1. No category

SVENSKA
R
UT
B
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
IL
DA
RA
N
IKAPOLI
SF
KOT
R
A
INGEN
EN
ÖR
SVENSKA
R & INFOR M
E
Nr 5 · 2016
Colorados narkotikapoliser ger inte upp
Tjeckiskt amfetaminlab utslaget – kan ha tillverkat 2,8 ton
Var går gränsen mellan ”bruk” och ”missbruk” av narkotika?
Med nos
för det bästa.
En hög andel färskt svenskt kött och
naturliga, unika ingredienser som
gör att hunden orkar mer. Dessutom
smakar det gott och håller magen i
form. Unna din hund Bozita Robur
– det bästa för ett gott, aktivt liv!
Kundtjänst 010-556 21 10. www.bozita.com
Svenskt på tallriken
Smart
Kommunikation
3M™ PELTOR™ ComTac XPI Headset
Nivåberoende hörselskydd
Hörselskydd
Ljuddämpande headset som effektivt skyddar
din hörsel i bullriga miljöer.
Omgivningsljud
Nivåberoende funktion som gör att du kan
uppfatta omgivningsljud och kommunicera med
omvärlden.
Uppkoppling och kommunikation
Med hjälp av den externa audioingången eller
kabeln kopplar du lätt upp dig mot annan
kommunikationsutrustning
Du som tycker det är viktigt med svensk kyckling på tallriken
kan alltid välja Familjen Lagerbergs. All vår kyckling är kläckt,
uppfödd och slaktad i Sverige. Så har det varit sedan 1965, när
vi började med närproduktion av riktigt god kyckling.
I vårt sortiment hittar du allt från dina egna personliga kycklingfavoriter
till styckningsdetaljer och kryddningar som du kanske inte har provat
förut. Här finns hel fågel och här finns naturligtvis filéer, klubbor, vingar,
lår, ben och lever. Allt med samma höga kvalitet.
Vill du ha inspiration och tips på hur du kan tillaga och servera ett av de
nyttigaste livsmedlen som finns? Gå då in på vår hemsida www.lagerbergs.
se och ta del av recepten som finns där. Och låt dig väl smaka!
Konsumentkontakt: 0456-65 00 00
Lätt att använda
Med bara två knappar och en
guideröst som guidar dig
ställer du enkelt in en
mängd smarta funktioner
på ditt headset.
Kontaktperson: Mattias Fransson
Tel: 0370-65 65 94
Mail: [email protected]
3M Science. Applied to life™
Energy booster
för sport-, jakt- och
arbetande hundar
– för att uppnå full potential
ACTIVITY BOOSTER
Résistance à l'effort
ACTIVITY BOOSTER
Résistance à l'effort
Komplett högenergifoder för vuxna hundar!
Tillsammans med genetisk selektion, utbildning och träning är
näringsanpassad kost en av de nyckelfaktorer som påverkar
prestationsförmågan hos jakt-, sport- och arbetande hundar.
Royal Canin Energy-program hjälper dig i arbetet med att höja
hundens uthållighet och dess generella prestationsförmåga.
Bli medlem i vår Breeder Club och få rabatt! Besök vår hemsida och läs mer.
© ROYAL CANIN SAS 2013. All Rights Reserved. Credit : JM Labat -
POSTTIDNING B
(Returadress: SNPF, Marieholmsgatan 10 C, 415 02 Göteborg)
R
UT
B
IL
DA
RA
SVENSKA
N
INGEN
EN
ÖR
IKAPOLI
SF
KOT
AR
R & INFOR M
E
Innehåll
2
SVENSKA
NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
ANSVARIG UTGIVARE:
Mika Jörnelius
CHEFREDAKTÖR:
Gunnar Hermansson (GH)
REDAKTIONSKOMMITTÉ:
Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktör
Lennart Karlsson (LK)
Niklas Lindroth (NL)
Emil Lundberg (EL)
Ulla-Stina Nilsson (UN)
ADRESS:
SNPF:s Tidskrift
Polisregion Väst, PO Storgöteborg
Spaningssektion 1, Box 429
401 26 Göteborg
Tel. 070-751 53 71
www.snpf.org
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS
ANNONSAVDELNING:
c/o Mediahuset i Göteborg AB
Marieholmsg. 10 C
415 02 Göteborg
Tel. 031-707 59 55
[email protected]
MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅR
Ansökan om medlemskap inges till
styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen
Box 429, 401 26 Göteborg
Ansökan via hemsidan www.snpf.org
Postgiro SNPF 63 73 06-2
ADRESSÄNDRING
Via www.snpf.org eller e-posta till
[email protected]
Ledare: SNPF gör avtryck nationellt
och internationellt
3
Styrelse-nytt och Redaktörens rader
6
Colorados narkotikapoliser ger inte upp
10
Kokainsmuggling mellan Brasilien och
Libanon med kurirer från Borås
14
Från ett annat Grönland
18
Kompetenscentret med flest meter gräns
per anställd (KCGN)
22
IS rekryterar narkotikalangare och andra
småkriminella i väst
26
Tjack med anor i Sverige
27 Knarkspaning i storskogen är en utmaning
38
Tjeckiskt amfetaminlab utslaget –
kan ha tillverkat 2,8 ton
46
Erkran – som ett brev på posten eller det
alkoholfria valet
50
Rättsrutan: Vad är ett bruk av narkotika?
51
Falska och förfalskade läkemedel –
ett globalt folkhälsoproblem
54
Notiser: Världen runt
55
Notiser: Landet runt
58
SNPF-närvaro på nationella drogkonferenser
59
SNPF på FN-möte i Wien
61
SNPF:s externa utbildningar 2016
64
Var går gränsen mellan ”bruk” och ”missbruk”
av narkotika?
70
NNPF firade 25 år i Bergen
76Boktips
78
Inbjudan till utbildningskonferensen 2017
80Stipendierutan
MANUSSTOPP
Manusstopp 13 januari 2017.
Utgivning vecka 7. Skicka in bidrag
och bilder i god tid före manusstopp
till [email protected]
GRAFISK FORM
Eva-Lotta Emilsdotter
[email protected]
OMSLAGSBILD
Fotolia
TRYCK
Åkessons - GPC Tryck
Emmaboda - Växjö
ISSN 1101-6817
Svenska Narkotikapolisföreningen 2 · 2016
1
LEDARE
SNPF gör avtryck nationellt
och internationellt
Styrelsen för SNPF har de två senaste
åren varit engagerad i Sverige Mot Narkotika, SMN, och har en representant
som deltagit i planering och genomförande av två konferenser i Landskrona samt
Gävle. Föreningen har bidragit med ett
flertal föreläsare vid dessa möten.
D
ärutöver har vi varit mycket
delaktiga i Socialdepartementets förberedelsearbete inför
en kommande genomlysning av FN:s
narkotikakonventioner år 2019. Vi ansökte om att komma till FN i New York
i våras för att ge vår syn om ett narkotikafritt samhälle. Vi fick inte komma
dit eftersom vi ansågs vara något för
kontroversiella i dessa sammanhang
då många väljer att läsa in narkotikapolisföreningen som några som ”bara”
straffar missbrukare genom att sätta
dem bakom lås och bom.
Möte i Wien
I början av oktober fick SNPF information om att det skulle genomföras
ett möte i Wien för att diskutera harm
reduction och supply reduction inom
ramen för ett möte vid Commission om
Narcotic Drugs. Detta i en förlängning
från de åtgärder m.m. som beslutades
vid UNGASS-mötet i New York tidigare i år. Vi anmälde föreningen och kom
med som en Non-Governmental Organization (NGO) och fick möjligheten
att tala om supply reduction under hela
tre minuter inför FN:s medlemsländer.
Det bör framhållas i detta sammanhang att det fanns ett flertal anmälda
talare till harm reduction-temat och
vi var ensamma om att vilja prata om
supply reduction! Vi framförde vikten
av preventivt, brottsbekämpande och
vårdande åtgärder. Samt betydelsen
av internationellt polissamarbete och
möjligheter att förverka tillgångar från
de kriminella aktörerna. Likaså tog vi
upp den pågående legaliseringsivern
2
runt om i världen och att de förväntade effekterna faktiskt har uteblivit. De
kriminella gängen fortsätter att tjäna
ännu mera pengar på narkotikahanteringen och det grova våldet består samtidigt som de förväntade skatteinkomsterna inte blir som det var tänkt utan
snarare att utgifterna istället ökar.
Ett flertal delegater kom fram efter
talet och var mycket nöjda med att
”äntligen kom någon som kan frågan
och talade om sanningen om narkotika”. Likaså kom några fram och undrade om vi ändrat åsikt i Sverige. Jag
undrade självklart hur de tänkte och
fick till svar att det är den bilden vi
fått vid tidigare förhandlingar om just
UNGASS. Det är mycket tydligt att
företrädare för harm reduction då varit
uppe på scenen och riktat tankarna åt
helt fel håll.
Ska vi vårda oss ur narkotikaproblematiken?
Anledningen till dessa två satsningar
(som ni kan läsa mer om på sidorna
58-59) är att vi i SNPF som förening i
princip är ensamma med att anse att
vi behöver preventiva, brottsbekämpande och vårdande åtgärder inom
narkotikabekämpningen i Sverige. Det
finns däremot ett flertal andra fören-
ingar och sammanslutningar som anser att vi inte skall lagföra utan vårda
oss ur narkotikaproblematiken. Det är
förvisso inget nytt, men det allvarliga i
dessa sammanhang är att detta förhållningssätt verkar ha fått mer ”fäste” hos
våra folkvalda politiker. Det som är anmärkningsvärt i dessa sammanhang är
att 9 av 10 människor i världen är mot
narkotika och likadant är det i Sverige.
Lika anmärkningsvärt är det att
harm reduction-rörelsen hade ett flertal personer på plats i Wien över detta
senaste möte. Än mer anmärkningsvärt är att de är på plats hela tiden för
att bevaka sina intressen. De vill klart
att tydlig att pengar från de brottsbekämpande myndigheterna skall skjutas
över till vård och omsorg. Kan man
läsa in ekonomiska intressen för harm
reduction-sidan? Helt klart är det så!
SNPF har gjort avtryck genom vårt
arbete de senaste åren både nationellt
och internationellt. Jag är övertygad
om att SNPF måste fortsätta med detta
arbete även framöver. Gör vi inte det
står i princip ingen på kö för att ta vår
roll.
Frågan är inte ny men styrelsen kommer att behöva fortsätta att arbeta strategiskt och se till att skapa än bättre
samarbete med ECAD, WFAD samt
SMN framöver.
Mika Jörnelius
Ordförande
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
FRÅN STYRELSEN OCH REDAKTÖRENS RADER
Styrelse-nytt
Inbjudan till utbildningskonferensen 2017
i Malmö
Inbjudan med kort information om
det preliminära programmet och om
anmälan till konferensen hittar du på
sidan 78.
I likhet med föregående års konferens har SNPF organiserat ett antal
föreläsning till ett kunskapsblock. I
år är det tre föreläsningar på temat
”organiserad brottslighet och radikaliserande processer i lokalsamhället och
i utsatta områden”. Föreläsningarna
riktar sig till en bred målgrupp av medlemmar inom SNPF och mer specifikt
till de inom Polismyndigheten som är
verksamma i ett utsatt område.
Under förläsningarna förklaras och
tydliggöras de evidensbaserade orsaker som bidrar till eller förstärker
medborgarnas känsla av utsatthet och
hur det påverkar den sociala utvecklingen i utsatta områden, hur vi kan
integrera forskning i arbetet för att
motverka vissa kriminella företeelser,
exempelvis ”hot-spots”, vilka uttryck
radikaliserande processerna kan ta sig
i lokalsamhället och vad som bidrar till
denna process, samt avslutningsvis en
beskrivning av hur Polismyndighetens
metodstöd mot organiserad brottslig-
het i lokalsamhället och i utsatta områden kan tillämpas för att motverka
känslan av utsatthet i lokalsamhället.
Kunskapsblocket är öppet för alla
medlemmar. Deltagarna vid föreläsningarna kommer att kunna erhålla ett
kunskapsintyg som vidimerar medlemmens närvaro vid dessa föreläsningar.
Bli stödmedlem - få tidningen i brevlådan
Du som av stadgeskäl (du måste vara anställd inom rättsväsendet) inte kan
vara medlem i SNPF, men ändå vill få
vår tidning och information från föreningen, kan välja att bli stödmedlem
i SNPF.
Anmäl dig som stödmedlem genom
att skicka ditt namn, adress och e-postadress till [email protected]. Medlemsavgiften är 400 kr/år.
Välkommen som stödmedlem!
R
DA
RA
IL
B
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
UT
D
essutom är tullens brottsbekämpning
underbemannad
och alla dessa neddragningar
kan upplevas som att risken för upptäckt är mindre när det gäller drogrelaterad brottslighet. Och så är det nog
tyvärr om man ska vara ärlig.
Men en omsvängning kan vara på
gång i polisens drogbekämpning.
I Stockholms City har en ny narkotikagrupp bildats under hösten och
ytterligare en är på gång efter nyår.
Detta initiativ kanske kan få efterföljare på andra håll i landet.
Vi får heller inte glömma att trots
alla organisatoriska hinder i verksam-
IKAPOLI
SF
KOT
AR
INGEN
EN
ÖR
Avveckling av narkotikarotlar och gatulangningsgrupper, till följd av den pågående stora omorganisationen av polisen,
ger aktörerna på den illegala marknaden
större spelrum.
SVENSKA
N
Redaktörens rader
R & INFOR M
E
heterna så genomförs många berömvärda spaningar och utredningar mot
smuggling och illegal droghandel. En
stor del av utrymmet i denna tidning
ägnas därför åt att redovisa några
intressanta och fall som krävt stora
resurser av poliser och tullare och som
lett till att flera personer dömts för
grova smugglings- och narkotikabrott
till långa fängelsestraff.
Jag vill rikta ett stort tack till mina
medarbetare i redaktionen och i styrelsen för ert gedigna arbete under det
gångna året och ett särskilt tack till er
externa skribenter som medverkat med
material i detta nummer av tidningen:
Magnus Dahl, Borås, Magnus Sjödén,
Borlänge, Ola Jarevik, Karlskrona,
Stefan Steiner och Jimmy Arkenheim,
Malmö samt Richard Johansson, Göteborg.
God Jul och Gott Nytt År önskar
Gunnar Hermansson
3
NaRQ - Narcotics Recovery Equipment
Automatisk och hygienisk hantering av av droger svalda för transport
www.narq.com
4
Danfo AB Tel: 0587-86100 | [email protected]
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
E
R
SVENSKA
N
SVENSKA
N
IL
DA
RA
R
RA
R & INFOR M
B
B
DA
UT
UT
IL
Följande läkemedelsföretag stöder
arbetet mot narkotikan i Sverige
IKAPOLI
SF
KOT
AR
INGEN
EN
ÖR
INGEN
EN
ÖR
IKAPOLI
SF
KOT
AR
R & INFOR M
E
FOUND FROM BEST BRAND
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
5
CANNABIS I COLORADO
Colorados narkotikapoliser
ger inte upp
Det är svårt att föreställa sig uppförsbacken som våra narkotikabekämpande
kollegor i Colorado har att ta sig upp för.
Trots detta så fortsätter de att kämpa.
P
å norska narkotikapolisens utbildningskonferens, i Bergen,
föreläste Ernie Martinez och
Ronald ”Ron” Brooks om läget i USA
och Colorado. Ron Brooks är verkställande direktör i National Narcotic Officers Association (NNOAC). Ernie Martinez är ordförande i Colorado Drug
Investigators Association (CDIA).
Ron Brooks inledde föreläsningen
med att gå igenom den generella bilden
av läget i USA just nu. De stater som
har legaliserat marijuana fullt ut är
Alaska, Colorado, Washington, Oregon
och District of Columbia. Tjugofyra
stater, inklusive de fem förut nämnda,
har i någon form lättat upp reglerna för
marijuana, främst i form av ”medicinsk
marijuana”. Bland dessa tjugofyra är
ytterligare ett antal stater på väg att ta
steget närmare fullt legaliserad marijuana. De stater som ligger närmast till
hands, enligt bedömare på båda sidor,
är Massachusetts, Nevada, California,
New York, Vermont, Minnesota, Connecticut, Maryland, Rhode Island,
Maine och Delaware.
Att den, i vissa stater partiella och
i andra fullt ut, genomförda legaliseringen har lett fram till allvarliga samhällsproblem råder inget tvivel om.
Ron beskriver en situation som i vissa
fall upplevs som näst intill hopplös.
Antalet personer som testar cannabis, men även regelbundet använder,
ökar kontinuerligt. Detta gäller både
vuxna och ungdomar. Som en logisk
följd av detta är cannabis den främsta
anledningen till att ungdomar söker
vård. Problem relaterade till cannabis
är också den främsta anledningen till
akuta samtal på olika hjälplinjer runt
om i USA.
6
En liten klick ”Dab” av högkoncentrerad vaxliknande cannabisolja röks genom upphettning.
Våldet ökar. Vardagsbrotten ökar. Den
organiserade brottsligheten frodas och
utnyttjar situationen. Marijuanan är
den främsta anledningen till att ungdomar inte fullföljer eller blir avstängda
från skolan. Marijuanapåverkan är den
överlägset största anledningen till att
människor uppträder påverkat och blir
avstängda från sina arbetsplatser.
Ron avslutade sin introduktion med
att eftertänksamt konstatera att han
argumenterat mot legaliseringen ända
sedan legaliseringsrörelsen började ta
sina första staplande steg. Alla argument som han radade upp och alla varningar som han utfärdade har tyvärr
besannats. Rons sista mening går inte
att missförstå: ”Vad ni än gör, släpp
ALDRIG marijuanan fri i ert samhälle”.
Ge upp eller spela efter förutsättningarna?
Ernie Martinez fortsatte föreläsningen
genom att beskriva den historiska bakgrunden, genomförandet och dagens
effekter av legaliseringen i Colorado.
Ernies bild gav en tydlig insikt i hur
införandet av den medicinska marijuanan bara var en murbräcka inför beslutet om full legalisering. Genom den
explosiva ökningen av antalet marijuanaapotek så uppstod en instabilitet
som drev fram en ”kaosartad situation”
där myndigheterna mer eller mindre
förlorade kontrollen. Självfallet fanns
hela tiden den stora marijuanaindustrin med i bakgrunden och bevakade
situationen. Till slut uppstod ett läge
där även den ”vanlige medborgaren”
upplevde att det inte var någon mening
att ha ett förbud eftersom marijuanan
ändå flödade på gatorna. Detta tillsammans med ett antal, numera väl kända,
sockrade påståenden om ökade skatteintäkter, mindre organiserad brottslighet och lägre kostnader och mänskligt
lidande för ”alla fängslade marijuanarökare” blev tungan på vågen i folkomröstningen som banade väg för legaliseringen.
Ernie Martinez beskrev det som
sedan måste ha varit ett mardrömslikt moraliskt dilemma för en driven
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
CANNABIS I COLORADO
narkotikapolis. Att upprätthålla en lag
som strider mot ens fasta övertygelse.
Det var svårt för många narkotikapoliser att acceptera läget. Idag lägger
Colorados narkotikapoliser all sin kraft
på att strama upp regleringen och se
till att dessa regler efterlevs. Det innebär inte att de för den skull har gett
upp tanken på ett förbud.
Ernie berättar att det återstår massor
av arbete med att reglera den legala
marknaden. När beslutet fattades att
legalisera så stod Ernie och hans kollegor inför ett, vad de trodde, omfattande och långvarigt arbete att sätta upp
reglerna.
Men politikerna, sannolikt påtryckta av den tunga marijuanaindustrin,
gav endast staten sex månader att få
reglerna på plats. Detta innebar bland
annat att de grunddokument som författades, och där regleringen skulle
styras upp, lämnades med ett flertal
punkter obearbetade.
Falska argument
Ernie Martinez delade också med sig
av sina erfarenheter om hur i princip
alla argument som förts fram av legaliseringsförespråkarna kan motbevisas och i princip är falska. De enorma
skatteintäkterna var ett av de tyngsta
argumenten som lockade den ”vanlige
medborgaren”. Sant är att det kommer in ganska stora summor, i cent och
dollar, från marijuanaförsäljningen.
Fortfarande ska man dock se det i proportion till andra skatteintäkter. Där
utgör intäkterna från marijuanaförsäljningen bara ca en procent. Trovärdiga
beräkningar gör dock gällande att för
varje dollar in så går det sjutton dollar
ut i form av samhällsomkostnader.
Alla fängslade marijuanabrottslingar är också en myt. Av hela USA:s
fängelsepopulation är det cirka sexton
procent som sitter fängslade på grund
av rena narkotika- eller narkotikarelaterade brott.
Av dessa sexton procent är det
två procent som sitter fängslade för
marijuanarelaterade brott såsom stor
försäljning, smuggling och odling. 0,3
procent sitter i fängelse för innehav av
marijuana. Men av dessa 0,3 är nästan
hundra procent resultatet av ”plea bargain”. Det innebär att det har funnits
ett grövre brott i grunden. Den miss-
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
tänkte har sedan, genom medverkan
i förundersökningen, förhandlat ned
strafftiden och påföljden med en avsevärd straffrabatt för att i slutänden låta
sig dömas en kortare tid för innehav.
Att legaliseringen skulle tränga
undan den organiserade brottsligheten
är också rent nonsens, menar Ernie
Martinez. Men inte bara den grova
organiserade brottsligheten har skjutit
i höjden. Det har även vardagsbrotten
gjort. Våld, stölder, rattfylleri, misshandel och så vidare.
Utöver detta så har staten attraherat
ett stort antal personer som har ett
enda mål i tillvaron, att röka cannabis.
Detta innebär att staten Colorado har
fått en explosionsartad population av
hemlösa missbrukare. Något som även
omvittnas av frivilligorganisationer
och härbärgen.
Nya brott och nya säkerhetsrisker för
polis
Förutom den massiva ökningen av olika ”vanliga brott” så har helt nya företeelser dykt upp. Ett fenomen är att
både organiserade kriminella men även
missbrukare bryter sig in på legala odlingar men främst i illegala odlingshus
i syfte att stjäla marijuana. Poliserna
som åker på inbrottslarm kan då helt
plötsligt befinna sig på en brottsplats
som är potentiellt livsfarlig av flera orsaker. Ofta är till exempel eltillförseln
amatörmässigt gjord vilket kan leda till
risk för dödliga stötar, explosioner eller
brandhärdar.
En annan skrämmande erfarenhet,
som stämmer till eftertanke även för
svensk polis, är förekomsten av olika
typer av odlingsrelaterade kemikalier och olika typer av växtrelaterade
bioorganismer där luftburna mögelsporer torde vara det allvarligaste
hotet. Ernie beskrev ett par ärenden
där kollegor inandats mögelsporer som
via andningsvägarna sannolikt letat sig
ut i blodbanorna och bidragit till livshotande blodförgiftningar. Flera andra
fall beskrivs där poliser fått brännskador av kemikalier och problem med
andningsvägarna. Ernie vill understryka vikten av att alla som arbetar i en
miljö av denna typ så lång som möjligt ska se till att bära skyddsklädsel
och andningsmask eller i vart fall som
minst ett munskydd.
Jakten på ökad THC-halt leder till ökade
problem
En annan av de främsta anledningarna till att ”den vanlige medborgaren”
trots allt röstade för en legalisering,
var ”minnesbilden” av cannabis från
flower-power tiden med THC-halter
på omkring tre till sju procent. Idag
finns högpotent marijuana med THChalter upp emot trettiofem procent.
Men inte ens det räcker. Många av de
ätbara cannabisprodukterna innehåller ännu högre koncentration av THC.
De senaste årens trend är högkoncentrerad cannabisolja eller vax som
framställs i illegala hemlaboratorier.
Processen kallas för ”blasting” och
följaktligen kallas de som producerar
för ”blasters”(sprängare). Ett ganska
träffande namn då relativt många av
dem bokstavligen spränger sig själva
och sina hus i luften.
Grovt förenklat kan man säga att processen går till som följande: Cannabis
placeras i ett långt rör eller en tub
av stål. Därefter genomströmmar man
röret eller tuben med butan, samma
gas som används till cigarettändare.
