1
Verksamhetsplan 2017
2016-12-21
Miljösamverkan Östergötland
Miljösamverkan Östergötland, MÖTA, är ett samarbete mellan länets tretton kommuner och
Länsstyrelsen. Samverkan sker inom ämnesområdena miljöskydd, hälsoskydd, avlopp och
livsmedel. Samarbetet ska öka samsynen, effektivisera tillsynen, utveckla tillsynsvägledningen,
stödja miljömålsarbetet och möjliggöra en ändamålsenlig kompetensutveckling.
Organisationsschema
Styrgrupp
Sekretariat
Miljöskydd
Hälsoskydd
Lantbruk
Livsmedel
Avlopp
Dricksvatten
Förorenade
områden
Verksamhetsplanering 2017
På MÖTAs styrgruppsmöte den 14 oktober 2016 beslutades att följande projekt och träffar ska
genomföras under verksamhetsåret 2017. Bemanning av projektarbetsgrupperna beslutades även
under styrgruppsmötet.
2
Projekt 2017
Avloppsgruppen
Tillsyn på avloppsledningsnät
Projektarbetsgruppen: Linköping, Norrköping, Vadstena, Ödeshög, Länsstyrelsen
Kommer delta i projektet/ta del av materialet: Mjölby/Boxholm, Motala, Länsstyrelsen, Vadstena,
Linköping, Finspång, Ödeshög, Norrköping, Kinda, Åtvidaberg
Kommentar: Projektet kommer att genomföras som ett gränsöverskridande projekt mellan
avlopps- och miljöskyddsgruppen men projektgruppen rapporterar till avloppsgruppen.
Hälsoskyddsgruppen
Verksamhetsutveckling tillsyn av boendemiljöer
Projektarbetsgruppen: Mjölby/Boxholm, Motala, Länsstyrelsen, Söderköping/Valdemarsvik,
Linköping, Ödeshög
Kommer delta i projektet/ta del av materialet: Mjölby/Boxholm, Motala, Länsstyrelsen,
Söderköping/Valdemarsvik, Linköping, Ödeshög, Ydre, Kinda, Finspång, Åtvidaberg
Miljöskydd
Tillsyn för uppfyllande av miljökvalitetsnorm vid vattenförekomst
Projektarbetsgruppen: Norrköping, Linköping, Länsstyrelsen
Kommer delta i projektet/ta del av materialet: Norrköping, Linköping, Länsstyrelsen,
Söderköping/Valdemarsvik, Ydre, Kinda, Ödeshög, Finspång, Vadstena
Tillsyn på verksamheter som sprider växtskyddsmedel
Projektarbetsgruppen: Åtvidaberg, Norrköping, Linköping
Kommer delta i projektet/ta del av materialet: Åtvidaberg, Norrköping, Linköping,
Mjölby/Boxholm, Vadstena, Söderköping/Valdemarsvik, Ödeshög, Kinda
Tillsyn av räddningstjänstens brandövningsplatser med avseende på PFAS
Projektarbetsgruppen: Linköping, Länsstyrelsen, Norrköping, Åtvidaberg
Kommer delta i projektet/ta del av materialet: Linköping, Länsstyrelsen, Norrköping, Åtvidaberg,
Mjölby/Boxholm, Kinda, Ödeshög, Söderköping/Valdemarsvik
Små förbränningsanläggningar
Projektarbetsgruppen: Linköping, Åtvidaberg och Motala
Kommer delta i projektet/ta del av materialet: Åtvidaberg, Norrköping, Kinda, Mjölby/Boxholm,
Ödeshög, Söderköping/Valdemarsvik, Motala, Vadstena, Linköping, Finspång, Länsstyrelsen.
Kommentar: Projektet startade 2016 och kommer att fortsätta under 2017.
Livsmedel
Gemensam provtagningsplan för livsmedelskontrollen
Projektarbetsgruppen: Linköping, Vadstena, Motala, Norrköping
Kommer delta i projektet/ta del av materialet: Motala, Mjölby/Boxholm,
Söderköping/Valdemarsvik, Vadstena, Finspång, Ödeshög, Norrköping, Kinda, Linköping
3
Sekretariatet
Införande av en projektweb
Projektorganisation: Genomförs inom ramen för MÖTA- sekretariat samt en projektgrupp
bestående av representanter från kommunerna.
