JURIDISKA INSTITUTIONEN 1 TENTAMEN LAGE01 Civilrättskipning och internationell privaträtt, 12 hp Tid: Fredagen den 21 oktober 2016 kl. 08.00 – 13.00 Plats: MA10 A-G Examinatorer: Joel Eriksson, Peter Westberg och Ulf Maunsbach Tillåtna hjälpmedel: Se nästa sida Anteckna ditt skrivningsnummer här så du har det tillgängligt när resultatet anslås – resultatet anslås med skrivningsnummer och de fyra sista siffrorna i ditt personnummer Digital tentamenskod: 140586721 Du ska alltid logga in med ditt STiL-id vid en digital tentamen. Ditt personliga STiL-id anger du där DigiExam efterfrågar ett Student-id. Du ska alltid skriva ditt skrivningsnummer samt de fyra sista siffrorna i ditt personnummer överst i svaret på varje ny fråga. Maximal poäng per fråga: 20 poäng. Maximal poäng totalt: 100 poäng. Betygsgränser: AB 80 – 100 poäng BA 66 – 79 poäng B 50 – 65 poäng Lärare kommer till skrivningen ca. kl. 10.00. Resultatet föreligger måndagen den 14 november 2016 Varje fråga besvaras på separata skrivningsark! Texta skrivningsnummer och personnummer på alla inlämnade svarspapper! JURIDISKA INSTITUTIONEN 2 Tillåtna hjälpmedel vid tentamen är Lagtext, lagtextkompendium och rättsfallsmaterial med egna anteckningar. • Med ”lagtext” avses lagbok eller egenproducerat lagtextmaterial. • Med ”lagtextkompendium” avses Författningssamling i internationell privat- och processrätt (Bogdan/Lindskoug). • Med ”rättsfallsmaterial” avses Rättsfallskompendium i civilrättskipning (som finns att köpa i receptionen) och Internationellt privaträttsliga rättsfall (Bogdan/Lindskoug/Maunsbach). Med ”egna anteckningar” avses • • • • • • Anteckningar som studenten själv, eller tidigare ägare av materialet, har gjort i det material som är tillåtet examinationshjälpmedel på kursen. Det ska röra sig om handskrivna anteckningar. Registerflikar är tillåtna. Det är inte tillåtet att i lagbok, lagtextkompendier eller rättsfallsmateriel klistra in datorskrivna eller kopierade anteckningar av olika slag. Det är inte heller tillåtet att klistra in extra sidor för att utöka anteckningsutrymmet eller att klistra in material på sidor där det redan finns annan text. Det är inte heller tillåtet att klistra in post it-lappar. Det är inte tillåtet att anteckna på tomma baksidor i uppkopierat eller utskrivet material eller att göra anteckningar på omslag till böcker och kompendier. I egenproducerat lagtextmaterial som tryckts upp för att komplettera en äldre lagbok får inte anteckningar göras. De handskrivna anteckningarna får inte vara avskrifter av sådant material som inte är tillåtna hjälpmedel. JURIDISKA INSTITUTIONEN 3 Fråga 1 Vilka av följande påståenden i fetstil är rätt respektive fel? För full poäng på varje delfråga ska du först uttryckligen skriva om påståendet är rätt eller fel. Därefter ska du kort motivera svaret samt ange relevant lagrum, rättsfall och/eller rättslig princip. Denna fråga ska besvaras kortfattat. Du får inte använda mer än 40 ord (exklusive hänvisning till lagrum och/eller rättsfallsnummer) per delfråga för ditt svar. Om svaret överskrider 40 ord beaktas inte överskridande del vid examinationen. Använd anvisad plats på svarsbladet. Påståenden (korta svar) a) Parterna i ett dispositivt tvistemål vid en tingsrätt har innan tvisten kommit överens om följande: “I händelse av tvist med anledning av detta avtal är det enbart detta avtal i sig som får åberopas som bevis för vad som avtalats mellan parterna”. Vid den efterkommande tingsrättsförhandlingen åberopar käranden trots detta ytterligare dokument som bevis för sin talan. Svaranden invänder att domstolen måste avvisa denna bevisning eftersom parterna faktiskt har kommit överens om att inte åberopa