1. No category

HÖGSKOLAN DALARNAS
FRAMTIDA LOKALISERING
DELRAPPORT G
KONSEKVENSER FÖR FASTIGHETSBESTÅNDET,
INKLUSIVE STUDENTBOENDE
Innehållsförteckning
Sammanfattande slutsatser
3
Uppdraget
4
Utredningsgrupp
5
Arbetsmetodik
5
Nuvarande lokaler i Borlänge
6
Tabell 1, Lokalinnehav i Borlänge våren 2016 (exklusive Korta Vägen)
7
Flytt av hela Högskolan till Falun
8
Lokalprogram vid flytt till Falun
8
Tabell 2, Lokalprogram vid eventuell flytt till Falun
8
Nya lokaler på Lugnet
9
Bibliotek
11
Restaurang och kafé
11
Parkeringsplatser
11
Campusutveckling
12
Produktionskostnad och hyra
13
Tidplan
14
Flytt och avvecklingskostnader
14
16
Ingen flytt av verksamheten i Borlänge
Åtgärder som behöver vidtas i lokalerna
16
Kostnader om Högskolan blir kvar i Borlänge
18
18
Studentboende
Nuvarande antal studentbostäder
18
Nya studentbostäder i Falun
19
Utveckling av studentboendet i Borlänge
19
19
Bilagor
Bilaga 1, Underlag från Falu kommun, juni 2016
19
Bilaga 2, Stark Högskolan i en stark region, Tunabyggen, augusti 2016
19
2
Sammanfattande slutsatser
Delutredningen har valt att presentera resultatet av utredningen genom att belysa och
diskutera de punkter som utredningen fått i uppdrag att undersöka.
Lokalbehov för undervisning, forskning och administration
Utredningen har tagit fram ett lokalprogram som beaktar de möjligheter till ett effektivare
utnyttjande av lokalerna i Falun. Det gäller i första hand lärosalar och vissa labb som idag
är dubblerade. Även delar av stödfunktionerna är idag dubblerade och kan minska sitt
lokalbehov vid en sammanhållen etablering.
Var Högskolan kan lokalisera verksamheten i Falun
Högskolan kan lokalisera hela den nuvarande verksamheten i Borlänge på Lugnet i Falun.
En analys av mark som är möjlig att bebygga visar att det går att få plats med nya
byggnader på mark som Falu kommun med dotterbolag råder över. I området finns även
andra fastighetsägare som har mark som är möjlig att bygga på. Det finns gällande
detaljplaner som medger byggnation men i något fall krävs en planändring.
Falu kommun och det dotterbolag som äger huvudbyggnaden och biblioteket på Lugnet
har tagit fram ett förslag som innebär nybyggnation av tre huskroppar som rymmer det
lokalbehov Högskolan har. Förslaget innebär ett kompakt och sammanhållet campus med
korta avstånd mellan enheterna.
Belysa de ekonomiska konsekvenserna på kort och lång sikt
Utredningen visar att lokalkostnaderna för Högskolan med de två alternativen,
samlokalisering i Falun eller utveckling av lokalerna i Borlänge, är relativt likvärdiga.
Det finns betydande osäkerheter i siffrorna. För alternativet Falun främst vad
byggkostnaderna blir vid en upphandling och därmed hyran. För alternativet att vara kvar
i Borlänge är den stora osäkerheten vad hyran blir vid en omförhandling från 2020 och
hur kostnaderna för en utveckling av lokalerna ska fördelas mellan parterna.
Utredningsgruppen vill därför inte säga mer än att alternativen kostnadsmässigt är
likvärdiga.
När det gäller de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna så innebär den modell för
hyressättning som Högskolan har i huvudbyggnaderna i Borlänge och Falun att
Högskolan i slutändan står för alla kostnader. Det innebär att de faktorer som påverka
hyran långsiktigt är de samma i bägge alternativen;
•
•
•
Ränteläge:
Elpriser:
Ombyggnader och underhåll:
Styrs av Riksbanken
Styrs av marknadspriser
Beror på Högskolans önskemål
Utredningens ser därför ingen skillnad i den långsiktiga utvecklingen mellan orterna. Det
som talar för en ökning av kostnaderna i Borlänge är att huvudbyggnaden är äldre och
kommer att kräva mer underhåll över tid.
Vid en eventuell samlokalisering till Falun tillkommer en engångskostnad för att avveckla
lokalerna i Borlänge och för att flytta verksamheten. Den kostnaden uppskattas till 4,3
Mkr.
3
Tidplan för att genomföra förslaget
Det är möjligt att få de nya lokaler som Högskolan behöver färdiga till sommaren
2020 om verksamheten ska flyttas till Falun. Det kräver dock att:
•
•
Arbetet påbörjas direkt efter styrelsebeslut. Det viktigaste är att i detalj fastställa
lokalprogrammet samt att säkerställa ändringar i detaljplaner för att så fort som
möjligt söka bygglov och börja upphandla byggentreprenader.
Skapa en organisation för att leda och planera processen. Det är en så stor
omställning att den ordinarie organisationen behöver stärkas under projektet.
Plan för att täcka behovet av att tillräckligt antal studentbostäder finns
tillgängliga i Falun 2019/2020
Falu kommun och det kommunala bostadsbolaget Kopparstaden har presenterat fyra
utvecklingsområden där 335 nya studentbostäder kan byggas. Det täcker huvuddelen av
det behov som uppstår om hela Högskolan flyttar till Falun. Det är dock osäker om alla
projekt är fullt genomförda till höstterminen 2020. Troligen kommer ett antal studenter att
bo kvar i Borlänge under en övergångstid.
Borlänge kommun och det kommunala bostadsföretaget Tunabyggen har presenterat ett
nytt bostadsområde som kan börja byggas hösten 2017. Det skulle ge 20 till 40 nya
bostäder med eget kök/kokvrå. Det föreslagna läget är bra och nya bostäder ett värdefullt
tillskott, men tveksamt om det räcker. Viktigt att det presenterade utvecklingsprogrammet
av Tjärna Ängar fullföljs då många studenter upplever en otrygghet i området.
Uppdraget
Delutredning Konsekvenser för fastighetsbeståndet, inklusive studentboende har i uppdrag
från utredningsgruppen att presentera:
1. En redovisning av hur behovet av lämpliga lokaler för undervisning, forskning och
administration säkerställs vid en samlokalisering till Campus Falun
2. En redovisning av hur ett tillräckligt antal studentbostäder säkerställs vid en
samlokalisering till Campus Falun
3. Konsekvenser för fastighetsbeståndet vid en oförändrad lokalisation
4. En redogörelse för de ekonomiska konsekvenserna på kort och lång sikt vid en
samlokalisering, jämfört med nuvarande lokalisering
Resultatet av delutredningens kommer att presenteras i kapitlen Flytt av hela Högskolan
till Falun och Ingen flytt av verksamheten i Borlänge samt Studentboende.
4
Utredningsgrupp
Utredningsgruppen har bestått av följande medlemmar:
•
•
•
•
•
•
Ann Hedlund
Gustav Boklund
Henrik Janols
Amanda Söderberg
Magnus Carlén
Magnus Jobs
•
•
Maria Sundberg
Lars-Olof Nordqvist
Akademichef vid Akademin Industri och samhälle
Före detta akademichef Akademin Industri och samhälle
Avdelningschef vid Akademin Industri och samhälle
Vice ordförande Dalarnas studentkår
Studentrepresentant
Avdelningschef (nu akademichef) vid Akademin
Utbildning, hälsa och samhälle
Huvudskyddsombud
Fastighetschef och ordförande
Arbetsmetodik
Arbetsmetoden som valts är att först kartlägga nuläget i Borlänge. Steg två är sedan att ta
fram ett lokalprogram som tar hänsyn till de samordningsfördelar som kan uppstå vid en
flytt till Falun. Steg tre är att undersöka om det finns möjlighet att uppföra de byggnader
på Lugnet i Falun som krävs för att tillgodose lokalprogrammet. Nästa steg blir att
bedöma flytt och avvecklingskostnader för att flytta verksamheten från Borlänge till
Falun. Det sista steget blir att sätta en prislapp på de nya byggnaderna som behöver
uppföras, både en produktionskostnad och en hyra.