MÖTA-sekretariat kommer att träffas vid fyra tillfällen under verksamhetsåret 2017.
Styrgruppen
MÖTA-styrgrupp kommer att träffas vid två tillfällen under 2017.
MÖTAS
Miljösamverkan Östergötlands nyhetsbrev MÖTAS kommer att ges ut vid två tillfällen
(sommar/vinter) under 2017.
Inspektörsträff 2017
En träff för alla inspektörer i Östergötland kommer att anordnas i Kolmården den 23-24
november.
Bilaga: Projektförslag som ska genomföras under 2017.
4
Bilaga, MÖTA:s projektplaner 2017
Innehåll
Tillsynsprojekt med inriktning på avloppsledningsnät ...........................................................................5
Verksamhetsutveckling tillsyn av boendemiljöer ....................................................................................6
Tillsyn för uppfyllande av miljökvalitetsnorm vid vattenförekomst ....................................................7
Tillsyn på verksamheter som sprider växtskyddsmedel..........................................................................8
Tillsyn av räddningstjänstens brandövningsplatser med avseende på PFAS ......................................9
Små förbränningsanläggningar (C-och U-anläggningar) ..................................................................... 11
Gemensam provtagningsplan för livsmedelskontrollen ...................................................................... 12
5
Tillsynsprojekt med inriktning på avloppsledningsnät
Bakgrund
Kommunerna har tillsynsansvar för avloppsledningsnät till kommunala reningsverk och
gemensamhetsanläggningar. Reningsverken kan vara både tillstånds- och anmälningspliktiga men
tillhörande ledningsnät är inte anmälningspliktiga. Brister i ledningsnät och tillhörande funktioner
som pumpar och tryckstegringar kan medföra utsläpp av orenat avloppsvatten.
Denna projektplan kommer på sikt att revideras utifrån förarbeten utförda av Ödeshögs kommun.
Syfte/Mål
Syftet med projektet är att bedriva miljötillsyn av avloppsledningar och tillhörande funktioner som
pumpar och tryckstegringar och på så vis öka samsynen samt öka tillsynsmyndigheternas kunskap
om branschen.
Strategi/Metod
Projektet genomförs i samarbete mellan MÖTA Miljöskydd och MÖTA Avloppsgrupp. En
projektgrupp utses, projektgruppen tar fram en checklista för tillsyn samt mallar för skrivelser och
beslut. Resultaten från tillsynen utvärderas och sammanställs i en avslutande rapport.
Tidplan och tidsåtgång
Projektgruppen bör tillsättas så snart som möjligt så att tillsynsdelen av projektet kan starta andra
kvartalet 2017 och pågå tredje kvartalet för att avslutas fjärde kvartalet 2017.
Miljökvalitetsmål/miljöåtaganden som berörs
Projektet berör miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag
samt Grundvatten av god kvalitet.
Projektorganisation
Projektgruppen bör bestå av fyra personer, två från miljöskydd och två från avloppsgruppen.
Kostnad
Projektet innebär låga omkostnader för MÖTA. Respektive kommun har möjlighet att debitera
kostnad för tillsynen från verksamhetsutövare.
Avslutning – hur sprider vi resultat och erfarenheter
Resultatet från tillsynen och projektet sammanställs i en rapport. Rapporten läggs ut på MÖTA:s
hemsida.
Media
Efter avlutat projekt sammanställer projektgruppen en pressrelease.
6
Verksamhetsutveckling tillsyn av boendemiljöer
Bakgrund
En allt större bostadsbrist med trångboddhet och generellt ökande i klyftor i samhället medför
större behov av tillsyn av bostäder.
Syfte/Mål
Utveckla den operativa tillsynen så att tillgängliga resurser används där de kan ge bäst nytta för
människors boendemiljö och deras hälsa.
