan vi förordar att screeningprogram ska bli obligatoriska eller fattar några övriga skarpa beslut avseende frågan. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. LHS46 - Inför kostnadsfri profylax, diagnosticering och behandling av parodontit i SD:s sjukvårdsprogram Motionär Mats Erlandsson 50878 / Skåne län sydväst 1 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Patrik Jönsson 31217 / Skåne län nordost Motionstext Mellan 40 och 50% av den vuxna befolkningen berörs av tandlossning orsakad av parodontit. Parodontiten beror på en infektion och kroppens reaktion på denna infektion. Det finns också ett samband med andra sjukdomar bl. a. hjärt- kärlsjukdomar. Exakt hur sambanden ser ut är inte känt, men forskning pågår. Utvecklingen av parodontit kan förebyggas genom god tandhygien och hjälp av tandhygienist/ tandläkare. Denna profylax är relativt billig, men prioriteras ofta bort av individer med låga eller inga inkomster. Man kan jämföra med t ex influensa där patienter redan idag får profylax i form av kostnadsfri vaccination. Om parodontiten får fortsätta oupptäckt och obehandlad kan detta senare leda till tandförlust och t.ex. hjärtkärlsjukdomar. Då kan stora kostnader som hamnar inom sjukvården uppstå. Att undvika detta torde ur såväl mänskligt som ekonomiskt perspektiv vara en god idé. Sverigedemokraterna anser att munhålan är en del av kroppen och att profylax, diagnosticering samt behandling av tänder därför borde ingå i högkostnadsskyddet. Då det enligt vår bedömning för närvarande inte finns utrymme i sjukvårdens budget att täcka kostnaden för parodontitens följder så som behov av bettrekonstruktion med bryggor m.m. så väljer vi att i nuläget avstå från att föreslå att detta ingår i högkostnadsskyddet. Däremot är det vår bedömning att kostnadsfri profylax, diagnosticering och behandling av parodontit kan ge såväl kostnadsbesparingar i flera andra delar av sjukvården såväl som minskat mänskligt lidande för den drabbade, varför det finns goda ekonomiska incitament att genomföra vad som i motionen föreslås. Vi föreslår KLK 2016 besluta att kostnadsfri profylax, diagnosticering och behandling av parodontit tas in på lämplig plats i SD:s inriktningsprogram för landstingspolitiken. Partistyrelsens yttrande 195 Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om att det är bra att landsting och regioner satsar på tandvård och arbetar förebyggande för att främja en god tandhälsa hos befolkningen. Det kan även, såsom motionären framför, ge såväl kostnadsbesparingar i flera andra delar av sjukvården som minskat mänskligt lidande för den drabbade. Partistyrelsen anser därför att motionen bör bifallas. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. Infrastruktur och kollektivtrafik LIK01 - Motion angående etablerandet av vätgasstationer i Sveriges landsting Motionär Stina Isaksson SD ledamot Hylte , Olle Hällnäs SD ledamot Varberg Hylte / Stina Isaksson 71619 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Olle Hällnäs 71765 Motionstext I Sverige finns dessvärre endast ett fåtal vätgasstationer, regeringen har föreslagit att ytterligare ett trettiotal ska byggas, men en ännu större etablering är nödvändig. Danmark ligger i framkant då de numera har nationell täckning på vätgasstationer. Efter en genomförd pilotstudie etablerar nu Sandvikens Kommun en tankstation för bränslecellsfordon som beräknas stå färdig i oktober 2016. Flera kommuner testar idag bränslecellsbilar, förutom Sandviken även Göteborg, Malmö och Mariestad med flera. Norska regeringen satsar stort med 810 miljoner kronor som ska resultera i 100 vätgasstationer samt ett minimum av 50000 vätgasfordon inom en 10 årsperiod. I Europa har utvecklingen med vätgasstationer ökat enormt, det byggs ut som aldrig förr. Mycket på grund utav att det finns färdiga bränslecellsfordon att köpa eller leasa från olika tillverkare. Numera har Mercedes-Benz, Toyota, Volvo, Hyundai, Nissan, BMW samt Honda antingen färdiga bränslecellsbilar eller planerade för tillverkning inom snar framtid. Japans premiärminister Shinzo Abe ställer sig bakom Toyota och menar att världen går mot en "vätgas-era". Landet investerar nu stort och bygger vätgasstationer för självbetjäning, förenklar regelverket runt bränsleceller och erbjuder drygt 25 000 dollar till tidiga Toyota bränslecell bilköpare. I USA satsas det för fullt, Kalifornien är dock redan med på vätgaståget och nu investerar delstaten miljontals dollar i att bygga fler vätgasstationer. En viktig del i bränslecellstekniken är att den kan användas till mycket mer än bara