Parallellt med arbetet ovan så tittar arbetsgruppen på vilka åtgärder som krävs för att
anpassa lokalerna i Borlänge för verksamhet i nuvarande omfattning till den standard som
krävs på 2020-talet.
5
Nuvarande lokaler i Borlänge
Högskolan hyr följande lokaler i Borlänge våren 2016:
Högskolebyggnaden med en total yta på
Tillbyggnaden med labb (svartbygget)
Clas Ohlsonsalen i Tenoren
Lokaler i Teknikdalen för Korta vägen
Summa
14 874
1 275
160
125
16 434
kvadratmeter
” ” ” kvadratmeter
Dessutom disponerar Studentkåren lokaler i tenoren som Borlänge kommun betalar för:
Kårlokaler i Tenoren
Totalt tillgänglig yta i Borlänge
905
17 339
kvadratmeter
kvadratmeter
Av de tillgängliga ytan på 17 339 kvadratmeter hyr Högskolan ut 4 318 kvadratmeter till
Borlänge kommun/Vuxenutbildningen. Vidare hyr Högskolan ut mindre ytor till VTI,
Tripple Steelix, Materiex, Mefos och Café Duett. Sammantaget hyr Högskolan ut cirka
1/3 av ytan till externa hyresgäster.
I ytan för högskolebyggnaden ingår relativt stora teknikutrymmen, för ventilations- och
kylaggregat med mera. Ytor som normalt inte ingår i den yta en hyresgäst hyr och betalar
för.
Korta Vägen, är en arbetsmarknadsutbildning som syftar till att underlätta för utländska
akademiker att komma ut på den svenska arbetsmarknaden. Den drivs i projektform och
är inte beaktad i denna utredning, det vill säga att deras behov av lokaler är inte med i
lokalprogrammet. Korta vägen har lokaler i Teknikdalen och har hyresavtal med kort
löptid.
Hyreskostnaden för de lokaler Högskolan hyr, exklusive Korta Vägen, är cirka 26,6 Mkr
årligen. Beloppet kan inte anges exakt beroende på att det vid årets slut sker en avräkning
av verklig räntekostnad och driftkostnad mot preliminärt betald hyra. Under senare år
med lågt ränteläge har det medfört en återbetalning vid årets slut.
Högskolans lokalkostnad, som förutom hyreskostnad bland annat innefattar kostnader
för energi, bevakning, lås och larm, städning och möbler, uppgår till cirka 31,1 Mkr
årligen. Högskolans nettokostnad blir lägre genom uthyrning i andra hand.
Bruttokostnaden 31,1 Mkr minus externa hyresintäkter på 9,2 Mkr ger en nettokostnad
2016 på cirka 21,9 Mkr.
Fördelningen av olika lokaltyper som Högskolan disponerade våren 2016 i Borlänge
framgår av tabell 1.
6
Tabell 1, Lokalinnehav i Borlänge våren 2016 (exklusive Korta Vägen)
Typ av lokal
Kontor
Förråd/arkiv
Bibliotek
Grupprum/konferensrum
Antal
218
31
22
Lärosalar:
___20-salar
___30-salar
___40-salar
___50-salar
___60-salar
Clas Ohlson
Summa sittplatser
15
7
1
1
Energilabb
Maskin
Materialteknik
Grafisk Teknologi
Bygglabb
Arbetsplatser för
studenter i allmänna ytor
Övriga funktioner
NGLc
Studentkår
Personalrum
Summa övrigt
Sittplats
2748
901
286
397
Anmärkning
I vissa kontor finns flera
arbetsplatser
Har flera lokaler i byggnaden
1
7
1
1
4
1
Labb och datasalar
Datasalar större
Kemilabb
Fysiklabb
Summa labb
Kvm
20
210
40
50
240
125
1127
685
546
85
65
7
1
5
2
2
275
441
185
84
71
26
1752
1 allmän, 6 ämnesspecifika
Energi har även labb på taket,
vilket ej är medräknat i denna
summa
Används även av andra ämnen
277
1
1
5
127
100
165
1 lunchrum, 4 pausrum
392
Huruvida de externa hyresgästerna kommer att flytta med vid en eventuell
samlokalisering till Falun är oklart, men mycket talar för att Materiex kommer att följa
med då de nyttjar Högskolans svepelektronmikroskop.
I det lokalprogram som utredningen tagit fram ingår inte lokalyta för externa hyresgäster.
7
Flytt av hela Högskolan till Falun
Lokalprogram vid flytt till Falun
Nedanstående tabell visar behovet av nya lokaler i Falun, om en samlokalisering ska ske,
beräknat på den verksamhet som fanns våren 2016 i Borlänge. I en högskola är de
allmänna ytorna mycket stora jämfört med en normal kontorsbyggnad. Det finns
uppehållsytor för studenter, arbetsplatser enskilt och i grupp för studenter samt ytor för
kopiering och kaffemaskiner.
Tabell 2, Lokalprogram vid eventuell flytt till Falun
Huvudgrupp/
Lokaltyp
Antal Anmärkning
rum/
platser
Medarbetare + samarbetspartner
Kontor
Pausrum
200 Ca 10 kvm + 10 större rum på 15 kvm
6 6 st för kaffe + möjlighet värma mat i micro, ca 25 kvm
Förråd
Kopiering
WC
5 1/avdelning
6
Antal enl. norm. Minst ett RWC/våning
Dusch
Vilrum
3 Kan kombineras med WC
2
Studenter
Matsal
1 För medhavd lunch, ca 50 studenter
Kopiering
WC
Arb. platser i
gemen. ytor
2
Grupprum + Lärosalar
Grupprum
Lärosalar
Enligt norm, skilda kvinnor/män
250
25 4 till 10 platser, tyngdpunkt på 6 platser
12 Med 20 till 90 platser, gradäng för 60 o 90 platser
1 st 20-sal, 6 st 30-salar, 1 st 50-sal, 3 st 60-salar, 1 st
90-sal
Labb och datasalar
Labb
Datasalar
20 Varierande storlek o standard
7 6 ämnesspecifika, 1 allmän
Summa yta för labb och datasalar är cirka 1300 kvm
Vid framtagandet av lokalprogrammet har det beaktats att lärosalarna i Falun kan
utnyttjas effektivare. Antalet bokade timmar i lärosalar och grupprum 2015 var i Falun
cirka 44 200 mot 31 300 i Borlänge. Då det finns betydligt fler salar i Falun och ett antal
större hörsalar visar det att beläggningen är lägre i Falun. Behovet i det nya
lokalprogrammet är något lägre än det antal lärosalar som Högskolan har i Borlänge idag.
8
Vidare har det minskade behov av lokaler som stödfunktionerna behöver beaktats,
exempelvis behövs ingen utbyggnad av receptionen. Godsmottagning och förråd av
kontorsvaror, papper med mera kan behöva öka något vid en eventuell samlokalisering i
Falun men sammantaget behövs något mindre lokalyta än den totala ytan i Borlänge och
Falun. Stora förråd finns i källaren i Borlänge och mycket av det som förvaras där kan
avvaras vid en eventuell samlokalisering till Falun.
Storleken av labb i lokalprogrammet är reducerat för bland annat Kemi då det finns en
kemisal i Falun, Maskinteknik då valsverk, 3D-formning och metallurgi har avvecklats
eller minskatavsevärt under senare år. Det finns ytor i Falun som eventuellt kan nyttjas av
några labb. Antalet datasalar har reducerats med en som i dagsläget har låg beläggning.
Att antalet kontorsarbetsplatser minskat något i lokalprogrammet beror på att vissa
funktioner är dubblerade idag med arbetsplatser i både Borlänge och Falun. Exempel på
detta är Personalavdelningen, Kommunikations-avdelningen, Studenthälsan,
Studentkåren och vidare finns tre gästarbetsplatser i Borlänge för personal från Falun.
Utredningsgruppen räknar vidare med ett något mindre behov av stödresurser om
verksamheten koncentreras till en ort.
Behovet av lokaler för biblioteksverksamheten samt om kapaciteten på restauranger och
kaféer räcker till vid en eventuell samlokalisering diskuteras nedan.