Strategi/Metod
Gemensamt utveckla ett proaktivt förhållningssätt för att få bästa resultat av tillgängliga
tillsynsresurser. En del av detta bör vara att förbättra egenkontrollen hos fastighetsägare och de
som upplåter bostäder av olika slag. Vidare utveckla arbetssätt för att uppnå väl motiverade och
underbyggda prioriteringar och beslut. Utveckling av arbetssätt kan t.ex. vara kartläggning och
utnyttjande av befintliga nätverk inom kommunera. Det kan även ge möjlighet att bygga nya
nätverk för att genomföra syftet med tillsynen och ge en bättre egenkontroll hos
verksamhetsutövarnas och en god boende miljö för alla.
Tidplan och tidsåtgång
Över tid.
Miljökvalitetsmål/miljöåtaganden som berörs
God bebyggd miljö och Giftfri miljö.
Projektorganisation
Samordningsgruppen för hälsoskydd bör ges möjlighet att initiera delprojekt under året.
Kostnad
Ingen av betydelse.
Avslutning – hur sprider vi resultat och erfarenheter
Erfarenheter tas tillvara från den verksamhetsutveckling som genomförts i bl.a. Malmö.
Media
Media kan involveras efter hand som det bedöms tjäna syftet med förbättringar av egenkontroll.
7
Tillsyn för uppfyllande av miljökvalitetsnorm vid vattenförekomst
Bakgrund
Tillsynsmyndigheterna har alltid arbetat med vattenrelaterade frågor, däremot är
miljökvalitetsnormerna för vatten ett relativt nytt verktyg för oss. Vattenförvaltningsförordningen
innehåller målsättningar som ibland inte upplevs helt samstämmigt med arbetet med tillsyn av 9
och/eller 11 kap. miljöbalken, t.ex. är det svårt att motivera krav inom tillsynen för att fler
verksamheter tillsammans ska nå ett visst mål. Miljöbalken är ett av de styrande verktyg som ska
förverkliga arbetet med att uppfylla miljökvalitetsnormen i ett vattendrag men frågan är hur når vi
dit?
Syfte/Mål
Projektets syfte är att komma igång att bedriva tillsyn med målet att uppfylla miljökvalitetsnormen
för vatten. Målet är att testa olika metoder och utbyta erfarenheter så att tillsynen riktas mot att
uppfylla miljökvalitetsmål istället för olika branscher.
Strategi/Metod
Bedriva tillsyn genom att utgå från befintligt material som tagits fram av andra aktörer. Det kan
vara olika metoder som föreslagits, alltifrån checklistor för enskilda tillsynsobjekt till
”rundabordssamtal”. Kommuner väljer att delta (ej enskild inspektör), då det är
branschöverskridande synsätt som tillämpas. Deltagande kommuner väljer själva ut en lämplig
recipient i deras kommuner. Projektet består av regelbundna träffar, ca 3-4 under året där metod
och tillvägagångssätt diskuteras och utvärderas. Varje träff har också en kortare fördjupning eller
diskussion kring ett tema. Det är av stor vikt att deltagande kommuner ges tid för tillsyn mellan
träffarna, annars faller själva idén med projektet då fokus på träffarna är erfarenhetsutbyte utifrån
den tillsyn som bedrivits.
Tidplan och tidsåtgång
Arbetet pågår under 2017.
Miljökvalitetsmål/miljöåtaganden som berörs
Miljökvalitetsmålen giftfri miljö, levande sjöar och vattendrag samt grundvatten av god kvalitet
berörs.
Projektorganisation
Projektgruppen gör en översyn av material som redan finns framtaget av andra aktörer och
serverar ett smörgåsbord för kommunerna att testa olika metoder för ”sin” vattenförekomst. Bl.a.
finns Miljösamverkan Västra Götalands ”Vattenförvaltningen och tillsyn enligt miljöbalken”
och/eller Miljösamverkan Sveriges verktygslåda och checklistor som tagits fram 2013.