bilar. Exempelvis kan man byta ut dieseldrivna elgeneratorer som idag används som backup 196 ström på sjukhus, serverhallar och liknande. Fördelen är bland annat att vätgas inte blir gammal till skillnad från dieseln som är en färskvara med ett bäst före datum. Bränslecellstacken kan även stå inomhus vilket är mer komplicerat med ett dieselverk som dessutom har en hög ljudnivå, vilket man helt slipper med bränslecellstekniken. Ett tidigare argument emot vätgas var att den ofta är dyr att framställa med en tillverkningsprocess som kräver mycket energi samt dyra metaller som katalysatorer i framställningen. Men tack vara svensk forskning från KTH så har de kommit på ett nytt sätt att separera väte och syre i vatten med billiga material som nickel och vanadin, istället för iridium och ruthenium. Upptäckten gör vätgasproduktion billigare och effektivare för tillverkning i stor skala. Tekniken finns, det som behövs är infrastruktur med vätgasstationer. Enligt förfrågningar till AGA så kostar en tankstation med kapacitet 350 m3 H2/ h vid 700 bar, med kringkostnader som elanslutning, markarbeten etc 8 -10 Miljoner kronor. En mindre semi-mobil container där allt finns på containern - bör gå på ca 5 Miljoner kronor, kapacitet c.a 60 m3H2/ h, 700bar. Även här behövs el och mark, men något lägre effekter. Notera att en liten station klarar ca 20 tankningar per dygn medan den större klarar över 100 tankningar. Jag föreslår KLK 2016 besluta att Sverigedemokraterna aktivt ska verka för etablerandet av vätgasstationer runt om i Sveriges landsting. att Sverigedemokraterna aktivt ska verka för fler bränslecellsfordon i Sveriges landsting. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens uppfattning att vätgas i vissa fall kan vara en attraktiv och miljövänlig teknik för allt från bilar till generatorer. Däremot tror partistyrelsen inte att det är rätt väg att i nuläget så tydligt fokusera på en specifik teknik; för att nämna några andra alternativ finns eldrift med batteri samt olika biobränslen – tekniker som i dagsläget är vida mer beprövade och spridda än vätgas. Partistyrelsen anser snarare att man bör skapa generella incitament för att främja förnybara bränslen och miljövänlig teknik. Vätgas kan mycket väl visa sig vara lösningen på många av framtidens problem, men än så länge finns inga storskaliga erfarenheter av tekniken. Det vore därför riskabelt att uppmana byggandet av just vätgasstationer och inköp av bränslecellsfordon. Detta riskerar att skapa dödviktsförluster på bekostnad av alternativ som annars hade varit bättre lämpade. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. LIK02 - Regionen bör köpa in elbilar Motionär Matz Dovstrand Västra Götalandsregionen / 60100 Eventuell medmotionär och medlemsnummer 197 Flemming Ravn 73337 Motionstext Världen står inför en enorm förändring på bilmarknaden med en snabbt ökande försäljning av elbilar. Vi Sverigedemokrater med vår pragmatiska politik måste nu skapa förutsättningarna för denna övergång. Utvecklingen av laddbara bilar har gått framåt med rasande fart de senaste åren. Drivkraften är främst en större efterfrågan samt en allt bättre prisbild som gör att den miljövänliga elbilen framstår som reell ersättare till bensin och dieselbilar. Som Sveriges ledande parti för miljöfrågor vill vi Sverigedemokrater skapa ännu bättre förutsättningar för att driva på den utvecklingen. Nybilsförsäljningen av laddbara elbilar går bättre än någonsin i Sverige. Faktum är att Sverige glädjande nog är tvåa i världen på försäljning av laddbara bilar 2016 per capita, efter Norge. Norge har per den 1 maj 2016 ca 100 000 elbilar i drift. Sverige har gått från att ha ca 1 500 laddbara fordon 2012 till lite över 22 000 tredje kvartalet 2016. Prognosen är ca 30 000 laddbara till årsskiftet 2016/2017. Redan 2025 enligt en uppskattad siffra från bilbranschen kommer det finnas ca 500 000 bilar med batteri som hel eller delvis kraftkälla. Vi står inför en enorm försäljningsökning av laddbara bilar. Försäljningen ligger nu på nästan 1 000 bilar per månad i Sverige under 2016. Sverige har en liten andel koldioxidutsläpp i vår elproduktion eftersom vi har en så stor del vatten och kärnkraft i vår energiproduktion. I en studie från Nya Zeeland lyfts Sverige fram som ett av de länderna som får absolut störst miljöeffekt vid en övergång från en oljebaserad fordonsflotta till en elbilsflotta. Elbilen når sin fulla effekt som miljövänligt fordon när den laddas med rätt el. I Sveriges fall blir effekten så stor då vi har en så stor andel energiproduktion som är helt