Nya lokaler på Lugnet
Baserat på det preliminära lokalprogram som utredningen tagit fram har Falu kommun
tillsammans med det bolag som äger högskolebyggnaden och biblioteket på Lugnet tagit
fram ett förslag på en nybyggnation som täcker det behov Högskolan förväntas ha.
Falu kommun och dess dotterbolag (LUFAB och kommanditbolaget som äger
högskolelokalerna) äger i princip all mark på Lugnet där det är möjligt att bygga med ett
undantag. Det är Lugnetkyrkan som på fastigheten Lugnet 2:3 har en byggrätt på
storleksordningen 1600 kvm. Utredningen har haft kontakt med samtliga berörda grannar
inklusive Lugnetkyrkan. Lugnetkyrkan är villig att diskutera nya högskolelokaler på sin
fastighet.
Det förslag som presenteras här är dock till 100% på mark som kommunen styr över.
Högskolan har idag tre hyresvärdar på Lugnet, kommanditbolaget/Falu kommun,
MasMästaren och Falu tennisklubb, och ser helst att det inte blir en ytterligare hyresvärd.
En ny fastighetsägare innebär nya rutiner för bland annat felanmälan och nya personer att
samverka med. För Högskolans medarbetare är det ibland förvirrande att olika regler och
rutiner gäller i olika hus.
Det presenterade förslaget innebär nybyggnation av tre huskroppar och en mindre
ombyggnad av högskolebyggnaden, se skissen nedan.
9
Figur 1, De tre nya byggnaderna på Lugnet
B
A
C
De tre byggnader innehåller följande lokaler:
Hus C, den vita byggnadskroppen längst till vänster på bilden ovan
En kontorsbyggnad i tre våningar som är förbunden med högskolefastigheten, Hyttan, i
plan två.
Hus B, i mitten
En flygel som ligger parallellt med den flygel som idag innehåller kontor för
språklärarna. Flygeln som är i två plan innehåller i huvudsak undervisningslokaler.
Hus A, till höger
En helt fristående byggnad med en lågdel i två våningsplan som innehåller labb och en
höghusdel i sex våningar som innehåller kontor. På bilden syns högdelen tydligt men
lågdelen endast skymtar bakom den högre byggnadskroppen.
I bilaga 1 presenteras förslaget utförligare.
De tre nya byggnaderna rymmer de lokaler som Högskolan behöver enligt det preliminära
lokalprogrammet. Förslaget ska ses som en illustration och det visar att det är möjligt att
tillskapa de lokaler som behövs. Förslaget måste bearbetas vidare om beslutet blir att
lokalisera hela verksamheten i Falun.
Förslaget innebär ett mycket sammanhållet och kompakt campus med korta
kommunikationsvägar mellan de olika byggnaderna och enheterna. Campus får en
profilbyggnad i varje ända, det nya biblioteket mot Svärdsjögatan. I andra ändan av
campus kommer det höga punkthuset i sex våningar att ligga. Då labben ligger i de nya
byggnaderna möjliggörs en nära integration mellan forskning/forskare och undervisning.
Labben ligger bredvid varandra vilket bidrar till ett bättre utnyttjande.
I Falu kommuns underlag finns illustrerat var en framtida expansion kan ske.
10
Huvuddelen av de redovisade nya byggnaderna ryms inom gällande detaljplan, vilket
underlättar en snabb byggstart. För att kunna bygga en del av hus A i sex våningar krävs
en planändring, vilket kommunen bedömer fullt möjligt. Kommunen och de kommunala
bolagen äger all mark där den nya byggnationen är planerad. Antalet berörda grannar är
ett begränsat antal.
De föreslagna nya byggnaderna måste inte vara de som enheterna från Borlänge placeras i
utan det finns gott om tid att även planera för förändringar i hur de enheter som idag finns
på Lugnet ska placeras. För att nå en ökad samverkan och integration kan det var bra att
blanda enheter från Borlänge och Falun i de olika byggnaderna.
Sammanfattningsvis tycker utredningsgruppen att det presenterade förslaget visar hur de
nya lokalerna som krävs vid en flytt från Borlänge kan tillskapas på Lugnet. Ett utökat
campus som blir relativt kompakt campus med korta avstånd mellan enheterna. Ett
campus där fler studenter och medarbetare rör sig i byggnaderna, på området, på
biblioteket och på kaféer och restauranger.
Bibliotek
Utredningsgruppens bedömning är att Högskolans nya huvudbibliotek räcker i storlek
även om verksamheten i Borlänge flyttar till Falun. Det som däremot inte räcker till är
antalet grupprum i biblioteket. Redan idag är grupprummen hårt utnyttjade av studenter
så det är nödvändigt att bygga många grupprum i de nya huskropparna.
Restaurang och kafé
Högskolan Dalarna hyr ut lokaler på Lugnetområdet till en restaurang och ett kafé. Det är
samma entreprenör som driver bägge verksamheterna men det sker med separata
kontrakt. Kaféet ligger i Högskolans nya bibliotek och är drygt två år medan restaurangen
funnits under många år. Volymen minskar i restaurangen men ökar succesivt i kaféet.
I närområdet finns flera restauranger. Scandic ligger på campusområdet och
Lugnetkyrkan har en lunchrestaurang ca 100 meter från huvudbyggnaden. Något längre
att gå är det till Dalasalen på regementsområdet och restaurangen vid Lugnets sportcenter.
En enklare pizzeria finns även på Lugnetområdet.
Utredningsgruppen tror att kapaciteten hos befintliga restauranger i området samt
marknadens förmåga att tillgodose uppkomna behov skapar ett utbud som räcker till även
om Högskolans verksamhet i Borlänge flyttas till Lugnet. Det relativt lilla kaféet i
biblioteket blir en trång sektor och det kan bli nödvändigt att öka kapaciteten.
Trenden under senare år är att fler och fler har mat med sig och äter på arbetsplatsen. Det
gäller både medarbetare och studenter. Att tillskapa tillräckligt med pausrum i de nya
byggnaderna har därför prioriterats i lokalprogrammet.
Parkeringsplatser
Antalet parkeringsplatser i Borlänge idag är cirka 250. Avsiktsförklaringen redovisar hur
antalet parkeringsplatser kan ökas med cirka 200 stycken. 150 platser genom en
utbyggnad av studentparkeringen söder om Svärdsjögatan, se skissen nedan. Vidare
byggs en helt ny parkeringsplats med cirka 50 platser öster om studentparkeringen.
11
Figur 2, Nya parkeringsplatser på Lugnet
Utredningsgruppens bedömning är att ett tillskott på cirka 200 platser tillsammans med
ett effektivare användande av nuvarande parkering borde täcka Högskolans normala
behov. Det kommer alltid att finnas dagar med större konferenser och evenemang med
många besökare då antalet platser i närområdet inte räcker till. Det finns för sådana
tillfällen stora parkeringar vid Lugnets skidstadion.
Campusutveckling
Om högskolestyrelsen beslutar att verksamheten i Borlänge ska flytta till Lugnet i Falun
bör en ordentlig campusplan tas fram. En campusplan ska belysa var framtida expansion
kan ske, var servicefunktioner som restaurang och kafé kan etableras och var ytor för
fritidsaktiviteter kan säkras. Vidare bör bostäder i närområdet för gästlärare och studenter
utredas.
En viktig fråga för Högskolans och Faluns framtida utveckling är att möjliggöra för
företag, som startas av studenter eller som har ett nära samarbete inom forskningen med
Högskolan, att etablera sig på campus. Att skapa någon form av teknikpark. Högskolan
Dalarna ska inte vara huvudman för en sådan satsning och det är inte heller med i
lokalprogrammet.
12
Produktionskostnad och hyra
Högskolan har fått en uppskattad produktionskostnad och hyra för att uppföra de nya
byggnader som presenterats ovan av det kommanditbolag som äger Hyttan
(=huvudbyggnaden) och nya biblioteket i Falun. Det redovisade förslaget bygger på ett
preliminärt lokalprogram som överlämnades i juni. Därefter har utredningsgruppen
bearbetat lokalprogrammet ytterligare och utökat behovet av labblokaler något, från cirka
1200 kvadratmeter till 1300 kvadratmeter. Av det skälet räknar vi med den högsta
kostnaden i det intervall som bolaget presenterat.