Projektgruppen ansvarar för att kalla till träffarna och för att ta fram ett tema/diskussionsämne till
varje träff. Träffarna ska utöver detta vara ett forum för erfarenhetsutbyte och diskussion om hur
metoderna upplevs fungera. Det är lämpligt att projektgruppen består av tre eller fyra personer
som kallar till träffar och ansvarar för lämpligt tema vid varje träff. Länsstyrelsen deltar i
projektgruppen och delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper i ämnet.
Avslutning – hur sprider vi resultat och erfarenheter
Projektet avslutas med en erfarenhetsutvärdering av tillvägagångssättet.
Media
Kommer projektgruppen skriva ett pressmeddelande? Nej
8
Tillsyn på verksamheter som sprider växtskyddsmedel
Bakgrund
Miljökontorens kunskap om användning av växtskyddsmedel utanför lantbruks-sektorn är
begränsad då det är ett tillsynsområde som inte har prioriterats. Flera verksamhetutövare söker
tillstånd eller gör en anmälan beroende på syfte och plats men det kan finnas verksamhetsutövare
som inte har kunskap om lagstiftningen och därmed inte lämnar in anmälan eller ansökan till
miljökontoret innan växtskyddsmedel sprids.
Syfte/Mål
Lagstiftningen för yrkesmässig användning av växtskyddsmedel har de senaste åren ändrats med
avseende på anmälnings- och tillståndsplikt samt dokumentationskrav. Krav på regelbunden
funktionstest träder i kraft 2016-11-26. Syftet med projektet är att nå ut till dem som sprider
växtskyddsmedel åt andra genom att kontrollera sprutjournaler, skyddsavstånd m.m. Ett mål är att
fånga upp de som vanligtvis inte får regelbunden tillsyn såsom fastighetsförvaltare och personal
som sköter exempelvis idrottsplatser där växtskyddsmedel används. I de fallen är syftet att
informera om att anmälan eller ansökan om tillstånd krävs samt att kontrollera sprutjournaler,
skyddsavstånd m.m.
Strategi/Metod
Arbetsgruppen arbetar fram ett informationsbrev som skickas ut till företag som arbetar med
fastighetsskötsel, fastighetsägare och andra verksamhetutövare som miljökontoren vet berörs eller
som miljökontoren tror kan använda sig yrkesmässigt av växtskyddsmedel. En checklista för
tillsynsbesöket tas fram. Tillsyn bör ske under och efter säsong där sprutjournaler, skyddsavstånd
med mera kontrolleras.
Tidplan och tidsåtgång
Arbetet påbörjas i januari 2017 med utskick av informationsbrev och avslutas och utvärderas i
december 2017.
Miljökvalitetsmål/miljöåtaganden som berörs
Miljökvalitetsmålen giftfri miljö samt levande sjöar och vattendrag berörs.
Projektorganisation
Det är lämpligt att projektgruppen består av tre eller fyra personer.
Avslutning – hur sprider vi resultat och erfarenheter
Projektet avslutas med en sammanställning av den utförda tillsynen där man funderar över
kommande behov av fortsatt tillsyn inom området
Media
Pressmeddelande kommer skickas ut under projektets gång så att vi når ut och förhoppningsvis får
in anmälan eller ansökningar från de som annars inte skulle göra det på grund av okunskap.
9
Tillsyn av räddningstjänstens brandövningsplatser med avseende på PFAS
Bakgrund
I flera svenska kommuner har högfluorerade ämnen, så kallade per- och polyfluorerade
alkylsubstanser (PFAS), uppmätts i grundvattentäkter. Halterna har i en del fall varit så höga att
enskilda brunnar och vattenverk tagits ur bruk. Högst halter har uppmätts i mark och vatten nära
brandövningsplatser och flygplatser.
Brandskum med högfluorerade ämnen (AFFF-skum) har regelbundet använts på många platser.
Det gäller på såväl flygplatser som Räddningstjänsternas brandövningsplatser. Det är dock inte
känt om alla har använt AFFF-skum innehållande PFOS eller andra högfluorerade ämnen. Sedan
den 27 juni 2008 är det förbjudet att använda PFOS och ämnen som kan brytas ned till PFOS i
kemiska produkter och varor. Brandsläckningsskum som innehöll PFOS och som fanns på
marknaden före den 27 december 2006 fick användas till och med den 27 juni 2011.