fri från utsläpp att nästan ingen koldioxid släpps ut alls när man laddar och kör en elbil. Nybilskostnaden har varit relativt hög för elbilar jämfört med bensin och dieselbilar. Detta är på väg att ändras. Kommande nya mer konkurrensmässiga modeller både i pris och funktion tillsammans med ett större utbud gör att efterfrågan kommer öka i andra konsumentgrupper än tidigare. Inköpskostnaden om man jämför en bensinbil kontra en elbil är i stort sett densamma överlag förutom på en punkt, motorn i en bensinbil mot batteriet i elbilen. Därför kan man jämföra kostnaden mellan dessa två. Batteriet i elbil jämfört med en konventionell bensin/dieselbilmotor har nått paritet för första gången 2015 för en mellanklassbil. Med fortsatt utveckling och prispress på ny batteriteknik kommer snart break-even även nås för lågbudgetbilar. När elbilens inköpskostnad ligger i paritet med motsvarande bensin/dieselbil kommer förstås den låga kostnaden, en till två kronor per mil konkurrera ut dessa helt. Detta tillsammans med miljöbilspremien på 40 000 alternativt 60 000 via det statliga miljöbilsrabattsystemet gör att elbilen får extra fördelar. Det finns flera laddbara elbilsmodeller idag på marknaden och fler kommer då i stort sett alla biltillverkare har elbilsprojekt igång. Elbilar som kommer kunna mäta sig mot en vanlig bensin eller dieselbil både vad gäller pris och körsträcka. 198 Detta sammantaget gör att Sverige står inför en kraftig ökning av laddbara bilar och vi Sverigedemokrater ska stå redo för denna utveckling. Landstinget/regioen bör gå före med gott exempel och anskaffa elbilar till sin egen verksamhet i de fall det finns elbilar som matchar de behov som finns. Jag föreslår KLK 2016 besluta att Sverigedemokraterna verkar för att landstinget / Regionen bör köpa in elbilar till sin verksamhet om behoven matchar de elbilar som finns på marknaden Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens uppfattning att elbilar i framtiden mer och mer kommer prägla vår fordonsflotta och att dessa i ett land som Sverige, med vår rena elproduktion, är ett miljövänligt alternativ till fossilt drivna fordon. Partistyrelsen anser emellertid att frågan om en omställning av transportsektorns energiberoende rimligtvis är en fråga som bör hanteras på nationell nivå och att det sedan bör står regionerna fritt att välja det alternativ som passar den berörda kommunen bäst. I fallet med inköp av elbilar tror partistyrelsen vidare att en utveckling likt den motionären efterfrågar – givet rätt incitament och förutsättningar på riksnivå – kommer att lösas av sig självt genom marknadskrafterna i de regioner där de förutsättningar som motionären nämner finns. Av denna anledning tror partistyrelsen också att en sådan formulering som motionären efterfrågar i bästa fall är överflödig, och i värsta fall kontraproduktiv. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. LIK03 - Laddstolpar för elfordon vid nybyggnation av landstingets parkeringsytor Motionär Matz Dovstrand Västra Götalandsregionen / 60100 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Flemming Ravn 73337 Motionstext Världen står inför en enorm förändring på bilmarknaden med en snabbt ökande försäljning av elbilar. Vi Sverigedemokrater med vår pragmatiska politik måste nu skapa förutsättningarna för denna övergång. Utvecklingen av laddbara bilar har gått framåt med rasande fart de senaste åren. Drivkraften är främst en större efterfrågan samt en allt bättre prisbild som gör att den miljövänliga elbilen framstår som reell ersättare till bensin och dieselbilar. Som Sveriges 199 ledande parti för miljöfrågor vill vi Sverigedemokrater skapa ännu bättre förutsättningar för att driva på den utvecklingen. Nybilsförsäljningen av laddbara elbilar går bättre än någonsin i Sverige. Faktum är att Sverige glädjande nog är tvåa i världen på försäljning av laddbara bilar 2016 per capita, efter Norge. Norge har per den 1 maj 2016 ca 100 000 elbilar i drift. Sverige har gått från att ha ca 1 500 laddbara fordon 2012 till lite över 22 000 tredje kvartalet 2016. Prognosen är ca 30 000 laddbara till årsskiftet 2016/2017. Redan 2025 enligt en uppskattad siffra från bilbranschen kommer det finnas ca 500 000 bilar med batteri som hel eller delvis kraftkälla. Vi står inför en enorm försäljningsökning av laddbara bilar. Försäljningen ligger nu på nästan 1 000 bilar per månad i Sverige under 2016. Sverige har en liten andel koldioxidutsläpp i vår elproduktion eftersom vi har en så stor del vatten och kärnkraft i vår energiproduktion. I en studie från Nya Zeeland lyfts