något annat material än det aktuella avtalet. Har svaranden rätt i sitt påstående? b) Juriststudenterna Jim och Kim bråkar om bättre rätt till en lagbok. De frågar en äldre student, Turid, som de gemensamt känner och har förtroende för, om inte hon skulle vilja vara skiljedomare, lyssna på deras argument och sedan i en skiljedom förklara vem av Jim och Kim som har bättre rätt till lagboken. Turid tar glatt emot uppdraget och meddelar i skiljedom att Jim har bättre rätt till lagboken. När hon överlämnar skiljedomen så tillägger hon att domen med stöd av New York konventionen går att verkställa i nästa alla länder i världen, till skillnad från en dom från Lunds tingsrätt. Har Turid rätt i sitt påstående om verkställighet? c) Ett utsökningsärende överklagas från Kronofogdemyndigheten till tingsrätt. När tingsrätten så småningom fattar beslut i ärendet menar motparten (som beslutet går emot) att tingsrätten inte har följt reglerna i rättegångsbalken. Tingsrätten har i strid mot dispositionsprincipen använt dokument som den klagande inte direkt har åberopat under ärendeprocessen utan bara har lämnat in till tingsrätten genom en komplettering under ärendets handläggning. Har motparten rätt i sitt påstående? d) Nisse och Ulla tvistar om en fordran inför tingsrätten. Under den muntliga förberedelsen försöker domaren få de motsträviga parterna att göra upp tvisten genom förlikning, men det går dåligt. Huvudförhandling sätts ut. Men så händer det; parterna träffas på ett av stadens caféer och gör själva upp tvisten genom ett förlikningsavtal. De ringer notarien på tingsrätten och har hört att en förlikning kan stadfästas i en dom. Notarien svarar att det gäller bara förlikningar som har träffats mellan parterna inför domaren och inte förlikningar som har träffats på annat ställe, t.ex. på ett café. Är notariens svar rätt eller fel? e) Börje har blivit stämd och det dispositiva tvistemålet kommer att avgöras vid tingsrätt. Eftersom Börje inte vet så mycket om juridik tänker han anlita sin gode vän Sten som rättegångsombud. Sten är inte jurist men kan en del juridik och är allmänt redig, tycker Börje. Däremot kommer Börjes granne Berit med ett påstående som gör Börje nedslagen. Berit menar att de enda som har rätt att vara rättegångsombud inför svenska domstolar är advokater och att Börje därför måste anlita en advokat som rättegångsombud. Har Berit rätt i sitt påstående? JURIDISKA INSTITUTIONEN 4 Fråga 2 AEntreprenad AB har med den teve-kände Erling Kyrkostege renoverat en byggnadsflygel (annex) på ett herrgårdshus som ägs av gårdspatronen Beatrice Sparvhök. Någon månad efter avslutad renovering upptäcker Sparvhök betydande sprickbildningar på innerväggarna. Sparvhök kräver i sin stämningsansökan att svaranden AEntreprenad ska utge ersättning för skadorna och menar att bolaget har utfört renoveringen på ett oprofessionellt sätt. I svaromålet värjer sig AEntreprenad helt mot ansvar. a) I svaromålet framhåller AEntreprenad bland annat att Sparvhök har väckt talan mot fel part, eftersom avtalet om renovering har ingåtts mellan Sparvhök och Erling Kyrkostege. AEntreprenad begär därför att tingsrätten i första hand ska avvisa käromålet mot AEntreprenad som inte alls kan vara ersättningsskyldig och i andra hand att domstolen ska besluta om att byta ut AEntreprenad som svarande med Erling Kyrkostege som då blir ny svarande. Vilka beslut bör domstolen ta i anledning av dessa två invändningar och hur bör besluten motiveras? b) Under förberedelsen begär Sparvhök att tingsrätten ålägger både AEntreprenad (svaranden) och Erling Kyrkostege (som inte är part i rättegången) att dels upprätta och överlämna en förteckning över all e-post – och smskonversation som AEntreprenad och Kyrkostege har haft med varandra under byggtiden, dels överlämna en redovisning av vad de externa byggtekniker, som AEntreprenad har anlitat under renoveringen, har haft för synpunkter på hur innerväggarna skulle konstrueras. Vilka beslut bör tingsrätten ta i dessa frågor och hur bör besluten motiveras? c) För att freda sig ifrån ansvar åberopar AEntreprenad en viss byggtekniker Tore Todd i syfte att övertyga domstolen om att renoveringen utförts enligt rådande byggnormer och att Todd flera gånger besökt arbetsplatsen och då kunnat konstatera att normerna följdes. Under vittnesförhöret med Todd lyckas Sparvhöks advokat få Todd sväva på uppgifterna när och i så fall hur ofta han hade varit på arbetsplatsen och verkligen sett det han hade påstått sig ha sett. I pläderingen säger Sparvhöks advokat att domstolen måste helt bortse ifrån vittnesmålet därför att AEntreprenad inte har lyckats styrka att Todd verkligen har varit på arbetsplatsen. AEntreprenads juridiska ombud kontrar och påstår att det tvärtom är Sparvhök som har bevisbördan för Todd inte var där. Hur bör domstolen i sitt beslutsfattande hantera denna åsiktsskillnad om bevisbörda? Motivera svaret med hänvisning till tillämpliga regler och processprinciper! Fråga 3 Kerstin har i en tidigare rättegång fått en dom på förbud för Sven bedriva viss en reklamverksamhet som stod i strid mot ett mellan dessa parter ingånget konkurrensbegränsningsavtal. I rättegången framförde parterna olika uppfattningar om hur avtalet skulle tolkas och domstolen gav Kerstin rätt i sin tolkning. Domen vann laga kraft. Nu har Kerstin stämt Sven på nytt. Hon vill ha fastslaget att Sven är skadeståndsskyldig för den tid före förbudsdomen som Sven bedrev den reklamverksamhet som stod i strid med konkurrensbegränsningsavtalet. a) Sven protesterar och hävdar att käromålet ska avvisas därför att Kerstin redan i första rättegången skulle ha yrkat skadestånd; det skulle stå i strid mot rättskraftsreglerna att ta JURIDISKA INSTITUTIONEN 5 upp frågan om skadestånd. Om talan trots allt skulle kunna prövas, menar Sven att skadestånd inte ska utgå därför att den reklamverksamhet som han bedrev då egentligen inte kom i konflikt med konkurrensbegränsningsavtalet. Mot detta senare påstående protesterar Kerstin och hävdar att frågan huruvida reklamverksamheten står i strid mot konkurrensbegränsningsavtalet redan är rättskraftigt avgjort med förbudsdomen och att Svens invändning därför ska avvisas. Red ut parternas påståenden om rättskraft. Har Sven rätt med sin invändning att skadeståndsfrågan redan är avgjord med första rättegången? Har Kerstin rätt med sin invändning att frågan om reklamverksamhetens oförenlighet med konkurrensbegränsningsavtalet är rättskraftigt avgjord i första rättegången? Motivera svaret med hänvisning till tillämpliga lagregler och processprinciper! b) Kerstins yrkande i stämningsansökan går ut på att tingsrätten ska fastställa att Sven är skadeståndsskyldig för den av honom otillåtet bedrivna reklamverksamhet. Sven menar att detta yrkande inte kan tas upp till prövning, eftersom han inte riktigt vet vilka och hur stora de påstådda skadorna är och att han därför inte får en rimlig chans att försvara sina intressen. Kerstin hävdar för sin del att hon som kärande fritt får välja mellan att föra en fullgörelsetalan eller en fastställelsetalan och att ett fastställelseyrkande inte behöver innehålla något bestämt belopp på skadornas värde. Notarien på tingsrätten får rådmannens uppdrag att göra en kort rättsutredning i den uppkomna frågan. Vad bör notariens tolkning av gällande rättsläge gå ut på? Motivera svaret med hänvisning till tillämpliga