Länsstyrelsen i Östergötland har identifierat 21 brandövningsplatser i Östergötland.
Syfte/Mål
Projektets syfte är att
 Inventera räddningstjänstens pågående och nedlagda brandövningsplatser för att ta reda på
om brandskum innehållande PFOS har använts.
 Ställa krav där det finns ett behov att utföra miljöteknisk undersökning med avseende på
högfluorerade ämnen.
 Säkerställa att det i räddningstjänstens lokaler och fordon inte finns kvar något
brandsläckningsskum som innehåller PFOS. Särskilt fokus ska här läggas på
deltidsbrandkårernas lokaler och fordon.
Strategi/Metod
Arbetet startar med ett uppstartsmöte där deltagande kommuner får bakgrund och fakta om
PFAS-problematiken samt MIFO-metodiken. Därefter bedrivs tillsyn genom att utreda/undersöka
så att det inte finns kvar något brandsläckningsskum som innehåller PFOS i räddningstjänstens
verksamhet samt ställa krav på MIFO-fas 1 inventering av pågående och nedlagda
brandövningsplatser och vid behov ställa krav på undersökningar. Projektet avslutas med en
workshop med erfarenhetsutbyte.
Tidigare skrivelser som genomförts inom andra MÖTA-projekt används för att förelägga om
MIFO fas 1 och fas 2 undersökningar. Då fokus i övrigt endast är att undersöka om förbjudet
brandsläckningsskum finns kvar bedöms inte behov finnas att ta fram särskilda checklistor för
detta. Istället fokuseras första uppstartsträffen på hur/vad och var vi ska ”leta” efter förbjudet
brandsläckningsskum. Det kan finnas behov av samarbete mellan kommuner då räddningstjänsten
i flera fall verkar över kommungränser.
Tidplan och tidsåtgång
Arbetet pågår under 2017.
Miljökvalitetsmål/miljöåtaganden som berörs
Miljökvalitetsmålen giftfri miljö samt levande sjöar och vattendrag samt grundvatten av god kvalité
berörs.
10
Projektorganisation
Det är lämpligt att projektgruppen består av tre eller fyra personer. Projektgruppen ansvarar för
uppstartsmöte och den avslutande workshopen. Länsstyrelsen kan bland annat delta i
projektgruppen.
Avslutning – hur sprider vi resultat och erfarenheter
Projektet avslutas med en sammanställning av den utförda tillsynen och de erfarenheter som
framkommer på den avslutande workshopen.
Media/Information
Ett pressmeddelande eller liknade görs i uppstartsfasen. Projektgruppen upprättar parallellt en
kommunikationsplan om hur man avser agera vid fynd av föroreningar som inte är obetydliga.
Kommunikationsplanen stäms av med deltagande kommuner.
11
Små förbränningsanläggningar (C-och U-anläggningar)
Bakgrund
I de flesta kommuner finns ett mindre antal så kallade anmälningspliktiga
förbränningsanläggningar. Det saknas vägledning angående tillsyn från både centralt- och regionalt
håll. Kunskapen om vad som bör ingå i tillsynen av anläggningarna och vilka krav som kan anses
rimliga att ställa på anläggningarna både tekniskt och miljömässigt är otillräcklig.
Syfte/Mål
Projektförslaget syftar till att få samsyn och tillsynsvägledning för att öka kunskapen om små
förbränningsanläggningar (anmälningspliktiga samt så kallade U-anläggningar) och vilka krav som
kan/bör ställas på denna typ av verksamhet. Målsättningen är att öka kunskapen hos handläggare
genom utbildning och träffar samt att skapa ett användbart vägledningsmaterial i syfte till mer
likartade krav på anläggningarna, egenkontroll, tillsyn (bland annat genom checklistor).