Sverige fram som ett av de länderna som får absolut störst miljöeffekt vid en övergång från en oljebaserad fordonsflotta till en elbilsflotta. Elbilen når sin fulla effekt som miljövänligt fordon när den laddas med rätt el. I Sveriges fall blir effekten så stor då vi har en så stor andel energiproduktion som är helt fri från utsläpp att nästan ingen koldioxid släpps ut alls när man laddar och kör en elbil. Nybilskostnaden har varit relativt hög för elbilar jämfört med bensin och dieselbilar. Detta är på väg att ändras. Kommande nya mer konkurrensmässiga modeller både i pris och funktion tillsammans med ett större utbud gör att efterfrågan kommer öka i andra konsumentgrupper än tidigare. Inköpskostnaden om man jämför en bensinbil kontra en elbil är i stort sett densamma överlag förutom på en punkt, motorn i en bensinbil mot batteriet i elbilen. Därför kan man jämföra kostnaden mellan dessa två. Batteriet i elbil jämfört med en konventionell bensin/dieselbilmotor har nått paritet för första gången 2015 för en mellanklassbil. Med fortsatt utveckling och prispress på ny batteriteknik kommer snart break-even även nås för lågbudgetbilar. När elbilens inköpskostnad ligger i paritet med motsvarande bensin/dieselbil kommer förstås den låga kostnaden, en till två kronor per mil konkurrera ut dessa helt. Detta tillsammans med miljöbilspremien på 40 000 alternativt 60 000 via det statliga miljöbilsrabattsystemet gör att elbilen får extra fördelar. Det finns flera laddbara elbilsmodeller idag på marknaden och fler kommer då i stort sett alla biltillverkare har elbilsprojekt igång. Elbilar som kommer kunna mäta sig mot en vanlig bensin eller dieselbil både vad gäller pris och körsträcka. Detta sammantaget gör att Sverige står inför en kraftig ökning av laddbara bilar och vi Sverigedemokrater ska stå redo för denna utveckling. Kostnaden att förbereda en laddstolpe vid nybyggnation är minimal jämfört med om parkeringsytor eller gator måste grävas upp för att i efterhand modifieras med en laddstolpe. Jag föreslår KLK 2016 besluta 200 att Sverigedemokraternas i de landsting/Regioner där förutsättningarna finns bör lägga förslag om att det vid all nybyggnation av landstingets/regionens parkeringsytor i xxxxx skall dessa förberedas för laddstolpar. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens uppfattning att elbilar i framtiden mer och mer kommer prägla vår fordonsflotta och att dessa i ett land som Sverige, med vår rena elproduktion, är ett miljövänligt alternativ till fossilt drivna fordon. I fallet med laddstolpar tror partistyrelsen att en utbyggnad likt den motionären efterfrågar – givet rätt incitament och förutsättningar på riksnivå – kommer att lösas av sig självt genom marknadskrafterna i de regioner/landsting där de förutsättningar som motionären nämner finns. Av denna anledning tror partistyrelsen att en sådan formulering som motionären efterfrågar i bästa fall är överflödig men ser samtidigt inget hinder för att Sverigedemokraterna aktivt driver frågan där förutsättningar och behov finns. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. LIK04 - Underlätta personalrekryteringen genom personalbostäder. Motionär Ulf Landström Stockholms län / 55127 Motionstext Sjukvården i dag befinner sig i kris. En orsak är att det är svårt att rekrytera personal. Personer, som t ex är intresserade av att flytta till Stockholm för ett arbete inom sjukvården har mycket svårt att hitta en lägenhet. Bostadsmarknaden karaktäriseras på flera håll i landet av en stor brist och mycket höga priser på hus och lägenheter. Bostadskön är rekordlång. Bostadsregleringen gör att svarthandeln med hyresrätter blomstrar. Priserna på svarta lägenheter är också mycket dyra och marknaden styrs av yrkeskriminella. Rättsväsendet klarar inte av att förhindra svarthandeln. Inget tyder på att bostadsmarknaden i närtid kommer att förändras till det bättre. Tvärt om kan den stora inflyttningen till landet och flera regioner göra att situationen förvärras. I dagsläget är bostadsproduktionen inte så hög att den parerar inflyttningen. Bostadssituationen påverkas av flyktingsituationen och då inte minst effekterna av EBOlagen och anhöriginvandringen. Denna är för många kommuner mycket besvärande. Personalbostäder ska vara förbehållna för just personalen och inte kunna hyras av t ex flyktingar och inflyttade anhöriga. Landstinget och kommunerna har ambitiösa planer för utbyggnad av trafik och bostäder. Dessa kan – åtminstone teoretiskt - på sikt hantera balansen mellan bostäder och 201 inflyttning. Tillgången på pengar