Produktionskostnaden för de nya byggnaderna uppskattas till mellan 230 000 och 240 00
tkr, i 2016 års prisnivå. Den presenterade produktionskostnaden har kvalitetssäkrat
genom att utredningen låtit Projekteldarbyrån granska beräkningarna. De har kommit till
samma nivå på produktionskostnaderna när de räknat på befintliga skisser.
Kostnaden per år för alternativet med flytt till Falun är:
Kostnadspost
Hyra
Underhåll
Drift bolaget
Drift Högskolan
Bevakning, låssystem
Inventarier
Osäkerhet 10%
Summa
Tkr/år
11 500
1 090
2 510
1 160
350
450
1 710
18 770
Anmärkning
Avskrivning och ränta
Framtida underhåll (hyra)
Yttre skötsel, värme, el m.m.
Städning m.m.
Betalas av Högskolan
Betalas av Högskolan
Några korta kommentarer till de olika kostnadsposterna:
•
•
•
•
•
Underhåll: I den hyresmodell som Högskolan har med kommanditbolaget ingår att
Högskolan betalar en fast summa per kvadratmeter och år för framtida
underhållsåtgärder
Drift bolaget: Bolaget sköter grönytor och snöröjning. De har även fastighetstekniker
anställda för skötsel av tekniska installationer
Bevakning, låssystem: Högskolan svarar, förutom för bevakning, för att installera
och sköta lås- och larmsystem inklusive passerkort för både medarbetare och
studenter
Inventarier: I beräkningarna har antagits att 10% av kontorsrummen behöver nya
möbler, till övriga rum får befintliga möbler i Borlänge användas. För övriga typer av
inventarier har motsvarande bedömningar gjorts. Grundprincipen är att så mycket
som möjligt av inventarierna från Borlänge ska återanvändas. För samtliga
inventarier har räknats med en livslängd på 10 år. Det innebär att investeringen i nya
inventarier uppgår till cirka 4,5 Mkr.
Osäkerhet: I ett tidigt skede i ett så här stort projekt finns flera faktorer som är
osäkra. Fortsatta utredningar om lokalprogram och hur befintliga lokaler i Falun kan
nyttjas är några faktorer som kan påverka byggkostnaderna. Hur mycket nya
inventarier som Högskolan måste köpa påverkar kostnaderna. Vidare är själva
byggkostnaden en beräkning, exakt utfall vet man först efter upphandling och när
projektet är färdigt. För att gardera för osäkerheten har en post på 10% på övriga
kostnader lagts in i kalkylen.
13
Tidplan
En grov tidplan för en flytt från Borlänge till Falun är följande:
November 2016
Under 2017
Under 2018
Under 2019
Under 2020
Beslut om flytt
Fastställande av slutligt lokalprogram
Bestämma och bemanna projektorganisation för byggnation och flytt
Detaljprojektering av nya byggnader
Upphandling av byggnationer
Analyser och verkställa uppsägningar av andrahandshyresgäster
Utredningar för att fastställa:
Var olika enheter ska sitta på campus
Egna kontor eller öppna lösningar
Samutnyttjande av labb
Påbörja byggnation
Säga upp hyresavtal
Planera flytten i detalj
Påbörja upphandling av möbler m.m.
Påbörja flytten
Flytta möbler och inventarier
Avyttra möbler och inventarier som inte ska flytta med till Falun
Reparera skador
Slutstäda alla lokaler i Borlänge
Flytt och avvecklingskostnader
En flytt av hela verksamheten från Borlänge till Falun är en mycket omfattande operation
som består av ett antal aktiviteter:
1.
2.
3.
4.
Flytt av inventarier och utrustning
Avveckla sådana inventarier och utrustning som inte ska med till Falun
Reparation av skadade lokaler
Städning av alla lokaler
1. Flytt av inventarier och utrustning
Innan en flytt kan påbörjas måste en noggrann inventering göras av alla möbler, övriga
inventarier och utrustningar där det klarläggs vilka enheter som ska flyttas till Falun och
vilka som ska skrotas.
I vissa labb finns sådan specialutrustning som kräver att specialister från leverantören
medverkar vid flytten. Det kan gälla transportsäkring av utrustningen och kalibrering i de
nya lokalerna. I några fall krävs tillgång till kranbilar som kan lyfta ner tung utrustning
från taket och eventuellt lyfta upp den på ny plats i Falun.
Rent allmänt gäller att ju bättre Högskolan förberett flytten och ju mer av inventarierna
som är packade ju fortare går det för flyttfirman och ju lägre kostnad. Många gånger är
det att fördelaktigt att koncentrera flytten tidsmässigt och inte ha en för utdragen process
men om beställaren ställer väldigt höga krav på en kort flyttprocess tillkommer kostnader
för övertids- och helgarbete.
Högskolan har låtit en utomstående expert räkna på flyttkostnaden. Den summa som
experten kommit till är 3,3 Mkr. I den kostnaden ingår att tömma hela byggnaden på
samtliga inventarier, det vill säga en del av kostnaderna under punkt 2. Däremot ingår
inte hjälp av specialister från leverantörer för avancerad utrustning.
14
2. Avveckla inventarier som inte ska flyttas med till Falun
En hel del möbler och inventarier kommer att kasseras vid en flytt. Den processen måste
planeras noggrant och i god tid före flytt. Det finns regler för hur statens egendom ska
avvecklas. Enklast för Högskolan är att upphandla tjänsten med att ta om hand sälja
och/eller skrota överblivna inventarier. I vissa fall kan delar skänkas till välgörande
ändamål. Vid omfattande försäljning kan en avveckling/försäljning ge en del intäkter till
Högskolan. Det gäller bland annat försäljning av järn, stål och övriga metaller.
Det är mycket svårt att uppskatta vad en eventuell försäljning kan ge i pengar. I
utredningen räknar vi med att de intäkter som erhålls täcker kostnaderna för en
avveckling.
3. Reparation av skadade lokaler
Det normala på hyresmarknaden är att en lokal hyrs i befintligt skick och att den ska
återlämnas i samma skick som när hyresgästen tillträdde. I Högskolans hyresavtal för
lokalerna i Borlänge står ”Skada som uppstår på fastigheten eller Lokalen och vilken
skada inte täcks av hyresvärdens fastighetsförsäkring skall ersättas av hyresgästen”. Efter
att Högskolan hyrt högskolebyggnaden i Borlänge sedan början av 1990-talet så finns det
säkert skador på lokalen som inte kan klassas som normalt slitage.
Det är mycket svårt att bestämma vad kostnaderna för reparationer kan uppgå till. Några
större skador är inte kända i dagsläget. En kvalificerad bedömning är mellan 200 och 400
tkr.
4. Städning av alla lokaler
Högskolan ansvarar för att lokalerna i Borlänge, efter att alla inventarier tagits bort och
eventuella skador reparerats, slutstädas. Då det är en stor byggnad så innebär det ett
omfattande arbete, både tidsmässigt och kostnadsmässigt. Ingen upphandling av
städkostnaden har gjorts i detta skede utan den har uppskattats till cirka 500 tkr.
Sammanfattning
Summeras de olika posterna ovan så blir en bedömning av den totala kostnaden för flytt
och avveckling följande:
Post
Flytt
Avveckling
Reparation
Städning
Summa
Tkr
3 500
0
300
500
4 300
Anmärkning
Varav 200 för kalibrering m.m.
Ersättning för sålda varor täcker avvecklingskostnaderna
Vid en samlokalisering till Falun kan det finnas skäl att integrera verksamheterna i
Borlänge med olika ämnesmiljöer i Falun. I beräkningarna ovan ingår inte eventuella
kostnader för att flytta enheter i Falun till nya byggnader och/eller våningsplan på campus
Lugnet.
15
Ingen flytt av verksamheten i Borlänge
Åtgärder som behöver vidtas i lokalerna
Utredningsgruppen har identifierat ett antal åtgärder som behöver vidtas för att lyfta
lokalerna till de krav som kan ställas på akademiska undervisnings-lokaler på 2020-talet.
Vidare har ett förändrat behov av labblokaler växt fram sedan ”svartbygget” byggdes för
drygt sex år sedan. Vissa ämnen och forskningsmiljöer har vuxit och andra minskat.