Strategi/Metod
Ökad kompetens hos handläggarna i kommunerna kan ske genom till exempel seminarium om
förbränningsanläggningar och dess processer, åtgärder och lagkrav. Projektet kan bland annat ta
upp frågor som;
 Vilka krav kan vi ställa på mindre anläggningar med hänsyn till bästa möjliga teknik?
 Vilka försiktighetsmått/begränsningsvärden ska gälla för utsläpp till luft och vatten mm. och
vilka åtgärder ska vidtas?
 Hur ska tillsyn bedrivas på förbränningsanläggningar?
Projektet kan även innebära att ta fram ett vägledningsmaterial med till exempel checklistor för tillsyn, förslag till beslutsmallar mm. Även U-anläggningar så som mindre oljepannor, pelletspannor
vid skolor, gårdspannor på lantbruk, växthus m.fl. bör ingå i projektet. Seminarium självfinansieras genom deltagaravgifter.
Tidplan och tidsåtgång
Under hösten 2016 genomfördes ett seminarium, se delrapport 2016.
För år 2017 planeras ett seminarium under hösten om bland annat bränsle- och askhantering vid
förbränningsanläggningar. Dessutom planeras att påbörja vägledningsmaterial till handläggare (ev
andra ansvariga än arbetsgruppen).
Miljökvalitetsmål/miljöåtaganden som berörs
Frisk luft, God bebyggdmiljö, Bara naturlig försurning, Begränsad klimatpåverkan.
Projektorganisation
Länsstyrelsen och representanter från 2-3 kommuner.
Avslutning – hur sprider vi resultat och erfarenheter
Genom framtagande av vägledningsmaterial inklusive checklistor, handläggarträffar.
Media
Nej.
12
Gemensam provtagningsplan för livsmedelskontrollen
Bakgrund
Provtagning är en kontrollmetod som bör ingå vid kontroll enligt livsmedelslagstiftningen.
Livsmedelsverkets analys av Health and Food Audits and Analysis (fd FVO) revisioner har visat
att användningen av provtagning som kontrollmetod är bristfällig i Sverige. I Livsmedelsverkets
föreskrift LIVSFS 2005:21 om offentlig kontroll, ställs krav på planering och uppföljning av den
offentliga kontrollen som börjar gälla 1 januari 2017. Av planen ska framgå hur olika
kontrollmetoder ska användas, provtagning och analys nämns särskilt.
För att kunna dra slutsatser av provtagning behövs ett tillräckligt antal prover vilket kan vara svårt
för en enskild kommun att genomföra. Gemensamma aktiviteter i länet underlättar både
genomförandet av provtagningen och ger ett tillräckligt underlag för slutsatser. Samverkan inom
livsmedelskontrollen i Stockholmsregionen har tidigare tagit fram en liknande gemensam
provtagningsplan.
Syfte/Mål
Syftet är att ta fram en treårig plan för provtagningsaktiviteter som kan genomföras av
kommunerna i Östergötland. En gemensam provtagningsplan underlättar för kommunerna att
använda provtagning som kontrollmetod.
Strategi/Metod
Arbetsgruppen för livsmedel utser 2-3 personer som tar fram ett förslag till plan. Planen görs
treårig med 1-2 provtagningsaktiviteter årligen.
Miljökvalitetsmål/miljöåtaganden/livsmedelsmål som berörs
Projektet berör det nationella inriktningsmålet. Kontrollen är riskbaserad både när det gäller
säkerhet och redlighet.
Projektorganisation
2-3 personer som tar fram en treårig plan för provtagningsaktiviteter. Varje provtagningsaktivitet
behöver löpande planeras och samordnas av 1-2 inspektörer. Dessa utses av arbetsgruppen.
Kostnad
Framtagandet av planen medför inga kostnader utöver lönekostnader. Genomförandet av
provtagningsaktiviteterna bekostas av respektive kommun. Kostnaderna består främst av
analyskostnader. Varje kommun kan anpassa provtagningens omfattning i förhållande till budget
för analyskostnader.
Media
Inför varje aktivitet tar arbetsgruppen ställning till eventuellt pressmeddelande.