och byggarbetskraft kan dock göra att det tar lång tid att förverkliga planerna. Sjukvårdens kris är uppenbar redan nu. T ex kan mer än 400 vårdplatser inom Stockholms läns landsting användas till följd av personalbrist, stabslägen förekommer för ofta, personalen sliter och kan inte ta semester på samma sätt som andra grupper i samhället och kostnaderna för inhyrd dyr personal är höga och ger effektförluster. Nya sjukhus väntas också medföra behov av ytterligare personal och andra personalgrupper. Det kan t ex röra sig om forskare och läkare, som behöver rekryteras från andra länder. Det som anförts om sjukvården och personalrekrytering gäller också andra delar av landstinget och primärkommuner men inte på samma dramatiska sätt. Jag föreslår, att man överväger att bygga personalbostäder för att lättare kunna rekrytera personal och att partiet ställer sig bakom detta. När situationen på bostadsmarknaden har normaliseras om uppskattningsvis 15 – 20 år, kan man eventuellt sälja bostäderna. Jag föreslår, att man börjar blygsamt. Får man goda erfarenheter av verksamheten, kan en utvidgning övervägas. Det är viktigt att komma igång snabbt. I första hand bör befintlig landstingsägd mark användas t ex stora sjukhustomter, mark som frigörs när fastighetsförsäljningar sker. Ett samarbete med kommunerna bör också eftersträvas. Mot personalbostäder kan ideologiska skäl anföras men jag vill hävda, att i en krissituation bör man överväga kraftfulla och målinriktade lösningar, vilka man kan avveckla i ett normalläge. Jag föreslår KLK 2016 besluta att SD verkar för byggandet av personalbostäder för att underlätta personalrekryteringen inom främst sjukvården. Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen anser liksom motionären att det är viktigt att det finns tillgängliga bostäder till personal inom sjukvården och andra sektorer. Sverige har i dagsläget en enorm bostadsbrist som påverkar arbetsmarknaden mycket negativt då det blir allt svårare att rekrytera personalen om den inte får tillgång till bostäder. Partistyrelsen anser därför vidare, likt motionären, att byggande på egen mark, bättre samarbete med kommunerna och införskaffande av befintliga bostäder är effektiva sätt att främja personaltillgången i kommun och landsting. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. 202 Kultur LKU01 - Förtydligande av skillnaden mellan lånord och t.ex. missbruk av anglicismer Motionär Bo Karlsson Kalmar län / 35208 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Claus Zaar 46334 Motionstext Stycket om lånord som blivit en naturlig del av svenskan i motsats till t.ex. missbruk av anglicismer bör formuleras så att det blir tydligare vad som avses med de två olika kategorierna. Jag föreslår KLK 2016 besluta att under avsnitt 3.1, s. 20, tredje stycket, tredje meningen "Dock...svenska" ersätts med "Dock är det stor skillnad på å ena sidan låneord som genom bruk och över tid blir en naturlig del av det svenska språket, ofta för att beteckna nya begrepp och fenomen, och å andra sidan felaktigt bruk av ord och uttryck från andra språk, trots att det redan finns svenska ord och uttryck med samma betydelse eller det främmande ordet eller uttrycket t.o.m. ger fel betydelse på svenska, t.ex. användning av helt onödiga eller felaktiga anglicismer i texter och tal." Partistyrelsens yttrande Motionärens förslag inkluderar en bredare och tydligare problembeskrivning av anglifieringen i vårt samhälle. Vi bedömer att motionärens föreslagna ändring gör texten bättre och föreslår därför kommun- och landstingskonferensen att bifalla motionen. Partistyrelsen tackar motionären för den inkomna motionen. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla motionen. Regional tillväxt LRT01 - Öppna standarder 203 Motionär Per Söderlund Region Örebro län / 70904 Motionstext Från "Sverigedemokratisk landstingspolitk", 4. Infrastruktur och kollektivtrafik, sista stycket. "Till området infrastruktur räknar vi också många av de IT-relaterade frågorna. Som en av de viktigaste frågorna inom IT-området betraktar vi arbetet med att öka användningen av öppna standarder. En sådan utveckling skulle inte bara ge möjliga kostnadsbesparingar. Genom att använda öppna standarder och inte slutna filformat/protokoll blir man mindre beroende av specifika leverantörer och slipper kräva att medborgare ska tvingas införskaffa licenser från vissa företag för att kunna kommunicera med landstingen." I vilka fall öppna standarder är lämpliga att använda är inte helt självklart. Det är dock eftersträvansvärt att landstingen använder öppna