Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar
Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Normalitet Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att beteendet blir oförståeligt för andra; 1800-talet och tidigare - Schizofreni - Tourettes syndrom - Syfilisdemens och konversionssyndrom - Psykometriska kriteriet: Når ens förmåga på ett givit område är i de lägste 2,2 % af befolkningen; 1900-talet - Utvecklingsstörning Utvecklingsstörning och normalfördelningen Begåvning 2,14 % Utvecklingsstörning 13,59 % 34,13 % 34,13 % 13,59 % 2,14 % Normalitet Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att beteendet blir oförståeligt för andra; 1800-talet och tidigare - Psykometriska kriteriet: Når ens förmåga på ett givit område är i de lägste 2,2 % af befolkningen; 1900-talet - Adaptiva kriteriet: När man inte kan leva upp till omgivningens allmänna krav; 2000talet - Autism, Aspergers syndrom, ADHD, OCD etc ICD-10 DSM-5 Alla diagnoser har två grundkriterier: - Att svårigheterna inte är en konsekvens av en annan diagnos - Att svårigheterna medför problem i förhållande till skola, arbete eller fritid - Det innebär att det finns ett tydligt samband mellan omgivningens krav och metod och vem som får en diagnos! - Det är orsaken till att vi som samhälle behöver diagnoserna - Vi måste veta varför metoder som fungerar på andra inte fungerar på just denna Autism och normalfördelningen Sociala förmågor, empati 2,14 % Autismtillstånd Autismdrag 13,59 % 34,13 % 34,13 % 13,59 % 2,14 % Orsaker Beteende Samspel Stress Trauman Kompisar Fysiskt miljö Ju större genetiska avvikelser desto större miljökänslighet Vilket flyttar oss från förvaring över behandling till kompenserande specialpedagogik So L LS S Kognition Hjärnfunktion Hjärnkemi Hjärnstruktur Genetik Symptom Det finns två sorters symptom - Avgränsande symptom - Används vid diagnostik - Olika vid olika diagnoser - Alla med en viss diagnos måste ha symptomet, helst inga andre Gäller Normalfördelningen 2,14 % 13,59 % 34,13 % 34,13 % 13,59 % • Längd • • • • • • 2,14 % - Diagnoser är kombinationer av normalfördelade egenskaper - Diagnoser definieras av samvarierande egenskaper Begåvning Vikt Sociala förmågor Kommunikation Flexibilitet Utåtvändhet Symptom Två sorters symptom - Beskrivande symptom - Kan finnas hos människor oavsett diagnos - Och hos människor utan diagnos - Oftare pedagogiskt relevanta än de avgränsande Beskrivande symptom - Strategisvårigheter Empatisvårigheter Affektregleringssvårigheter Sinnesmässiga svårigheter Stresskänslighet Central koherens Att strukturera världen - Utvecklas genom lek med orsak och verkning - Skallren - Ljuskontakten - Stoppknappen i bussen - Frågor - Tills man har förstått att allt har en orsak och att allt har en konsekvens Svårigheter med central koherens Människor med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar utvecklar inte central koherens normalt - Vissa är inte värför-människor och ser inte orsakssammanhang - Andra frågar varför hela tiden och letar orsakssammanhang där de inte finns - Och kan därför inte förutsäga framtid - Och andras handlingar Svårigheter med central koherens Dessa människor har ofta svårt att förstå och förhålla sig till sociala sammanhang Ofta ser man inte sin egen roll Man vill gärna placera ansvaret utan för sig själv Detta medför ofta en särskild sorts paranoia - Om andras svar på mina handlingar är oförutsägbara blir deras negative svar uttryck för att de inte er att lita på - Och kanske till och med onda Svårigheter med central koherens Det är därför vi använder oss av struktur - Människor med svårigheter med central koherens vet inte vad som kan ske - Strukturen hjälper dem att begränsa möjligheterna och förutsäga framtiden - Därför får strukturen inte vara ett styrmedel, men ett hjälpmedel - Struktur måste skapa förutsägbarhet, inte styrning - Och vara begriplig - Om någon har motstånd mot strukturen är det strukturen som är fel, inte den som inte vill Svårigheter med central koherens Och vad med konsekvenser? - Lär man sig av sina erfarenheter? - Om man inte kan förstå orsak