1. No category

P R O M E M O R I A
Finansinspektionen
Datum
Författare
2016-11-25
Enheten för bankanalys
FI Dnr 16-7882
De svenska bankernas kapitalkrav, tredje kvartalet 2016
Finansinspektionen (FI) offentliggör kvartalsvis kapitalkraven för de tio största
bankerna och kreditinstituten. I detta dokument redovisas dessa företags
kapitalkrav och kapitalbas per utgången av det tredje kvartalet 2016 inklusive
värden för pelare 2.1
1
Faktiska värden för Pelare 2 i termer av ”Kapitalkrav enligt pelare 2, exklusive systemrisk
och nuvarande riskviktsgolv” avser Finansinspektionens samlade kapitalbedömning år 2016.
1 (11)
Box 7821
SE-103 97 Stockholm
[Brunnsgatan 3]
Tel +46 8 787 80 00
Fax +46 8 24 13 35
[email protected]
www.fi.se
FI Dnr 16-7882
1 Totalt kapitalkrav, fyra storbanker (i procent av riskexponeringsbelopp)
30
27,2
26,6
2,5
2,5
25
Kapitalkonserveringsbuffert
0,9
1,0
22,3
3,0
21,7
Kontracyklisk kapitalbuffert
3,0
2,5
20
2,5
2,0
0,6
0,7
Systemriskbuffert
2,0
0,5
3,0
3,0
Systemrisk i pelare 2
5,4
2,0
15
2,0
0,4
1,3
7,7
29,3
2,4
24,1
21,2
4,9
3,1
18,2
Kapitalkrav enligt pelare 2,
exkl systemrisk och
nuvarande riskviktsgolv
2,4
14,2
12,8
3,5
Kapitalkrav norska bolån
25 % riskviktsgolv svenska bolån
23,3
4,6
10
30,1
3,5
3,5
Minimikrav på primäroch supplementärkapital
3,5
5
Minimikrav på kärnprimärkapital
4,5
4,5
4,5
4,5
Serie13
Nordea
SEB
SHB
Kapitalbas
Kapitalkrav
Kapitalkrav enl.
Basel 1-golvet
Kapitalbas
Kapitalkrav
Kapitalkrav enl.
Basel 1-golvet
Kapitalbas
Kapitalkrav
Kapitalkrav enl.
Basel 1-golvet
Kapitalbas
Kapitalkrav
Kapitalkrav enl.
Basel 1-golvet
0
Kapitalkrav enl Basel 1-golvet
Kapitalbas
Swedbank
2 (11)
FI Dnr 16-7882
2 Totalt kapitalkrav, sex övriga företag (i procent av riskexponeringsbelopp)
(1)
81,7
83,0
2,5
50
94,6
1,2
40
Kapitalkonserveringsbuffert
(2)
0,8
69,9
32,9
Kontracyklisk kapitalbuffert
2,5
30
1,5
28,2
71,2
25 % riskviktsgolv svenska bolån
2,5
1,5
Kapitalkrav enligt pelare 2,
exkl nuvarande riskviktsgolv
46,8
4,7
20,4
20
16,2
2,5
36,5
33,9
2,5
11,4
6,7
24,7
18,6
3,5
14,8
1,0
27,1
5,8
10
Minimikrav på primäroch supplementärkapital
17,3
1,5
23,5
1,5
4,7
2,8
1,7
3,5
3,5
Minimikrav på kärnprimärkapital
2,5
3,5
3,5
3,5
4,5
4,5
4,5
19,4
8,5
4,5
Kapitalplaneringsbuffert
Länsförsäkringar
Kommuninvest
SEK
SBAB
Kapitalbas
Kapitalbas
Kapitalkrav
Kapitalkrav enl
Basel 1-golvet
Kapitalbas
Kapitalkrav
Kapitalkrav enl
Basel 1-golvet
Kapitalbas
E/T
Kapitalkrav
Kapitalbas
Kapitalkrav
Kapitalkrav enl
Basel 1-golvet
Kapitalbas
Kapitalkrav
Kapitalkrav enl
Basel 1-golvet
Landshypotek
Kapitalkrav enl
Basel 1-golvet
E/T
0
Kapitalkrav
4,5
Kapitalkrav enl
Basel 1-golvet
4,5
Serie8
Kapitalkrav enl Basel 1-golvet
Kapitalbas
Skandiabanken
(1) För att täcka risken för alltför låg bruttosoliditet har FI ålagt Kommuninvest ett kapitalpåslag i Pelare 2 som
innebär att kapitalbasen ska uppgå till minst 1,5 procent av bruttoexponeringsbeloppet.