Energiteknik, som vuxit under senare år, har sina labb spridda på en mäng olika ställen i
högskolebyggnaden och i ”svartbygget” och har ett behov av att samla dessa. Vidare
finns några installationer, som solpaneler och vindkraft, på taket vilket är en olämplig
miljö av säkerhetsskäl för studenter att vistas på.
En annan typ av åtgärder är de som behöver göras i huvudbyggnaden för att den ska få en
standard som motsvarar dagens krav. Byggnaden är uppförd i början på 1990-talet och
vissa delar är inte upprustade sen dess.
De viktigaste bristerna som identifierats är följande:
•
•
•
•
•
•
•
•
Fler parkeringsplatser för studenter och medarbetare
Ljusare lärarkorridorer
Förbättra tillgängligheten för studenter med funktionshinder
Utöka antalet toaletter och rusta de befintliga i lärarkorridorer
Se över säkerheten för de anläggningar som finns på taken
Genomför en omdisponering av labb i huvudbyggnad och ”svartbygget”
Anpassa storleken av Tenoren till Studentkårens behov idag
Kraftfulla förbättringar av studentbostadssituationen
Nedan kommenteras punkterna kortfattat och de svar som Borlänge kommun och
fastighetsägaren Hushagen samt det kommunala bostadsbolaget Tunabyggen gett.
Ordförande i utredningsgruppen och i lokalgruppen fick vid ett besök hos Borlänge
kommun där även VD i Hushagen och Tunabyggen medverkade en ordentlig genomgång
av de frågor som utredningen presenterat för Borlänge vid midsommar. Svaren har
därefter förtydligats och kompletterats med kostnadsbedömningar:
Parkeringsplatser
Det finns sedan flera år en brist på parkeringsplatser på campus. Hushagen har presenterat
ett förslag på att utöka antalet platser med cirka 60 stycken, vilket skulle innebära ett
rejält tillskott då det i dagsläget finns cirka 250 platser.
Kostnad för att tillskapa 60 platser.
500 tkr
Ljusare lärarkorridorer
I huvudbyggnadens östra del finns mycket långa korridorer i två våningsplan som i
dagsläget uppfattas som mycket mörka och murriga. De har dörrar till medarbetarnas
kontor som är helt täckta och belysningen är bristfällig.
Förslaget är att sätta in glasade dörrar och ett glasparti bredvid samt förbättra
belysningen.
Kostnad för att förbättra arbetsmiljön i personalkorridorerna
16
2 100 tkr
Förbättra tillgängligheten
Högskolebyggnaden uppfyller i dagsläget inte alla de krav som gäller tillgänglighet för
studenter, medarbetare och personal med funktionshinder. Det gäller exempelvis
automatiska dörröppnare, hörslingor i föreläsningssalar och möjligheten för synskadade
att röra sig i lokalerna.
Hushagen har i sitt svar lyft fram att befintliga hissar kan behöva byggas om eller bytas ut
för att koma upp till dagens krav. Det är en relativt dyr åtgärd, 1 200 tkr, som Högskolan
anser kräver ytterligare utredning.
Kostnad för att installera fler dörröppnare, fler hörslingor och
byta två hissar uppgår till
1 900 tkr
Öka antalet toaletter och rusta befintliga
För ett par år sedan rustades toaletterna som studenterna i första hand nyttjar till en
moderns standard. Toaletterna inne i personalens korridorer är inte rustade och de är
dessutom få till antalet. Vid den stora uthyrningen till Vuxenutbildningen kom ett flertal
toaletter att hamna på deras förhyrda yta.
Då det ökade antalet, och var de ska placeras, inte är utrett så finns i dagsläget ingen
ordentlig kostnadskalkyl över denna post. En mycket grov
uppskattning av kostnaden är
2 000 tkr
Säkerhet på taket
De anläggningar som finns på taket till huvudbyggnaden, och som används både till
forskning och utbildning, behöver åtgärdas för att förbättra säkerheten. De kan antingen
flyttas eller så kan bättre gångbryggor med räcken installeras på taken.
Någon exakt kostnad för dessa åtgärder finns inte kalkylerad men en grov
kostnadsuppskattning är
1 000 tkr
Omdisponering av befintliga labb
I samband med att ”svartbygget” uppfördes i slutet av 2010 talet så flyttades ett antal labb
från andra byggnader i Teknikdalen som Högskolan hyrde till den nya labbyggnaden. Ett
av huvudsyftena med att bygga en ny labbyggnad var att samla hela Högskolans
verksamhet i Borlänge på en plats och att stärka kopplingen mellan forskning och
utbildning. Vissa forskningsmiljöer har även vuxit under senare år.
Innan det går att beräkna vad det skulle kosta att genomföra en sådan omstrukturering
måste Högskolan göra en ordentlig kartläggning. Det uppstår i huvudsak två slag av
kostnader, anpassning av lokaler och flyttkostnader. Denna punkt är därför inte prissatt.
Ett ytterligare skäl för detta är att det inte är helt beroende av samlokaliseringsbeslutet.
Anpassning av Tenoren till studentkårens behov
Tenoren invigdes 2004 och sedan dess har förutsättningarna för Studentkåren förändrats
genom att kårobligatoriet upphört. Studentkåren har i dagsläget svårt att fylla hela
Tenoren med verksamhet. Den restaurang som fanns i Tenoren är numera stängd och
Hushagen kommer att fylla de tomma ytorna med en ny hyresgäst.
17
Studentkåren och Hushagen är överens om att minska den yta som Studentkåren
disponerar. Denna anpassning bekostas av Hushagen och belastar inte Högskolan.
Studentbostäder
Bostadssituationen för studentboende behandlas i huvudkapitlet studentboende nedan.
Där redovisas också Borlänges förslag till förbättringar.
Kostnader om Högskolan blir kvar i Borlänge
I stycket ovan redovisas vad det skulle kosta att anpassa nuvarande lokaler till dagens
standard och de behov som Högskolan kommer att ha på 2020 talet. Det säger inget om
hur kostnaderna ska fördelas mellan parterna och över tiden. Vissa åtgärder är av
karaktären eftersatt underhåll och bekostas normalt av fastighetsägaren och andra är
anpassningar som Högskolan efterfrågar och som normalt betalas av hyresgästen.
Några åtgärder är av mer långsiktig karaktär, exempelvis nya hissar och
parkeringsplatser, och är investeringar och ska betalas över en längre tidsperiod genom
avskrivningar. Andra poster däremot är kostnader som betalas direkt vid genomförandet,
exempelvis flyttkostnader. Under utredningstiden har inga regelrätta hyresförhandlingar
genomförts. För att kunna jämföra alternativen nybyggen i Falun med ombyggnader i
Borlänge har kostnaderna för anpassningar behandlats som att de skrivs av på tio år.
Summa anpassningskostnader
Årlig kostnad i tio år
7 500 tkr
750 tkr
Nettokostnaden per år om Högskolan beslutar att ha kvar nuvarande verksamhet blir
följande:
Hyreskostnad
Driftkostnader
Anpassningskostnader
Externa hyresinkomster
Summa
26 500 tkr
4 625 tkr
750 tkr
-9 200 tkr
22 675 tkr
Studentboende
Nuvarande antal studentbostäder
Det är i huvudsak de kommunala bostadsföretagen i Borlänge och Falun som erbjuder
bostäder åt studenter vid Högskolan. Både traditionella ”korridorboenden” och minder
lägenheter med egen kokvrå eller kök. I Falun finns några få studentlägenheter för
familjer och ett mindre antal håller på att iordningställas i Borlänge. Det blir vanligare att
betalande studenter kommer till Sverige med familj.
I Borlänge har det kommunala bolaget Tunabyggen 264 studentbostäder (årsredovisning
2015) på två bostadsområden. Flertalet bostäder är rum i korridor med delat kök.
I Falun har det kommunala bolaget Kopparstaden 474 studentbostäder på sex områden i
staden (Falu kommuns avsiktsförklaring juni 2016). Tre av områden ligger nära varandra
i anslutning till Högskolans medieutbildningar på regementsområdet. De olika områden
omfattar allt från äldre områden som renoverats till helt nybyggda bostäder med egen
kokvrå. Kopparstaden har succesivt minskat på andelen boende i studentkorridor.