regler och processprinciper! Fråga 4 Denna fråga ska besvaras kortfattat. Du får inte använda mer än 40 ord (exklusive hänvisning till lagrum och/eller rättsfallsnummer) per delfråga för ditt svar. Om svaret överskrider 40 ord beaktas inte överskridande del vid examinationen. Använd anvisad plats på svarsbladet. Påståenden (korta svar) Du arbetar på advokatbyrån Byrån och har en intensiv dag att se fram emot. Nedanstående fem klienter passerar ditt kontor och din uppgift är att klargöra om deras skilda påståenden om gällande rätt stämmer. Svara kort med angivande av relevanta lagrum samt, i förekommande fall, relevant praxis. A. Dagens första klient är Michelle som bor i Lund. Hon köpte under en resa i Tyskland en sladdlös elektrisk dammsugare som vid användning dessvärre läckte batterisyra som förorsakade skador på ett nylagt parkettgolv. Michelle vill nu ha ersättning för det skadade golvet men hon har fått besked om att den frågan inte kan prövas i Sverige eftersom dammsugaren är köpt i Tyskland. Stämmer det? B. Dagen andra klient är den amerikanska medborgaren Donald som planerar att bosätta sig i Sverige. Han menar att han, eftersom han också är colombiansk medborgare, kan välja att colombiansk lag ska vara tillämplig på frågan om rätten till arv efter honom när frågan prövas i Sverige. Stämmer det? C. Dagen tredje klient är Melania. Hon driver ett företag i skönhetsbranschen som säljer hårvårdsprodukter till frisörsalonger i flera Europeiska länder. De utländska salongerna mailar in beställningar till Melanias kontor i Malmö och hon menar att eventuella tvister i Sverige som rör hennes produkter därför ska prövas enligt svensk lag. Stämmer det? JURIDISKA INSTITUTIONEN 6 D. Dagens fjärde klient är Barack. För att dryga ut pensionen planerar han att starta en auktionsverksamhet i USA, där det ska vara möjligt att delta i budgivningen on-line. Han menar att eventuella svenska konsumenter måste räkna med att amerikansk rätt är tillämplig på tvister i Sverige med anledning av de aktuella köpen. Stämmer det? E. Dagens femte (och sista) klient är Hillary som är gift med Bill. Makarna, som båda är svenska medborgare, bodde i Tyskland i samband med giftermålet men har ny flyttat till Sverige. Hillary menar att en tvist som rör det äktenskapsförord som makarna ingick i samband med att de gifte sig i Tyskland ska prövas enligt tysk lag. Stämmer det? Fråga 5 Med på tåget hem, efter en lång dag på Byrån, har du material att förbereda inför morgondagens möte med en av firmans klienter, den grekiska medborgaren Cronus. Han är utbytesstudent i Lund och bosatt i Malmö. Han har tidigare varit gift med Kalish, men deras äktenskap är upplöst, bland annat eftersom Kalish var alltför upptagen av sitt arbete som läkare. Cronus har nu fått reda på att Kalish tillfälligt är i Malmö för att delta i ett forskningsprojekt som bedrivs vid universitetssjukhuset och han vill därför passa på att väcka en talan om underhållsskyldighet riktad mot Kalish. a. Din första uppgift blir att reda ut om det föreligger domsrätt i Sverige för den aktuella frågan om underhållsskyldighet mellan de tidigare makarna. b. Din andra uppgift blir att reda ut vilket lands lag som kommer att tillämpas på frågan om underhållsskyldighet om den aktuella tvisten skulle prövas i Sverige. c. Det visar sig nu att det redan pågår en tvist i grekisk domstol som gäller underhållsskyldighet mellan de tidigare makarna. Cronus undrar nu om det är ett hinder mot att ta upp saken till prövning i Sverige och om det kommande grekiska avgörandet i så fall kan erkännas och verkställas i Sverige. (Utgå i fallet från att Grekland är bundet av 2007 års Haagprotokoll).
© Copyright 2024