standarder i system som behöver kunna kommunicera med andra landsting. Journalsystem är ett exempel där öppna system skulle vara lämpligt. Någon standard för journalsystem verkar dock inte finnas idag. Det är lätt att förirra sig bland begreppen inom IT-världen. Öppen standard betyder inte att systemen som använder standarden är gratis. Det betyder endast att det är tillåtet för vem som helst att implementera standarden utan orimliga eller diskriminerande hinder, alltså inte nödvändigtvis kostnadsfritt för slutanvändaren. Implementeringen av den öppna standarden, d.v.s. systemen som använder standarden, behöver inte vara öppen utan kan vara proprietär och belagd med licenskostnad. Öppna system ska inte blandas ihop med öppen källkod som är tillgänglig att använda, modifiera och vidaredistribuera. Inte heller öppen källkod måste vara gratis för slutanvändaren även om den ofta är det. Begreppet öppen källkod (open source) ska inte blandas ihop med gratisprogram (freeware, shareware). Texten kan antas avse gratisprogram. Problemet med dessa är att de ofta utvecklas som hobbyprojekt under en begränsad tid eller finansieras via reklam i programmen. Det kan också vara i stort sett omöjligt att få support på programvaran eller få den anpassad efter nya lagar när utvecklingen upphör. Då det kostar stora summor pengar att implementera nya system och utbilda personal att använda dem, är det bättre att investera i system som utvecklas av etablerade aktörer och som kan antas fortsätta utvecklas under en överskådlig framtid. I texten blandas öppna standarder ihop med slutna filformat/protokoll som är något helt annat. Meningen i den nuvarande texten är att inte medborgarna ska drabbas av licenskostander. Detta är idag inte ett reellt problem då de flesta system kan generera dokument i olika format som passar medborgarna. Öppna standarder behöver således inte ge någon direkt besparing för landstingen. Då texten, genom att använda felaktiga termer, drar felaktiga slutsatser bör den strykas ur dokumentet, alternativt omarbetas. Det är också tveksamt om frågan om landstingens val av vilka filformat som ska användas mot medborgarna är en infrastrukturfråga. Jag föreslår KLK 2016 besluta 204 att stryka ovan nämnda stycke i "Sverigedemokratisk landstingspolitk". Partistyrelsens yttrande Partistyrelsen delar motionärens synpunkt att begrepp som ”öppna standarder” riskerar att leda till viss otydlighet. Vad detta begrepp exakt innebär finns idag exempelvis inget entydigt svar på. Trots denna oklarhet förekommer begreppet relativt ofta i den offentliga debatten, och uttrycket har använts av både nuvarande och tidigare regeringar. Såväl internationella som nationella organisationer har försökt definiera vad som egentligen menas med begreppet ”Öppna standarder”. På nationell nivå kan nämnas SIS (Swedish Standard Insitute). På europeisk nivå finns CEN (European Committee for Standardization), och på global nivå finns ISO (International Standards Organisation). Även ett flertal andra organisationer, statliga utredningar och experter har försökt definiera begreppet. Även om det finns en mängd olika definitioner av ”öppna standarder” kan flertalet av dem sammanfattas med att standarden skall vara öppen och fritt tillgänglig och kunna implementeras fritt utan restriktioner. Idag finns en stor mängd aktörer och organisationer som förespråkar övergång till öppna standarder. Flera av dessa förespråkar också en övergång till att använda öppen källkod. Då det finns flera lyckade exempel på kommuner och regioner som helt eller delvis anammat båda dessa företeelser är det enligt partistyrelsens mening olyckligt att helt stryka begreppet ”öppna standarder” ur programmet. Med detta sagt bör partistyrelsen dock ändå uppdras att granska och uppdatera programmet med en bättre och tydligare formulering. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att delvis bifalla motionen, genom att uppdra åt partistyrelsen att granska och uppdatera programmet med en bättre och tydligare formulering med hänsyn till ovanstående. LRT02 - Hallandsmodellen, fokusera på arbetslösa generellt istället för bara arbetslösa byggnadsarbetare Motionär Samuel Godrén Region Jönköping / 34012 Eventuell medmotionär och medlemsnummer 46934 Anders Gustafsson, 51692 Morgan Malmborg, 31073 Sven Evert Gunnarsson, 69353 Ulf Svensson, 71796 Elisabeth Werner Motionstext Hallandsmodellen var till god nytta för de ca 100 byggnader som restaurerades under 90talets höga arbetslöshet för byggnadsarbetare. När landstingsprogrammet läses idag 205 funderar nog