Resultatet av denna högt explosiva
process blir en vaxliknade hascholja
som kan hålla en THC-halt upp till
nittiofem procent. Den vaxliknande
oljesubstansen används sedan genom
att en liten ”dab”(klick) placeras på
en bong eller en vaporizer och röks.
Tillvägagångssättet att röka kallas för
”dabbing”. Ruset är kraftfullt och de
hallucinogena effekterna är särskilt
framträdande. Därför tros ”dabbing”
också ligga bakom en rad makabra
våldsdåd och våldsamma självmord.
Trots de mörka molnen på USA och
Colorados legaliserade marijuanahimmel så lyckas ändå Ernie Martinez
avsluta föreläsning på ett positivt sätt.
Han vädjar till alla sina poliskollegor
runt om i världen att vara pålästa och
uppdaterade på fakta. Det är enda sättet att orka stå emot det som han anser
vara galenskaper. Och man måste hela
tiden lära sig nya saker. Ernies sista
ord i föreläsningen blev: ”Den dagen
du anser dig vara expert och fullärd då
har du förlorat”.
Lennart Karlsson
7
8
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
9
KOKAINSMUGGLING
Kokainsmuggling mellan Brasilien
och Libanon med kurirer från Borås
I mitten av mars 2015 stoppas två välkända missbrukare från Borås, Ulf och Peter,
på Dubai Internationell Airport. De har
mellanlandat i Förenade Arabemiraten
på väg mot Libanon och väcker tullens
uppmärksamhet. Ulf har 6,2 kg kokain
lindat runt benen och döms senare till
10 års fängelse. Peter blir sittande i 14
dagar innan han friges.
F
örundersökning inleds av Utredningssektionen i Älvsborg tillsammans med internationella
åklagarkammaren för att utreda om Ulf
och Peter agerat på uppdrag av någon
i Sverige. Kontakt upprättas med den
nordiske sambandsmannen i Dubai
som senare blir länk till myndigheterna i Libanon och Förenade Arabemiraten. Utredningen ger inledningsvis
inte mer än att någon har köpt tur och
returbiljetter för Ulf och Peter till Brasilien kontant och att dessa biljetter är
köpta i Borås. Returbiljetterna utnyttjas inte och någon i Sao Paolo har köpt
nya till Libanon. Informationsutbytet med Förenade Arabemiraten gick
minst sagt trögt – beskedet vi fick var:
vi svarar när vi svarar om vi svarar……
I början av september 2015 tar
utredningen fart när Johnie, en välkänd missbrukare i 30-årsåldern från
Borås, grips på Beiruts flygplats med
18,850 kg kokain i resväskan. Denna
gång är kokainet förpackat i schampoflaskor. Underrättelser som styrks av
utredningsåtgärder inkommer om att
Pierre, en man i 40-årsåldern med
libanesiska rötter hemmahörande i
Borås, är inblandad i resorna.
Beslut tas om att börja lyssna på
Pierres telefon. Samma dag som
avlyssningen påbörjas åker han till
Libanon och är borta ett par veckor.
När Pierre kommer tillbaka tar ärendet
fart på allvar och vi lyckas att utläsa ett
modus. Pierre rekryterar personer som
10
av olika anledningar är i stort behov av
pengar till kurirer. Han förser dessa
med tur och returbiljetter till Brasilien
och återresan används aldrig. Istället
köps nya biljetter i Brasilien med slutdestination Libanon efter mellanlandning i Afrika eller mellanöstern.
Tidigare smugglingsresa och förnyad med
förhinder
Pierre tar kontakt med två missbrukare, Pia och Henrik, för att få dem att genomföra en resa. Genom avlyssningen
förstår vi att det inte är första gången
de två utnyttjas som kurirer och att
paret redan i mitten av juni varit i Brasilien på uppdrag av Pierre. Via avlyssningen och förhör med Pia förstår man
att den första resan troligen gällde en
transport av 4-5 kg kokain per person.
Resan som beskrivs av Pia i senare
förhör och under avlyssnade samtal
med Henrik är som tagen ur vilken
Hollywoodproduktion som helst. Pia
och Henrik förses med biljetter, lite
kontanter och en hotellbokning. De
har instruktioner om att sitta på hotellet och vänta tills de blir kontaktade.
En dag blir de hämtade av ett antal
män och körda till en fastighet i bergen. Villan är omgiven av murar och
ett antal beväpnade vakter finns på
området. De får var sin resväska som
bland annat innehåller kokain förpackat i schampoflaskor och lite kläder och
körs sedan till flygplatsen för färd mot
Libanon. Innan avresan får de nya kläder för att inte sticka ut bland övriga
passagerare. I Libanon tas de emot av
tre män och får lämna över väskorna innan de får nya biljetter hem till
Sverige. Väl hemma i Sverige får Pia
betalt av Pierre vid ett möte i Borås.
Pia och Henrik går med på att åka
på en ny resa och ger sig iväg den 31
augusti. I Sao Paolo får de av Pierre
reda på att Johnie gripits i Libanon
14 kilo kokain fanns i Danys resväska.
Personal vid International Security Forces i Libanon var till stor hjälp under utredningen.
då han gjort samma sak som Pia och
Henrik är där för. Pierre vill ändå
att Pia och Henrik skall genomföra
resan till Libanon men att få narkotikan av en annan leverantör. Pia och
Henrik tvekar och vill avbryta resan
och åka hem. De får ett parti levererat
till hotellet men väljer att inte fullfölja
då de ser hur kokainet är förpackat. Pia
beskriver i förhör hur en man kommer
på moped till hotellet och lämnar en
väska som de skall ta med sig. Pia öppnar väskan och upptäcker att kokainet
inte är dolt i något utan ligger i plastpåsar. Pia tar kontakt med mannen som
lämnat grejerna och denne hämtar väs-
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
KOKAINSMUGGLING
kan igen. Pia och Henrik blir kvar i
Brasilien till slutet av september innan
de utan betalning åker tomhänta hem.
Egna resor och nya värvningsförsök
Under hösten med start i mitten av
oktober åker Pierre till Brasilien från
Libanon tillsammans med Gerges, en
landsman i 50-årsåldern bosatt i Borås.
De åker tillbaka till Libanon den 30 oktober. Båda uppger senare i förhör att
de varit i Brasilien på semester. Pierre
gör ytterligare en resa mellan Libanon
och Brasilien, 6 och 11 november. Återigen semester enligt Pierre. Vår hypotes att de vid dessa tillfällen gjorde
egna smugglingsresor med kokain från
Brasilien till Libanon kunde tyvärr inte
styrkas i tingsrätten.
I mitten av november är de tillbaka
i Sverige och efter hemkomsten har
Pierre samtal med ett flertal kvinnor
där han försöker förmå dem att åka
med honom till Brasilien och transportera väskor till Libanon mot ersättning.
Han säger att ”det är lätt som en plätt”.
Han säger inte vad väskorna innehåller men att de inte behöver oroa sig.
De erbjuds ersättning på upp till 10
000 dollar. De är dock tveksamma och
tycker att man utsätter sig för risker
och hänvisar i samtalen till att andra
har åkt fast.
I ett samtal mellan Pierre och Gerges
pratar man om att man vill förmå Dany
(en man med libanesiskt ursprung
med ett omfattande spelmissbruk och
stora ekonomiska problem) att resa till
Brasilien. Dany uppger dock att han
inte kan åka innan nyår och jakten på
kurirer går vidare.
Den 23 november bokar Pierre en
resa till Brasilien för sig och en kvinna
från Göteborg. Kvinnan backar dock
ur då hon tycker det är för stora risker. Pierre kontaktar då Pia igen och
erbjuder henne att åka på ytterligare en
resa. Resan ska ske den 26 november.
Samma dag involveras även Henrik
och ska åka med på resan. Både Pia och
Henrik står med packade väskor och
väntar då Pierre i sista stund bokar av
resan. Något har hänt i Brasilien.
Efter detta bestämmer sig Henrik
för att inte åka någon mer gång. Pierre
börjar planera för ny resa och Pias
son Björn som endast är 19 år gammal
föreslås åka med. Det framkommer att
Björn beställer ett pass som betalas av
Pierre.
Utredningen utvidgas
I början av december påbörjas telefonavlyssning även mot Pia, Björn och
Gerges. Henrik försöker via samtal och
sms övertala både Pia och Björn att
inte åka på några nya resor. Han skriver bland annat att Johnie fick livstid
och vilka risker det medför att åka. I ett
långt samtal med Pia pratar de båda om
På Beiruts internationella flygplats greps ett par svenska kokainsmugglare.
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
vad de har varit med om på sina tidigare resor. Henke förmanar Pia om hur
hon ska bete sig när hon nu bestämt sig
att åka. Henke har även ett långt samtal
med Björn där han först varnar Björn
för att åka och därefter berättar i detalj
hur han skall göra med väskorna och
hur de ska bete sig i övrigt på resan.
Pia och Björn körs till Landvetter av
Pierre och ett par dagar senare åker
Pierre själv till Libanon. Vi tror att
han är på väg dit för att möta upp Pia
och Björn som befinner sig i Brasilien.
Under tiden har vi skickat bilder på Pia
och Björn tillsammans med passunderlag till Libanesisk polis. Vår tanke
är Pia och Björn skall gripas när de
landar på Beiruts flygplats i Libanon
med förhoppningen om att även Pierre
ska finnas där för att ta emot dem. Det
visar sig tyvärr att det finns en läcka
i Libanon. De foton som skickats ner
kommer till Pierres kännedom, bilderna på Pias och Björns passunderlag
återfinns senare i tömningen av hans
mobiltelefon. Pierre och Gerges diskuterar bilderna och de båda kommer
fram till avbryta Pias och Björns leverans. Pierre kontaktar Pia och Björn
i Brasilien och avbryter operationen.
Pia och Björn kommer tillbaka från
Brasilien till Sverige på julafton och
Pierre återvänder till Sverige juldagen.
Samma dag åker Gerges till Libanon
medan Dany åker till Brasilien.
Ingripande i Libanon
Inför Danys resa byter vi taktik. Tanken är att meddela Libanon om Danys
ankomst så sent som möjligt för att
undvika att informationen läcker ut.
Den 1 januari ser vi att Dany rest från
Brasilien och nu befinner sig i Egypten.
Vi meddelar vår kontakt att Dany kommer att landa om två timmar och han
grips vid ankomsten. Efter gripandet
följer två nervösa dagar. Dany`s resväska har blivit försenad vid en mellanlandning och kommer till Beirut först
efter två dagar. Dany hålls kvar till väskan kommer och det visar sig att denna
innehåller ca 14 kg kokain.
Ett febrilt telefonerande följer mellan
Gerges i Libanon och Pierre i Sverige.
Gerges har, via läckan i Libanon, fått
reda på att Dany gripits. Han är livrädd
att Dany ska prata i förhör och att hans
och Pierres namn ska nämnas. Pierre
11
KOKAINSMUGGLING
uppmanar Gerges att byta telefonnummer och fly från landet. Gerges följer
rådet och lämnar Libanon en vecka
senare. Den 8 januari 2016 grips Pia
och Björn i deras gemensamma bostad
utanför Borås, även Pierre och Henrik
grips. Samma dag anländer Gerges
med flyg till Landvetter och grips i
passkontrollen. Samtliga häktas några
dagar senare.
Förhör med de misstänkta i Sverige
Pia berättar i de inledande förhören
tämligen detaljerat om resorna och hur
det gått till. Hon har ställt upp på dessa
resor på grund av sin ekonomiska situation. Henrik kör mest med ”inga kommentarer”. Han uppger att han åkte
med till Brasilien för att ”hålla koll” på
Pia.
Björn börjar berätta lite men efter
att en lokal advokatbyrå satt tänderna i
honom övergår han till ”inga kommentarer”. Ibland kan han dock inte hålla
sig utan släpper lite detaljer under förhören. Han medger att han förstod att
de skulle transportera kokain.
Gerges förnekar under förhören och
berättar att hans och Pierres kontakter
handlar om markaffärer i Libanon där
Gerges ska fungera som någon sorts
mäklare. Pierre förnekar brott och
uppger att han värvar folk för att åka
till Brasilien för att jobba som målare
och snickare.
Utredningen har visat att Pierre och
Gerges är del av en större internationell gruppering gällande kokainhantering och deras roll i organisationen är
att rekrytera kurirer för smugglingsresor mellan Sao Paulo i Brasilien till
Beirut i Libanon. Rättshjälpsbegäran
skickades till Libanon med begäran att
få ta del av den libanesiska utredningen gentemot Johnie och Dany.
Utredarna reser till Libanon
I mars 2016 reste utredare och åklagare till Libanon. Syftet var att träffa företrädare för rättsväsendet i Libanon och
ta del av deras utredning samt att själva
få träffa Johnie och Dany och medverka vid förhör av de båda.
Förhören genomfördes på Palace of
Justice i Beirut och hölls, med både
Dany och Johnie, på arabiska och
översattes vid vår närvaro till engelska. Vi fick skriva ner våra frågor i
förväg, översätta till arabiska och meddela dessa till en undersökningsdomare. Den arabiska utredningen inklusive
dessa förhör skickades senare till oss
och översattes till svenska för att ingå
i vår FU.
Dany var frispråkig och berättade att
han först kontaktats av Pierre och när
han väl bestämde sig för att genomföra
en resa befann sig Pierre i Libanon.
Gerges satte honom i kontakt med personer i Brasilien vilka försåg honom
med flygbiljetter och boende i Sao
Paolo. Gerges gav Dany 1000 dollar
som fickpengar.
Johnie var först tveksam till att berätta sanningen pga. av rädsla att råka illa
ut på fängelset i Libanon om det framkom att han berättat något. Han berättade sen att han kontaktats av en man
i Borås som kallades Pipo som visade
sig vara Pierre. Syftet med Johnies resa
var att åka till Brasilien och transportera två väskor till Libanon.
Under rättegången höll Pierre fast
vid att han rekryterat personer för
måleri och snickeriarbeten. Åklagaren
frågade Pia om hon åkt till Brasilien
för att måla eller snickra. Pia ställde
då frågan om rätten tyckte att hon
såg ut som en hantverkare. Under
utredningsarbetet framkom inget som
pekade på att kokainet skulle smugglas
vidare till Sverige.
Vid vårt senaste besök i Libanon i
slutet av juli, befann sig Johnie och
Dany i fängelse i Beirut. De hade ännu
inte haft någon rättegång, den skall
eventuellt genomföras i november
2016. De båda riskerar mellan 5-7 års
fängelse. Rättshjälpsbegäran har även
skickats till Dubai för att få ta del av
utredningen mot Ulf, något svar därifrån har ännu inte kommit.
Under utredningen hade vi stor hjälp
av den nordiske sambandsmannen Jostein Korsaeth, Anders Lundgren
på tullen och general Chamzedin
vid International Security Forces i
Libanon.
Domar
Pierre dömdes till fem års fängelse för
grovt narkotikabrott, Pia till tre år för
förberedelse till grovt narkotikabrott.
Henrik till 2 år och 6 månader för medhjälp och förberedelse till grovt narkotikabrott och Gerges till 2 år för medhjälp till grovt narkotikabrott. Björn
dömdes till skyddstillsyn för förberedelse till grovt narkotikabrott.
Magnus Dahl
spaningsgrupperna
utredningssektionen Älvsborg
12
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
13
HEROINSMUGGLING
Från ett annat Grönland
Samir, en gift tvåbarnspappa från Oslo
med ansträngd ekonomi såg kanske en
ljusning, då han erbjöds ett uppdrag som
innebar att transportera narkotika från
Holland till Norge.
S
amir hade i Oslo blivit bekant
med Ben, en man han inte visste något om, mer än att denne
suttit i fängelse i tio år. De träffades
några gånger på ett café i stadsdelen
Grönland i Oslo. Vid ett av tillfällena,
berättade Samir för Ben om sina dåliga
tänder. En tandläkare hade gett honom
ett kostnadsförslag men Samir insåg att
han aldrig skulle få råd. Han dryftade
sitt dilemma med Ben, som sa sig kunna hjälpa Samir med en lösning. Om
Samir reste till Rotterdam och hämtade ett kilo cannabis, skulle han få 30
000 norska kronor i förtjänst. Då Samir uttryckte farhågor över risken att
åka fast, lugnade Ben honom med att
straffet var lågt. Det skulle innebära att
Samir kanske fick sitta inne två till tre
månader.
Samir, vars enda inkomst var socialt
understöd, tyckte att uppdraget var
lockande och accepterade. Ben lovade
också att om allt gick enligt planerna
skulle Samir få chansen att göra en ny
resa tre veckor senare.
Mot Rotterdam
Samir skulle använda sin egen bil för
uppdraget som innebar en resa till Rotterdam. Ben som tog sig ner någon dag
innan Samir, gav honom adressen till
mötesplatsen och överlämnade också
en GPS med den aktuella adressen inprogrammerad.
Resan mot Holland påbörjades en
oktoberkväll. När Samir körde från
Oslo, hade han fru och två barn med
sig. Hustrun som hade släkt i Halmstad
ville åka med dit för att träffa dem.
Till hustrun sa Samir att han skulle till
Köpenhamn och träffa sina vänner.
Samir släppte av sin familj hos släktingen och fortsatte sedan resan. I det
14
17 kilo heroin hittades i lönnutrymmet under bilens reservhjul.
första förhöret som hölls med honom
sa han att han varit i Köpenhamn på
fest i en albansk förening. Han sov över
på en soffa och dagen efter var han och
en kompis iväg och tittade på duvor.
Samir förklarade att han har en stor
passion för duvor och just den duva
man tittade på är mycket speciell.
Senare under utredningen, ändrade han sin berättelse och sa, att
han sträckkörde till Rotterdam från
Halmstad med hjälp av GPS:en. Samir
berättade att han och Ben inte kunde
ha någon telefonkontakt under resan
då han själv saknade telefon. Vidare
hade inte Ben velat lämna ut sitt telefonnummer, då han ville ligga lågt
efter sitt nyss avtjänade fängelsestraff.
Lönnutrymme
Samir hade alltså bara en adress i Rotterdam att gå efter. Väl framkommen,
väntade Ben på honom på uppgjord
plats. Samir fick veta att han skulle
lämna ifrån sig bilen eftersom ett lönnutrymme skulle konstrueras. En för Samir okänd man hämtade bilen och körde iväg. Efter fyra timmar blev de hämtade av ytterligare en person och blev
körda till garaget där Samirs bil fanns.
Enligt förhörsuppgifter fick Samir på
platsen vetskap om var lönnutrymmet
fanns. Man sa också åt honom att lägga
sig på golvet och föra in sin hand mot
utrymmet. Därefter gick han och Ben
till ett matställe och åt. Det blev ytterligare två timmars väntan på bilen. När
Samir väl fick tillbaka sitt fordon, bestämde han sig för att ge sig iväg hemåt
direkt.
Stopp i Helsingborg
Resan norrut gick utan problem, åt-
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
HEROINSMUGGLING
minstone tills han körde av danmarksfärjan i Helsingborg. Om Samir haft
några betänkligheter och känt oro över
att åka fast, besannades de när han blev
stoppad av tulltjänstemännen. Samir
upplevdes som mycket nervös och forcerad. Han hade svårt att fokusera och
ville inte ha ögonkontakt med tjänstemannen som ställde frågor. Samir följde också med stort intresse den initiala
kontrollen av fordonet.
Inte helt oväntat uppfattades Samir
som ett högintressant objekt och visades in i ett visitationsgarage. Det dröjde inte länge förrän man funnit bilens
lönnutrymme. Det var inte ett kilo cannabis som gömts där. När visitationen
var klar, hade 34 paket heroin, med
en sammanlagd vikt av drygt 17 kilo
plockats fram.
Samir delgavs misstanke om grov
narkotikasmuggling och häktades så
småningom.
En mobiltelefon
Bland beslagen i Samirs bil fanns en
mobiltelefon. Han hävdade bestämt att
han inte använt den. Inför resan hade
Ben sagt åt honom att inte ta med sig
någon telefon. På fråga om vem mobilen tillhörde, svarade Samir att han
fått den av en kompis en vecka tidigare.
Eftersom telefonen var obrukbar i avsaknad av simkort, hade den bara legat
i hans bil.
Samir kände förmodligen inte till
vad dagens teknik kan få ut ur en
beslagtagen telefon. Vid undersökningen av mobilen påträffades data
som kan ses som anmärkningsvärda,
med tanke på att Samir envist hävdat
att han inte använt den. Det kunde
konstateras att telefonen kopplats upp
mot master i Danmark, Tyskland och
Holland, samtidigt som Samir varit på
väg mot Rotterdam.
Vidare hade telefonundersökningen
med hjälp av enhetens IMEI kunnat
fastställa telefonnumret till det simkort som suttit i telefonen. På fråga
gällande enhetens telefonnummer, sa
Samir att det visserligen var hans men
fortsatte förneka att han använt den.
Simkortet var och förblev borta.
Teknisk undersökning
I den tekniska undersökningen av Samirs fordon, kunde konstateras att lönnutrymmet som konstruerats, fanns under bilens reservdäck. Det rymde 50
liter. Med den enklaste matematik kan
man räkna ut, att i utrymmet fanns gott
om plats för mer än ett kilo cannabis.
Det visade sig också att konstruktionen
var svårt ansatt av smuts och till viss
del även korrosion. Att det skulle vara
nybyggt ifrågasattes både av tullens
tekniker och även senare av domstolen.
Runt narkotikan från lönnutrymmet
påträffades kläder, varav en del barnkläder. De var sönderklippta för att
passa in runt paketen med narkotika.
Samir blev mycket nervös när han stoppades i tullen i Helsingborg.
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
Samir sa i samband med delgivningen av förundersökningen, att kläderna
tillhörde hans barn och att de glömts
kvar i bilen.
I beslag togs också en griptång som
påträffades i bilen. Vid en test kunde
konstateras att det var möjligt att dra ut
narkotikapaketen med tången. Samir
hävdade i förhör att den tillhörde hans
dotter, som använde den till att plocka
upp skräp från gatan. Några fingeravtryck påträffades inte på tången.
Lurad
Samir sa i förhör, att om han inte stoppats av tullen, utan lyckats ta sig hem
till Norge, skulle han möta upp med
Ben efter tre dagar, ge honom bilnycklarna och tala om var bilen parkerats.
Ben skulle sedan ta hand om narkotikan och lämna tillbaka bilen. Om allt
var till belåtenhet skulle Samir därefter
få sin utlovade ersättning på 30 000
kronor.
Då Samir under utredningens gång
insåg att beslaget bestod av en stor
mängd heroin och inte ett kilo cannabis, hävdade Samir att han blivit lurad.
Han ville därför att brottsrubriceringen skulle ändras från grov narkotikasmuggling till narkotikasmuggling.
Han sa sig hela tiden trott att det var
just ett kilo cannabis som han transporterade.
Domen
I juni året efter Samir greps, hölls rättegången i Helsingborgs tingsrätt. Han
dömdes till fängelse i sex år och sex
månader för grov narkotikasmuggling
samt utvisning från Sverige med förbud att återresa i 15 år.
I sina domskäl anger tingsrätten
bland annat, att det ter sig som osannolikt att Samir skulle anförtros en så
stor transport narkotika på det sätt
han beskrivit. Man ansåg också att
lönnutrymmet inte kunnat tillverkas i
Rotterdam på den korta tid som redovisats i utredningen. Troligtvis hade
lönnutrymmet funnits i bilen redan när
han lämnade Norge. Även det faktum
att utrymmet var smutsigt och rostigt
kommenterades i domen.
Ulla-Stina Nilsson
15
Ystad Saltsjöbad
H o t e ll, S p a, Re s t a u ra n g o c h Ko nf e r e ns. O c h in t e e n s m u g g l a r e i sik t e.
Ystad Saltsjöbad • 0411-136 30 • ysb.se • [email protected]
16
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
17
TULLEN I NORRLAND
Kompetencentret med flest meter
gräns per anställd (KCGN)
”Ta väster vid laxen.” Så kan det låta om du
får en köranvisning till Tullverkets kontor
i Umeå. Tullens lokaler, som även är
huvudsäte för Kompetenscenter Gränsskydd Nord, ligger alltså invid en firma
som är specialister på fiskenät och
dylikt. Och visst kan det vid en första
anblick se ut som att tullen i Norrland är
ett allt för grovmaskigt nät i jakten på
fula fiskar.