(2) Det gällande kapitalkravet för SBAB detta kvartal är kapitalkrav enligt regelverket kring Basel 1-golvet. Därför
redovisas för SBAB detta kapitalkrav som Basel 1-golvet inklusive kapitalplaneringsbuffert, totalt 34,7 procent av
riskexponeringsbeloppet.
3 (11)
FI Dnr 16-7882
3 Kärnprimärkapitalkrav, fyra storbanker (i procent av riskexponeringsbelopp)
30
25
21,3
2,5
20
Kapitalkonserveringsbuffert
1,0
16,9
Kontracyklisk kapitalbuffert
3,0
2,5
3,0
2,5
Systemriskbuffert
0,6
0,7
3,0
10
2,5
0,9
17,3
15
20,9
2,0
2,0
0,4
3,0
Systemrisk i pelare 2
24,0
23,8
Kapitalkrav norska bolån
4,3
2,0
2,0
0,3
1,0
6,1
18,6
17,9
25 % riskviktsgolv svenska bolån
1,9
3,7
3,4
2,3
4,5
Kapitalkrav enligt pelare 2,
exkl systemrisk och
nuvarande riskviktsgolv
Minimikrav på kärnprimärkapital
1,8
5
4,5
4,5
4,5
Kärnprimärkapital
Nordea
SEB
SHB
Kärnprimärkapital
Kärnprimärkapitalkrav
Kärnprimärkapital
Kärnprimärkapitalkrav
Kärnprimärkapital
Kärnprimärkapitalkrav
Kärnprimärkapital
Kärnprimärkapitalkrav
0
Swedbank
4 (11)
FI Dnr 16-7882
4 Kärnprimärkapitalkrav, sex övriga företag (i procent av riskexponeringsbelopp)
35
54,9
55,7
85,8
2,5
1,2
30
25
23,1
46,6
2,5
20
19,5
1,5
2,5
Kapitalkonserveringsbuffert
47,5
1,5
15
14,4
3,3
28,5
26,8
Kontracyklisk kapitalbuffert
11,5
2,5
11,9
1,5
2,5
20,8
10
10,3
20,8
2,5
1,0
7,6
25 % riskviktsgolv
svenska bolån
4,8
15,3
1,5
3,9
3,2
1,8
1,1
5
Kapitalkrav enligt pelare 2,
exkl nuvarande riskviktsgolv
Minimikrav på kärnprimärkapital
4,5
4,5
4,5
4,5
4,5
4,5
Kärnprimärkapital
Landshypotek
Länsförsäkringar
Kommuninvest
SEK
SBAB
Kärnprimärkapital
Kärnprimärkapitalkrav
Kärnprimärkapital
Kärnprimärkapitalkrav
Kärnprimärkapital
Kärnprimärkapitalkrav
Kärnprimärkapital
Kärnprimärkapitalkrav
Kärnprimärkapital
Kärnprimärkapitalkrav
Kärnprimärkapital
Kärnprimärkapitalkrav
0
Skandiabanken
5 (11)
FI Dnr 16-7882
5 Kapitalkrav pelare 2, fyra storbanker, exklusive systemrisk och kapitalkrav för
svenska och norska bolån (i procent av riskexponeringsbelopp)
5,0
4,9
4,6
4,5
4,0
2,4
3,5
3,1
3,0
3,5
0,7
Övrigt pelare 2 baskrav
2,4
2,5
0,5
0,6
0,6
Löptidsjusteringar i
IRK-modeller
2,0
0,5
1,5
Pensionsrisk
0,9
0,5
1,0
0,9
Ränterisk i bankboken
0,2
0,1
0,5
0,2
0,6
0,3
0,9
0,4
0,5
Nordea
SEB
0,7
Kreditrelaterad
koncentrationsrisk
0,0
SHB
Swedbank
6 (11)
FI Dnr 16-7882
6 Kapitalkrav pelare 2, sex övriga företag, exklusive kapitalkrav för svenska
och norska bolån (i procent av riskexponeringsbelopp)
69,9
13
12
11,4
11
10
68,7
9
8
7
9,8
5,8
6
5,7
4,7
5
2,2
4,6
Övrigt pelare 2 baskrav
1,3
4
0,1
0,1
0,9
3
2,0
2
1
1,2