18
Nya studentbostäder i Falun
I den avsiktsförklaring som Falu kommun lämnat till utredningen/Högskolan, se bilaga 1,
redovisas fyra utvecklingsområden för nyproduktion av studentbostäder. Ett med cirka
150 bostäder ligger i anslutning till Lugnet, ett med cirka 50 bostäder nära
regementsområdet, ett med cirka 80 bostäder på Knoppen nära Lugnet och slutligen ett på
Bojsenburg med cirka 50 bostäder. Kopparstaden kommer troligen att starta bygget av 50
bostäder i Bojsenburg oberoende av vad högskolestyrelsen beslutar om framtida
lokalisering.
Sammantaget innebär de redovisade planerna ett tillskott på minst 335 bostäder.
Färdigställandetid för de olika projekten varier, bland annat beroende på att
planläggningsarbetet kommit olika långt i de olika projekten. För att kunna starta en
nyproduktion måste en fastställd detaljplan finnas och det aktuella projektet ha fått
bygglov. Vidare ska det aktuella byggprojektet vara upphandlat. I alla dessa steg kan
förseningar uppstå om grannar eller anbudsgivare som förlorat upphandlingen överklagar.
Projektet i Bojsenburg är det som kan starta tidigast då det är tänkt att byggas på en tomt
där en byggnad brunnit. För övriga projekt är bedömningen att de kan starta 2019/2020.
Utredningsgruppens bedömning är att de redovisade planerna är realistiska och täcker
Högskolans behov vid en flytt av hela Högskolan till Falun. Samtliga fyra projekt
kommer troligtvis inte att vara helt färdigställda till höstterminen 2020.
Utveckling av studentboendet i Borlänge
Om Högskolestyrelsen beslutar att verksamheten ska vara kvar i Borlänge i oförändrad
omfattning anser utredningsgruppen att en förnyelse och utveckling av studentboendet
krävs. Bland annat på följande punkter krävs en förbättring:
•
•
•
Ett nytt studentbostadsområde. Då det är mycket svårt med bostäder vid terminsstart
på hösten behövs fler studentbostäder. Inget nytt område har tillkommit på flera år
varför ett nytt område på en ny lokalisering i staden vore värdefullt. Vid en
presentation av Borlänge kommuns avsiktsförklaring den 19 augusti presenterade
kommunen och bostadsföretaget Tunabyggen ett planerat nytt område vid
Nygårdsvägen. Läget är bra med relativt kort avstånd till Högskolan och
handelsområdet vid Kupolen/Norra backa. Planeringen är 20 till 40 studentbostäder
med egen kokvrå. Byggstart hösten 2017.
Minska antalet studentbostäder i korridor och öka antalet med egen kokvrå. Trenden i
Sverige är mycket stark mot att minska andelen bostäder med gemensamma kök
Fler lägenheter. Idag är det inte enbart yngre människor som är ensamstående som
studerar utan andelen par, både med och utan barn, ökar.
Bilagor
Bilaga 1, Underlag från Falu kommun, juni 2016
Bilaga 2, Stark Högskolan i en stark region, Tunabyggen, augusti 2016
19
falun.se
Samlokalisering av högskolan Dalarnas
verksamhet till Falun
– Underlag från Falu kommun
juni 2016
Bakgrund
Högskolan Dalarna tillsatte hösten 2015 en utredning för att ”allsidigt belysa förutsättningar för och konsekvenser av en samlokalisering av hela Högskolans verksamhet i Falun”. Utredningen ska vara klar i augusti 2016 och
högskolans styrelse förväntas fatta beslut i lokaliseringsfrågan i november 2016.
Högskolan är viktig för Falu kommun och kommunen kommer att på olika sätt arbeta för att underlätta en
samlokalisering, om högskolestyrelsen fattar ett sådant beslut. Syftet med denna rapport är att redovisa inom vilka
områden Falu kommun är beredd att samverka med högskolan vid en eventuell samlokalisering till Falun.
Lokaler
Det självklara och omedelbara behovet som uppstår vid en samlokalisering är lokaler för undervisning och forskning samt arbetsplatser för personalen. Kommunen har här arbetat tillsammans med högskolans delutredning
G. Konsekvenser för fastighetsbeståndet inkl studentboenden. Grundat på ett preliminärt lokalprogram, daterat
2016-03-31, har volymstudier gjorts som visar att det tillkommande lokalbehovet kan täckas i direkt anslutning
till nuvarande högskolebyggnader. Förslaget omfattar totalt ca 9000 m2 lokaler och redovisas i bilaga 1. En mer
detaljerad redovisning överlämnas till delutredning G.
Kommunens fastighetsbolag Förvaltningsbolaget Högskolefastigheten Lugnet KB kan uppföra och hyra ut dessa
lokaler till högskolan på motsvarande villkor som övriga lokaler som bolaget tillhandahåller. Lokalprogrammet
är ännu ofullständigt och ytterligare studier av byggnaderna krävs vilket gör att en investerings- och hyresnivå för
närvarande inte kan anges. Detta kommer dock att ske innan delutredning G ska vara klar i augusti 2016.
Huvuddelen av den redovisade utbyggnaden kan göras inom gällande detaljplaner och kommunen äger all mark
som berörs. En mindre planändring krävs dock för den byggnad i sex våningar som syns längs till vänster på
bilden nedan. Idag finns en enkel byggnad, ”paviljongen”, på denna yta. Den byggnaden kommer att flyttas bort
alternativt rivas. Om högskolestyrelsen beslutar om samlokalisering i november 2016 kan de nya byggnaderna
vara klara för inflyttning 2020 enligt högskolans önskemål.
De tre ljusa byggnadskropparna byggs i direkt anslutning till nuvarande högskolebyggnader och innehåller högskolans
totala nya behov av lokaler, se även kartorna i bilaga 1. Omslagsbilden visar byggnaderna sedda från söder.
2
HÖGSKOLAN BEFINTLIG BYGGNAD
HÖGSKOLAN ETAPP 1 (fram till 2020)
HÖGSKOLAN, MÖJLIG ETAPP 2
Parkering
ÖVRIG PLANERAD BEBYGGELSE
BEFINTLIG PARKERING HÖGSKOLAN
Högskolan har redan
idag parkering på
Myran, på södraPARKERING
sidan om
Svärdsjögatan.
ETAPP 1
Här finns möjligheter att täcka tillkommande behov av GÅNG/CYKELSTRÅK
platser. Idag har högskolan ca 400 parkeringsplatser och i figuren
visas möjlighet att ordna ytterligare ca
200 platser.
R
TO
P
N
/KO
ING
DN
BIL
UT
D
TU
L/S
TEL
HO
P
R
DE
STÄ
BO
T
EN
P
P
ca 150 P
ge
alre
tD
Mo
t
nte
me
ER
D
STÄ
BO
PARKERINGAR, HÖGSKOLAN
Idag: 390-395 st
Ökning 50 % = ca 200 P
Tillkommande p-platser visas med rosa ton
och befintliga med grå ton.
N
ca 50 P
Högskoleutredningen
Campus Lugnet
Ytor, samman
Skiss 1:1000
2016-05
GH, Falugruppen Arkitektkontor
KONTOR: 2100 kv
LABB: 1185 kvm
LÄROSALAR: 800
10
Skala 1:1000 (A3)
0
Möjligheter till fortsatt expansion efter 2020
Hur behovet av nya lokaler vid en samHÖGSKOLAN BEFINTLIG BYGGNAD
lad lokalisering
till Falun år 2020 kan
HÖGSKOLAN ETAPP
1
lösas har redovisats
ovan.
Om behov av
ytterligare HÖGSKOLAN
lokalerMÖJLIG
uppstår
ETAPP 2 senare finns
möjlighet att bygga minst 2000 m2
ÖVRIG BEFINTLIG BEBYGGELSE
direkt väster om de nya högskolebyggGÅNG/CYKELSTRÅK
naderna som
planeras inför 2020. En ny
detaljplan kommer att upprättas för detta
område. Ytterligare möjligheter finns på
Myran, direkt söder om Svärdsjögatan,
se avsnittet om företagslokaler. Det finns
även privata fastighetsägare i anslutning
till högskolan som har visat intresse av
att medverka till att klara högskolans
lokalbehov.