och verkan i en komplex sammanhang Kan man inte förutsäga framtid Och heller inte andras beteende Inklusive våra krav Därför upplevs konsekvenser ofta som oförutsägbara straff Därför kan man utgå ifrån att konsekvenser inte funkar på människor som tycker de är orättvisa Beskrivande symptom - Strategisvårigheter Empatisvårigheter Affektregleringssvårigheter Sinnesmässiga svårigheter Stresskänslighet Affektsmitta Affekt smittar - vi känner av varandras känslor Affektsmitta Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta Det är det första ledet i empatiutvecklingen Vissa barn har svårigheter med den fortsatta empatiutvecklingen Man utvecklar inte förmågan att särskilja egna och andras affekter lika bra som andra Att särskilja Lombardo et al 2010 Affektregulering Kaos Affektintensitet Ingen kontroll Självkontroll Tid Mentalisering - theory of mind Den tredje nivån i empatiutvecklingen Att räkna på andras sinnesstämning och avsikter Kräver välutvecklad central koherens Mentaliseringsförmågan är någorlunda på plats mellan 4 och 8 års ålder, men kan utvecklas hela livet Empatisvårigheter Affektsmitta fungerar Man har problem med att särskilja egna och andras affekter Mentalisering utvecklas därför långsamt Empatisvårigheter Konsekvenser: - Man har svårt att förstå, vad andra tänker - Inte minst andras avsikter - Man förstår inte, att andra upplever världen annorlunda än en själv - Egocentricitet - Man har svårt att jämföra sig med andra Empatisvårigheter Man berättar inte om vad som är annorlunda Och man har svårt att anpassa sitt handlande till - Normer - Outtalade regler - Personliga förhållanden - Olika platser, olika normer - Situationen Beskrivande symptom - Strategisvårigheter Empatisvårigheter Affektregleringssvårigheter Sinnesmässiga svårigheter Stresskänslighet Affektreglering och kontroll Människor med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar har nedsatt affektregleringsförmåga Affektreglering och självkontroll hör ihop Affektregulering Affektintensitet Kaos Ingen kontrol Selvkontrol Affektudløser Tid Affektregulering Ingen kontrol Affektintensitet Selvkontrol Affektudløser Tid Affektregulering Strategier - Att vägra Att ljuga Avstånd Spottande, slag eller skrik Hot Copingsjälvskada Glåpord Affektintensitet Kaos Ingen kontrol Selvkontrol Affektudløser Tid Affektregulering Affektintensitet Kaos Ingen kontrol Selvkontrol Affektudløser Tid Affektreglering och kontroll Därför måste vi arbeta på sätt som inte ökar affektnivån - Undvik gap och skrik - Undvik dominansverktyg - Backa och vänta - Undvik beröring med - spända muskler Använd rörelse istället för fasthållning - och släpp Se till att personen har kontrollen över sig själv Beskrivande symptom - Strategisvårigheter Empatisvårigheter Affektregleringssvårigheter Sinnesmässiga svårigheter Stresskänslighet Sinnesmässiga svårigheter Sinnene är - Hörseln Ljussinnet Färgsinnene (2) Trycksinnet Temperatursinnet Smärtsinnet Kliasinnet C-sinnet Kinestetiska sinnet Balansen Smaksssinnene (7-8) Etc Sinnesmässiga svårigheter Sinnesmässiga avvikelser är vanliga i fältet Det kan vara - Ökat sinneskänslighet Minskat sinneskänslighet Svårigheter att habituera Svårigheter att filtrera Synestesi Självskadande beteende Det finns flera typer av självskada - Kontrollsökande självskada, vanligt vid överkänslighet - Skära/bita - Kasta huvudet - Slå sig 1-3 slag - Kaossjälvskada, alltid överkänslighet - Knacka huvudet i golvet/dörrkarmen/etc Självskade vid överkänslighet Kaos Stress/affekt Ingen kontrol Selvkontrol Affektudløser Tid Självskadande beteende Det finns flera typer av självskada - Självskada på grund av underkänslighet för smärta - Slå djupa slag - Rispa skenben - Hoppande Självskadande beteende - Smärtstillande självskada - Slå sig på bulor - Skära bredvid skärsår - Social självskada - Vanemässig självskada Sinnesmässiga svårigheter Därför jobbar man med sinneshjälpmedel - Breda bälten Tryckvästar Stödstrumpar Handledsvikter Vikttäcken TENS Musik Smärtstillande medicin Beskrivande symptom - Strategisvårigheter Empatisvårigheter Affektregleringssvårigheter