0,5
0,1
0,2
1,0
0,5
Ränterisk i bankboken
1,7
0,5
Pensionsrisk
2,8
1,1
2,7
0,6
1,4
1,2
0,6
0
Landshypotek
Länsförsäkringar
Kommuninvest
SEK
SBAB
Skandiabanken
7 (11)
Kreditrelaterad
koncentrationsrisk
FI Dnr 16-7882
Tabell 1 Komponenter i de tio företagens kapitalkrav i miljoner kronor
Nordea
SEB
SHB
Swedbank
Landshypotek
Länsförsäkringar
Kommuninvest
SEK
SBAB
Skandia
Summa
Andel av totalt
kapitalkrav (%)
Minimikrav, pelare 1 (8 %)
104 823
48 251
37 094
32 297
1 407
4 734
544
6 310
3 269
1 792
240 520
34
Kapitalkonserveringsbuffert (2,5 %)
32 757
15 078
11 592
10 093
440
1 479
170
1 972
1 021
560
75 163
11
Kreditrelaterad
koncentrationsrisk
5 484
2 800
4 234
2 962
203
588
42
2 116
576
264
19 269
3
Ränterisk i bankboken
3 444
3 337
2 208
3 595
88
92
44
696
817
252
14 573
2
Pensionsrisk
1 520
5 259
2 361
0
0
41
0
46
22
0
9 249
1
Löptidsjuseringar i IRK-modeller 3 165
3 105
2 640
986
-
-
-
-
-
-
9 896
1
Övriga kapitalkrav pelare 2, exkl.
systemrisk och
46 019
bolånerelaterade krav
4 019
11 246
2 297
1 721
276
4 666
1 711
517
105
72 576
10
Riskviktsgolv bolån
Sverige (25 %)
16 867
14 595
25 236
31 015
829
3 987
-
-
6 626
-
99 154
14
Kapitalkrav norska bolån
4 698
10
2 347
7
-
-
-
-
-
-
7 062
1
Kontracyklisk kapitalbuffert (1,5 %)
7 409
4 322
4 140
3 995
264
885
85
816
608
335
22 858
3
Systemrisk i pelare 2 (2 %)
26 206
12 063
9 273
8 074
-
-
-
-
-
-
55 616
8
Systemriskbuffert (3 %)
39 309
18 094
13 910
12 111
-
-
-
-
-
-
83 425
12
Överskjutande kapitalkrav
enligt Basel 1-golv (3)
-
-
-
-
-
-
-
-
708
-
708
0
Totalt kapitalkrav
291 701
130 933
126 282
107 432
4 951
12 082
5 550
13 667
14 164
3 308
710 071
100
167 840
85 621
98 228
73 406
4 343
10 996
0-
6 727
14 164
0
-
461 326
Kapitalkrav enl Basel 1-golv
(3)
-
-
(3) En kapitalplaneringsbuffert, som ej specificeras här, tillkommer utöver Basel 1-golvet men särredovisas i diagram
2 för SBAB.
8 (11)
FI Dnr 16-7882
Beskrivning av beräkningarna
Beräkningarna av kapitalkraven avser det tredje kvartalet 2016 och redovisas
på gruppnivå. Kapitalkraven i pelare 2 baseras på FI:s samlade
kapitalbedömning år 2016. Detta inkluderar kapitalpåslag för de
ställningstaganden om företagsriskvikter som redovisas i FI:s tillsyn över
bankernas beräkningar av riskvikter för företagsexponeringar2.
Företagen har gjort olika val avseende hantering av vinst under innevarande år
i beräkningen av kapitaltäckningsgraden. Detta innebär att kapitalbasen för de
olika företagen i denna promemoria kan vara såväl inklusive som exklusive
den vinst som upparbetats under året.