I
nom verksamhetsområdet, vilket
sträcker sig från Gävle i söder till
Treriksröset i norr, finns tjugotvå
större hamnar, sexton flygplatser som
kan ta internationell trafik och femton
större gränsövergångar. Summan av
dessa gränspassager är alltså femtiotre,
vilket som av en händelse är exakt
samma summa som antalet tjänstmän
på KCGN som idag sysslar med brottsbekämpning i någon form. Nämnde jag
att det var halva Sveriges yta som man
är satta att bevaka?
Låter det hopplöst eller allt för utmanande? Tulltjänstemännen i norr räds i
vart fall inte svåra uppgifter. Man har
överlevt nedläggningshot och omorganisationer i omgångar under snart
tjugo år, så varken stora arealer eller
blygsam bemanning skrämmer alltför
Tullens bevakningsområde i Norrland omfattar
fem län med 53 gränskontrollplatser.
18
mycket. KCGN:s medarbetare blir bokstavligen tvungna att gå väldigt långt
för att utföra sina arbetsuppgifter. Den
uniformerade gränsskyddsgruppen i
Umeå kan göra en dagstripp till Piteå,
tjugoen mil enkel väg, för en kontroll.
Samtidigt som det inte är ovanligt att
utredarna får åka tjugofem-trettio mil
för att förhöra häktade smugglare eller
för att utföra husrannsakan hos någon
misstänkt. Samma sak gäller för gränsskyddarna och utredarna i Haparanda
och utredarna i Sundsvall.
Verksamheten
Vad är det då man sysslar med på
KCGN? Förutom de klassiska kontrollerna i hamnar och på flygplatser, som
utförs i relativt blygsam omfattning på
grund av bemanningen, så är utredningsverksamheten väl utvecklad trots
att man inte är nämnvärt fler. Varje år
drivs ett antal stora projekt där man
genom analys av underrättelser, utredning och spaning ger sig på kriminella
nätverk.
På en lång tavellist i en korridor på
huvudkontoret står ett antal tavelramar. Ramarna innehåller kollage av
bilder och tidningsurklipp som pysslats ihop som minnesrunor över kompetenscentrats framgångsrika projektarbeten.
När man betraktar denna utställning i brottsbekämpningens namn
ser man att det är många spritsmugglare som genom åren fått se sig överlistade av tullarna i norr. Trots de
många och långa milen till kontinenten
dyker det ideligen upp grupperingar
som gör stora pengar på att föra in
och sälja kopiösa mängder alkohol i
norrlandslänen. Spriten kommer mestadels från Tyskland varför ett gott
samarbete med tyska kollegor blivit en
nödvändighet. Tyskarna har blivit en
lika naturlig samarbetspartner som det
mer av geografin logiska samarbetet
med finnar och norrmän.
Nätdroger i postflödet
Det är inte bara alkohol som frekvent
förs in. De senaste åren har antalet försändelser med narkotika som beslagtas
ökat. Det vanligaste är att paketen eller breven upptäcks vid kontroller av
postflödet på Arlanda och att utredare
sedan tar vid med arbetet att försöka
bevisa att adressaten haft för avsikt att
smuggla in preparatet. KCGN:s egen
förundersökningsledare sitter i Haparanda och därifrån skriver han direktiv och fattar beslut som det sedan
blir de olika gruppchefernas ansvar
att försöka utföra. Utmaningen att få
en utredare, några spanare och några
gränsskyddare från upp till tre orter
att kunna samplanera är naturligtvis
utmanade, men det går när viljan finns.
Varje år ger utredningar mot personer
som beställt narkotika från utlandet via
internet oväntade men välkomna sidovinster. Det är inte sällan som husrannsakningarna till följd av dessa brott leder till större beslag av narkotika eller
att annan brottslighet uppdagas.
Samarbetet som ledstjärna
Med en historia av att nästan ha utplånats på omorganisationens altare så är
och förblir viljan att hjälpa varandra
och att hugga tag där det behövs det
som definierar KCGN:s själ och hjärta.
När jag skriver det här är det som nytillträdd projektledare i KCGN. Varje
dag förundras jag över kapaciteten hos
mina medarbetare och jag vet att vi
tillsammans kommer att kunna snärja
både stora och små fiskar, oaktat hur
stora maskorna i nätet kan verka för en
utomstående betraktare.
Emil Lundberg
Projektledare KCGN
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
19
Avloppsproblem? Vi har jour dygnet runt!
Ring 0760 - 800 800
VI UTFÖR: UNDERHÅLLSSPOLNING · RÖRINSPEKTION – DIPLOMERAD AV STVF · RELINING
FRÄSNING AV AVLOPPSRÖR · ROTSKÄRNING · GRÄVNING & DRÄNERING · ALLTID FAST PRIS PÅ STOPP
Hela södra Sverige är vår arbetsplats
Bromölla 0456 - 101 70
Halmstad 035 - 10 12 21
Helsingborg 042 - 600 50 98
Hässleholm 0451 - 70 01 10
Höör & Eslöv 0413 - 40 40 90
Karlshamn 0454 - 102 20
20
Klippan 0435 - 44 11 91
Kristianstad 044 - 777 00 88
Landskrona 0418 - 49 90 88
Lund 046 - 460 15 46
Malmö 040 - 617 00 88
Simrishamn 0414 - 44 80 90
Sjöbo 0416 - 69 00 90
Tomelilla 0417 - 77 33 11
Ystad 0411 - 31 10 90
Ängelholm 0431 - 37 88 86
www.avloppsjouren.se
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
susanne trulsson
0410-166 84
www.redoservice.se
012345678Redovisning90
89LönehanteRing012345
s k at t e d e k L a R at i o n 5 6 7 8
345678BoksLut9012345678
6 7 8 9 0 1 2 d e k L a R at i o n 3 4 5 6
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
21
REKRYTERINGAR TILL ISLAMISKA STATEN
IS rekryterar narkotikalangare
och andra småkriminella i väst
Under senare år har media ägnat stor
uppmärksamhet åt att IS (Islamiska Staten) framgångsrikt rekryterat unga marginaliserade män i väst. Flera tusen har
blivit starkt radikaliserade och åkt från
Europa för att delta i kriget i Syrien.
F
orskare vid King’s College i London har nyligen presenterat en
omfattande studie över de viktigaste mekanismerna bakom denna
rekrytering. Sammanlagt förekommer
75 individer i studien. Alla är män och
medianåldern 25 år. Nästan två tredjedelar hade varit i fängelse. Brotten
kunde vara allt från grova våldsbrott
till narkotikalangning.
Studien gör upp med en del invanda föreställningar om terrorism inom
islam. Tidigare har man noterat att
många terrorister har medelklassbakgrund och är akademiskt utbildade.
Den nya studien fokuserar på personer
med kriminell bakgrund före inträdet i IS. Deras erfarenheter ger dem
många fördelar i det nya livet. De kan
skaffa fram förfalskade dokument och
annat av nytta för terrorister. De vet
hur man skall ”gå under radarn” och
undandra sig polisens intresse. Deras
erfarenheter av vapen ger dem låga
trösklar för att använda vapen i avsikt
att döda. Alla sådana färdigheter och
egenskaper är värdefulla för terrorister. Rapporten lyfter också fram erfarenhetsutbytet mellan kriminella och
terrorister. Utbytet och rekryteringen
sker i lösa former.
Först öppnar den för en dialog om
livet och livets mening eller vad den
unge mannen gjort. Han kan ofta ha
ångest. En rekryteringsaffisch på nätet
visar ryggen av en ung man bärande en kalashnikov över axeln. Hans
ansikte är riktat mot ljuset i slutet
av en lång gång. Affischen har texten
”Ibland kan människor med de värsta förflutna skapa de bästa framtiderna”. Religionen ger även förlåtelse
för grova brott. Dessutom legitimerar
den fortsatta brott mot otrogna. Den
omvände behöver inte heller ändra sin
kriminella livsstil. Annars brukar en
sträng uppgörelse med det gamla livet
krävas vid omvändelse till andra religioner. IS psykologiska strategi saknar
motstycke i västerländska religioner
idag.
Omvända kriminella behöver inte
heller inskränka sin dagliga konsumtion i IS. En del fortsätter att röka
tobak, dricka alkohol eller ta droger.
Religiös förlåtelse
IS har redan i namnet anlagt en religiös profil. Teologin är inte särskilt djup
utan mer inriktad på praktiskt handlande. Främst syftar den till att strida
mot otrogna.
Den religiösa ansatsen ger flera fördelar vid rekrytering av kriminella.
Narkotikalangning
Tröskeln för vilka resurser man behöver för förbereda storskaliga terroristangrepp har sjunkit under senare
år. Idag handlar det inte om miljoner
dollar eller euro. Snarare kan det vara
fråga om något tiotusental för att finansiera en spektakulär attack. Insamling-
22
ar och småbrottslighet räcker långt.
Studien visar att många rekryterade
IS-krigare klarar sin egen finansiering
exempelvis genom egen brottslighet
eller enkla bidrag från kamrater.
Under senare år har även narkotikalangning blivit en viktig inkomstkälla.
Att narkotikahandeln sker på så låg
nivå men ändå skapar resurser ger en
ny dimension åt den klassiska bilden av narkoterrorism. Tidigare ansågs
denna vara en verksamhet nästan bara
för statsliknande organisationer. Nu
måste man även ta med gräsrotsfinansieringen genom omfattande smålangning. Det blir en ny aspekt viktig att ta
upp i narkotikainformationen. Det ger
även nytt stöd åt prioritering av insatser mot gatulangningen.
Breda åtgärder
Författarna lyfter fram en hel palett av
möjliga åtgärder. Fängelsemiljön behöver bättre personalutbildning och större uppmärksamhet på tidiga tecken på
radikalisering. Säkerhetsmyndigheter
måste dela information och databaser
med varandra. Lokalsamhällena bör
engageras. Småbrottslighet måste bekämpas mer konsekvent.
Rapporten lyfter fram vissa brister
i dagens kunskap om rekrytering till
IS. Men den ger också en solid grund
och nya vinklar på vad man vet och
vad man bör göra. Den berör dock inte
riskerna för att andra grupper skulle
kunna anamma IS metoder för rekrytering till våldsverkande i den egna
gudens namn. Det är en fråga för alla
att vara vaksam på.
Isidor Kylberg
Källa
ICSR: Criminal Pasts, Terrorist Futures,
2016.
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
23
24
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
25
AMFETAMIN
Tjack med anor i Sverige
Tjack, det vill säga amfetamin och amfetaminliknande substanser i pulverform,
har i snart 50 år tillhört de vanligaste
narkotikapreparaten i Sverige.
A
mfetamin framställdes första
gången 1887, man det dröjde
några årtionden innan de centralstimulerande effekterna började
användas som medicin mot förkylning
och längre fram som uppiggande medel
och bantningspiller, t.ex. Preludin. Det
mest missbrukade centralstimulerande
medlet på 1960-talet var Preludin (fenmetrazin) som på den tiden började
smugglas till Sverige av Karl Pauksch.
På 1970-talet introducerades amfetamin i pulverform på missbruksmarknaden. Det kom från illegala laboratorier
ibland annat Holland och Polen, men
illegal amfetamintillverkning förekom också i Sverige. De flesta har
säkert hört talas om Sandhamnsligan
och Fleming Broman.
Illegal tillverkning i Baltikum
Sedan dess har amfetamintillverkning
i mindre skala uppdagats några gånger,
men de svenska amfetaministerna har
huvudsakligen fått sitt tjack från illegal
tillverkning i Baltikum, Tjeckien, och
Belgien, förutom de tidigare nämnda
Holland och Polen.
Här nedan kan vi läsa om en småskalig amfetamintillverkning i Dalarna
i nutid.
På följande sidor (27-35) finns en
utförlig redogörelse av ett amfetaminärende i Blekinge med omnejd, ett
ärende som också beskriver hur langarna omvandlade amfetaminolja till
amfetaminpulver med enkla medel i
skogen.
Därefter följer på sidorna 38-43 en
likaledes utförlig redogörelse av hur en
stor del av amfetaminsmugglingen till
Sverige gått till under de senaste 20
åren.
Gunnar Hermansson
26
Amfetamintillverkning i Dalarna
Under våren 2015 blev en fastighet i en
mindre ort i länet föremål för spaningsgruppens intresse. Efter en kort tids
spaning så var misstanken om narkotikabrott så pass stark att ett beslut om
husrannsakan kunde inhämtas.
Inne i fastigheten anträffades ett
litet laboratorium tillsammans med
kemikalier som kan användas för tillverkning av amfetamin. Beslag gjordes
dessutom av vätskor med amfetamininnehåll samt av amfetamin i fast form
som misstänks ha tillverkats på platsen.
De personer som kunde knytas till
brottsplatsen vid ingripandet hade alla
det gemensamt att de påvisade mycket
tydliga tecken på påverkan av centralstimulantia.
Några av de personerna har under
utredningen erkänt narkotikabrott
genom framställning av amfetamin.
I vilken omfattning detta har skett
och vilka mängder det sammanlagt rör sig om är i dagsläget oklart.
Förundersökningen är i slutskedet.
sorer. Amfetamin på den illegala marknaden är till en starkt dominerande del
framställt från utgångskemikalien fenylaceton (BMK) och oftast tillverkat
med Leuckarts syntesmetod.
Fenylaceton kan tillverkas från alfafenylacetoacetonitril (APAAN) genom
en relativt enkel process. APAAN blandas med en stark syra och blandningen kokas varvid fenylaceton bildas.
Blandningen kokas olika länge, med
eller utan vatten, och vid olika temperatur beroende på vilken syra som
används. Syror som kan användas är
svavelsyra, saltsyra eller fosforsyra.
Amfetamintillverkning med Leuckarts syntesmetod ställer inga större krav
på avancerad utrustning men handhavandet kräver tillgång till detaljerade
anvisningar, att tillverkningsprocessen
förevisats eller att tillverkaren har egen
kemisk kompetens för att få ett lyckat
resultat. Vid tillverkningen kokas inledningsvis fenylaceton tillsammans med
formamid eller ammoniumformiat och
eventuellt myrsyra för att få mellanprodukten N-formylamfetamin. I nästa
steg tillsätts saltsyra och blandningen
kokas, för att omvandla (hydrolysera) N-formylamfetamin till amfetamin. Amfetaminet fås då som amfetaminolja, även kallat amfetaminbas.
Källa: NFC
Magnus Sjödén
Spaningsgruppen Dalarna
Fakta: Bakgrundsinformation avseende
framställning av amfetamin
Amfetamin kan framställas med olika
tillverkningsmetoder och från olika
utgångskemikalier, så kallade prekur-
Beslagtagen utrustning för amfetamintillverkning
från Holland, som nu används i ett uppbyggt laboratorium på Polishögskolan i Legionowo i Polen.
Utrustningen tar ingen större plats och därför kan
produktionen av amfetamin även äga rum i mindre
lägenheter inne i städerna.
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
AMFETAMIN
Knarkspaning i storskogen
är en utmaning
Operation Mozilla, en årslång spaning och
utredning i Blekinge med omnejd gav ny
kunskap. Amfetamin i pulverform kan
framställas ur amfetaminolja på en kvart
på en stubbe i skogen.
F
ör några år sedan bedrevs spaning i ett narkotikaärende mot
personer i Blekinge och Småland. I ärendet halkade Siv och Sture in
då de åkte ned för att hämta ett parti
amfetamin i Malmö och på vägen hem
råkade köra in i en poliskontroll.
Med viss förvåning friades Siv av
tingsrätten medan Sture dömdes
till fängelse. Tiden gick och Sture
kom ut igen. Han och Siv hade det
bedrövligt dåliga omdömet att bosätta
sig i Nättraby som är att likna med
Karlskronas COP-land där många poliser bor. Kort efter att de flyttat dit startades ett lokalt narkotikaärende i slutet av augusti 2015. Spaningsenheten
planerade att ärendet, med Siv i fokus,
skulle vara snabbt avklarat inom en
månad. Det tog ett år.
Litet ärende som utvecklades
Vi kunde ganska snart konstatera att
paret sålde amfetamin till flera kända
personer i Karlskrona och spaningen
fortsatte med främsta syfte att slå mot
Siv och Sture i samband med att de
skulle hämta mer amfetamin, vilket vi
trodde skulle ske i Malmö.
Ungefär samtidigt fick vi även underrättelser om att en man i nordvästra
Blekinge, Ferenc, skulle ha tillgång till
ett kilo amfetamin.
Efter en kortare tids spaning följdes
Sture tidigt en morgon i sin bil västerut. Det blev tapp men med hjälp av den
inkopplade HÖK:en (hemlig övervakning av elektronisk kommunikation)
kunde vi konstatera att han rörde sig
uppe i skogarna i nordvästra Blekinge.
Bilen observerades efter en stund
hemma hos Ferenc och efter ett kort
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
besök återvände Sture hemåt. Frågan
var om han hade hämtat amfetamin.
Eftersom vi nu hade möjlighet att slå
två flugor i en smäll avvaktade vi ingripande mot Sture och kopplade istället
in Ferenc och även Siv och Sture då de
förväntades ha kontakt med honom.
Senare samma dag var vi inkopplade och avlyssnade telefonerna i det
ärende som nu hade byggts upp med
Ferenc som misstänkt.
Älgjakten stoppade spanarna
Det verkade som om Ferenc sålde en
hel del med tanke på att det var många
besökare på hans gård men det var
mycket svårt att se några tydliga mönster.
Väldigt många timmar ägnades åt
spaning i lövdräkter i markerna kring
Ferenc fastighet. Vid ett tillfälle kom
Siv hem till Ferenc. De åkte ut längs
med en skogsväg och återvände efter
ca fem minuter. Siv stoppades efter 6-7
mil av en radiobil och hade då en boll
med ett hekto amfetamin.
Glädjen var stor. Revansch mot Siv
men framför allt hade vi med hjälp
av bilspåren lokaliserat en ungefärlig
plats där Ferenc måste ha sin gömma!
För att vara i skogsområde var det
en utmärkt plats för oss att övervaka då det var ett stort kalhygge som
gjorde att vi kunde se över stora ytor.
Tekniker begärdes upp för att montera
kameror i skogen. Nu skulle gömman
hittas! Men samma dag som vi skulle
montera kameran var det en massa
bilar och människor ute på alla skogsvägar. Älgjakten skulle börja.
Med stor frustration tvingades vi inse
att det kanske inte var det allra bästa
att, ur ett arbetsmiljöperspektiv, låta
spanare i lövdräkter krypa omkring i
skymningen mitt i älgjakten när hela
Europas galna jägare står som frustande tjurar för att få fälla en älg, vildsvin
eller någon lövdräktsklädd polis.
Jägarna lämnade så småningom
skogarna och spanarna vågade sig åter
ut. Vi märkte att Ferenc mönster verkade vara att han hade ett mycket
stort antal gömmor, eller att han aldrig
använde samma gömma. Vid ett tillfälle då Ferenc tog en av sina skogspromenader trampade han nästan på en
av spanarna.
Vid ett annat tillfälle gick Ferenc
27
28
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
Vi bjuder
på montering
när du köper
serviceinredning!
Medlem i Branschföreningen Svensk Fordonsanpassning
Tel: 0470-73 32 10
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
•
www.bilinred.se
29
AMFETAMIN
tillsammans med en kompis kors och
tvärs och petade i market och svor. Det
var uppenbart att de letade efter något.
Plötsligt böjde sig kompisen ned och
stoppade ned handen i ett hål, reste
sig och kastade över ett vitt paket till
Ferenc. Det visade sig senare ha varit
400 gram amfetamin.
Spaningen fortsatte och vi konstaterade att Ferenc nästan aldrig använde
telefonen vid narkotikaaffärer och att
det verkade som att han aldrig hanterade pengar och narkotika vid samma
tillfälle. Vi nådde däremot framgång
genom att vi kopplade in avlyssning på
flera andra personer i hans omgivning.
Polack med amfetaminkoppling ökade
spänningen
En dag, närmare bestämt den 29 oktober, hade Ferenc gett sig iväg innan
spanarna kom till hans gård och vi försökte få upp honom med hjälp av mastpositioner. Masterna visade att Ferenc
rörde sig österut, mot Karlskrona och
strax innan detta kände en av spanarna
igen en liten röd danskregistrerad Toyota Aygo som tidigare setts i Olofström,
7 mil bort. Fokus lades på Toyotan och
man konstaterade att Ferenc satt som
passagerare i bilen.
Givetvis ökade spänningen rejält. Var
detta en dansk leverantör? Intuitionen
minskade inte av att vi förstod att männen körde runt för att inkassera pengar
hos Ferencs kunder. Senare samma dag
lämnades Ferenc på sin gård av mannen som körde den lilla bilen. Fortsatt
fokus lades självklart på den eventuelle
leverantören. När Toyotan senare parkerades och föraren lutade sig tillbaka
för att ta en vila kontrollerades han
av en radiobil. Föraren identifierades
som Sebastian Kunda, från staden Elk
i Polen. Sebastian Kunda uppgav för
radiobilspatrullen att han var på resa
från Danmark och att han var på väg
till färjan (Karlskrona – Gdynia) för att
ta sig hem.
Med spanarna i släptåg följdes
Kunda till Karlskrona med en tro att
han sannolikt var på väg till färjan.
Han körde dock vidare in i stan till en
av de gamla stadsdelarna hem till
Isabella Skuza. Isabella har ofta funnits i periferin vid narkotikaspaningar.
Hon är syster till Sylwester Skuza som
vid den här tidpunkten satt häktad för
30
narkotikabrott i Norge. För ett antal
år sedan greps Sylwester av Blekingeoch Oslospanare i Oslo med 8 kilo
amfetamin. Med detta klarnade även
kopplingen till Ferenc då denne tidigare haft Sylwester som kran.
I lagom tid för att hinna med färjan
lämnade Kunda Isabellas bostad men
körde istället vidare till Kalmar, 10 mil
norrut. Det blev dock ett kortare tapp i
den lilla orten Kulltorp. Kulltorp skulle senare visa sig bli en viktig plats för
ärendet. När Kunda kom till Kalmar
körde han raka vägen hem till en man
som heter Johnny som enligt polisen
där skulle vara stor på amfetamin och
har haft en kran som heter Sylwester
Skuza. Efter en träff på ca fem minuter
återvände Kunda söderut.
Eftersom Polen aviserat i SISsystemet att de var intresserade av
Kunda skickades samma kväll en redogörelse och hans rörelser och även en
beskrivning om de personer han mött.
Efter några dagar hade vi hämtat in
ett stort antal telefonlistor och hade
fått en mycket bättre bild över en
organisation som sannolikt hanterade
mycket stora mängder amfetamin.
Det som framkom i analyserna var
att Kunda och Skuza tillsammans
ansvarat för att ta in amfetamin och/
eller amfetaminvätska (halvfabrikat)
till Sverige. Möjligen hade de även en
amfetaminfabrik någonstans i Skåne
eller Blekinge.
I slutet på sommaren 2015, direkt
efter att Kunda anlänt hit, åkte Skuza
till Norge och greps med amfetamin-
lösning. Det fanns två personer som
Kunda verkade ha kontakt med vid
varje tillfälle han var i Sverige och det
var Ference och Isabella. Han hade
aldrig telefonkontakt med Ferenc
men däremot gick Kundas telefon
upp i skogarna kring Ferenc bostad
varje gång han var i Sverige. Kunda
hade dock täta telefonkontakter med
Isabella. Vidare hade Kunda en stark
dragning till Kristianstad och Kalmar.
Kristianstadsdelen skulle komma att
klarna efter hand. Genom analyser av
samtliga inblandade och deras kunders
kapacitet antog vi att det kunde vara
åtskilliga kilon som strömmade genom
dessa.
Snubblade på spaningskamera
En dag åkte Ferenc tillsammans med
ett par killar in på en skogsväg. När de
senare kom ut lyckades en av hundarna få upp spår och hittade efter en kort
stund en gömma med fyra hekto amfetamin.
Partiet byttes ut och vi fick snabbt
upp kameror som bevakade platsen.
