1. No category

Dioxiner, PBDE och kvicksilver i kustfisk
- trender, hälsorisker och geografiska skillnader
Övervakning av trender i Västerbotten
Örefjärden: Metaller och organiska
miljögifter i abborre
Holmöarna: Metaller och organiska
miljögifter i abborre och strömming.
Även fiskhälsa.
Kinnbäcksfjärden: Metaller och
organiska miljögifter i abborre och
strömming.
Rönnskärsverken: metaller och ett par
organiska miljögifter i abborre (även
referens vid Byske)
Dioxiner i strömming
•
Ingen trend för dioxiner i
strömming
•
Halterna ligger under
gränsvärdet för mänsklig
konsumtion i ren muskelvävnad.
•
Men man äter även skinnet på
strömmingen och då följer ett
fettlager med. Vi får då en
högre halt.
•
Halten beror också på fisken
storlek och ålder. Äldre och
större strömmingar får högre
halt.
Livsmedelsverket: Samlingsprov av strömming,
2005-2012. Muskel med skinn.
 Kostråd från Livsmedelsverket att barn och kvinnor i barnafödande ålder bara
äter strömming 3 ggr/år. Övriga kan äta strömming 1 gr per vecka.
Dioxiner, furaner och dl-PCB i strömming
(Livsmedelsverket och NRM, Havet-rapporten 2012)
Inre ring= medelvärde, yttre ring = 95% konfidensintervall
17 cm strömming
20 cm strömming
20 cm strömming
inkl. skinn
Dioxiner och dioxinlika PCB i lax
•
Halterna ligger
över gränsvärdet
för mänsklig
konsumtion.
Livsmedelsverket: Samlingsprov av lax, 20052014. Muskel med underhudsfett från ”mittbiten”.
 Kostråd från Livsmedelsverket att barn och kvinnor i barnafödande ålder bara
äter lax 3 ggr/år. Övriga kan äta lax 1 gr per vecka.
Dioxiner i vattenmiljöer
Tillförsel av dioxiner till
vattenmiljöer:
Markerosion
Atmosfärisk
deposition
VATTEN
Utsläppsvatten från
reningsverk och
industri
Avrinnande ytoch dagvatten
Geografiska skillnader - dioxiner
•
Förhöjda halter i Norrlands strömmingar
•
Samordnad studie av abborre i påverkade områden:
o Lokala källor vid kusten syns
o Förhöjda halter i Kallholmsfjärden och i
Västernorrland (Nätrafjärden)
Cirklarnas storlek är proportionell
mot koncentrationen
Geografiska skillnader - PBDE i strömming
•
Ingen tydliga trender för de olika
PBDE i strömming
•
Halterna över EU:s gränsvärde men
gränsvärdet är lågt och inte
effektbaserat.
•
Högre halter av bromerade
flamskyddsmedel i strömming är
högre i Bottenviken jämfört med
övriga landet
Havet-rapporten 2015/2016. Medelvärde
2012-2014.
Geografiska skillnader PBDE i abborre
•
Samordnad studie av abborre i påverkade områden:
o Lokala källor vid kusten syns
o Förhöjda halter i Kallholmsfjärden och utanför Piteå
o Kallholmsfjärden har högst halt för PBDE med hög bromeringsgrad (BDE 153
och 154)
Kvicksilver i abborre
•
Kvicksilver ansamlas i muskel, övriga
metaller i lever
•
Kvicksilverhalterna visar ingen trend i
abborre.
•
Halterna ligger över EU:s gränsvärde
för skydd av toppredatorer (t.ex.
havsörn) i abborre (20 ng/g)
•
Halterna ligger under gränsvärdet för
försäljning av fisk (500 ng/g), men
över gränsvärdet för innehåll i barnmat (50 ng/g)
Kvicksilver kan ge effekter på centrala nervsystemet, speciellt hos foster.
 Kostråd från Livsmedelsverket att gravida och ammande kvinnor bara äter abborre
3 ggr/år. Övriga kan äta abborre 1 gr per vecka.
Geografiska skillnader - Hg i strömming och abborre
•
•
•
Atmosfärisk deposition en viktig källa, även höga bakgrundshalter i berggrunden.
Kan även komma från industrier.
Högre halter av kvicksilver i strömming i Bottenviken jämfört med övriga landet.
Samordnad studie av abborre i påverkade områden:
o Lokala källor vid kusten syns
o Förhöjda halter i Kallholmsfjärden och i Bottenhavet
Slutsats
• Totala belastningen över tid som avgör, inte enskilda fiskar med hög halt
• Äter man mycket fisk krymper säkerhetsmarginalen
 Ät olika sorters fisk och följ kostråden!