Av de tio företagen omfattas åtta av Basel 1-golvet: de fyra storbankerna,
Landshypotek, Länsförsäkringar, SBAB och SEK. Kommuninvest och
Skandiabanken använder inte interna modeller och omfattas därmed inte av
golvet. Kapitalkravet enligt Basel 1-golvet beskrivs närmare nedan samt i
Finansinspektionens hantering av Basel 1-golvet3.
Beräkningarna i denna promemoria baseras på till FI inrapporterad data.
Rapporteringen inkom till FI den 11 november 2016. Avrundningar i
redovisade delar av kapitalkraven kan medföra att totalen skiljer sig från
summan av delarna. Beräkningar av storleken på de olika komponenterna i
kapitalkravet har gjorts enligt nedan.
Kapitalkrav i pelare 2, exklusive systemrisk och kapitalkrav för bolån. I detta
dokument avspeglar Pelare 2 FI:s samlade kapitalbedömning för varje enskilt
företag.
Kapitalkravet i pelare 2, exklusive kapitalkrav för bolån och systemrisk,
illustreras som ett aggregerat värde i diagram 1 till 4 och är uppdelat på fem
olika komponenter i de separata sammanställningarna i diagram 5 och 6. Dessa
komponenter är kreditrelaterad koncentrationsrisk, ränterisk i bankboken,
pensionsrisk och övrigt pelare 2 baskrav. Nytt i 2016 års pelare 2-bedömning
är att ett kapitalpåslag även ålagts för löptidsjusteringar. Metoden beskrivs
närmare i promemorian Kapitalkrav inom pelare 2 avseende
löptidsantagande4.
Övrigt pelare 2 baskrav omfattar alla övriga kapitalkrav inom pelare 2 som inte
redovisas separat. Dessa omfattas inte av standardiserade och fullt ut
gemensamma bedömningsmetoder, vilket är anledningen till de inte
specificeras ytterligare i denna promemoria. Här ingår bland annat vissa
riskelement inom marknadsrisk och kreditrisk som inte hanteras inom ramen
för Pelare 1 samt i vissa fall kapitalkrav för brister i styrning, riskhantering och
kontroll.
Den andel som ska täckas av kärnprimärkapital bestäms som huvudregel av
den fördelning av kapitaltyp enligt pelare 1 inklusive buffertkraven förutom
2
Promemoria publicerad på fi.se 2016, FI Dnr 15–13020.
Promemoria publicerad på fi.se 2014, FI Dnr 13–13990.
4
Promemoria publicerad på fi.se 2016, FI Dnr 16–2703.
3
9 (11)
FI Dnr 16-7882
den kontracykliska kapitalbufferten som gäller för storbankerna respektive de
övriga företagen. I undantagsfall kan för vissa komponenter dock även den
kontracykliska kapitalbufferten medräknas.
Riskviktsgolv för bolån i Sverige. Riskviktsgolvet innebär att den
genomsnittliga riskvikten för bolån i Sverige är fastställd till minst 25 procent.
Vid beräkningen av det kapitalkrav som riskviktsgolvet resulterar i ska
samtliga kapitalkrav enligt pelare 1 inkluderas, inklusive det kontracykliska
buffertvärdet för Sverige. För storbankerna ska dessutom det fulla
kapitalbehovet för systemrisk på totalt 5 procentenheter beaktas.
Kapitalkrav för bolån i Norge. Finanstilsynet i Norge har infört åtgärder under
pelare 1 för bolåneexponeringar, vilka bidrar till högre riskvikter för norska
banker. Svenska institut med bolåneexponeringar i Norge ska, istället för att
implementera metoderna, hålla kapital under pelare 2 som motsvarar vad
pelare 1-kravet skulle ge. Hur stort det tillkommande kapitalkravet blir är
individuellt. Finanstilsynet i Norge har för sina inhemska banker beräknat att
riskvikten för bolåneexponeringar kommer uppgå till mellan 20 och 25
procent.