Det vi lade ner i gömman var en glasburk innehållande en lapp med texten:
”Håll din skit borta härifrån”. Burken
preparerades även med smart-dna.
Eftersom vi inte hade möjlighet att
ligga gömda vid gömman hela tiden så
var förhoppningen med bytet att få in
samtal och spår på kläder. Gömman
kom att bli vilande ett tag.
Efter ett par veckor noterade spanarna att Ferenc åkte upp den skogsväg som ledde mot narkotikagömman.
Soppåsen som hittades gömd i tät skog innehöll bl.a. koffeinpulver och batterisyra som användes vid
omvandlingen av amfetaminolja till amfetaminsulfat i skogen.
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
AMFETAMIN
Kameraövervakningen bestod av två
kameror. En som var gömd under mossan ca 5 meter bort och riktad mot gömman och en kamera som var riktad mot
den stig som var den troliga ingången
mot gömman. Kort efter att spanarna
sett Ferenc åka upp på skogsvägen så
blev det en reaktion på ingångskameran. Kameran reagerade på att ett löv
trillat ner rakt framför linsen! Ett antal
sekunder senare dök Ferenc upp i den
andra kameran. Gåendes förbi gömman. Ytterligare någon minut senare
blev kameran svart! Den fungerade
men bilden var i princip helt svart!
Som vi förstod det hade han hittat
kameran. Kanske hade han hittat även
ingångskameran och att det var han
själv som lade lövet i vägen för linsen.
Men hur hade han lyckats med det?
Under de följande dagarna kunde
vi genom våra analyser av förhör
och avlyssning konstatera att Ferenc
och hans kompisar trodde att det var
skogsägaren, eller jägare, som hittat
hans gömma och lagt ned en glasburk
i stället. Därefter trodde de att skogsägaren, eller jägaren, gömt den riktiga
burken på en annan plats för att de inte
ville ha med det att göra.
Kamerorna hittade Ferenc aldrig.
Det som hände var att det verkligen
var ett löv som trillade framför den första kameran och med den andra förhöll
det sig så att Ferenc snubblade över
en kabel mellan kamera och strömför-
Vodkaboxar som användes för insmuggling av
prekursorer och amfetaminolja.
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
sörjning. Han drog i kabeln vilket fick
till följd att han drog in kameran under
mossan och kunde därför inte se den
och i den andra änden var bränslecellerna för tunga för att få upp. Ibland
har man tur.
Fem spaningsfronter
Sebastian Kunda kom tillbaka till Sverige och vid det andra besöket besökte
han, förutom de han mötte vid första
besöket, även en man som senare kom
att identifieras som Ronny i Kristianstad. Vi kunde då följa honom till flera
olika adresser i och utanför Kristianstad. Vi konstaterade även att Kunda
övernattade i en av Ronnys bostäder.
Samarbetet med Polen tog form och
våra polska kollegor från CBI blev
imponerade över hur mycket vi redan
kände till om Kundas organisation.
Polackerna trodde att Sebastian Kunda
hade ett eller flera laboratorier i Polen
och att han troligen även höll på att
bygga upp laboratorium i Sverige. De
hade även uppfattningen att Kunda
tog in både amfetaminolja och färdigt amfetamin. Våra analyser om hans
samröre med Sylwester Skuza tillsammans med polackernas analyser om
sannolika laboratorieplatser gav mycket energi till den fortsatta spaningen
och hjälpte oss att identifiera framför
allt personer i Kristianstad.
De mest intressanta platserna ur ett laboratorieperspektiv var
Kristianstadstrakten eller västra
Blekinge. Polackerna var imponerade och avundsjuka över vår förmåga
att hantera såväl underrättelseinformation som vår snabbhet att få igång
spaning och hemliga tvångsmedel.
Vi hade nu fem olika spaningsfronter: Ronny i Kristianstad, Ferenc i
Olofström, Siv och Sture i Karlskrona,
Isabella i Karlskrona och Johnny i
Kalmar samt dessutom polackernas
spaning i Polen.
Eftersom vi inte såg några tydliga
tecken eller mönster på när respektive
target-person fick påfyllning av amfetamin var det av stor vikt att spaningen
fortsatte på alla. Alla hade dessutom
den (för oss) dåliga vanan att aldrig
tala om sina affärer på telefon.
Koffeinburkar innehöll amfetamin
Under hösten och vintern kom Sebas-
tian Kunda flera gånger till Sverige. Vi
kände till att han reste till flera andra
länder i Europa och gjorde vårt bästa att försöka ligga i framkant när han
skulle hit. När han väl var här var det
främst Kristianstad och Olofström han
besökte.
Den 5 januari 2016 framgick det
på Johnnys linor att han hade ont om
varor. Han körde ned till Karlskrona
där vi kunde konstatera att han besökte Isabella. Någon vecka senare framgick det av ett samtal mellan Isabella
och Johnny att Johnny hade lämnat en
lapp med instruktioner som hon i sin
tur skulle ge till Kunda.
Den 14 januari anlände Kunda återigen till Sverige och gjorde sina vanliga
rundor till Ronny och Ferenc innan
han hamnade hos Isabella. Efter att ha
lämnat Isabella åkte han till Biltema
där han bland annat köpte en plastlåda. Sedan körde han, via Kulltorp, till
Johnny i Kalmar. Ett kort möte senare
körde han till Kristianstad och övernattade där.
Dagen efter visade det sig att Kunda
var morgonpigg och redan ute på vägarna innan klockan 7 på morgonen då
masterna visade att han var i närheten
av Ferenc. Innan spanarna hann fram
mötte de Kunda på väg österut. Kunda
följdes efter till Kulltorp där han körde
av. I detta skede hade vi fått ut ett par
spanare längs med två olika skogspartier som skulle kunna vara tänkbara som brevlåde- eller mötesplatser.
Kunda stannade på en av platserna
bakom en gammal lada.
Samtidigt hade vi spaning på Johnny
som gett sig av från Kalmar tillsammans med sin kompis Pierre. Efter
vissa turer träffades trion där Kunda
parkerat. En kort stund senare lämnade Kunda platsen och följdes till Ystad
där han tog färjan.
Johnny och Pierre kunde inte hållas
under uppsikt men observerades när
de lämnade platsen och körde norrut. Tack vare nyfallen snö och duktig hund, med förare, visade det sig
att Johnny och Pierre hade förflyttat
sig halvannan kilometer längre in på
skogsvägen, gått ut ur bilen tillsammans, gått djupare in i skogen och
gömt två plastbehållare under några
stenar. Plastbehållarna var polska koffeinburkar och visade sig innehålla 1.6
31
32
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
33
AMFETAMIN
kilo amfetamin. Efter att Johnny och
Pierre lämnat skogen, men innan det
var konstaterat att de gömt partiet,
stoppades de en bit norr om Kalmar.
Johnny hade då en påse med ca 20
gram amfetamin på sig. De anhölls
men släpptes senare på kvällen.
Senare, när analysbeskedet kom från
NFC antog vi att det skulle visa mycket hög amfetaminhalt. Det gjorde det
inte. Det höll inte högre halt än normal
brukarhalt. Till och med något lägre
än så.
Prekursor i beslag
Efter detta gick spaningen mot Kalmardelen på sparlåga till förmån för de
andra fronterna och framför allt Kristianstadsdelen då vi antog att det var
därifrån som Kunda fått det som han
lämnade till Johnny.
Vid spaning mot Ronny i Kristianstad
uppstod misstankar att han hämtade
narkotika på en gård nordväst om staden. På gården bodde Tony Svensson.
Tony hade anknytning till andra ställen där vi sett Kunda varför misstankarna om att Ronny gömde narkotika i
Tonys fastighet inte blev svagare.
Den 16 februari blev det aktivitet
genom att Ronny hade en träff inne
i stan med Tony. Någon timme efter
träffen samtalade de i telefon. Av samtalet förstod vi att någonting skulle
hämtas av Tony och att han dessutom
skulle ”ta det sista” med sig. Ett snabbt
samtal med åklagaren och 9 minuter
senare fick vi in tre på varandra följande positioner på Tonys telefon. Rakt
västerut! Helt fel riktning mot vad vi
hade förväntat oss! Därefter stängde
Tony av sin telefon. En spanare, med
narkotikahund, tog position ett par mil
väster om Kristianstad.
En knapp timme senare kom Tony
körande och råkade, som av en händelse, bli stoppad av en radiobil kort
därefter. Narkotikahunden markerade
direkt på en pet-flaska med en klar
vätska.
I bilen fanns ytterligare någon pet-flaska, lite amfetamin och tre bag-in-box
med Jeltsinvodka.
Tony greps givetvis då vi var övertygade om att det var flytande amfetamin
i pet-flaskan.
Det visade sig dock att det inte var
narkotika i flaskan. Däremot innehöll
34
Ett av många gömställen för amfetamin i skogen.
Jeltsin-boxarna narkotikaprekursorn
BMK - fenylaceton.. Vi hittade en sommarstuga, där Tony hämtat boxar och
flaskor. Vid husrannsakan i sommarstugan hittade vi material som styrkte tillverkning av amfetamin, men vi
hittade inte något laboratorium eller
någon riktig tillverkningsplats. Det
samma gällde på Tonys gård. Spår på
tillverkning men ingen tillverkningsplats.
Tony häktades och resultatet av tillslaget i Kristanstadsdelen blev cirka
sju liter BMK och 300 gram amfetamin. Det är ännu okänt hur BMK:n
togs in men vi har våra aningar. Tony
dömdes av Kristianstads tingsrätt för
grov olovlig befattning med narkotikaprekursorer och narkotikabrott till
fängelse 1 år och fyra månader.
Brevlåda i storskogen blev intressant
Vid det här skedet, i slutet på februari,
hade vi gott om information om Kunda
och hans kontakter och rörelser i Sverige. Men vi visste fortfarande inte hur
narkotika levererades till Ferenc. Men
med stöd av alla spaningsiakttagelser
som vi hade sedan vi började spana
mot Ferenc i september 2015 och med
Kundas telefonlistor såg vi ett mönster.
Kunda var i skogarna i närheten av Ferenc gård i princip varje gång han var i
Sverige. Även innan han träffade Johnny och överlämnade amfetaminet.
De här trakterna var alltså högintressanta och det var detta som var i
vårt fokus och vår beredduppgift då i
väntan på att Kunda skulle komma tillbaka. En beredduppgift med utmaning.
I dessa stora skogar finns det väldigt
många småvägar och väldigt väldigt
dålig mobil- och radiotäckning.
Liksom flera gånger tidigare blev
vi ordentligt överraskade när vi den
26 februari märkte att Kundas telefon
gick upp norr om Ystad. Trots larmzoner på telefonen och trots samarbetet
med Polen hade Kunda tagit sig in i
Sverige och var på väg mot våra trakter.
Vi fick upp Kunda när han satt och
åt på McDonald´s i Kristianstad. Efter
en frukost åkte han en kort sträcka till
Biltema. Ett kort besök senare åkte
han österut mot Blekinge. Efter att han
lämnat Biltema fick vi konstaterat att
han hade köpt en plastlåda och plasthandskar. Det blev även klargjort att
det var en likadan plastlåda som han
köpte en månad tidigare, kort innan
han lämnade amfetaminet till Johnny.
Kunda åkte hem till Ferenc. Dagen
tillbringade de både till att samla in
pengar från kunder till Ferenc samt
vanligt umgänge, storlangare emellan.
Men dagen bjöd även på viss egentid
vilken Kunda utnyttjade till att bland
annat strosa omkring i Tingsryd ca 50
kilometer länsväg norrut. På väg tillbaka, ett par kilometer innan han anlände
till Ferenc, svängde han in på en mindre grusväg. Efter ca tio minuter kom
han ut på länsvägen igen och körde
hem till Ferenc.
Genom traditionella spaningsmetoder – klockning och letande efter bilspår – anträffades en plats där en bil
nyligen vänt. Med hjälp av hund slog vi
fast att ingen hade lämnat bilen.
Kunda och Ference tog sig något
senare förbi den plats där Kunda tidigare tagit sig in i skogen. De körde in
på ytterligare en mindre väg vilken
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
AMFETAMIN
även den var för liten att följa efter
männen på. När bilen en stund senare
återvände hem till Ferenc användes
samma metod som tidigare, klockning
och spårning, varpå vi anträffade en
plats där en bil sannolikt stannat till.
Ny hundspårning visade att här hade
minsann minst en person lämnat bilen,
traskat ett hundratal meter bort till
en stubbe. Ingenting anträffades vid
stubben men värdet av iakttagelserna
gav ståpäls! Här hade vi med stor sannolikhet en brevlåda! Frågan var nu
bara – hur, av vem, när skulle brevlådan fyllas på?
Varifrån kom amfetaminet vid stubben
På lördagsmorgonen började en morgonpigg Kunda att röra på sig. Han
körde in på samma skogsväg som dagen innan.
Mindre än 25 minuter senare kom
han ut på landsvägen igen och körde
vidare bort till den väg som ledde in
till den förmodade brevlådan. Mycket
riktigt rullade Kunda in framför observationsplatsen några minuter senare.
Kunda stannade framför stubben, gick
ut, gjorde något vid stubben och satte
sig sedan i bilen igen. När han lämnade
platsen skickades det fram en hund
som på långt avstånd markerade för
narkotika vid stubben. Efter att hunden gjort det stora jobbet kunde hundföraren notera att det som fanns vid
stubben var den plastlåda som Kunda
köpte på Biltema dagen innan. Lådans
innehåll var uppenbarligen amfetamin
men rördes inte i avvaktan på mottagaren.
Under tiden hade Ferenc fått besök
av Sture. Skulle Sture nu även få äran
att avsluta Operation Mozilla?
Ferenc och Sture körde runt under
flera timmar och verkade samla in
pengar hos flera av Ferenc kunder.
Under tiden fanns Kunda parkerad i
trakterna kring Ferenc gård.
De följdes i skogarna och senare på
dagen noterade en spanare i en lövhög
att Stures bil kördes in på den lilla
vägen vid brevlådan. Ferenc och Sture
ställde bilen en bit bort och promenerade fram till stubben där Ferenc satte
sig ned en kort stund innan de återvände till bilen och började köra.
Ferenc och Sture, må ha ansett att de,
på denna pyttelilla väg mitt ute i ingen-
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
stans, hade världens otur när de mötte
flera bilar och därtill ett gäng osedvanligt glada spanare. I bilen anträffades
en glasburk med trettio gram amfetamin. Senare skulle det, inte helt oväntat, visa sig att det var en del av det 1.3
kilo amfetamin som fanns i plastlådan,
vilken fanns kvar vid stubben.
Kunda greps en kort stund senare
när han körde in i samhället Gränum,
vilket består av en korsning och… ja,
det är väl ungefär det.
Omvandlade amfetaminolja till pulver i
skogen
Mysteriet med den uppkomna narkotikan kvarstod. Var fick Kunda narkotikan ifrån? Hade han en gömma i det
första skogspartiet, där han var själv?
Samma hund som användes tidigare,
fick återigen testa nosen på den plats
där vi tidigare sett bilspår. Denna gång
visade hunden klart intresse för platsen och spårade även in i en mycket tät
skog. Inne i skogen anträffades en soppåse innehållande en mängd olika attiraljer. Bland annat polska flaskor med
koffein och svavelsyra.
När Mozilla gick mot sitt slut i utredningsskedet hade bilden till stor del
klarnat. Den organisation som Kunda
ansvarade för har koncentrerat sig på
att föra in amfetaminolja och BMK i
Sverige och har sannolikt inte producerat några stora mängder vid enstaka tillfällen utan mindre mängder
(enstaka kilon) vid många tillfällen
vid små, näst intill obefintliga produktionsplatser. Det uppstod dock ett problem under utredningen. Nationellt
Forensiskt Centrum (NFC) kunde inte
med säkerhet påstå att Kunda verkligen hade tillverkat amfetaminet utifrån tolkningen av spårbilden. Detta
var ett stort bekymmer för oss då det
var en viktig länk i ärendet.
Lösningen kom under pågående rättegång. Samtidigt som Kunda var i
tingsrätten i Blekinge kom hovrättsdomen mot Sylwester Skuza i Norge.
Norska motsvarigheten till NFC hade
i den domen lämnat uppgifter om tillverkningsprocessen som inte var känd
hos oss. Skillnaden är att koffeinet tillsätts före syran.
När denna process blev känd för
NFC återkallades det tidigare forensiska svaret och ersattes med ett nytt.
Utdrag från analyssvaret:
”Enligt uppgift från National Forensic
Institute (NFI) i Holland och Kripos
i Norge förekommer det att koffein
tillsätts till amfetaminoljan innan svavelsyra tillförs för att underlätta utfällningen till pulver. Enligt uppgift från
Kripos fås ett jämnare och mer finkornigt pulver som slutresultat. I Sverige
har det vid ett flertal större beslag av
amfetamin noterats att trots att leveransen troligen kommer direkt från
tillverkaren så innehåller amfetaminet
koffein. Resultaten talar för att det skett
en omvandling av amfetaminolja med
tillsats av koffein till amfetaminsulfat
(utfällning av amfetaminpulver).”
Sannolikt var skogarna runt Ferenc
bostad Kundas ”laboratorium”.
Kundas modus har varit att han först
träffat sina underleverantörer för att
därefter producera den mängd de ska
ha. Detta har han gjort utomhus på
någon skogsväg.
När Kunda kommit till Sverige har
det sedan tidigare funnits amfetaminolja redo, han har haft med sig en syra
och koffein, köpt en billig plastlåda
och därefter rört ihop amfetaminet.
Den färdiga produkten har då fått en
vedertagen missbrukshalt på runt 20
procent.
Färdigt på en kvart! Minimal upptäcksrisk! Aldrig överproduktion!
Vi har under många år fått underrättelser om att det ska pågå amfetamintillverkning i Sverige. Åtskilliga är
de artiklar som lästs och berättelser
som lyfts fram om storskalig produktion i t.ex. Polen och Tjeckien. Detta
har lett till att även vi inom polisen
söker efter liknande produktionsplatser med storkok och högar med restprodukter. I ärende Mozilla var även
våra polska kollegor (på mycket goda
grunder) övertygade om Kundas kapacitet gällande storskalig produktion av
amfetamin. Men, varför riskera gränsövergångar med stora mängder pulver
när man kan ta in mindre mängder amfetaminolja i Jeltsinvodka bag-in-box,
som möjligen bärs över gränsen av
någon halvt berusad person?
Ola Jarevik
Chef för utredningsjoursektionen
F.d. Spaningsledare
Polisen Karlskrona, Region Syd
35
36
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
37
AMFETAMIN
Tjeckiskt amfetaminlab utslaget
kan ha tillverkat 2,8 ton
Efter tjugo år är Sveriges längsta amfetaminärende avslutat och långa straff väntar de inblandade i Tjeckien och Sverige.
R
ichard Rakosnik dömdes 1984 i
Malmö tingsrätt för att ha försökt smuggla in 8 liter BMK
till Sverige. Rakosnik var vid tillfället
boende i Malmö dit föräldrarna flyttat
i maj 1968 – tre månader före den sovjetiska invasionen av Tjeckoslovakien.
Efter avtjänat straff i Sverige flyttade
Rakosnik till södra Tyskland där han
dömdes 1986 för amfetamintillverkning. Rakosnik hade satt upp ett fullt
fungerande amfetaminlaboratorium i
en lägenhet belägen i orten Bad Tölz i
södra Tyskland. 1992 frigavs Rakosnik
från tyskt fängelse och flyttade tillbaka
till sin hemstad Jablonec i Tjeckien där
han omedelbart återupptog sin amfetamintillverkning.
Ungersk amfetaminfabrik försåg Sverige
med amfetamin
I Malmö fanns i början på 1990-talet ett
flertal större aktörer inom amfetaminhantering som alla hade sitt ursprung
i Ungern. Enligt uppgift smugglades
mängder amfetamin till Sverige från
Ungern och huvudman för importerna
skulle vara Mihaly Szanda.
I mars 1994 gjorde ungersk polis
tillslag mot ett amfetaminlaboratorium
väster om Budapest. Flera personer
greps och dömdes, däribland Tibor
Karnel, men Mihaly Szanda kunde inte
knytas till amfetamintillverkningen.
Även efter stängningen av amfetaminlabbet i Ungern fortsatte
amfetaminimporterna till Sverige.
Underrättelserna pekade på att Mihaly
Szanda istället börjat handla amfetamin från Richard Rakosniks laboratorium i Jablonec. Genom att jämföra
amfetaminets föroreningsprofil kunde
dåvarande SKL konstatera att stora
38
amfetaminpartier som beslagtagits
i Sverige tillhörde det man kallade
GRUPP 48-amfetamin, det vill säga att
amfetaminet var tillverkat i Tjeckien.
I syfte att försöka lagföra Mihaly
Szanda och stoppa amfetaminimporterna startade svensk polis 1995 operation Windmill. Den 25 augusti 1995
skulle Mihaly Szanda hämtas till förhör gällande ett mindre kokainbeslag
som hittats i hans jackficka i säkerhetskontrollen på Sturup en vecka tidigare.
I samband med hämtningen av Szanda
uppstod tumult och vid husrannsakan
anträffades 10 kg amfetamin i packväskorna till en motorcykel som Szanda
brukade. I mars 1996 fastställde hovrätten över Skåne och Blekinge domen
mot Szanda på 8 års fängelse och livstids utvisning.
Tjeckisktillverkat amfetamin tog över
Trots att Szanda och flera andra amfetaminimportörer förpassats bakom
lås och bom fortsatte svensk tull och
polis att göra stora amfetaminbeslag
som katalogiserades under GRUPP 48
- det vill säga tjeckisktillverkat amfetamin. Med anledning av detta hölls
den 21 november 1996 ett arbetsmöte
i Prag mellan en rad länders brottsbekämpande myndigheter. Sverige representerades av tre tunga profiler inom
svensk narkotikabekämpning: Stefan
Erlandsson och Ove Dahlberg från
Rikskriminalpolisen och Johnny Gyllensjö från Länskriminalen Skåne.
Mötet utmynnade i operation
Bambus där målsättningen var att en
gång för alla låsa in den person man
var övertygad om stod för tillverkningen - Richard Rakosnik.
Operationen ledde till en mängd
utredningar och amfetaminbeslag
och 1998 konstaterade spaningsledare
Ove Dahlberg att ca 200 kg amfetamin tagits i beslag under projektet. På
goda grunder kunde man anta att Ivan
Butina och Luka Luburic i frånvaron
av Mihaly Szanda intagit en mer framträdande roll och organiserade och såg
till att större amfetaminpartier kom
till Sverige. Men varken Luburic eller
Butina kunde gripas under projektets
gång och tjeckisk polis lyckades av
okänd anledning inte heller skapa så
bra bevisning mot Richard Rakosnik
att det skulle hålla vid en rättegång.
Under 2000-talet greps och dömdes bl.a. följande personer i Sverige
för grova narkotikabrott; Luka Luburic
dömdes till 6 år 2003. Stefan Taleski
och hans systerson Stefan Andersson
dömdes till 14 respektive 10 års fängelse efter att ha gripits 2006.
Ingenting talar för att importerna
från Tjeckien avstannade under åren
som gick men det dröjde ända till år
2010 innan spåren åter ledde mot
Richard Rakosnik och Tjeckien. I ett
operativt samarbete mellan tyska och
svenska myndigheter, operation ÄTA,
misstänktes två tyska medborgare
tillsammans med Luka Luburic, Ivan
Butina och Tibor Karnel för smuggling
av stora amfetaminpartier till Sverige.
Det gick dock inte att klarlägga narkotikans ursprung eller vem som tillverkat den.
Slutligen dömdes Ivan Butina, Tibor
Karnel och de två tyskarna för inblandning i smuggling av 20 kg amfetamin
till Sverige. Luka Luburic satt häktad
länge men frikändes i slutändan.
Snaran börjar dras åt
I februari 2014 vände sig Malmöpolisen till tjeckisk polis med en rättslig
hjälp rörande grovt narkotikabrott och
grov narkotikasmuggling. En kurir var
på väg att bege sig till Tjeckien på uppdrag av Stefan Andersson som var villkorligt fri med återstående strafftid på
drygt tre år.