vissa på hur många arbetslösa byggnadsarbetare som finns därute. Det kan inte vara många! Principen att nyttja arbetslösa till restaurering av kulturminnen, röjning runt fornminnen och vandringsleder mm. är säkert ett vinnande koncept . Men när programmet förnyas kanske man ska överväga att omformulera texten men ändå ha med Hallandsmodellen som ett lyckat exempel. Utan att för den skull förespråka Hallandsmodellen i sin ursprungliga form med arbetslösa byggnadsarbetare. Idag är arbetslösheten generellt hög och flera grupper av arbetslösa skulle säkert kunna utföra en nyttig gärning med olika kulturminnen. Jag föreslår KLK 2016 besluta att i landstingsprogrammet omformulera texten med Hallandsmodellen för att mer fokusera på arbetslösa generellt istället för bara arbetslösa byggnadsarbetare. Partistyrelsens yttrande Den bakomliggande tanken med ”Hallandsmodellen” är att vidareutbilda och skapa jobb inom just byggsektorn, under en lågkonjunktur, genom att bl.a. restaurera kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Motionären har rätt i att det visserligen finns få arbetslösa byggnadsarbetare idag (ByggKonjunkturen nr:2, 2016) men Sverigedemokraternas tillväxtpolitik bygger samtidigt även på långsiktighet och politiska program bör därmed sträcka sig över olika ekonomiska konjunkturer. Partistyrelsen vill vidare poängtera att denna ”modell” inte är något generellt arbetsmarknadsprojekt utan ett riktat subventionerat stöd för bl.a. svensk kulturhistoria, samt att vi bör vara återhållsamma med att subventionera ytterligare arbetsmarknadsåtgärder, särskilt i en redan osund och kraftigt statligt subventionerad högkonjunktur. Detta för att inte tränga undan skickliga hantverkare genom lönedumpning i en sådan smal sektor som restaurering utgör när väl en lågkonjunktur infinner sig. Med detta sagt ser ändå partistyrelsen positivt på motionärens intentioner och avser att granska om förslaget kan innefatta fler typer av enklare jobb, utan undanträngningseffekter, relaterat till kulturminnen. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. att utreda om förslaget kan innefatta fler typer av enklare jobb, utan undanträngningseffekter, relaterat till kulturminnen. Övrigt 206 LÖV01 - Större språklig tydlighet i Sverigedemokraternas förslag Motionär Claus Zaar Kalmar län / 46334 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Bo Karlsson 35208 Motionstext Ett inriktningsprogram innehåller riktlinjer för oss som företräder Sverigedemokraterna på lokalplanet att förhålla oss till när vi driver Sverigedemokratisk politik. Som nämns i dokumentet är de lokala förutsättningarna olika och sannolikt kommer det inte att vara möjligt att driva alla frågor och förslag överallt. Just därför att det är fråga om riktlinjer, som alla förstår uttrycker en politisk vilja och ambition, är det i de flesta fall både onödigt och missvisande att så ofta som i detta förslag använda ordet "bör", allra minst när många av punkterna till och med explicit är formulerade med uttryck som just framhäver ambitionen, t.ex. "i högre utsträckning", "primärt", "prioriterad verksamhet" etc. Ibland blir också ordet "bör" orimligt till följd av förslagets innehåll som sådant, t.ex. då det gäller att svenska i så stor utsträckning som möjligt "bör" användas i tal och skrift i landstingets kommunikationer. Vi föreslår därför att det allt övervägande antalet förekomster av "bör" under de olika avsnitten "Sverigedemokraternas förslag" ersätts med "ska". Vi föreslår också ett par liknande skärpningar inledningsvis i texten där vi anser att den nuvarande texten ger intryck av för många förbehåll. Jag föreslår KLK 2016 besluta att under samtliga avsnitt "Sverigedemokraternas förslag" ordet "bör" ersätts med "ska" utom i sista punkten "Regioner...omsorg" under avsnitt 2, s. 7 och första punkten "Äldrepedagoger...landsting" under avsnitt 2.2.2, s. 12. att alla med föregående att-sats motsvarande förekomster av "bör" ändras till "ska" även i brödtexten. Partistyrelsens yttrande Precis som motionären nämner är många av de politiska förslag som återfinns i Sverigedemokraternas inriktningsprogram beroende av lokala förutsättningar för att kunna genomföras. Av denna anledning anser partistyrelsen emellertid att det finns en stor praktisk nytta i att fortsatt kunna använda och välja mellan de väl vedertagna begreppen ”bör” och ”ska” i programmen. Detta för att särskilja en lättare uppmaning från en starkare på ett sätt som alla förstår. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. 