20
ÖVRIG YTA: grupp
matsal, kommuni
pausytor, wc/omk
uppehållsytor, för
teknikutrymmen
30
40
BRA, TOTALT: 8795
50m
© Lantmäteriet Falu
HUS A
KONTOR: 1360 k
LABB: 880 kvm
BRA: 4815 KVM
(VI)
HUS A (II)
verkan och Mät & karta,
Skapad 24/03 2016
kommun Geodatasam
HUS B
LÄROSALAR: 80
LABB: 300 kvm
BRA: 2300 kvm
HUS B (II)
HUS C
KONTOR: 740 kv
BRA: 1680 kvm
TENNISPLANER
Falu kommun
P
Det med rött inramade området visar möjlighet till expansion på kommunägd mark
efter 2020.
HUS C (III)
P
N
P
P
3
Studentbostäder
Det finns idag ca 470 studentbostäder i Falun och ca 300 i Borlänge. Det kommunala bostadsbolaget Kopparstaden är beredda att utöka antalet studentbostäder i Falun för att klara det tillkommande behovet vid en samlokalisering. Förslaget sammanfattas i nedanstående figur, som också redovisar befintliga studentbostäder. En mer
utförlig redovisning lämnas i bilaga 2.
A
a
b
B
c
Högskolan
C
Kårhus
d
e
Mediahus
f
D
Översikt befintliga och planerade studentbostäder. På kartan visas även Högskolan, mediahuset och kårhuset.
Idag
Antal
a Bojsen
12
b Britsen
254
c Tallen
24
d B-kasern
104
e Brigaden
27
f Ugglan
53
Totalt
4
474
Nya projekt
Antal
A Bojsen
55
B Tallbacksvägen
80
C Myran
150
D Surbrunnshagen
50
Totalt
335
Bostadsgaranti
En av utmaningarna med att tillhandahålla studentbostäder är att trycket på bostäder är väldigt stort vid höstintagningen men redan en bit in på våren startar uppsägningarna. Ska man klara efterfrågan på hösten innebär det
att man står med väldigt stora vakanskostnader på våren, något som är långsiktigt ohållbart. Samtidigt är möjligheten att garantera boende ett mycket starkt konkurrensmedel för att få nya studenter. Därför testas nu ett nytt
upplägg där kommunerna och de allmännyttiga bolagen i Falun och Borlänge gemensamt finansierar en deltidstjänst vars syfte är att hitta alternativa boenden under den mest intensiva perioden på hösten. Det kan handla om
uthyrningsrum i privatbostäder eller avtal med vandrarhem t ex. Upplägget testas i år och där ambitionen är agera
som om vi hade en garanti. Når vi målet så kommer bostadsgarantin marknadsföras ut mot studenterna nästa år.
Etableringslokaler för företag mm
På Myran söder om Svärdsjögatan planläggs för närvarande mark för företag och bostäder. Närmast Svärdsjögatan planeras en högre byggnad som kan vara hotell alternativt studentbostäder. Längre in i området, längs E16,
skapas etableringsmöjligheter bl a för företag som samverkar med högskolan, men även undervisningslokaler. I de
inre delarna planeras för bostäder, som kommer att ha ett attraktivt läge bl a för personal vid högskolan.
Det pågår f n arbete med en detaljplan för området, som ägs av Fortifikationsverket, som har för avsikt att sälja
hela området när detaljplanen är klar. Försäljningen kommer sannolikt att ske 2017.
Kommunen kommer att verka för att det inom området byggs lokaler för företag som har nytta av att ligga nära
högskolan. Kommunens bostadsbolag Kopparstaden har intresse av att bygga studentbostäder inom området.
Kontor, utbildning
Studentbostäder,
hotell
Högskolan
Dalarna
Studentbostäder,
hotell
Högskolan Dalarna
Kontor, utbildning
Bostäder
Illustrationer från pågående arbete med detaljplan för nordvästra Myran, söder om Svärdsjögatan. Området planeras
innehålla bl a studentbostäder, hotell, kontor, utbildningslokaler och bostäder. Byggstart beräknas kunna ske under
2017.
5
Kårhuset
Kommunen upplåter idag kårhuset i centrala Falun, se karta sid 4, kostnadsfritt till studentkåren och kommunens
avsikt är att fortsätta göra det även i framtiden. Byggnaden bedöms väl räcka till även för ett ökat antal studenter
i Falun. Studenterna bidrar till att göra Falu centrum attraktivt och det är positivt om kommunen, t ex genom
Centrala stadsrum, och studentkåren kan öka samverkan till nytta för båda parter.
Övrig samverkan kommun - högskola
Det finns idag en god och nära samverkan mellan Falu kommun och Högskolan Dalarna och kommunen satsar
årligen betydande belopp för att stödja högskolans utveckling. Kommunledningen och högskoleledningen har
regelbundna träffar för genomgång av gemensamma angelägenheter. Högskolan är representerad i kommunens
tillväxtråd. Högskolefastigheten och kårhuset upplåts av kommunen med fördelaktiga villkor. Genom ett särskilt
utvecklingsavtal stödjer kommunen högskolan med 1,5 mkr per år. Kommunen medverkar även i andra satsningar, t ex Elitidrottscentrum. Vidare tillhandahåller kommunen årligen ett antal praktikplatser och handledare för
bl a lärarprogrammen.
Om högskolan väljer att lokalisera hela verksamheten till Falun så har kommunen ambitionen att utöka denna
samverkan så att de nya verksamheter och utbildningar som kommer till Falun inte ska få försämrade förutsättningar jämfört med dagens situation. Kommunen medverkar gärna även till att öka kontaktytorna mellan
högskolan och det lokala näringslivet. Detta arbete får göras i nära samverkan med de verksamheter som berörs av
en flytt.
Kollektivtrafik
ÖvrigDetsamverkan
kommun
- högskola
finns redan idag en
mycket hög turtäthet
på de busslinjer som går mellan Falun och Borlänge och stannar vid
högskolan och kommunens ambition är att bibehålla eller förbättra denna trafik.
kanDetkommun
- högskola
finns idag en
god och nära samverkan mellan Falu kommun och Högskolan Dalarna och
kommunen satsar årligen betydande belopp för att stödja högskolans utveckling. Kommunn god
och nära
mellanhar
Falu
kommun träffar
och Högskolan
Dalarna
och
ledningen
ochsamverkan
högskoleledningen
regelbundna
för genomgång
av gemensamma
ar årligen
betydande
beloppärför
att stödja högskolans
Kommunangelägenheter.
Högskolan
representerad
i kommunensutveckling.
tillväxtråd. Högskolefastigheten
o
kårhuset upplåts har
av kommunen
medträffar
fördelaktiga
villkor. Genom
särskilt utvecklingsavtal
ögskoleledningen
regelbundna
för genomgång
avett
gemensamma
stödjer kommunen
högskolan imed
1,5 mkr pertillväxtråd.
år. Kommunen
medverkar även i andra
Högskolan
är representerad
kommunens
Högskolefastigheten
och
t exmed
Elitidrottscentrum.
Vidare tillhandahåller
kommunen
årligen ett antal
s avsatsningar,
kommunen
fördelaktiga villkor.
Genom ett särskilt
utvecklingsavtal
praktikplatser och handledare för bl a lärarprogrammen.
en högskolan med 1,5 mkr per år. Kommunen medverkar även i andra
Elitidrottscentrum.
Vidare
tillhandahåller
kommunen
årligen
ett kommunen
antal
Om högskolan
väljer
att lokalisera
hela verksamheten
till Falun
så har
ambitionen
6
utöka denna för
samverkan
så att de nya verksamheter och utbildningar som kommer till Falun in
ch handledare
bl a lärarprogrammen.
Förslag till utbyggnad av högskolan i Falun med ytsammanställning.