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
AMFETAMIN
Richard Rakosnik och Luka Luburic på promenad
i Köpenhamn. Mötet är förutbestämt och föregås
inte av någon telefonkontakt. Spaningsfoto från
dansk polis.
Tjeckisk polis inledde en spaningsinsats och ganska snart återvände kuriren mot Sverige. Det blev stopp hos
tullen i Rostock och bilen visade sig
vara laddad med 20 kg amfetamin. Kuriren dömdes i Tyskland till 5,5 år och
Andersson dömdes i Sverige till 7 år +
3 år i del.
I september 2014 återkom tjeckisk polis och vill ha hjälp med sin
utredning. Man hade då kommit fram
till att den tjeckiske leverantören till
Anderssons parti är Richard Rakosnik
och att ett större parti mycket snart
är klart för leverans. Rakosnik har en
kompanjon, Petr Jendrisek, som bor på
Lindeborgsgatan i Malmö dit spaning-
arna i ÄTA-ärendet ledde vid några
tillfällen. Jendrisek visar sig vara mellanhand för dem som vill komma i
kontakt med Richard Rakosnik och
beställa amfetamin.
Andra personer, som också återkommer senare i berättelsen, är vid denna
tid och sedan en lång tid tillbaka i full
färd med att resa med buss tur och
retur till Tjeckien och hämta amfetamin i parti och minut. Detta är i
nuläget helt okänt för såväl tjeckisk
polis som för oss, och vi kommer inte
denna transportlogistik på spåren förrän långt senare i ärendet.
I oktober-november 2014, då ärendet i Sverige tagit lite fart, visar det sig
att Petr Jendrisek regelbundet träffar
Tibor Karnel. Dessa möten följs av
upp av möten mellan Karnel och Luka
Luburic och leder så småningom till
möten mellan Luburic och Rakosnik.
Ingen telefontrafik förekommer överhuvudtaget i ärendet mellan involverade misstänkta. Länge tror vi det beror
på att vi inte hittat rätt lurar, men så
småningom inser vi att man helt enkelt
bestämt att man skall ha en telefonlös
organisation. Initiativet kommer med
all säkerhet från de svenska huvudmännen med Luburic i spetsen och kan
med fog anses vara frukten av lärdomar av tidigare förundersökningar där
de själva varit åtalade.
Ärendet utvecklas och när vi väl
har kontroll över Rakosnik i Tjeckien
och Luburic i Sverige, visar det sig att
dessa båda träffas regelbundet ungefär en gång per månad. Man träffas
alltid kl. 12 en fredag och alltid på
Tunnor med kemikalierester från amfetamintillverkning.
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
en ny plats. Man träffas omväxlande i Sverige, Danmark, Kroatien samt
Bosnien-Hercegovina. Vid respektive
mötes slut, bokar man kommande
möte. Aldrig ett telefonsamtal. Möten
äger rum utomhus eller i varuhus och
mestadels rör man sig till fots under
tiden man pratar. Eftersom inga ledtrådar lämnas via avlyssningen, resulterar detta i att första beslaget låter
vänta på sig ända till i början av augusti
2015.
Fram tills dess har spaning i Sverige
lett fram till att vi kan skönja ett visst
beteendemönster samt en kundkrets. Kundkretsen sträcker sig från
Trelleborg i söder via Malmö och
Västra Götaland till Stockholm i norr.
Kunderna är inte jättemånga, men
kända för att var och en hantera stora
mängder, varför spridningen på narkotikan sannolikt var mycket stor ju
längre ut i leden man kom. Ett försök
gjordes på en av kunderna i Västra
Götaland, där ett kilo beslagtogs utanför Borås samt ytterligare ett hos en
kund i Helsingborg, som fick polisbesök av en tillfällighet och utan vår
inblandning. Något hekto togs i beslag
där. Dessa båda beslag gjorde att vi
så att säga fick ”beslag i ärendet” och
hade lite lättare att motivera förlängning av ärendet i ytterligare någon
månad.
Kurirerna tar bussen
Samtidigt i Tjeckien har det kunnat konstateras att Rakosnik har kontakt med
en banktjänsteman som heter Alexandr Cepek som i sin tur har regelbundna kontakter med ett bussbolag
som heter Bohemian Lines och som
trafikerar sträckan Prag – Malmö. Vid
kontroll med bussbolaget visar det sig
att Cepek åkt flitigt mellan Prag och
Malmö de senaste åren, men att resandet avtagit under 2015 och framåt. Vi
börjar skönja en transportlogistik.
Tibor Karnel åker så småningom i
mars 2015 till Tjeckien för att träffa
Rakosnik. Karnel vill dock inte skylta
med sin resa till Tjeckien, utan flyger
till Budapest, där han har familj och
lägenhet. Därifrån tar han sedan bussen till Prag. Jimmy Arkenheim som
rest i förväg till Tjeckien i syfte att
snabbtolka eventuella samtal på svenska mellan de misstänkta, är på plats på
39
NÄRMARE
KAN
DU INTE
LANDA
Titt och tätt
till Göteborg
2 5 t u re r
*
om dagen
Res prisvärt med Öresundståg till centrala Göteborg!
Valfriheten är stor då Öresundståg kör minst 25 turer varje vardag mellan
Halmstad och Göteborg – tur och retur! Betalar du biljetten med reskassa får
du dessutom ytterligare 20 procent rabatt. Läs mer på hallandstrafiken.se.
40
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
41
AMFETAMIN
busstationen i Prag när Tibor Karnel
kliver av bussen och träffar Rakosnik.
Karnel säger direkt ”vi pratar inte i
bilen”, varvid de promenerar till en
restaurang och sätter sig.
Under Tibors vistelse förevisar
Richard en lokal, vilken senare visar
sig innehålla tunnor med restavfall
från amfetamintillverkning samt olika
kemikalier som ingår i själva tillverkningsprocessen av såväl amfetamin
som BMK. Alla tunnor är använda och
innehåller avfall och kemikalierester
och är staplade från golv till tak till ett
närmast oräkneligt antal. Pga. vissa
fynd i denna lokal, konstaterades att
tillverkning av BMK också ägde rum
och spaning visade senare under hösten att Rakosnik köpte in APAAN för
tillverkning av BMK. Man tillverkade
således även själva huvudingrediensen
för amfetaminet – BMK.
Med anledning av den stora mängden rättshjälper kors och tvärs mellan
Sverige, Ungern och Tjeckien, beslöts
det på ett möte på Eurojust i Haag att
ett JIT-avtal skulle upprättas. Detta
skrevs under direkt i samband med
Haag-mötet i maj månad.
I juni 2015 kom Alex Cepek till
Malmö med Bohemian Lines och hämtades upp av Petr Jendrisek, som skjutsar runt Alex till möten med Karnel
och Luburic. Det börjar kännas som
om vi närmar oss det första riktiga
beslaget i ärendet. Dessa möten i kombination med många historiska kontakter med bussbolag gjorde att vi nu
ordentligt började ana att busslogistiken kunde vara av stor vikt för kurirverksamheten.
I början av augusti kom Cepek själv
- återigen med buss. Denna gång fanns
goda grunder att anta att det var en
smugglingsresa. Av olika skäl som vi
får vänta att redogöra för närmare,
ville vi ytterst ogärna gripa Cepek vid
detta tillfälle. Samtidigt var vi i skriande behov av ett rejält beslag i ärendet,
eftersom tingsrätten började bli otålig.
Efter snart 11 månader med hemliga
tvångsmedel, hade vi ännu inget rejält
beslag i ärendet.
Vi hade turen denna gång att
Bohemian Lines bussar till Malmö
var fullbokade, varför Cepek fick
boka med Eurolines istället som går
till Köpenhamn. Cepek fick således ta
42
Spaning vid Florenc, Prag. Martin Ström kliver på med 15 kg amfetamin i en väska.
tåget sista biten till Malmö. Detta
utnyttjade vi genom att be svenska
tulltjänstemän kliva på tåget vid Hyllie
station och ”hitta” den väska som
Cepek ställt ifrån sig på en hatthylla
i den vagn han satt i. I väskan låg 10
kg amfetamin. Fortsättningen och förlängningen av ärendet var nu säkrat
och exakt en vecka senare kom en ny
kurir, Pavol. Även han medförde en
väska, innehållande 10 kg, vilken han
fått i Prag av Cepek.
Ett år hade nu gått sedan vi startade
ärendet och nu började vi äntligen
kunna skörda frukterna av ett långt
kartläggningsarbete. Som vanligt kan
man i efterhand konstatera att såväl
Cepek som Pavol gjort massor av liknande resor under de gångna åren.
Rakosnik och Luburic börjar sannolikt av förklarliga skäl nu anse att
bussarna åtminstone för stunden bör
överges som ett smugglingsalternativ. Två veckor i rad har man förlorat
stora mängder amfetamin. Man ändrade logistiken igen och vi missade
några smugglingar under hösten, fram
till dess att de svenska huvudmännen
rekryterat en kurir som med bil skulle
transportera hem ett parti i december
2015.
Bilkuriren åkte ned till Tjeckien och
tog in på hotell. Hotellet hade rekognoserats av Rakosnik och Karnel en
månad tidigare. Man var på jakt efter
ett hotell som var handikappanpassat,
då det visar sig att man nu rekryterat en
handikappad man som kurir. Sannolikt
gör man bedömningen att en man med
ett gravt handikapp är mindre benägen
att bli stoppad och utsatt för kontroll
än en person utan handikapp. Kuriren,
som är förlamad, har en bil som är specialbyggd för hans handikapp. När han
skulle resa tillbaka till Sverige, hade
bilen på natten varit på verkstad, där
det lagts in 17 kg amfetamin på olika
ställen. Rakosnik och hans medhjälpare i Tjeckien som har bilverkstad, hade
redan en kopia på nyckeln till bilen och
kunde på så vis hämta bilen, köra den
till verkstaden, preparera den och ställa tillbaka den igen. Vi ville få en geografisk spridning på beslagen, varför
narkotikan denna gång anträffades i
samband med en gränskontroll mellan
Tjeckien och Tyskland. Kuriren dömdes så småningom till 8 år i tjeckisk
domstol.
Verktygsspår från vakuumförseglingen visade att alla paket från alla beslag
hittills i ärendet hade förslutits av en
och samma maskin. Koncentrationerna
låg kring 55-60 procent rent amfetamin – inga direkta föroreningar,
utan återstoden är vatten, det vill säga
amfetaminet är inte helt torrt.
Genom att man bestämt i förväg att
man inte skulle ha någon telefonkontakt utan istället fysiska möten, tog
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
AMFETAMIN
varje korrigering av planerna och
metoderna mycket lång tid att genomföra, eftersom det krävdes ganska
många möten för att föra en idé till
praktisk handling.
Man återgick till busslogistik igen,
eftersom det nu började bli ont om
pengar i organisationen. Rakosnik
hade riktigt ont om pengar nere i
Tjeckien. Han fick problem att skaffa
råmaterial till nya partier. De svenska huvudmännen började bli otåliga,
men skickar så småningom i januari 2016 Martin Ström med buss till
Tjeckien. Ström var helt okänd för oss,
men hade kontakter med folk som var
mer kända i narkotikasammanhang.
När han återvände efter två dagar,
hade det konstaterats att han fått en
resväska av Rakosnik i Prag. Väskan
innehöll 15 kg amfetamin och efter gripandet av Ström, visade det sig att han,
liksom Cepek och Pavol, rest massor
med gånger med buss och sannolikt
smugglat minst 10 kg vid varje tillfälle.
En lång serie smugglingar över lång tid
började nystas upp.
Två dagar efter gripandet av Ström
blev Stefan Taleski gripen av polisen
i Västra Götaland, som haft ett ärende mot en av Taleskis gamla köpare.
Drygt 20 kg amfetamin togs i beslag
och Taleski dömdes till 6 år + hans
gamla del på ca 4 år. Stefan Taleski,
nu 61 år, har suttit merparten av tiden
sedan mitten av 90-talet i fängsligt förvar. De 20 kg som Taleski m.fl. dömdes
för, visade sig komma från Rakosniks
labb eftersom paketen förslutits med
samma vakuummaskin som övriga
beslag i ärendet. Sannolikt ett av de
tillfällen vi missat under hösten 2015.
Pressade huvudmän blir mindre försiktiga
Resten av våren 2016 präglas av oro,
hätska möten och otålighet. Rakosnik
är nu helt bankrutt och i mer akut
behov av inkomster än någonsin tidigare. Vi vet hur mycket APAAN han
haft tillgång till och kan räkna ut hur
mycket BMK han kan ha tillverkat
och som följd av det hur mycket amfetamin han teoretiskt kan ha kvar i
lager. Någonstans mellan 20 och 40
kg troligen. Han har inga pengar att
köpa nya råvaror för och blir mer och
mer desperat ju längre in på våren
tiden lider. De svenska huvudmännen
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
är inte lika bekymrade. De har lyckats
bygga upp en stabil ekonomisk grund
och har uppenbarligen kapital att leva
av. Rakosnik lyckas dock, pressad av
sina fordringsägare, övertala Karnel att
skaffa en hemlig telefon, med vilka de
bara skall tala med varandra. Rakosnik
har inte längre råd att resa fram och
tillbaka till Sverige för möten och
Luburic och Karnel tycker nog att det
gått snett lite för ofta under en tid och
verkar vilja ligga lite lågt.
Under april-maj har spaningarna
kommit så långt att Rakosniks nya
labb har lokaliserats till en byggnad
i Jablonec. Flera nya möten mellan
huvudmännen har ägt rum och vi börjar vädra en ny smuggling samt en
förhoppning om ett avslut. Vi behöver
en hel kedja utan avbrott - från labbet
i Tjeckien till beslag av ett parti amfetamin som smugglas till Sverige. En
sådan kedja skulle innehålla alla länkar på vägen och vara nådastöten som
behövs som avslutning och ge den sista
pusselbiten i en lång beviskedja.
Under maj månad 2016 intensifieradess kontakterna mellan Tibor Karnel
och en Attila. Han dök upp i ärendet
kring december-beslaget 2015 och vi
har förstått att han är skyldig Karnel
pengar. Hans specialitet är bedrägerier, vilket han försörjer sig hjälpligt på.
Han profileras snabbt som en tänkbar
kurir. Attila åtar sig i slutet av maj att
genomföra en resa till Tjeckien, men
lägger ut jobbet till sin underhuggare
Brandon. Brandon handleds av Attila.
Karnel, som snålat med pengar och
valt bort ett bättre, men dyrare smugglingsalternativ, får nu betala priset i
form av ett enormt bevisläckage via en
serie telefonsamtal mellan Attila och
Brandon. Denna plötsliga härdsmälta
i ett i övrigt historiskt lufttätt informationsflöde, kombineras med telefonerande mellan Karnel och Rakosnik
som fyller upp luckorna i pusslandet
på ett föredömligt sätt.
Attila och Brandon köpte en bil som
i förväg bestämts vara predestinerad
som kurirbil. Sista resan med Brandon
bakom ratten, gick från Sverige den
30 maj i den nyinskaffade bilen. Efter
en hel del palaver nere i Tjeckien,
där man i Liberec haft svårt att hitta
rätt till i förväg överenskomna platser, slutar det i alla fall med att den
svenska bilen ställs upp utanför ett
hotell. Rakosnik kommer och hämtar
bilen. Nyckeln har Brandon lagt under
koppen som täcker dragkroken. Karnel
har instruerat Rakosnik per telefon om
vart han skall hitta nyckeln till bilen.
Tjeckiska spanare dokumenterar allt
på plats. I Sverige dokumenterar vi
möten mellan Luburic och Karnel.
Kurirbilen kördes till en verkstad där
20 kg amfetamin placerades i tanken.
Natten till den 3 juni ställs den tillbaka
utanför hotellet där Brandon väntar.
Under förmiddagen kör Brandon mot
Sverige. Vi har nu den kedja av händelser som vi anser att vi behöver, men
beslutar ändå att låta tullen i Rostock
ta bilen.
Alla huvudmännen i ärendet greps
samtidigt den 7 juli i såväl Tjeckien
som Sverige och ett utlämningsförfarande påbörjades. Attila greps först i
mitten av augusti. Förundersökningen
mot de huvudmisstänkta fortsätter i
Tjeckien, medan vi i Sverige fortsätter med utredningen mot Attila och
Brandon.
I samband med husrannsakningar i
Tjeckien anträffades ytterligare en stor
mängd tunnor med avfall från amfetamintillverkning. Baserat på mängden avfall, kan det konstateras att det
motsvarar tillverkning av sammanlagt
2,8 ton amfetamin. Halten på beslagen
har legat kring 60 procent. Det blir
mycket amfetamin på gatan. Allt har
exporterats till Sverige och de svenska huvudmännen med Luka Luburic i
spetsen anses vara huvudfinansiärer av
brottsligheten i Tjeckien. De riskerar
nu, liksom Rakosnik, 18 års fängelse.
Gripandena sätter förhoppningsvis
punkt för den verksamhet som tjeckiska och svenska myndigheter arbetat mot under mycket lång tid. Tack
vare tålamod och uthållighet kunde vi
avslöja hela kedjan från finansiering,
tillverkning, smuggling, mottagande
och i vissa fall även vidareförsäljning.
Skulle någon chef framöver beklaga
sig över att ett narkotikaärende drar ut
på tiden - hänvisa gärna till oss. Vårt
ärende höll på i över 20 år!
Stefan Steiner
Jimmy Arkenheim
Spaningsledare, Region Syd, IGOB
43
44
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
45
DROGFÖRSÄLJNING PÅ DARKNET
Erkran – som ett brev på posten
eller det alkoholfria valet
Den 42-årige före detta arbetsledaren
drev en framgångsrik narkotikahandel
på darknet. Men rättvisan kom ikapp.
Han var beväpnad med pistol när han
greps av tullen spanare och ett omfattande utredningsarbete inleddes.
”Erkran lyser upp vår tillvaro med glädje, och lindrar vårt lidande. I sanningen skola detta vara en helbrägdagörares kall, och Salighet bliva lön för hans
vedermödor. Ty så haver Jag förkunnat”
I
Amfetamin 2g, RaymondFeist
Jan 07, 2015”.
januari 2015 köpte alltså den som
kallade sig RaymondFeist två gram
amfetamin från Erkran. Köpet
skedde på marknadsplatsen Evolution
på darknet, och av omdömet som RaymondFeist lämnade förstår man hur
nöjd han var med Erkran.
Största och mest pålitliga säljaren på
darknet
Med mottot ”som ett brev på posten”
och ”det alkoholfria alternativet” sålde
och distribuerade Erkran narkotika till
kunder i både Sverige och utomlands.
Att verksamheten sköttes på ett exemplariskt sätt framgick av de närmast
överväldigande omdömen som lämnades av kunderna.
Att det inte bara var RaymondFeist
som var nöjd med Erkrans verksamhet
framgick av de tusentals andra omdömen som hade lämnats om Erkrans
verksamhet från alla de tusentals köpare som under åren köpt sin narkotika från just Erkran. Enligt vissa var
faktiskt Erkran den absolut största och
mest pålitliga säljaren som fanns på de
olika marknadsplatserna på darknet.
Tullen och polisen började kartlägga
Samtidigt som Erkran mottog det ena
46
I en lagerlokal fanns olika narkotiska preparat och annan utrustning samt en kulsprutepistol i en säkerhetsväska.
positiva omdömet efter det andra på de
olika marknadsplatserna, tog tullen på
Arlanda i beslag den ena narkotikapaketet efter det andra ställda till ett flertal olika postlådor med fejkade adressater i och omkring Kungälvsområdet.
Ett trettiotal sådana här paket kom
att beslagtas under 2015 och på tullkriminalen i Göteborg funderade förundersökningsledare Urban Pettersson
på om det fanns något samband mellan
dessa beslag.
Samtidigt satt personalen på Nationella Operativa Avdelningen (NOA) i
Stockholm och funderade på vem eller
vilka som dolde sig bakom namnet
Erkran.
För NOA var Erkran en välkänd profil vars verksamhet de hade följt under
lång tid på de olika marknadsplatserna.
NOA hade till och med haft Erkran
under särskild bevakning och kontinuerligt sparat ner de omdömen som
köpare lämnat om honom och om hans
produkter.
Greps vid fejkad postlåda
På dagen nästan ett år efter att RaymondFeist hade köpt sitt amfetamin
höll tullens spanare uppsikt över en av
de fejkade postlådorna. Detta var inte
första gången som de aktuella postlådorna bevakades av tullen, men den här
gången skulle spaningen ge resultat.
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
DROGFÖRSÄLJNING PÅ DARKNET
Erkran, eller Er kran, var en populär marknadsplats för narkotika på darknet.
Försäljning av cannabis gjorde Erkran i namnet
Cannalounge.
Plötsligt dök en stor pickup upp och
föraren som hette Christian gick ur
och vittjade just den aktuella postlådan. I Christians ryggsäck påträffades visserligen en pistol, ammunition,
narkotika, digitalvågar och en större
mängd kontanter, men det var vad som
fanns på hans nyckelring som kom att
bli avgörande för hela utredningen.
På Christians nyckelringen satt
bland annat en röd nyckel och två
USB-minnen. Den röda nyckeln gick
till en lagerlokal utanför Göteborg och
där påträffades det mängder med förpackningsmaterial, beställningslistor,
prislistor, olika typer av narkotika, narkotikatillbehör samt diverse utblandningsmedel. Där fanns också en 9 mm
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
kulsprutepistol av märket Scorpion.
USB-minnena innehöll tusentals
dokument med prislistor, beställningslistor, logotyper och foton rörande
Erkran och Erkrans verksamhet. På
USB-minnena fanns även privata och
publika PGP-nycklar (krypteringsnycklar) till bland annat Erkran samt
en stor mängd av Christians privata
dokument och foton.
När Christians telefon undersöktes
påträffades ett antal foton på vakuumförpackade kilopaket. Utifrån fotona
gick det inte att avgöra paketens innehåll, men tack vara en lyckad polisinsats i Falun tre månader tidigare kunde
det fastställas att just dessa paket hade
innehållet totalt 9 kilo amfetamin.
Polisen i Falun hade nämligen beslagtagit just de paket som var fotograferade, och för denna insats blev faktiskt
en av polismännen belönad av SNPF
vid förra konferensen i Göteborg.
Skolelever fann Erkrans lager med droger
Några veckor efter att Christian ertappats vid brevlådan greps hans medhjälpare, och samtidigt med detta gripande blev några lågstadieelever på
friluftsdag nyfikna på vad som fanns
inuti ett övergivet pumphus söder om
Göteborg. I pumphuset hittade eleverna en mycket stor mängd narkotika
och anabola steroider och dessa droger
gick direkt att koppla till Erkran och
till den lagerlokal dit Christian hade
den röda nyckeln.
Utredningen kom att uppgå till cirka
3 500 sidor och bestod av fyra delar;
insmugglingen av narkotikan, hanteringen av narkotikan, försäljningen av
narkotikan samt amfetaminbeslaget i
Falun. Till detta kom även en omfattande ekonomisk utredning rörande
dels de misstänktas privatekonomi,
och dels beräkningar gällande vinster
från de olika marknadsplatserna.
För att de omdömen som lämnats
på de olika marknadsplatserna skulle
kunna betraktas som full bevisning för
att köpen verkligen ägt rum krävdes
ett omfattande analysarbete. Förutom
att datamaterialet i sig var omfattande,
försöker marknadsplatserna numera
på olika sätt försvåra detta analysarbete. Till exempel visar marknadsplatsen Flugsvamp 2.0 endast ett mycket
begränsat antal av de omdömen som
köpare lämnat.
Mycket kännbart straff i tingsrätten
I tingsrätten dömdes Christian till 10
års fängelse och hans medhjälpare till 2
år och 6 månaders fängelse. Domstolen
ansåg att Christian varit den som sålt
narkotika på darknet under namnet
Erkran, och även varit den som kontrollerat de fejkade brevlådorna. Domstolen ansåg även att Christian var ansvarig för den försäljning av narkotika
som skett under namnet Cannalounge.
Domstolen ansåg också att omdömena utgjorde full bevisning för att narkotikaöverlåtelserna verkligen skett,
och baserat på dessa omdömen ansågs
det ha skett cirka 3000 överlåtelser.