207 LÖV02 - Skärpning av formuleringar i inledningen av dokumentet Motionär Claus Zaar Kalmar län / 46334 Eventuell medmotionär och medlemsnummer Bo Karlsson 35208 Motionstext Då det gäller det inledande avsnittet föreslår vi ett par språkliga skärpningar, där vi anser att den nuvarande texten ger intryck av för många förbehåll. Jag föreslår KLK 2016 besluta att under avsnitt 1, s. 4, tredje stycket, meningen " Vi tar vår viktiga roll i svensk politik på största allvar och har för avsikt att på bästa sätt försöka förvalta det förtroende som väljarna har gett oss" ersätts med meningen "Vi tar vår viktiga roll i svensk politik på största allvar och avser att på bästa sätt förvalta det förtroende som väljarna har gett oss." att under avsnitt 1, s. 4, fjärde stycket, i meningen "Det är med utgångspunkt...bör styras och förvaltas", "bör" ersätts med "ska". Partistyrelsens yttrande Partistyrelsens anser att andemeningen i meningarna närmast är att betrakta som identiska och att en ändring inte kommer att innebära någon förändring av Sverigedemokraternas politik på landstingsnivå i sak. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att avslå motionen. LÖV03 - Demokrati i landstingsprogrammet Motionär Petter Nilsson Västerbottens Läns Landsting / 69171 Motionstext Saknar ett stycke om demokrati för landstingen. Det är av vikt att värna om den demokratiska aspekten av landstingen – kanske i synnerhet, då de är svårgenomskådade och där ansvarsutkrävandet är tuffare för väljare, vad det är i kommunerna. Vill även trycka på E-förslag i landstingen. Dessa för med sig att folket kommer närmre politikerna. 208 "En e-petition eller ett e-förslag är en kort fråga, önskan om åtgärd eller information från en medborgare till kommunen, landstinget eller regionen. Förslaget läggs ut på hemsidan och andra medborgare kan stödja förslaget genom att signera förslaget." – PROJEKT MEDBORGARDIALOG, E-Förslag, Steg för Steg, SKL Jag föreslår KLK 2016 besluta att det införs ett avsnitt 2 Demokrati likt det avsnittet i det kommunala programmet. Avsnittet ska vidare preciseras av partistyrelsen. att det i slutet av avsnitt 2 Demokrati läggs till: "E-förslag är ett viktigt verktyg som kan föra folkets röst närmre politikerna." att det under Sverigedemokraternas förslag i avsnitt 2 Demokrati läggs till "Kommunen bör arbeta för att införa E-förslag." att det i slutet av avsnitt 2 Demokrati läggs till: "Verksamhetens transparens är också väldigt viktig för att väljarna ska kunna kräva ansvar av politikerna. Landstingen har ett stort ansvarsområde, och det är svårt för väljare att få en helhetsbild över vad som händer i hela verksamheten." att det under Sverigedemokraternas förslag i avsnitt 2 Demokrati läggs till "Landstingen bör aktivt verka för ökad transparens för ett mer tydligt demokratiskt ansvarsutkrävande." Partistyrelsens yttrande Motionären har rätt i att den demokratiska aspekten av landstingen ibland glöms bort i den politiska debatten och att det är viktigt att Sverigedemokraterna slår vakt om densamma. Partistyrelsen avser därför att återkomma med ett förslag på demokratiskrivelse i Landstingsprogrammet. Vad gäller E-petitioner och sådana närliggande frågor vill partistyrelsen anföra följande: Regeringens demokratiutredning har presenterat ett förslag om en medborgerlig förslagsrätt till Riksdagen ska utredas, en så kallad folkmotion. En sådan förslagsrätt, om den blir aktuell, skulle kunna bli vägledande för hur en liknande funktion skulle kunna se ut i kommuner och landsting. Även om en E-petition på landstingsnivå, i motsats till en folkmotion i Riksdagen, inte innebär stiftande av ny lag skulle behandlingen av en E-petition nämligen medföra att en folkvald församling fattade beslut eller utövade myndighet i anslutning till dess behandling. Partistyrelsen menar därför alltså att en framtida eventuell folkmotion kan stå förebild för hur en E-petition skall fungera. Utredningen kommer emellertid förväntas ta ett par år och partistyrelsen anser därför att partiet bör vänta med att driva frågan om E-petition, innan dess resultat presenterats. Slutligen anför partistyrelsen att man delar motionärens syn på att det är viktigt med transparens inom Landstinget men vill inte förbinda sig till den exakta skrivning som motionären anför. Däremot har partistyrelsen för avsikt att andemeningen i texten skall komma till utryck i programmet. Partistyrelsen föreslår Kommun- och landstingskonferensen besluta att bifalla yrkande ett. 209 att avslå yrkande två. att avslå yrkande tre. att avslå yrkande fyra. att anse yrkande fem besvarat.
© Copyright 2024