Sinnesmässiga svårigheter Stresskänslighet The stress-vulnerability model Neuchterlein & Dawson 1975 Stress level Psychosis Warning signs Ok Vulnerability Stressmodellen Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007 Kaos Orättvisa Fel mat Stressnivå Svag central koherens Sinnesmässiga svårigheter Sömnsvårigheter Varningstecken Kaostecken Akuta Utagerande beteende Slag, sparkar, bett etc. Skrikande Skadegörelse Impulsiva självmordsförsök Ångestattacker och panikångest Desorientering Handlingsförlamning Våldsamt självskadande beteende Varningstecken Negativa Ångest Varningstecken Autism 29,6 % ADHD 19,2 % Tics 10,5 % Motoriska problem 10,9 % Utvecklingsstörnting 12,0 % Exekutiva svårigheteter 15,5 % OCD 26,4 % Trotssyndrom 17,7 % Beteendestörning 24,8 % Minnessvårigheter 9,7 % Sinnessvårigheter 19,2 % Inga problem 10,6 % Varningstecken Negativa Ångest Ljudkänslighet Ljuskänslighet Otrygghet Störd sömn Infektioner Tvångsbeteende Aggressivitet Irritabilitet Pessimism Humörsvängningar Rastlöshet Modlöshet Varningstecken Positiva - coping Vägran Skärmar av sig Går undan Copingorienterat självskadande beteende Låtsaskompisar Trötthet och lättja Specialintressen, ökad fokus Datorspelande, ökad fokus Hemmasittande Varningstecken Tappade färdigheter Hygien Språk Närvaro Koncentration Minne Sociala färdigheter Skolfärdigheter Vardagsfärdigheter Varningstecken Personliga Ljud Rörelser Tics Ord Svarta ögon Komplexa beteenden Grundläggande belastningsfaktorer Kognitiva Svag förståelse av orsak och verkan Arbetsminnessvårigheter Empatisvårigheter Affektregleringssvårigheter Perceptuella svårigheter Grundläggande belastningsfaktorer Sömnsvårigheter Bristande struktur För höga eller för många krav, Egna eller andras Ensamhet Utanförskap Familjrelaterade problem / problem med kompisarna Tonårsexistens December Stora känslor i omgivningen Situationsberoende belastningsfaktorer Krav Konflikter Att inte förstå Huvudvärk, tandvärk Plötsligt oljud Vikarier Personal, man inte tycker om Plötsliga ändringar, även subjektiva Att inte räcka till Bristande kontroll Mat Orättvisor Högtider och fester Skyddande faktorer Personliga Bra vardagsstrategier Copingförmåga Självtillit Bra självförståelse KASAM Nödutgångar Att vara bra på något Vald identitet Att ha förtroende för någon Kost och motion Skyddande faktorer Omgivningen: Struktur Plats Lugn Låg-affektivt bemötande Relation, relation och relation Gemensam problemförståelse Möjlighet att man kan dra sig undan Bra nätverk Kravanpassning Att jobba med stressmodellen Kartlägga - Grundläggande belastningsfaktorer - Varningstecken - Kaostecken Navigera efter varningstecknen Kvalificera belastningsfaktorerna - Vilka kan vi ta bort? - Vilka vill vi ta bort? Stress assessment Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007 Stress assessment Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007 Stress assessment Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007 Stress assessment Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007 Stress assessment Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007 Stress assessment Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007 Postludium Det viktiga med hela denna genomgång är att skapa förståelse för ett enkelt mantra Det är vi som ska göra jobbet! Bosses bilverkstad Vi jobbar i en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga Bosses bilverkstad Vi jobbar i en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga Parkeringsvakten Får man en parkeringsbot kan man ta två utgångspunkter - Jag ställde bilen fel. Det var dumt - Parkeringsvakten är en idiot - Tar man sista utgångspunkten ställer man bilen likadant dan efter - Och får en ny parkeringsbot - Och blir bekräftat: Parkeringsvakter är idioter - Vilket innebär att man inte lär sig någonting Bosses bilverkstad Vi jobbar i en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga Bosses bilverkstad Mekanikern får inte ha metoder som riskerar skada bilen! Aldrig tvinga, aldrig överge Petra Björne Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se
© Copyright 2024