De marknadsplatser där Erkran varit
verksam var Evolution, Nucleus, Agora
och Flugsvamp 2.0.
I utredningen genomfördes en omfattande utredning av de bitcoinstransaktioner som skett. Utredningen kunde
visa att bitcoins för motsvarande cirka
7 000 000 kr influtit i verksamheten,
och av detta kunde en nettovinst på
cirka 4 000 000 kr visas. Tingsrätten
godtog en nettovinst på 2 000 000 kronor som Christian dömdes att betala
till staten.
Utredningen leddes av Internationella åklagarkammaren i Göteborg och
var omfattande i både tid och material.
Det hade krävts en mycket stor arbetsinsats från bland annat projektledare,
analytiker, tekniker och utredare på
tullkriminalen i Göteborg. Av mycket
stor vikt för utredningen var även det
arbete som kriminalteknikerna i Borås
lade ner samt den kunskap som personalen på NOA bidrog med.
Richard Johansson
Utredare
Tullkriminalen Göteborg
47
48
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
49
RÄTTSRUTAN
Vad är ett bruk
av narkotika?
Innehav av narkotika har varit straffbart
sedan Narkotikastrafflagen infördes. Så
uppstod problem vid tillämpningen av
gärningsformen innehav när en person
konsumerade narkotika utan att ha
någon annan befattning med preparatet,
som när en pipa med hasch gick runt
bland flera, någon drack en amfetaminlösning som annan gjort i ordning eller
annan injicerar narkotikan på missbrukaren.
U
nder år 1988 kom därför en
lagändring som innebar att
bruket blev kriminaliserat.
Denna lagstiftning ledde till att vi, med
hjälp av provtagning och analyser, hade
instrument för att lagföra fler narkotikabrott. Provtagningarna fyllde och fyller även andra syften som att kartlägga
gärningsmäns påverkansgrad även vid
annan brottslighet än narkotikabrott,
och idag har eget missbruk också viss
betydelse vid straffmätning vid narkotikabrott som avser andra gärningsformer än innehav och bruk.
I propositionen till ändringen 1988
kan man läsa ”Står det klart att gärningsmannens förfarande omfattar
både innehav och eget bruk av samma
narkotika, bör åtal väckas endast för
innehavet, som får anses konsumera
bruket”. Vad är då samma narkotika? Är det samma sorts narkotika och
krävs utredning om att det härrör från
samma parti?
Trots att flertalet ringa narkotikabrott åtalas som, eller strafföreläggande utfärdas för, bruk av narkotika, är
sannolikt den största mängden ringa
narkotikabrott att hänföra under innehav av narkotika. Specialsituationen
att de som lämnar positiva resultat vid
provtagning skulle vara att hänföra
till gruppen som enbart rökt en pipa
som annan preparerat, druckit en av
annan färdigblandad lösning eller av
50
annan fått narkotikan injicerad måste
bedömas som mindre vanligt. Att lägga
utredningsresurser för att styrka innehav kan ändå i de flesta fall inte anses
vara meningsfullt.
Straff för ett ringa narkotikabrott
avseende innehav följer en stigande
skala av antalet dagsböter i förhållande
till sort och mängd, till skillnad från
bruk av narkotika som lagförs med
samma antal dagsböter, trettio, oavsett
sort. Att vid såväl beslag som konstaterat bruk av narkotika se gärningarna
som två brott kan ge straffskärpning
som inte motsvaras i om gärningen
endast ses som innehav och motsats ett
separat bruk kan ge betydligt lindrigare påföljd än innehav av samma mängd
som brukats.
Min personliga erfarenhet är att
domstolar, utredande myndighet och
vi åklagare i flera fall har hanterat
innehav och bruk som två separata
gärningar även om annat synsätt också
förekommit. Nu har frågan fått aktualitet genom att Riksåklagaren begärt
prövningstillstånd i ett ärende som avser just frågan om en person skall dömas för två gärningar eller en, för bruk
och/eller innehav av narkotika som är
av samma typ och där gärningarna i tid
ligger nära varandra. I det överklagade
fallet har såväl tingsrätt som hovrätt bedömt bruk och innehav som sammanhängande och ett brott. Riksåklagaren
yrkar att åtalad person skall dömas för
både och, två gärningar. I skrivandets
stund finns ingen uppgift om huruvida
Högsta Domstolen kommer att ta upp
frågan till prövning eller inte.
Oavsett om frågan kommer att tas
upp i HD eller inte, eller hur resultat
av en eventuell prövning utfaller, så
vill jag som inlägg i debatten om att
rättsväsendet jagar missbrukare tillföra att det nästan alltid är fråga om
innehav av narkotika även om resultatet av utredning och dom/strafföreläggande blir bruk av narkotika.
Och inte att förglömma, missbrukaren återfinns ofta som såväl brukare,
innehavare, överlåtare, transportör
och diverse andra gärningsformer vid
hantering av narkotika. En missbrukare av narkotika är nästan aldrig bara en
brukare.
Anette Wiberg-Koffner
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
FALSKA LÄKEMEDEL
Falska och förfalskade läkemedel
- ett globalt folkhälsoproblem
Tillverkning och försäljning av falska
och förfalskade läkemedel är en mycket lönsam industri som ökar över hela
världen. Kriminella aktörer lämnar narkotikahandeln för att istället ägna sig åt
den illegala medicinmarknaden där man
riskerar betydligt lägre straff.
F
alska mediciner är inget nytt
fenomen utan har förekommit
långt tillbaka i historien. Men
med nutidens teknik går det att göra
identiska kopior av läkemedelsindustrins tabletter och förpackningar och
den relativt enkla tillgången till nödvändiga råvaror och utrustning har
skapat ett växande och ofta dolt problem världen över.
Utvecklingsländer i t.ex. Asien och
Afrika har en längre tid drabbats av falska mediciner som ska bota livshotande sjukdomar såsom antimalariamedel
och antibiotika och på senare år också
dyra bromsmediciner och mediciner
mot cancer.
Störst skador i fattiga länder
Problemet belystes på en konferens
i Stockholm med rubriken Illegal
and spurious medicines – a danger to
public and personal health. Arrangörer var Statens medicinsk-etiska råd
(SMER) och Lunds universitet.
Den förste talaren var Paul Newton,
professor i tropisk medicin och en av
världens främsta nyckelpersoner när
det gäller hur förfalskade läkemedel
påverkar världshälsan. Han talade
bland annat om illegal kinesisk tillverkning av medicin mot malaria som
spridits i Sydostasien. Mycket välgjorda tabletter och förpackningar, men
tabletterna är inte verksamma mot
malaria och innehållet avslöjade att de
tillverkats i ohygienisk miljö.
Pernette Bourdillon Esteve från
WHO beskrev falska läkemedel som
billiga kopior av dyrbara läkemedel. De
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
Falska ”dagen efter-piller” som sålds i Uganda.
är svåra att upptäcka, tillverkas över
hela världen och är tillgängliga överallt. Preparaten kan vara både giftiga
och ineffektiva och orsaka såväl ekonomiska som sociala skador.
WHO har sedan 2013 utbildat och
assisterat mer än 100 länder angående förfalskade läkemedel. Tidigare i
år upptäcktes falskt vaccin mot gula
febern i Bangladesh. I Uganda och närliggande länder i Afrika florerade förra
året förfalskade ”dagen efter-piller”,
Postinor-2. De innehöll ingen aktiv
substans och förhindrade därför inga
oönskade graviditeter.
Livsstilsproblem i västvärlden
I rikare länder som Europa och Nordamerika luras folk att köpa förfalskade
livsstilsmediciner som t.ex. hormonpreparat, anabola steroider och falska
potensmedel.
Lina Andersson från tullkriminalen
i Stockholm berättade på konferensen
om Operation Robin, en omfattande
förundersökning där tullkriminalen
uppdagade storskalig tillverkning av
anabola steroider, narkotikaklassade
läkemedel och vissa andra mediciner.
Tillverkningen skedde i två villor i
Borlänge i osanitära utrymmen och
med enkla hjälpmedel. Preparaten
innehöll i de flesta fall de angivna substanserna, men i avvikande mängder.
Försäljningen av anabola steroider och
övriga läkemedel gjordes på ett flertal
hemsidor på internet. En stor kriminell organisation slogs ut och flera
personer dömdes 2013 till långa fängelsestraff.
Sverige ligger även i ett europeiskt
perspektiv långt framme när det gäller
lagstiftning och andra resurser för att
komma åt denna typ av brott. I Afrika
och Asien och andra utvecklingsländer
är illegal tillverkning och handel med
falska läkemedel svårt att lagföra.
Tomas Nilsson från Läkemedelsverket menade att förfalskade läkemedel i den legala hanteringen från
import till apotek och sjukhus inte är
ett stort problem i Sverige. Kontrollen
är mycket rigorös och man följer
Europarådets direktiv.
Vilka använder falska mediciner i Sverige?
I slutet av konferensen diskuterades
bland annat varför personer i västvärlden köper mediciner på internet, trots
att medlen kan vara falska. Det finns
ett mycket stort utbud av tvivelaktiga
svenska och utländska internetapotek
som är svåra att komma åt.
Margareta Troein Töllborn pekade
ut tre grupper av personer som hon
mött i sin praktik som professor i allmänmedicin vid Lunds universitet;
invandrare som är vana att få vissa
läkemedel i sina hemländer, missbrukare som inte får narkotikaklassade
läkemedel förskrivna i den utsträckning de vill samt personer som söker
olika livsstilspreparat, exempelvis anabola steroider och potensmedel som
kan vara svåra att få tag på genom
sjukvården.
Slutorden blev att konferensen varit
en ögonöppnare och att det finns ett
stort behov av ökad uppmärksamhet
på företeelsen falska och förfalskade
läkemedel.
Gunnar Hermansson
51
52
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
53
VÄRLDEN RUNT
Världen runt
Ytterligare fyra delstater
legaliserar cannabis
I samband med presidentvalet i USA
i november röstade Kalifornien, Massachusetts, Nevada och Maine för en
legalisering av cannabis för rekreationellt bruk, men i Arizona röstade man
nej.
Samtidigt röstade Florida, North
Dakota och Arkansas ja till att tillåta
”medicinsk marijuana”. I denna fråga
röstade Montana nej.
Nu har åtta delstater samt Washington DC fullt ut legaliserat försäljning,
odling och mindre innehav av cannabis
för nöjesbruk och 28 delstater tillåter
rökning av marijuana av medicinska
skäl.
Historiskt låg
haschmarknad i Christiania
Opiumodlingen är lönsam för bönderna i Afghanistan.
Källa: Drugnews.nu samt FN-rapporten
2016 Afghanistan Opium Survey.
Medicinsk cannabis på
försök i Danmark
Kalifornien är en av delstaterna som nyligen röstade för en legalisering av cannabis.
Skördarna av opium ökar
Enligt en ny FN-rapport har skördarna
av opium i Afghanistan ökat till 4800
ton i år, en ökning med 43 procent jämfört med året innan. Odlingsytan är nu
201 000 hektar. Odlingarna minskade
kraftigt när talibanerna tvingades bort
från makten 2001. Talibanerna har
återtagit initiativet och uppmuntrar
bönder att odla opium och kan på så
sätt finansiera sin terrorverksamhet.
De har gynnats av bättre väder i år
och att myndigheternas förstöring av
opiumfält har minskat med 91 procent på bara ett år. I år har enligt
FN-rapporten bara 355 hektar av odlingarna förstörts.
54
Omkring 500 utvalda kroniskt sjuka
patienter kan från januari 2018 få recept för att röka cannabis i medicinskt
syfte.
Flera danska läkare förskriver sedan
en tid cannabis i oberedd form till ett
par hundra patienter, trots att det inte
är tillåtet, och politikerna i Danmark
har nu enats om att patienter under
en fyraårig försöksperiod ska kunna
behandlas genom att röka, dricka eller
äta cannabis under kontrollerade former. Därefter ska en utvärdering göras
så att man kan ta ställning till en eventuell fortsättning.
Eftersom ”medicinsk cannabis” i
oberedd form inte är godkänt som läkemedel, återstår en del frågor att klara
ut. Det är t.ex. ännu inte klart var cannabisen ska köpas in till försökspersonerna.
Källa: www.bt.se och flera andra danska medier.
Två danska poliser ur avdelningen Task
Force Pusher Street skottskadades allvarligt under ett rutinuppdrag i Christiania den 31 augusti i år. Även en civil
person skadades lätt. Den 25-årige gärningsmannen, som är känd av polisen
i narkotikasammanhang, greps senare
under natten i samband med en eldstrid som ledde till att han avled.
Händelsen gjorde att fristaden
Christianias invånare fick nog. Den
ökända cannabishandeln på Pusher
Street har man tillåtit, men vapen och
våld tolereras inte och gränsen passerades när två poliser sköts inne på
området.
Christianiterna började direkt riva
ner haschbodarna och man tog hjälp
av bland annat schaktmaskiner. Man
uppmanade också folk att skaffa hasch
och marijuana på annat håll.
Efter några veckor hade handeln
med hasch minskat till en fjärdedel av
vad den var innan bodarna revs ner.
Men trycket från narkotikahandlarna
är stort och frågan är hur länge christianiterna kan hålla emot.
Källa: politikken.dk
Haschbodarna på Pusher Street revs resolut.
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
LANDET RUNT
Landet runt
Rena sprutor till fler narkomaner
Regeringen har under hösten föreslagit
i en proposition att skeptiska kommuner inte längre ska kunna hindra att
nya sprutbytesprogram startas.
– Det känns jättebra, sa folkhälsooch sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) på en presskonferens i
Rosenbad. Han hänvisade bland annat
till den bevisade smittskyddseffekten
av sprutbyten. Åldersgränsen för att få
delta sänks också från 20 till 18 år.
Även en rullande klinik kan bli aktuell framöver.
Moderaternas i Stockholm är emot
verksamheten och vill hellre att resurserna satsas på att utveckla metoder
för att få besökarna att bli helt fria från
droger.
Många anser att fria sprutor ger fel signaler från
samhället.
Fixade egna bevis
mot knarkbeställare
Rune, 76 år, fick veta av sina grannar
att de fått en lapp i brevlådan där någon skrivit och bad om ursäkt för att ha
lånat parets adress och beställt försändelser i deras namn. Lappskrivaren bad
det äldre paret att inte hämta in posten
dagen därpå förrän han sorterat ut sina
brev.
Paret vände sig till polisen och nästa
dag kom brevbäraren med tre brev
som senare visade sig innehålla heroin, amfetamin och narkotikaklassade
tabletter.
Polisen hade ingen spaning på brevlådan för att se vem som skulle vittja
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
den. Rune satt vid sitt fönster och väntade med kameran och lyckades fotografera ansiktet på en man som hämtade de tre försändelserna. Han följde
efter honom till psyket på Falköpings
sjukhus där mannen senare identifierades som en av patienterna.
Mannen åtalades för egenmäktigt
förfarande och försök till narkotikabrott. Runes bild kommer att vara
huvudbeviset mot mannen som nekar
till brott.
Källa: P4 Skaraborg
Tusentals nätdrogköpare
identifierade
Svensk polis har tillsammans med Tullverket identifierat över 20 000 narkotikaköp och drygt 3000 misstänkta köpare i Sverige. Det skedde i samband med
en internationell insats under en vecka
i slutet av oktober.
Trots den stora anonymiteten på darknet har polisen och tullen under det senaste året lyckats gripa sex av de största svenska säljarna på nätet och de som
dömts har fått upp till tio års fängelse.
– Det kan ibland vara lättare att spåra
dem som handlar droger på nätet än av
langare på gatan eftersom det ofta finns
bevis i både datorer och i hemmet, säger Linda Staaf, chef för underrättelseavdelningen på polisens nationella
operativa avdelning, NOA.
– Vi vet ännu inte hur många av dessa
misstänkta överlåtelser som kommer
Förutom narkotika säljs också bl.a. vapen, identitetshandlingar och kreditkortsinformation på darknet.
att kunna lagföras, men det är helt
klart att man inte ska tro att man kan
vara anonym och känna sig säker om
man köper narkotika via darknet, säger
Linda Staaf.
Källa: Polisen.se
Årets narkotikasökhund
Billy, en tolvårig engelsk springer spaniel, har utsetts till Årets narkotikasökhund 2016. Tillsammans med sin förare Anders Mårtensson, Tullverkets
brottsbekämpningsgrupp i Malmö, har
han medverkat i 65 narkotikabeslag
under den senaste tolvmånadersperioden. Det största beslaget var ett parti på 19,2 kg heroin som var gömt i en
personbil.
Ur juryns motivering:
”Med en sällan skådad iver att alltid vilja göra sitt allra bästa, tar den tolvårige
Billy dagligen sig an den svåra uppgiften
att avslöja ett av vår tids värsta gissel
– narkotikasmugglingen. För denna narkotikasökhundarnas gigant finns inga
hinder som är för tuffa, oavsett arbetsmiljö eller svårighetsgrad.”
Priset, ett resestipendium på 20 000
kr för Anders och ett smaskigt ben
samt 6 månaders foder för Billy, delas
ut på Stockholm Hundmässa den 3
december i Älvsjö.
Källa: Svenska Kennelklubben
Billy, årets narkotikasökhund.
55
56
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
57
NATIONELLA DROGKONFERENSER
SNPF-närvaro på nationella
drogkonferenser
När konferenserna Sverige mot narkotika
och Drogfokus arrangerades under hösten var SNPF på plats för att medverka
med föreläsare och informera om vår
verksamhet..
I
år hölls den återupprättade konferensen Sverige Mot Narkotika
(SMN) i Gavlerinken i Gävle den
7-8 september. Liksom i Landskrona
förra året var nu kommunen, Folkrörelser mot droger (där SNPF ingår)
och European Cities Against Drugs
(ECAD) värdar för arrangemanget.
Från SNPF deltog ordföranden
Mika Jörnelius, vice ordförande
Anders Stolpe samt föreläsarna Sven
Alhbin, Lennart Karlsson och Tommy
Moberg. Även den norska narkotikapolisföreningens generalsekreterare
Lars Holmen hade bjudits in av SNPF
för att prata om narkotikasituationen
i Norge och vilka åtgärder som vidtas där. SNPF:s informationsmonter
bemannades som vanligt av Theresa
Grimwade Cully och Petra Bullarsjö.
SMN är en manifestation för att
försvara visionen av ett narkotikafritt
samhälle. En av besökarna var justitieminister Morgan Johansson och han
underströk just denna vision i inledningen av sitt tal. Han fortsatte med
att ställa frågan om hur det skulle bli
om vi skulle ha ett lagom eller nästan
narkotikafritt samhälle. Han besvarade själv frågan genom att påpeka att i
Sverige har vi en politisk samsyn om
nolltolerans i ett narkotikafritt samhälle och det finns tre viktiga delar i detta;
förebygga missbruk, bekämpa narkotikabrott och utveckla missbruksvården.
Mika Jörnelius har tidigare tagit
del av folkhälsominister Gabriel
Wikström inställning i narkotikafrågan och Mikas intryck av ministrarnas
åsikter är att Johansson ser helheten
medan Wikströms uttalanden inte är
58
Theresa Grimwade Cully, Petra Bullarsjö och Ove Dahlberg vid SNPF:s informationsmonter på
Drogfokus i Uppsala. Foto: Slim Lidén, SMART.
folkligt förankrade i narkotikafrågan.
Gabriel Wikström talar numera oftast
om harm reduction och det är företrädare för dessa åsikter som hittills
varit mest tongivande med falsk klang
i UNGASS-arbetet.
Konferensen erbjöd under de två
dagarna ett brett utbud av föreläsningar som de ca 700 deltagarna kunde
välja bland. Nästa år står Eskilstuna
som värd för Sverige Mot Narkotika.
Drogfokus
Den nationella konferensen Drogfokus hålls vartannat år. I år hölls den i
Uppsala Konsert&Kongress den 19-20
oktober och Uppsala kommer att vara
värd för Drogfokus även 2018.
Drogfokus är myndighetsstyrt
(till exempel Länsstyrelserna, Folkhälsomyndigheten, Sveriges kommuner och landsting, Socialstyrelsen,
Tullverket, Kriminalvården m.fl.) och
har en bredare inriktning där även
harm reduction-förespråkare känner sig hemma, till skillnad mot SMN
som har en mer restriktiv framtoning.
Omkring tusen personer besökte de
olika seminarierna. Sjukvårds- och
folkhälsominister Gabriel Wikström
invigningstalade och tryckte på mer
Mika Jörnelius fick en pratstund med justitieminister Morgan Johansson på SMN-konferensen.
samverkan och jämställdhet i ANDTarbetet.
SNPF fanns på plats med en informationsmonter bland ett 50-tal utställare.
Förutom Theresa och Petra bemannades montern även av Ove Dahlberg
från SNPF:s styrelse. De tre spred
information till massor av människor
från kommuner, organisationer och
landsting om SNPF:s existens och
nytta. Kanske värvades också några
nya medlemmar under de två dagarna.
Gunnar Hermansson
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
FN-MÖTE I WIEN
SNPF på FN-möte i Wien
Den 10-11 oktober höll FN-organet Commission on Narcotic Drugs (CND) ett internationellt narkotikamöte i Wien. SNPF:s
ordförande höll ett anförande vid mötet.
S
NPF blev i början av oktober informerade om möjligheten att
få tala om drogbekämpning vid
CND:s internationella narkotikamöte
i Wien någon vecka senare. Informationen kom via ECAD och WFAD som
hjälpte SNPF att som en Non Governmental Organization (NGO) få en inbjudan till mötet.
Ordföranden Mika Jörnelius och
vice ordförande Anders Stolpe skrev
ihop ett tre minuters anförande på
temat Supply reduction som Mika presenterade vid CND-mötet i Wien.
Intervjuad i Intrapolis
Efter hemkomsten blev Mika intervjuad av Jessica Lundberg, Intrapolis, Region Väst. Här följer ett utdrag ur intervjun i Intrapolis:
”Vad kan du berätta om mötet?
– Mötet är en viktig del i att ta
fram kommande FN-regler kring narkotika, som ska börja gälla från 2019.
Hållningen har varit att vi ska ha ett
narkotikafritt samhälle där all narkotika, utom för medicinskt bruk, ska vara
illegal. I dessa legaliseringstider blåser
andra vindar och vi var där för att prata
för en fortsatt kriminalisering. Vi pratade om vikten av att förverka tillgångarna hos de kriminella aktörerna och
vikten av internationellt samarbete.
Det här var första gången en narkotikapolisförening pratar inför FN. Varför
blev det just ni?
– Det fanns många som ville prata
om harm reduction, till exempel sprututbyte, men få ville prata om Sypply
reduction som handlar om begränsning av tillgången. Vi skickade in en
ansökan och ett råd inom FN tyckte att
vi var bäst lämpade att prata om detta.
Vilket var ditt huvudbudskap till dem
som lyssnade på ditt anförande?
– Nittioen procent av människorna
i Sverige är emot en legalisering av
narkotika, tre procent vet inte och sex
procent är för en legalisering.
Varför är det de sex procenten som hörs
mest i debatten?
– Jag tror att det handlar om att det
säljer att ha en avvikande åsikt.
Men det var skrämmande att folk på
plats, FN-utsända, kom och frågade
mig om Sverige har bytt inriktning
eftersom jag och SNPF förespråkar en
fortsatt kriminalisering. De har uppfattat att Sverige nu är för en legalisering.
Hur kan det komma sig att FN har den
uppfattningen?
Nu lämnar du posten som ordförande i
SNPF. Varför?
– Jag har varit styrelseaktiv i 16 år
och känner att jag har gjort mitt i det
här nu. Det finns personer som kan
fortsätta arbetet med att utbilda och
informera:
Hur kan svensk polis bli effektivare i
kampen mot narkotika?
– Vi har lämnat vår roll som narkotikaspecialister. Nu ska alla vara narkotikageneralister och det fungerar
inte eftersom polisen idag inte har tid
att arbeta med narkotikaärenden. Vi
måste återta rollen som narkotikaspecialister på lokal, regional och nationell nivå.