För de institut som berörs av åtgärderna som Finanstilsynet i Norge infört, men
som inte beräknat sitt faktiska kapitalkrav, använder FI en indikativ riskvikt om
25 procent. Denna kan justeras om instituten utifrån egna beräkningar kan
påvisa att den verkliga riskvikten baserad på Finanstilsynets åtgärder är högre
eller lägre.
Vid beräkningen av det kapitalkrav som riskviktsgolvet resulterar i ska
samtliga kapitalkrav enligt pelare 1 inkluderas, inklusive det kontracykliska
buffertvärdet för Norge. För storbankerna ska dessutom det fulla
kapitalbehovet för systemrisk på totalt 5 procentenheter beaktas.
Systemrisk i pelare 2. 2 procent av totalt riskvägt exponeringsbelopp för
storbankerna. Täcks i sin helhet av kärnprimärkapital.
Systemriskbuffert. 3 procent av totalt riskvägt exponeringsbelopp för
storbankerna. Täcks i sin helhet av kärnprimärkapital.
Kontracyklisk kapitalbuffert. Det svenska respektive norska kontracykliska
buffertvärdet om 1,5 procent har använts i beräkningen. Det företagsspecifika
buffertvärdet har uppskattats på basis av inrapporterad data enligt de EUgemensamma instruktionerna för rapportering (COREP). För att beräkna det
företagsspecifika buffertvärdet multipliceras andelen berörda
kreditexponeringar enligt ovan med det kontracykliska buffertvärdet.
Den svenska och norska kontracykliska kapitalbufferten, om 1,5 procent,
tillämpas från och med 27 respektive 30 juni 2016. Från och med 19 mars 2017
kommer det kontracykliska kapitalbuffertvärdet för Sverige att uppgå till 2,0
procent.
De svenska bankernas kapitalkrav till följd av utländska kontracykliska
buffertvärden kommer att inkluderas i analysen i takt med att dessa träder i
10 (11)
FI Dnr 16-7882
kraft. I dagsläget finns inget aktivt kontracykliskt buffertvärde skilt från noll i
något annat av EU:s medlemsländer.5
Kapitalkonserveringsbuffert. 2,5 procent av totalt riskvägt exponeringsbelopp.
Täcks i sin helhet av kärnprimärkapital.
Kapitalplaneringsbuffert. FI:s stresstester för 2016 i syfte att bestämma
kapitalplaneringsbufferten har visat att kapitalplaneringsbufferten inte
överstiger 2,5 procent för någon av de tio företagen. Något buffertkrav utöver
kapitalkonserveringsbufferten har därmed inte ålagts något av företagen.
Metoden beskrivs närmare i Stresstest för bedömning av
kapitalplaneringsbuffert6 och Kapitalkrav för svenska banker7.
Basel 1-golvet. Basel 1-golvet utgör ett krav på att kapitalbasen ska utgöra en
viss minsta storlek i kronor räknat. Kapitalkravet enligt Basel 1-regelverket är
8 procent av de riskvägda tillgångarna, beräknade enligt samma regelverk. Den
lägsta nivån för kapitalbasens storlek enligt golvregeln är 80 procent av detta
belopp. Till detta krav adderas även kapitalplaneringsbufferten justerad för
användning med Basel 1-regelverket. Definitionen av kapitalbasen har
förändrats i CRR och CRD 4 jämfört med Basel 1-direktiven. Kapitalbasen att
jämföra med kapitalkravet enligt Basel 1-regelverket ska justeras enligt artikel
500.4 i CRR. Justeringen syftar till att neutralisera den påverkan som det
förväntade förlustbeloppet, framräknat med den interna modellen för kreditrisk,
har på kapitalbasens storlek. I denna promemoria illustreras kapitalbasen utan
justering enligt artikel 500.4 i CRR vilket får till följd att den inte, fullt ut, går
att jämföra mot Basel 1-golvet.
5
För en översikt över de aktuella kontracykliska buffertvärdena, se Esrb:s hemsida:
https://www.esrb.europa.eu/national_policy/ccb/all_rates/html/index.en.html
6
Promemoria publicerad på fi.se 2016, FI Dnr 15–11526
7
Promemoria publicerad på fi.se 2014, FI Dnr 14–6258
11 (11)