BILAGA 1
Högskoleutredningen
Campus Lugnet
Ytor, sammanställning
KONTOR: 2160 kvm
LABB: 1350 kvm
LÄROSALAR: 850 kvm
10
Skala 1:1000 (A3)
0
Skiss 1:1000
2016-05
GH, Falugruppen Arkitektkontor
20
ÖVRIG YTA: grupparbetsplatser,
matsal, kommunikationer,
pausytor, wc/omkl/dusch,
uppehållsytor, förråd,
teknikutrymmen
HÖGSKOLAN BEFINTLIG BYGGNAD
30
HÖGSKOLAN ETAPP 1
40
BRA, TOTALT: 9070 KVM
50m
HÖGSKOLAN MÖJLIG ETAPP 2
ÖVRIG BEFINTLIG BEBYGGELSE
GÅNG/CYKELSTRÅK
© Lantmäteriet Falu
HUS A
KONTOR: 1425 kvm
LABB: 1035 kvm
BRA: 5015 KVM
(VI)
HUS A (II)
HUS B (II)
mverkan och Mät &
Skapad 24/03 2016
kommun Geodatasa
HUS B
LÄROSALAR: 850 kvm
LABB: 315 kvm
BRA: 2370 kvm
TENNISPLANER
HUS C
KONTOR: 740 kvm
BRA: 1680 kvm
karta, Falu kommun
P
HUS C (III)
7
P
P
P
N
Översikt över parkering och utvecklingsmöjligheter på Myran.
8
Högskoleutredningen
Campus Lugnet
Skiss 1:2000
2016-05
GH, Falugruppen Arkitektkontor
BEFINTLIG BEBYGGNELSE
HÖGSKOLAN BEFINTLIG BYGGNAD
HÖGSKOLAN ETAPP 1 (fram till 2020)
HÖGSKOLAN, MÖJLIG ETAPP 2
ÖVRIG PLANERAD BEBYGGELSE
BEFINTLIG PARKERING HÖGSKOLAN
PARKERING ETAPP 1
GÅNG/CYKELSTRÅK
DE
STU
L/
TEL
HO
R
TO
P
N
/KO
ING
DN
BIL
UT
P
ER
D
TÄ
OS
B
NT
P
P
M
ca 150 P
gem
alre
D
ot
et
ent
ER
D
STÄ
BO
PARKERINGAR, HÖGSKOLAN
Idag: 390-395 st
Ökning 50 % = ca 200 P
ca 50 P
N
BILAGA 2
Studentbostäder i Falun
Det kommunala bostadsbolaget Kopparstaden har idag ca 470 studentbostäder. Beståndet har under en rad år
minskat i takt med att efterfrågan minskat (färre utbildningsplatser i Falun och ökad andel distansstudenter). Nu
verkar tillgång och efterfrågan vara i balans.
Som en del i utredningen om eventuell lokalisering av hela högskolan till Falun är boendet en viktig fråga. Kopparstaden har därför summerat befintliga boenden och skissat på hur man skulle kunna öka beståndet om det blir
en flytt av Högskolans verksamhet från Borlänge till Falun.
a
b
c
Högskolan
Kårhus
d
Mediahus
f
e
Så här ser beståndet ut idag:
Boende
Antal
Storlek
Hyra
10
21,2–30,2
2.331–3.090
2
76,6
5.815
254
20, 21,5, 35
3.134–4.496
24
25, 27
3.417–3.698
d B-kasern
104
22–50
3.588–5.236
e Brigaden
27
31,3–51,8
4.564–6.620
f Ugglan
53
24,5–80,5
3.792–7.493
a Bojsen, Delade
a Bojsen, Kompisbo
b Britsen
c Tallen
Totalt
474
9
A
B
Högskolan
C
Kårhus
Mediahus
D
I framtiden bedöms följande projekt som möjliga:
Möjliga projekt
Antal
Möjlig inflytt
Prio Kopparstaden
Prio student
A Bojsen
55
2018
A
B
B Tallbacksvägen
80
2020–21
C
A
150–
2019–20
A
A
50
2019–20
B
B
C Myran
D Surbrunnshagen
Summa
10
335
A Bojsen
På en gård i Bojsenburg brann ett hus december 1999 sedan som aldrig har återuppbyggts. Kopparstaden har
låtit en arkitekt rita ett möjligt studenthus där som skulle inrymma ca 50 studentrum (22 kvm med badrum och
pentry). Detta projekt har lyfts i styrelsen och det är troligt att styrelsen beslutar att genomföra projektet oavsett
om det blir högskoleflytt eller ej. Kan handlas upp under 2016 och vara klart under 2018.
B Tallbacken
Här skulle man kunna bygga ett studentbostadshus med uppskattningsvis 100 studentrum. Läget är mycket bra.
BUppskattningen
Tallbackenär att detaljplanen kan vara klar om två år och ett hus uppe 2021.
Detta är höghustomten där vi har initierat ett omtag vad gäller detaljplanen. Här
C Myran
skulle
man kunna göra ett studentbostadshus med uppskattningsvis 100 studentrum.
Fortifikationsverket
ochför
detaljplaneprocess
pågår.
Läget är
optimalt för
för studenter.
Uppskattar
Läget
är mycketäger
bra,marken
ev lite
attraktivt för
vanligt
boende
att vi ska
vilja att det
kan
rymmas
drygt
150
studentbostäder
och
att
tidplanen
är
lite
kortare
än
Tallbacksvägen.
prioritera det för student.
D Surbrunnshagen
Då
det inte blir ett höghus kommer huset istället breda ut sig vilket kommer att ta en
Detaljplanen kan bli klar i år. Ett stort område att exploatera, fullt möjligt att låta någon del av marken nyttjas för
större
del av Blir
skogen
i anspråk
många
värnar
Gissar vara
att klart
detaljplanen
ett studenthus.
detaljplanen
klar i årsom
kan ett
studenthus
(ca 40om.
studentrum?)
2019-21. kommer
att överklagas. Uppskattningen är att detaljplanen kan vara klar om två år och ett hus
Sammanfattning
uppe
2021.
Kopparstaden har idag ett studentbostadsbestånd av mycket hög klass, det allra mesta är antingen nybyggt eller
nyss renoverat. Ska Kopparstaden tillföra många nya studentbostäder är uppfattningen att de måste byggas som
Cdedikerade
Myran studentboenden (små kostnadseffektiva lägenheter med eget badrum och pentry) för att kunna sätta
Fortifikationsverket
äger marken
och detaljplaneprocess
pågår.
Läget ärpåoptimalt
rimliga hyror och få ner byggkostnaden.
Nackdelen
är att möjligheten att släppa
ut bostäderna
den vanligaför
hyresmarknaden
om
marknaden
för
studentbostäder
skulle
minska,
begränsas.
Idag
är
ca
20
%
av
studenter. Uppskattar att det kan rymmas drygt 150 studentbostäder och studentboatt
stadsbeståndet
vanliga
lägenheter,
vid
en
kraftig
nyproduktion
av
studentbostäder
skulle
den
andelen
tidplanen är lite kortare än Tallbacksvägen, pga mindre risk för överklagan. minska och
risken öka.
ovan visar att Kopparstaden på sikt kan öka beståndet med ett antal hundra studentbostäder, det svarar
DPlanen
Surbrunnshagen
mot det bestånd Tunabyggen har idag (ca 270 studentbostäder). Vid en flytt så är bedömningen att en hel del av
Detaljplanen
bli klar
i år. att
Ettbostort
område
att exploatera,
fullt möjligt
de som redan borkan
i Borlänge
kommer
kvar men
att nya studenter
väljer att bosätta
sig i Falun.att
Detlåta
medför
någon
del av marken
nyttjas
ett studenthus.
Blirstudenter
detaljplanen
klar i år kan ett
att Kopparstaden
gradvis kan
bygga utför
beståndet
i takt med att nya
tillkommer.
studenthus
(ca 40 studentrum?) vara klart 2019-21.
Kopparstaden kommer med stor sannolikhet genomföra projektet i Bojsenburg oaktat en flytt av Högskolan
(ett tillskott på ca 50 lägenheter). Det ger möjlighet att utvärdera och lära av den investeringen inför den ökade
nyproduktionen som krävs om flytten blir av.
Sammanfattning
Vi har idag ett studentbostadsbestånd av mycket hög klass, det allra mesta är
antingen nybyggt eller nyss renoverat. Ska vi tillföra många nya studentbostäder är
vår uppfattning att vi måste bygga dem som dedikerade studentboenden (små
11
Falu kommun • 023-830 00 • www.falun.se
Falu kommun, ledningsförvaltningen, kommunikationskontoret, juni 2016