Gunnar Hermansson
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
59
60
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
EXTERNA UTBILDNINGAR
SNPF:s externa utbildningar 2016
Över 500 personer från kommuner och
landsting, myndigheter och företag har i
år deltagit i SNPF:s externa utbildningar
som hållits på fem platser i landet.
D
e s.k. företagarkonferenserna
med underrubriken Narkotika
i samhället fortsätter att engagera. Människor inom alla olika delar
av arbetslivet har behov av att uppdatera sig i narkotikafrågan, vare sig
man arbetar direkt med missbruk och
beroende eller har problem med drogmissbruk bland medarbetare på arbetsplatsen eller på annat sätt kommer
i kontakt med drogproblem i vardagen.
SNPF har årligen under mer än 20
år genomfört ett antal utbildningar
av detta slag runt om i landet. I år
har de genomförts i april i Lund och
Göteborg, i oktober i Sundsvall och
Borlänge och nu senast i november i
Stockholm.
Varierande programinnehåll
I Lund informerade kommissarie Sven
Lindgren från polisen i Göteborg om
kriminella MC-gäng. Denna föreläsning hölls också på tre andra platser
året innan.
Per Lifvergren och Jonas Andersson
föreläste om hur man upptäcker,
bemöter och tar hand om medarbetare på en arbetsplats som är fast i
eller på väg in i ett missbruk. Båda
arbetar sedan ett antal år med drogförebyggande och stödjande åtgärder
inom ICA-koncernen och såväl Per
som Jonas har egna erfarenheter av
tungt narkotikamissbruk i unga år.
Deras föreläsning i Lund om missbruk på arbetsplatsen återkom också i
Sundsvall och Stockholm.
Lennart Karlsson, kommissarie med
stort engagemang och med 20 års erfarenhet som narkotikapolis i Stockholm,
pratade i Göteborg och Stockholm om
vad som hänt och händer med polisens
narkotikabekämpning i den nya organisationen.
Patrik Hultgren, som är legitimerad
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
sjuksköterska med specialistkompetens inom intensivvård och anestesi,
föreläste i Göteborg och Borlänge om
frågor som rör fysiska, psykiska och
rättsliga problem i samband med missbruk, frågor som han särskilt engagerat
sig i under längre tid.
Deltagarna i Sundsvall blev informerade om hur Tullverket i Norrland
arbetar mot narkotikasmuggling och
annan brottslighet. Föreläsare var
Sune Nordström som är en erfaren
brottsbekämpare i Tullverket.
Erik Leijonmarck är generalsekreterare i ECAD, Europeiska städer mot
narkotika. Han föreläste i Borlänge om
två ämnen som han är mycket insatt i,
dels organiserad brottslighet och narkotikahandel som ett säkerhetshot och
dels argument mot legalisering av cannabis.
I Borlänge talade Maria Andersson
med stor inlevelse om hur det är att
växa upp som medberoende till missbrukande förälder. Maria återkommer
även nästa år som föreläsare.
Gunnar Hermansson, som varit
moderator under flera år, inledde som
vanligt alla utbildningsdagarna med
att under den första timmen redogöra
för den aktuella drogsituationen i landet med tonvikt på narkotikaklassade
läkemedel.
130 deltagare i Stockholm
Till utbildningen i Stockholm kom deltagarna från Skellefteå i norr till Eksjö
i söder.
Lennart Karlsson tog bland annat
upp heroinsituationen i Stockholm i
sin föreläsning. Den nedgång i heroinmissbruk som märktes för några år
sedan, då substitutionspreparaten
metadon och Subutex tog över marknaden, har nu vänt. Vitt heroin finns
återigen på Stockholmsmarknaden
och det är som tidigare västafrikaner
som sköter langningen. Men polisen
har på allra senaste tiden märkt att
unga afghanska män har allierat sig
med västafrikanerna. I Afghanistan är
Per Lifvergren och Jonas Andersson föreläste om
missbruk på arbetsplatsen och hur man hanterar
det.
Petra (t.v.) och Theresa med den avgående moderatorn Gunnar Hermansson.
rökheroin vanligt och vissa av de unga
afghanerna mellan 14 och 19 år röker
heroin i Stockholm city och risken
finns att beteendet sprider sig i landet.
Per och Jonas föreläsning om missbruk på arbetsplatsen var som alltid
mycket uppskattad.
De genomgående positiva omdömena
som kom till uttryck i utvärderingarna,
visade att deltagarna som vanligt var
mycket nöjda med SNPF-utbildningen.
Gunnar Hermansson lämnade inför
nästa år över sin moderatorsroll till
Sven Alhbin, och blev avtackad av
Petra Bullarsjö och Theresa Grimwade
Cully som är ansvariga för upplägget
av utbildningsdagarna.
Nästa år hålls utbildningar i
Göteborg, Malmö, Karlstad, Stockholm
och Västerås. Mer info om bland annat
program finns på www.snpf.org under
fliken Utbildning&Konferens.
61
62
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
63
BRUK ELLER MISSBRUK
Var går gränsen mellan ”bruk”
och ”missbruk” av narkotika?
Många försök har gjorts att skapa nya
och mindre laddade begrepp för att beskriva det icke-medicinska bruket av narkotika.
E
n ”eufemism” kan enligt Svensk
Ordbok (1999) definieras som
en ”förskönande omskrivning
av ngt stötande uttr. el. ngt uttr. som
står för ett obehagligt innehåll”. Till
detta kan man lägga att en eufemism
även kan vara beslöjande i den meningen att känsliga detaljer utelämnas,
t.ex. ”X gick till de sälla jaktmarkerna”
i stället för ”X blev skjuten till döds”.
Ett resultat kan bli minskad tydlighet,
eftersom viktiga aspekter utlämnas (i
detta fall dödssättet).
Ett skickligt nyttjande av eufemismer kan vara ett effektivt stilmedel vid
propaganda, exempelvis i narkotikadebatten. Så kan vara fallet när man talar
om ”normalisering” av cannabis då
man egentligen syftar på ”legalisering”
för bruk som privat rusmedel.
Blandad narkotikaterminologi
Narkotikaområdet uppvisar en blandning av definitioner från olika forsknings- och verksamhetsområden. Eftersom narkotika står under juridisk
kontroll, blir de juridiska definitionerna ofta styrande för begreppsbildningen. Så har i Sverige varit fallet alltsedan
1958, då en rad centralstimulerande
medel (som amfetamin) förklarades
vara narkotika, trots att denna term ursprungligen omfattade endast ”sömngivande medel”.
Fram till senare delen av 1960-talet
användes begreppen ”narkotika” resp.
”läkemedel” ofta synonymt, eftersom
de viktigaste narkotikaklassade medlen
utgjorde läkemedel eller ursprungligen hade nyttjats som sådana. Numera
definieras narkotika i Sverige enligt
Narkotikastrafflagen (1968:64, 8 §),
i praktiken som vissa specifikt angiv-
64
Narkotikafrågan är föremål för studier från ett stort antal områden, allt från juridik till psykiatri. Det gör
att företeelser som drogintag och drogpåverkan kommer att beskrivas med olika ord, som i sin tur kan
få olika definitioner. Allt sådan bidrar till spänningar i språkbruket. Bilden visar några av de böcker som
påverkat och alltjämt påverkar terminologin i narkotikadebatten. (JH)
na medel på någon förteckning. Bland
dem finns åtskilliga substanser som
inte är godkända som läkemedel i
Sverige.
Tillåten användning för narkotika
Enligt Förenta Nationernas narkotikakonventioner (1961 och 1971) får de
reglerade medlen användas endast för
medicinska eller vetenskapliga syften.
Korrekt medicinsk användning av
narkotika bestäms i Sverige av medicinalförfattningar, läkemedelsregistreringar, etablerad praxis m.m.
Användningen skall ske enligt läkares
ordination på specifika indikationer,
t.ex. svåra smärttillstånd för morfininjektioner. Över tid kan indikationerna
breddas. Så har skett med exempelvis metadon. Från början användes
det som smärtstillande medel, men
numera får det användas även för
underhållsbehandling vid opiatnarkomani. Indikationerna kan också minskas efter hand, som för barbiturater.
Dylika får i svensk sjukvård ej längre
brukas som sömnmedel utan endast
för narkos eller epilepsibehandling. Indikationerna kan även helt elimineras,
då ett medel stoppas för medicinskt
bruk. Vid mitten av 1960-talet totalförbjöds fenmetrazin.
Vetenskapligt bruk av narkotika
omfattar främst experiment för att
utröna effekter, möjligheter att påvisa
substanserna och deras omsättningsprodukter (metaboliter) m.m. För experiment på människa eller djur krävs
tillstånd från forskningsetisk nämnd.
Det vetenskapliga bruket är emellertid så begränsat och hårt reglerat att
det här kan lämnas åt sidan. En annan
fråga som faller utanför denna studie
är hur man skall definiera beroendetillstånd, narkomani, tillvänjning m.m.
Otillåten användning
Narkotika kan i praktiken användas
även för en rad syften som ej är medicinska eller vetenskapliga, t.ex. för religiösa eller filosofiska (”psykedeliska”)
ceremonier eller som allmänna rusmedel, såsom i modern ungdomskultur.
Ibland kallas det senare för ”rekreationellt bruk” (av engelska ”recreational use”), då dess syfte är att framkalla
njutningsfyllda eller vederkvickande
sinnestillstånd. All sådan användning
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
BRUK ELLER MISSBRUK
strider mot FN:s narkotikakonventioner.
För att beskriva sådan användning av
narkotika som samhället ej accepterar
har en rad begrepp och definitioner
använts genom årtiondena. I stort sett
kan man indela definitionerna i formaljuridiska, störningsrelaterade eller
frekvensbaserade. De formaljuridiska bygger på användningens rättsliga ställning, t.ex. om den är tillåten
inom medicinsk verksamhet. De störningsrelaterade fokuserar på vilken
eller vilka former av störningar som
användningen vållar för konsumenten
eller omgivningen. De frekvensbaserade specificerar konsumtionens frekvens, alltså hur ofta intaget sker.
Narkomanvårdskommittén använde en formaljuridisk definition av
”narkotikamissbruk”, nämligen ”allt
icke-medicinskt bruk av narkotika”
(SOU 1967:25, s. 22). Kommittén var
den första statliga utredning som tillsattes för att gå igenom narkotikafrågan, sedan denna under våren 1965 blivit ett viktigt tema i samhällsdebatten.
Kommitténs arbete kom att prägla den
svenska narkotikakontrollen under
många år. Dess definition av ”narkotikamissbruk” är alltjämt grundläggande. Den är också skarp, eftersom den
endast använder hanteringens rättsliga
status som kriterium. För att förtydliga
situationen i ett enskilt fall kan man
mer i detalj ange drogtyp, tillförselsätt, tidsförlopp, störningar m.m. Det
kan då bli fråga om stora variationer,
exempelvis ”enstaka tillfällen av cannabismissbruk genom rökning, utan
fortsatta komplikationer” eller ”kroniskt intravenöst missbruk av amfetamin med psykotiska inslag”.
I och med det s.k. ”konsumtionsförbudet” 1988 (SFS 1988:286) infördes den
formaljuridiska beteckningen ”olovligt
bruk” av narkotika. Avgränsningen
(demarkationen) gäller sådant bruk
som står i strid med korrekta medicinska förskrivningar. Eftersom narkotika
(egentligen bara vissa narkotika) får
användas endast för noga specificerade medicinska indikationer, kommer
Narkotikastrafflagens definition för
”olovligt bruk” i praktiken att sammanfalla med Narkomanvårdskommitténs
definition för ”missbruk av narkotika”.
Standardverket Medicinsk termino-
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
logi (2004) har en störningsbaserad
definition av ”missbruk” som tillämpas inte bara på narkotika utan även
på andra droger. Definitionen har följande lydelse: ”destruktivt och dåligt
anpassat bruk av läkemedel, droger
el. andra substanser såsom alkohol,
narkotika, lösningsmedel m.m. vilket
medför medicinska, psykiska och/el.
sociala skadeverkningar”.
”Tungt narkotikamissbruk” var en
ad hoc-term som infördes av den statliga Utredningen om narkotikamissbrukets omfattning (UNO, verksam 1977 –
1982). Beteckningen avsåg injektionsmissbruk samt dagligt eller så gott som
dagligt missbruk (inklusive cannabis)
oavsett intagningssättet. Vilket medel
som användes hade ingen betydelse.
(Ds S 1980:5, s. 13 f.) Inom ”tungt missbruk” gjorde UNO åtskillnad mellan
tre grader: den bredaste kategorin var
”tungt missbruk” för hela den studerade gruppen. Inom denna skilde man ut
”injektionsmissbruk” samt inom denna
”det extremt tunga missbruket, ’dagligt
injektionsmissbruk’”. Definitionen och
dess preciseringar var frekvensbaserade. Här bör observeras att högfrekvent
missbruk ofta drar med sig höga risker
för störningar. När sådana väl uppträder kan de vara en viktig faktor till att
ett enskilt missbruk uppmärksammas i
en studie av UNO:s typ, där man sammanställde rapporter från instanser
som har att ta hand om drogrelaterade störningar, exempelvis överdoser,
sjukdomar, konflikter och brott.
”Problematiskt bruk”
Begreppet ”problematiskt bruk” har
under senare år kommit att förknippas
med Svenska Brukarföreningen (SBF).
Föreningen är initiativtagare till Narkotikaombudsmannen (NarkO). Dit
kan man vända sig om man ”upplevt
diskriminering för att [man] använder
narkotika”. Under några månader 2016
hade SBF på sin hemsida en text med
”Etik för langare”, med rekommendationer bl.a. att inte sälja till barn. Texten togs bort i september 2016.
SBF fungerar i praktiken som en
intresseförening för drogmissbrukare.
Till skillnad från Kriminellas Revansch
I Samhället (KRIS), som kräver drogfrihet och motsätter sig underhållsbehandling, riktar sig SBF till personer
som söker eller har substitutionsbehandling och som inte kan eller vill bli
helt drogfria.
I en ledare (2015) kritiserade SBF
användningen av ord som ”missbrukare” vid beskrivningen av människor som
konsumerar narkotika. Ledaren hade
rubriken ”Ord spelar roll”. Dess huvudbudskap var att det är fel att använda stigmatiserande uttryck, såsom
”missbrukare”. Här noterades att ”Ett
av de mest klassiska exemplen är kanske hur man använder ordet ’missbrukare’ för att beskriva en människa som
använder någon form av drog, vare sig
bruket i sig är problematiskt eller inte.
Problemet är då inte bara att man väljer att inte separera ett problematiskt
bruk från ett rekreationellt sådant.”
Begreppen ”missbruk” resp. ”missbrukare” i fråga om läkemedel, narkotika m.m. blev dock etablerade termer
med samma offentliga definitioner
som idag redan vid mitten av 1960talet. När den nybildade intresseorganisationen Riksförbundet för hjälp åt
läkemedelsmissbrukare (RFHL) grundades 1965, tog den med begreppet
”missbrukare” i sitt namn. Ledande
företrädare för RFHL ingick i sekretariatet för Narkomanvårdskommittén.
I den aktuella ledaren 2015 försökte
SBF att i offentligt språkbruk ersätta Narkomanvårdskommitténs formaljuridiska definition av ”missbruk”
(”allt ickemedicinskt bruk”) med en
störningsbaserad definition, nämligen
”problematiskt bruk”. Det senare definierades ej närmare i ledaren. Man
torde dock, på basen av allmänt språkbruk i narkotikadebatten, kunna anta
att ledaren syftade på något ”som innebär (ett) problem” (SOB, 1999), alltså
oönskade störningar för ”brukaren”
eller omgivningen, samt att detta skulle skiljas från det ”rekreationella” bruket, som kunde förutsättas vara störningsfritt och därmed mindre oroande.
Syftet med att införa en eufemistisk åtskillnad mellan ”rekreationellt”
resp. ”problematiskt” bruk av narkotika torde ha varit att söka skapa en
sfär av samhälleligt accepterad narkotikakonsumtion utanför sjukvården
och därigenom åstadkomma en allmän
uppluckring av narkotikakontrollen.
En närbesläktad störningsbaserad
term, ”problematisk narkotikaanvänd-
65
BRUK ELLER MISSBRUK
ning”, har nyttjats av Folkhälsomyndigheten (FoHM, 2016), som också
använder ”problematiskt narkotikabruk” i rubriker på sin hemsida. Där
skriver man att ”Termen [problematisk narkotikaanvändning] tar sin
utgångspunkt i problem som uppstår
till följd av narkotikaanvändningen,
vilket sedan lett till att personen hamnar i registret som används för att göra
beräkningarna. Definitionen av problematisk narkotikaanvändning är att en
person skrivs ut från den slutna hälsooch sjukvården med en narkotikadiagnos, eller att personen klassats som
grav narkotikaanvändare inom kriminalvården.” Termen infördes 2007
i samband med en landsomfattande
kartläggning och var avsedd att ersätta
”tungt narkotikamissbruk”, men den
har inte exakt samma avgränsning.
SBF:s ledare innehöll några sakfel,
även historiska, som kan ha bidragit
till dess terminologiska förvirring. Så
påstods ”den nu rådande svenska förbudspolitiken” kunna dateras till 1970och 1980-talet. I själva verket kom den
första Narkotikaförordningen redan
1923 som ett resultat av att Sverige ratificerat 1912 års internationella opiumkonvention och därmed förbundit sig
att begränsa användningen av en rad
narkotika till medicinska och vetenskapliga syften. Brottet olaga innehav
av narkotika infördes med 1930 års
Narkotikaförordning. Därmed kunde
”förbudspolitiken” sägas ha fått sin
grundläggande struktur: narkotika fick
från och med denna tidpunkt ej innehas straffritt för annat än medicinskt
bruk.
”Substanssyndrom”
Som förebildligt alternativ lyfte SBF:s
ledare fram att man hellre än att tala
om ”missbruk” (resp. ”missbrukare”)
borde tala om ”substanssyndrom”
(resp. ”person med substanssyndrom”).
”Substanssyndrom” (eng. ”Substance
use disorders”) finns med som en huvudrubrik i den internationellt normgivande amerikanska psykiatriska diagnoshandboken DSM-5 (APA, 2013;
svensk kortversion: APA, 2014). ”Substans” betyder i detta sammanhang
ungefär det samma som ”drog” eller
”sinnespåverkande medel”. ”Syndrom”
är en allmän term inom medicinsk ter-
66
minologi och betyder ”flera sammanhängande sjukdomstecken som alla
pekar på en viss sjukdom” (Medicinsk
terminologi, 2004).
Detta terminologiska avsnitt hos
DSM-5 har dock en alltför komplicerad teknisk uppbyggnad för att här
kunna redovisas i detalj. Det får räcka
med att notera att diagnoskategorierna
handlar om att beskriva medicinskt
observerbara störningar som har samband med drogintag. Så redan detta
att en person beskrivs ha ett substanssyndrom innebär att en läkare noterat störningar i patientens kognitiva,
beteendemässiga eller fysiologiska
funktioner. ”En viktig egenskap hos
substansbrukssyndrom är en underliggande ändring i hjärnans kopplingskretsar som kan bestå efter avgiftning,
särskilt hos individer med allvarliga
störningar” (DSM-5, s. 483, JH övers.).
Som exempel kan man ta diagnosen
”cannabisbrukssyndrom” (eng. ”cannabis use disorder”). För att diagnosticeras med ett sådant måste patienten
förete ett ”problematiskt mönster av
cannabisbruk som leder till en kliniskt
signifikant funktionsnedsättning eller
lidande vilket visar sig […] under en
tolvmånaders period”. Under denna
tid skall patienten uppvisa minst två av
elva uppräknade tecken. Bland dessa
kan nämnas sug efter cannabis; upprepat bruk som leder till att personen misslyckas med att fullgöra sina
åtagande på jobbet, i skolan eller i
hemmet; upprepat bruk i situationer
som leder till betydande risk för fysisk
skada; vidare tolerans, abstinens m.m.
En sådan patientbild är så rik på kliniska, psykiska och sociala problem att
konsumtionen klart torde uppfylla de
flesta definitioner eller föreställningar
om ”problematiskt bruk”. Sedan är det
en annan klinisk fråga att mer i detalj
beskriva störningarna, från biverkningar av rus, utveckling av tolerans,
psykotiska störningar o.s.v.
DSM-5 använder således störningsbaserade definitioner för substanssyndrom. Denna grupp diagnoskategorier kommer därmed att
beteckna ett drogintag som blivit
”problematiskt” i något avseende.
Försöken att komma runt problemen
med det förment nedsättande språkbruket kring ”missbruk” m.m. genom
att tala om ”substanssyndrom” eller
liknande blir en återvändsgränd. Ty de
senare definitionerna kräver att individen uppvisar observerbara störningar
för att han eller hon skall inkluderas
under sådana diagnoser. Därmed blir
drogintaget definitionsmässigt ”problematiskt”.
Viktig distinktion
Under ett halvt århundrade år har terminologin kring det icke-medicinska
bruket av narkotika varierat. Många
försök har gjorts att finna nya eufemismer för att beskriva ett kontroversiellt
beteende.
Förvisso gäller även inom narkotikaområdet att ”Ord spelar roll”. Det
står naturligtvis Brukarföreningen,
Folkhälsomyndigheten och vem som
helst annan fritt att använda ord och
påbjuda tolkningar som de själva vill.
Ett egensinnigt språkbruk riskerar
dock att bidra till ökad förvirring i
offentlig debatt.
Den avgörande fördelen med att
behålla ”missbruk” i Narkomanvårdkommitténs definition (1967) till skillnad från ”bruk” av narkotika såsom
den fundamentala distinktionen inom
narkotikakontrollen är att den är förenlig med FN:s narkotikakonventioners regler om att narkotika får användas för medicinska och vetenskapliga
syften.
Att behålla den distinktionen i offentligt svenskt språkbruk är viktigt för
Sveriges folkrättsliga trovärdighet inom internationell narkotikakontroll.
Jonas Hartelius
Referenser
(APA) American Psychiatric Association (2013):
Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition, DSM-5™, APA Publishing.
(APA) American Psychiatric Association (2014):
MINI-D 5, Diagnostiska kriterier enligt DSM-5,
Pilgrim Press.
Ds S 1980:5 Tungt narkotikamissbruk.
(FoHM) Folkhälsomyndigheten (2016): Skattning av problematiskt narkotikabruk, www.folkhalsomyndigheten.se. (2016-10-22).
Medicinsk terminologi (2004), 4:e uppl., Nordiska Bokhandelns förlag.
SOU 1967:25 Narkotikaproblemet I.
(SBF) Svenska Brukarföreningen (2015): Ord
spelar roll (ledare), http://www.svenskabrukarforeningen.se/node/7541 (2016-10-22).
(SOB) Svensk ordbok (1999), 3:e rev. uppl., Norstedts.
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
67
Vi är auktoriserade
återförsäljare för
Hyundai, Mitsubishi
och Opel.
Funderar du på en beg bil?
Hos oss gör du ett extra tryggt
köp genom våra unika garantier.
Mer info får du av våra säljare.
Vår kunniga verkstad tar idag
hand om de flesta märken.
Välkommen till oss!
Helsinborgsvägen 27 Ängelholm • 0431 44 25 00
www.fribrocksbil.se
68
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
69
NARKOTIKAKONFERENS I BERGEN
NNPF firade 25 år i Bergen
Norges Narkotikapolisförening NNPF har
nu varit verksam i 25 år och detta firade
man i samband med en utbildningskonferens i Bergen i slutet av oktober.
I
nspirerade av SNPF och några
amerikanska narkotikapolisföreningar bildade man i Norge en egen
narkotikapolisförening under hösten
1991. Konceptet för NNPF:s verksamhet var under de första åren att i likhet
med SNPF arrangera en årlig utbildningskonferens för medlemmarna över
ett veckoslut som förlades till slutet av
oktober.
Efterhand har NNPF gjort stora satsningar på det drogförebyggande området och lanserat varumärket BRY DEG
– si nei till narkotika. Tillsammans
med sina drygt 25 lokala arbetsgrupper, lokallag, har man genom BRY
DEG genomfört alltfler lokala utbildningar och i nuläget hålls i genomsnitt
en utbildning varje vecka någonstans
i Norge.
