Download Report

Föräldrars /lltro /ll sin förmåga a7 påverka sina ungdomar (self-‐eﬃcacy):
Koppling /ll föräldrabeteenden och föräldra-‐barnrela/onen Terese Glatz Presentation • 
-‐ 
• 
• 
Vad är self-‐eﬃcacy? Teore/sk bakgrund Föräldrars self-‐eﬃcacy (PSE) Min forsning—Resultat Glatz, T., & Buchanan, C. M. (2015). Change and Predictors of Change in Parental Self-‐Eﬃcacy from Early to Middle Adolescence. Developmental Psychology, 51, 1367-‐1379. doi: 10.1037/dev0000035 Glatz, T., & Buchanan, C. M. (2015). Over-‐/me associa/ons among parental self-‐eﬃcacy, promo/ve paren/ng prac/ces, and adolescents’ externalizing behaviors. Journal of Family Psychology, 29, 427-‐437. doi: 10.1037/fam0000076 Glatz, T., Co7er, A., & Buchanan, C. M. (In press) Parents’ Percep/ons of their Children’s Behaviors as Moderators for the Link between Parental Self-‐Eﬃcacy and Paren/ng Prac/ces. Journal of Child and Family Studies. Glatz, T., & Koning, I. (2016). The Outcomes of an Alcohol Preven/on Program on Parents’ Rule Sedng and Self-‐eﬃcacy: A Bi-‐direc/onal Model. PrevenAon Science, 17, 377-‐385. doi: 10.1007/s11121-‐015-‐0625-‐0 Vad är self-‐ef1icacy? •  “Beliefs in one’s capabili/es to organize and execute the course of ac/on required to produce given a7ainments” (Bandura, 1997, p. 3). Vad är self-‐ef1icacy? •  “Beliefs in one’s capabili/es to organize and execute the course of ac/on required to produce given a7ainments” (Bandura, 1997, p. 3). Person Behavior Eﬃcacy expecta/ons Outcome Outcome expecta/ons Bandura, 1977, pp. 193 Föräldrars self-‐ef1icacy (PSE) •  Parents’ beliefs about their abili/es to inﬂuence their children in a way that fosters the child’s posi/ve development and adjustment (Ardelt & Eccles, 2001). -‐  “Jag har de rä7a förutsä7ningarna för a7 kunna påverka mi7 barn på e7 posi/vt sä7”. Person Behavior Eﬃcacy expecta/ons Outcome Outcome expecta/ons Bandura, 1977, pp. 193 Forskning kring PSE •  Koppling mellan PSE och föräldrabeteenden: Föräldrar med mycket /lltro använder olast posi/va uppfostringsmetoder och de har olast barn som är mer välanpassade. PSE Föräldra beteenden Barns anpassning Min forskning • 
-‐ 
-‐ 
• 
Enkätsvar från föräldrar och barn vid 3 /llfällen. 286 mammor och 115 pappor (barn: 10 eller 11 år vid T1). European-‐American: 67%; African-‐American or Hispanic: 33%. Enkätsvar från e7 preven/onsprogram i Holland där föräldrar blev guidade i hur de ska agera för a7 förhindra deras barn från a7 dricka alkohol (3 /llfällen). -‐  2562 föräldrar och barn (12 år vid T1). Min forskning 1.  Hur är dessa begrepp kopplade över /d? T1
T2
T3
PSE
PSE
PSE
Parenting
Parenting
Parenting
Adolescents’
behaviors
Adolescents’
behaviors
Adolescents’
behaviors
Min forskning 1.  Hur är dessa begrepp kopplade över /d? 2.  Hur förändras PSE över /d och vad påverkar denna förändring? T1 T2 T3 Min forskning 1.  Hur är dessa begrepp kopplade över /d? 2.  Hur förändras PSE över /d och vad påverkar denna förändring? 3.  Ser processerna olika ut beroende på föräldrars kön och etnicitet? Min forskning 1.  Hur är dessa begrepp kopplade över /d? 2.  Hur förändras PSE över /d och vad påverkar denna förändring? 3.  Ser processerna olika ut beroende på föräldrars kön och etnicitet? 4.  Kan man ak/vt förändra föräldrars PSE? -‐  Forskning har främst varit icke-‐experimentell. Min forskning Rules about
alcohol Parental
selfefficacy Parental
selfefficacy Rules about
alcohol Intervention Slutsats 1 •  Föräldrars /lltro minskar under de /diga ungdomsåren (10/11 år—13/14 år): -‐  Generell minskning. -‐  E7 par tydliga faktorer som alla förklarar en starkare minskning i föräldrars /lltro: v Ungdomars problema/ska beteenden (så som aggression och trotsande). v En dålig kommunika/on mellan föräldrar och barn. v Föräldrars förväntningar kring problem som kommer uppstå under ungdomsåren. Slutsats 2 •  En minskning i föräldrars /lltro är kopplad /ll en minskning av posi/va föräldrabeteenden: -‐  Sambandet måste ses som dynamisk då det ﬁnns en ömsesidig påverkan mellan PSE och föräldrabeteenden. -‐  Föräldrar som har liten /lltro /ll sin förmåga minskar i posi/va föräldrabeteenden, men nega/va föräldrabeteenden verkar också påverka deras /lltro. PSE Föräldra beteenden Slutsats 3 •  Processer involverande föräldrars /lltro ser olika ut beroende på e7 antal faktorer: -‐  Mammors /lltro har en påverkan på deras beteenden, men påverkan är inte lika stark hos pappor. -‐  European-‐American föräldrar minska mer i sin /lltro över /d i jämfört med Afroamerikanska föräldrar. Slutsats 4 •  Föräldrars /lltro är påverkningsbart: Det går a7 få föräldrar a7 tro mer på sin förmåga a7 påverka sina barn om man ak/vt går in och hjälper dem a7 förändra sina egna beteenden. -‐  Preven/onsprogram kan behöva ha lite olika usormning beroende på vilken grupp av föräldrar man vänder sig /ll. v Vissa modiﬁka/oner kan behöva göras för programmet beroende på föräldrars kön och etnicitet. Take-‐home •  Dessa slutsatser har vik/ga implika/oner för hur vi tänker, teore/skt och prak/skt kring föräldraskap. •  De visar på e7 dynamiskt samband mellan föräldrars kogni/va processer och deras beteenden, och barns beteenden. •  Kontexten har betydelsen elersom processerna är olika för olika föräldrar när det kommer /ll demograﬁska faktorer (kön och etnicitet), barnets beteende och andra kogni/va processer (förväntningar kring föräldraskapet och barnet).