Konferensen i Bergen
NNPF har nu cirka 3700 medlemmar
och omkring 570 av dem deltog i utbildningskonferensen i Bergen den
28-30 oktober 2016. På plats fanns också SNPF:s styrelse och stipendiaten
Markku Sulasalmi som är gruppchef i
Polisområde sydvästra Götaland med
placering i Kristianstad.
Under fredag till söndag kunde deltagarna välja mellan ett tjugotal föreläsningar med varierande innehåll.
Här följer sammandrag från några av
föredragen.
Från missbruk till stenkastning i förorten
Från narkotikagruppen i lokalpolisområde Rinkeby hade NNPF bjudit i Tony
Rylow och Karl Strid för att berätta om
sina erfarenheter av polisarbete i ett
utsatt problemområde, ungefär samma
föreläsning som de höll på SNPF-konferensen i Göteborg i maj i år.
De båda Järva-poliserna arbetar i en
70
gatulangningsgrupp i området Rinkeby-Tensta-Husby, ett tättbebyggt
område med cirka 75 000 bofasta plus
ett okänt antal personer som inte är
skrivna på någon adress. GLG-gruppen
arbetar mot den öppna droghandeln
som är utbredd bland unga män och
en grogrund för övrig kriminalitet.
Langarna bildar inga direkta gäng men
har en stark tillhörighet till orten de
lever i. De gör allt för att störa polisen
som ofta attackeras med bland annat
stenkastning när man försöker göra
ingripanden och det är mycket ovanligt att någon kan gripas och dömas för
att ha kastat sten mot polisen.
I området finns flera Hot Spots dit
man åker om man jagas i bil av polisen.
Här får man hjälp och skydd av kompisar. Flera större gator i området är
nedsänkta i förhållande till bebyggelsen och detta inbjuder till stenkastning
mot polisbilarna från den högre nivån.
Det behövs oftast 10-12 uniformerade
poliser vid ett ingripande för att täcka
upp varandra mot stenkastning och
andra attacker.
Gatulangningsgruppen spanar ofta
från lokaler man har tillgång till och
samarbetar mycket med uniformerad
polis vid ingripanden. Resultatet av
att lagföra kriminella på en plats blir
att boende i området blir tryggare och
gärna kommer fram och pratar och
tipsar polisen.
Öppna drogscener i Bergen
Nygårdsparken i Bergen var under 50
år en öppen drogscen och ansågs vara
en av Nordeuropas största i sitt slag när
den stängdes den 25 augusti 2014.
Förfallet började på 1960-talet då
bohemer och studenter intog parken
där man rökte cannabis och använde LSD. Efterhand kom injektions-
Heroinöverdoser sysselsatte polis och räddningstjänst i Nygårdsparken.
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
71
NARKOTIKAKONFERENS I BERGEN
missbrukarna och polisen beslöt att
stänga parken på 1980-talet eftersom
inga vanliga besökare kunde vistas
där. Missbrukarna flyttade in till centrumkvarteren i Bergen där ordningsstörningen och brottsligheten ökade.
Nygårdsparken öppnades på nytt och
missbruket fortsatte. Heroinöverdoser
blev ett regelbundet inslag som sysselsatte polis och räddningstjänst.
2012 började polisen, kommunen
och sjukvården i Bergen utarbeta en
handlingsplan inför en ny stängning
av Nygårdsparken som alltså gjordes
i augusti 2014. Missbrukarna flyttade
till en del av den gamla stadskärnan i
Bergen och där skapades otrygghet för
vanliga boende.
Missbrukarnas problem fick kommunen och vården ta hand om. För
polisens del gällde det att kontinuerligt
bekämpa langningen av narkotika och
till sin hjälp hade man bland annat
kameraövervakning. Det var också viktigt att snabbt handlägga ärenden och
få de misstänkta lagförda.
Några år innan parken stängde hade
utländska säljare blivit ett vanligare
inslag och speciellt nordafrikaner är
svåra att utvisa. Polisen inriktade sig
istället på att störa deras marknad och
fick dem på så sätt att flytta till andra
platser i landet.
Polisen motarbetas också av Föreningen för human narkotikapolitik,
FHN, som fungerar som en intresseförening för missbrukarna. Bergen
har en utbyggd substitutionsbehandling, LARO-program, där man delar ut
opiatläkemedlen metadon och subutex, preparat som också är involverde i
flera överdoser. Liksom i Sverige säljer
vissa patienter en del av sin tilldelade dos och kan på det sättet få en
Colorado en stat i dimma.
72
extra månadsinkomst på 10 000 – 12
000 kronor. Genom polisens kontakter med kommunen och vården har
kontrollen av de utlämnade läkemedlen förbättrats vid LARO-programmen
bland annat genom att man lämnar
ut mindre doser. Resultatet av alla
åtgärder har bland annat blivit färre
dödliga överdoser, enligt de två poliser
från insatsgruppen i Bergen som var
föreläsare.
Myter och fakta kring legalisering av marijuana i USA
Ernie Martinez, Police Lieutenant i
Denver, Colorado, och Ron Brooks,
president i National Narcotic Officers
Association Coalition, NNOAC, berättade om den sanna verkligheten i Colorado efter legalisering av marijuana för
snart tre år sedan.
Efter Colorado har även staterna
Washington, Alaska och Oregon samt
området Washington DC legaliserat
marijuana för rekreationellt bruk.
Tjugofyra delstater godkänt medicinsk
marijuana, vilket innebär att den som
har ont någonstans kan gå till speciella
cannabisdoktorer och få marijuana på
recept, samma marijuana som röks av
missbrukare.
Marijuana är den enskilt största anledningen till att ungdomar söker vård
idag och en stor anledning är den höga
THC-halten i drogen som idag ofta
uppgår till 30 procent eller mer.
Ett argument för legaliseringen var
de stora skatteintäkter som marijuanahandeln skulle generera. Det har
nu visat sig att för varje skattedollar i
intäkt, får samhället en ökad kostnad
på 17 dollar för ökad kriminalitet, vård
och behandling.
Läs mer på sidan 6 och 7 om denna
intressanta föreläsning och om Big
Marijuana som är en av de snabbast
växande industrierna i USA.
Narkotikaprogram med domstolskontroll
I Oslo och Bergen har Kriminalomsorgen sedan 2006 tillämpat Narkotikaprogram med domstolskontroll (ND),
som ett alternativ till fängelse för kriminella missbrukare. Ingunn Seim från
ND-sentret i Bergen berättade om projektet som från i år blivit permanent
och landsomfattande i Norge.
Bakgrunden är att Bergen har legat i
topp med dödliga överdoser och minst
60 procent av de intagna på fängelser
har ett missbruksproblem. Man riktar in sig på den stora grupp kriminella som begått drogrelaterade brott,
såsom olika typer av vinningsbrott,
skadegörelse eller trafikbrott, och
som vill göra något för att komma ur
sitt missbruk. De som samtycker till
Narkotikaprogram med domstolskontroll kan då dömas till att genomgå ett
rehabiliteringsprogram istället för ett
ovillkorligt fängelsestraff. Det innebär
att den dömde kan bo i egen bostad och
med stöd av ett team från kommunen,
frivården, specialisthälsovården och
skolan gå igenom ett behandlingsprogram för att bli drogfri och samtidigt
få hjälp att ordna upp ekonomin och
kanske få ett arbete.
Det är narkotikadomstolens uppgift
att löpande kontrollera att den dömde
sköter sina åtaganden i programmet.
Om inte rutinerna i rehabiliteringsprogrammet följs, kan domstolen besluta
om vissa förändringar eller omvandla
domen till ett fängelsestraff.
En tredjedel av dem som dömts till
Narkotikaprogram med domstolskontroll har fullföljt programmet. Av dem
som inte fullföljt tycker många ändå att
de fått en bättre livskvalitet.
Kan du tillräckligt mycket om doping?
Under två timmar på söndagsförmiddagen fick deltagarna tillfälle att fördjupa
sig i det illegala dopingmissbruket , det
vill säga missbruk av anabola steroider
och vissa andra dopingklassade preparat. För tre år sedan blev även det icke
medicinska bruket av dessa preparat
förbjudet i Norge och NNPF har sedan
dess satsat stort på att utbilda poliser
i att upptäcka och lagföra det olagli-
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
NARKOTIKAKONFERENS I BERGEN
INGEN
EN
ÖR
IKAPOLI
SF
KOT
AR
R
DA
RA
IL
B
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
Gunnar Hermanson
UT
ga bruket och den omfattande illegala
marknad som finns i Norge liksom i
Sverige.
Under första timmen berättade Arild
”Hulken” Haugen om sitt steroidmissbruk under sina tio år i kroppsbyggar- och Strongman-miljön. Haugen är
nu 31 år och redan som en storvuxen
16-åring från landet drömde han om
att bli världens starkaste man. Det blev
hårdträning på gym och efter två år var
han Norges starkaste junior.
Fram till då hade han varit helt
dopingfri, men alla misstänkte att han
dopade sig och man krävde mer eller
mindre att han skulle bevisa att han
var ren. Pressen blev stor för Arild
Haugen och han insåg efterhand att
om han skulle bli världens starkaste
måste han ta anabola steroider. Han
skaffade en burk steroidtabletter som
han hade hemma länge. Hösten 2005,
när han var 19 år och 10 månader, tog
han för första gången AAS-tabletter
och sen var han fast. Redan efter en
vecka injicerade han anabola steroider
och det blev bara mer och mer. Haugen
blev större och starkare och blev korad
till Norges starkaste man 2008 och
2009. Nu följde resor och Strongmantävlingar över hela världen. Han blandade och stoppade i sig en stor mängd
olika preparat, även narkotikaklassade
läkemedel och annan narkotika och
han gick ofta på läkarkontroll eftersom
han insåg riskerna med missbruket.
Första AAS-kuren kostade 2-3000
kronor men snart blev det mycket
dyrare. Haugen drogs in i den kriminella hanteringen och började sälja
preparat.
Han kom efter några år till insikt om
att han ville dra ner på eller sluta med
steroiderna och då måste han sluta
med livet som Strongman. Haugen
började boxas och gick några lyckade matcher innan han gick tillbaka
till kroppsbyggning 2010. Året efter
hade han goda förutsättningar att bli
världens starkaste man och han slog
världsrekord i stenlyftning.
Arild Haugen kände att han brände
ljuset i båda ändar och drog sig tillbaka
från Strongman-livet. Han besvärades
av en mängd biverkningar som hjälpte
honom att komma till insikt. Än idag är
hans testosteronproduktion utslagen
SVENSKA
N
Arild ”Hulken” Haugen har lagt korten på bordet.
och han får därför en medicinsk dos
dagligen för att må normalt. Han är
också beroende av sömntabletter för
att kunna sova.
Haugen har nyligen lagt korten på
bordet och berättat i tidningen Asfalt
om sitt steroidmissbruk och att han är
en av 1000 som lyckats komma ur det
utan alltför stora skador och med livet
i behåll. Han vill nu arbeta förebyggande och har hjälp i detta arbete av
sin gode vän Børge Øvrebø vid polisen
i Stavanger.
NNPF startade för två år sedan ett
dopingprojekt där Monika Skjærvik
är projektkoordinator. Hon har tillsammans med två kollegor sedan 2015
utbildat poliser på fler än tjugo platser över hela Norge. Monika berättade
under andra timmen av dopingföreläsningen om den stora utmaningen
att arbeta förebyggande mot steroidmissbruk. Ungdomar påverkas stort
av sociala medier och filmer där den
”riktiga” kroppen lyfts fram med magrutor och snygga rumpor. Hon pekade
också på det klara sammanhang man
ser mellan våld och steroidmissbruk
och polisen har därför all anledning att
arbeta riktat mot detta missbruk.
NNPF har utarbetat och delar ut ett
stöddokument om doping för poliser
och åklagare som deltar i NNPF:s faktadagar om doping.
R & INFOR M
E
Bli stödmedlem - få tidningen i brevlådan
Du som av stadgeskäl (du måste vara anställd inom rättsväsendet) inte kan vara
medlem i SNPF, men ändå vill få vår
tidning och information från föreningen, kan välja att bli stödmedlem i SNPF.
Anmäl dig som stödmedlem genom
att skicka ditt namn, adress och e-postadress till [email protected].
Medlemsavgiften är 400 kr/år.
Välkommen som stödmedlem!
73
74
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
VI HAR PRODUKTERNA NI SÖKER!
www.msa-sordin.se
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
75
BOK OCH FILMRECENSIONER
Bokrecensioner
Från Iggesund till Guaviare
Ett helt yrkesliv som polis kan innehålla många intressanta och högst läsvärda episoder, som dock sällan kommer ut i bokform. Men Lars Norberg,
som pensionerades för ett par år sedan,
har skrivit och på egen hand gett ut en
bok om sina händelserika 47 år som polis. Lars Norberg är uppväxt i Iggesund
i Hälsingland och han kom till Stockholm 1967 för att börja polisskolan.
Efter utbildningen blev han placerad i
Nacka polisdistrikt där han gjorde sina
första nio år som ordningspolis med ett
par år som spanare. Norberg hann också med två FN-missioner som civilpolis
på Cypern under tiden i Nacka.
1977 blev Lars Norberg uttagen till
den nybildade länsnarkotikaroteln
i Stockholm. Gruppen blev placerad i Huddinge och fick då namnet
Huddingegruppen. De tjugo poliserna skulle ägna sig åt att både spana
mot och utreda grova narkotikabrott
i Stockholms län. Gruppen blev på sin
tid mycket omtalad för sitt framgångsrika arbete och en del kommer nog ihåg
Skomakarligan som Huddingegruppen
sprängde. De goda resultaten gjorde
att de fick arbeta i stort sett utan begränsningar.
76
1991 fick Norberg en tjänst på Interpol
i Stockholm och där stannade han kvar
till sin pensionering 2014. Steget härifrån till tjänstgöring utomlands var inte
långt och Norberg fick under dessa år
uppleva ett flertal utlandstjänstgöringar, bl.a. i Mocambique, Guatemala och
på Balkan. Han var också under två år i
slutet av sin karriär nordisk polissambandsman i Litauen.
Lars Norbergs bok är en utmärkt
beskrivning över vilka stora möjligheter man har, eller åtminstone hade, att
forma och variera sitt yrke som polis.
Den finns till försäljning på Adlibris
och kan också köpas direkt från författaren via [email protected] till
det förmånliga priset av 100 kronor.
Författare: Lars Norberg
Recension: Gunnar Hermansson
Björnstad
I en stad mitt ute i skogen någonstans
i norra Sverige finns det ett hockeylag.
Det kanske inte är så viktigt, men för
befolkningen är det bara allt! Boken
handlar om ishockey, känslor, relationer och politik och vi får bland annat
följa Peter Andersson, tillika sportchef,
och hans familj. Peter har flyttat hem
till byn efter livet som hockeyproffs för
att bygga upp sin moderklubb. Hans
fru slits mellan sitt arbete som advokat,
fru och mamma och ett tyst liv i skogen. Det är tunga ämnen som berörs
och människans mindre vackra sida
tittar om och om igen fram, för det är
inte helt lätt att veta hur man skall bete
sig i alla situationer när man är mellan 15 och 17 år. Hockeyklubben är det
gemensamma navet i bygden, det som
står för lojalitet och gemenskap och
vi får följa hur ett gäng 17-åriga killar
drillas i att de är vinnare och odödliga.
När killarna går vidare till semifinal i
juniorlandslagsserien skapas förhoppningar gentemot politikerna om att
investera i ett hockeygymnasium på
orten. Utanförskap är ett ord som är
genomgående i Backmans böcker och
även här blir det extra tydligt hur det är
att inte passa in och att göra nästan allt
för att passa in i laget, och där tystnad
och skam går sida vid sida. Björnstad är
Fredrik Backmans allvarligaste roman
hittills och en vacker och välskriven
berättelse om några av dom stora ämnena i livet, att våga vara förälder, våga
lita på sina barn och sig själv och att
våga släppa taget. För er som inte gillar
hockey, stirra er inte blinda på det utan
ge boken en chans, för visst det är en
bok om ishockey men framförallt om
det mänskliga psyket och gemenskap
och den är en fantastisk bok definitivt
värd att krypa upp i fåtöljen med. Författaren Fredrik Backman debuterade
2012 med boken En man som heter
Ove. Detta är första delen i en serie, där
nästa del är planerad till 2017 och boken var så bra och jag längtar redan till
att få läsa fortsättningen.
Författare: Fredrik Backman
Piratförlaget
Recension: Åsa Dahlberg
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
BOKTIPS
Böcker som kan beställas från
SNPF:s hemsida www.snpf.org
Narkotika, dopningsmedel och
hälsofarliga varor Upplaga 12.1
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ger en detaljerad bild av
det aktuella svenska missbrukspanoramat. För ett hundratal aktuella droger beskrivs deras sammansättning,
missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs skador i samband
med missbruk samt metoder för att
upptäcka missbruk. Avsnittet om internetdroger har utökats kraftigt. Ett
hundratal bilder, huvudsakligen i färg,
visar preparat, missbruksattiraljer och
propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om viktiga juridiska och medicinska termer.
Med sin tolfte upplaga (2015) når
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 400.000 exemplar.
Skriften har fått omfattande användning i utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora
grupper som kommer i kontakt med
missbruksproblem. Den har utgivits
även på engelska, estniska, isländska
och ryska.
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut av Svenska Carnegie
Institutet och Svenska Narkotika-polisföreningen.
Anabola Androgena Steroider
Upplaga 3.1
Missbruket av anabola androgena steroider (AAS) är idag inget marginellt
problem i samhället. Polisens och Tullverkets ingripanden mot AAS-missbrukare och beslag av de illegala preparaten bekräftar detta, liksom att antalet
anmälda dopningsbrott sexdubblats på
femton år.
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
Problemet är också i hög grad uppmärksammat i övriga Europa och i
Nordamerika. Våra grannländer Norge
och Danmark har dessutom under det
senaste året skärpt sina dopningslagar.
För att kunna bemöta och samtala
med AAS-användare som kommer i
kontakt med sjukvården, rättsväsendet eller socialtjänsten krävs god och
Narkotika
DOPNINGSMEDEL OCH
12.1
HÄLSOFARLIGA VAROR
I huvet på en steroidanvändare
En bok av Tommy Moberg och Gunnar Hermansson
Det utbredda missbruket av anabola
androgena steroider (AAS) kräver ökat
behov av adekvat vård. Via traditionell
missbrukarvård och 25 års erfarenhet
från behandling av steroidmissbrukare, har vi hämtat framgångsrika metoder för att rehabilitera, avgifta och förebygga återfall genom att bl.a. hjälpa
till att identifiera risksituationer, lära
in nya beteenden och skapa nytt självförtroende samt hantera självupplevda biverkningar. Frågor om identitet,
maskulinitet och träning utan AAS är
viktiga inslag i processen.
Mandom, mod och morske män
bred kunskap på området. Vår avsikt
med denna tredje upplaga av Anabola
Androgena Steroider är att på ett lättillgängligt sätt förmedla saklig och
uppdaterad information till alla som i
vardagen konfronteras med missbruket och den illegala hanteringen av
anabola androgena steroider.
En bok av Tommy Moberg och Gunnar Hermansson
Behovet av hjälp och behandling för
fysiska och psykiska besvär relaterade till missbruk av anabola steroider
ökar. Sambandet mellan AAS-missbruk
och våld är ett vedertaget faktum men
mörkertalet är stort. Under flera år har
en växande illegal marknad av anabola steroider noterats och samhällets
motåtgärder behöver förstärkas. Boken
belyser ingående AAS-problematiken
ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt.
Författare
Gunnar Hermansson och Tommy Moberg
Utgivare
Mediahuset i Göteborg AB och SNPF
77
INBJUDAN
Inbjudan till
utbildningskonferensen 2017
Svenska Narkotikapolisföreningens stora
utbildningskonferens och årsmöte den
5-7 maj 2017 på Malmömässan.
D
u kan från mitten av januari
2017 anmäla dig på www.snpf.
org. Logga in på Medlemsinfo och fyll i formuläret. Inbjudan med
anmälningstalong skickas också ut per
e-mail eller brev till SNPF:s medlemmar i början av året.
Vänta inte med din anmälan och
inbetalning av avgiften. Först till kvarn
gäller som alltid.
Program
Invigningen fredag eftermiddag
Förutom sedvanliga inledningsanföranden och stipendieutdelningar, kommer polisen i Trollhättan att berätta
om den s.k. skolattacken i Trollhättan
i oktober 2015.
Preliminära föreläsningsämnen
lördag och söndag
• Polisarbete i utsatta områden i
Malmö
• Radikaliserande processer i utsatta
områden
• Tillämpning av Polismyndighetens
metodstöd i utsatta områden
• Motiverande samtal, en metodstudie
• Argument mot legalisering av cannabis
• Er kran - omfattande drogförsäljning på internet
• Tysklandspaketet – smuggling av
anabola steroider
• Op Gekko - undergroundlab för
anabola steroider i Helsingborg
•
•
•
•
•
•
Operativ juridik och Hemliga
tvångsmedel
Utvidgat förverkande
Inhemsk extremism
Två omfattande amfetaminärenden
Narkotikasituationen i Sverige och
Europa
Dödsskjutningarna på Vår Krog
& Bar i Göteborg samt ytterligare
några föreläsningar..
Håll dig uppdaterad om kompletteringar och eventuella programändringar på hemsidan.
www.snpf.org
78
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
Aimpoint®
Optik för proffs och kräsna jägare.
Snabbhet...
möter
Precision!
Egenskaper på alla Aimpoint® sikten
•
•
•
•
•
•
Obegränsat synfält
Parallaxfria och obegränsat ögonavstånd
Påverkas inte av extrema väderleksförhållanden
Extremt robust och hållbar konstruktion
Inga miljöfarliga material
Batteritiden mäts i år
Ibland befinner du dig i situationer där du behöver agera snabbt
för att få övertaget. Då gäller det att du kan lita på din utrustning.
Ett sikte från Aimpoint® fungerar lika bra i arktisk kyla som i
ökenhetta eller tropisk fuktighet – och framför allt är det utvecklat
för att göra dig skjutklar riktigt snabbt.
Med båda ögonen öppna lägger du instinktivt den röda punkten på
målet. I samma ögonblick är du redo att trycka av.
För mer info om Aimpoint sikten, besök www.aimpoint.com
Aimpoint AB • Jägershillgatan 15 • SE-213 75 Malmö • Sweden • www.aimpoint.com • e-mail: [email protected]
M01037
Allt du behöver inom
yrkeskläder och
personligt skydd!
Hitta närmaste butik
på grolls.se
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016
annons_fjardedel.indd 1
79
2010-08-26 13.42
STIPENDIERUTAN
Stipendierutan
Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och
intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år. Givarna utser därefter
sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser.
SNPF:s resestipendium till PNOA:s årliga
utbildningskonferens i Harrisburg, Pennsylvania.
Styrelsen utser efter nominering en
SNPF-medlem att medfölja någon från
styrelsen till PNOA. För datum mm. Se
www.pnoa.org.
Mediahusets resestipendium till CNOA:s
årliga utbildningskonferens I Kalifornien
Styrelsen utser efter nominering en
SNPF-medlem att medfölja någon från
styrelsen till CNOA. För datum mm. Se
www.cnoa.org.
Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s
utbildningskonferens
Tullverkets stipendium
Årets narkotikabekämpare10 
000 kr
tilldelas tulltjänsteman för utmärkta
insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning.
Svenska Carnegie Institutets polisstipendium till Carl G. Perssons minne
Stipendiet på 25 000 kronor går till en
förtjänt polisman för att bereda honom
eller henne möjligheter till studier och
forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s styrelse nominerar
kandidater till SCI polisstipendium. Vi
tar gärna emot era förslag till kandidat.
Resebidrag
Medlemmar i SNPF har även möjlighet
att, när som helst efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa. Se villkor på hemsidan www.snpf.org.
SNPF:s stipendium för Årets Iakttagelse
Stipendiet tilldelas SNPF-medlem alternativt medlemmar som genom en vaken
iakttagelse bidragit till ett viktigt eller
avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor
per person, max 2 personer.
SNPF:s PTN-stipendium
Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos
nordisk PTN-sambandsman i Europa.
80
Svenska Narkotikapolisföreningen 5 · 2016