Debatt
u
HUFVUDSTADSBLADET
Onsdag 21 december 2016
DEBATTREDAKTÖR
Kim Isaksson, 029 0801 334
[email protected]
HBL/Debatt,
PB 217, 00101 Helsingfors
21
ANDRAS RÖSTER
Be om ursäkt, Soininvaara!
SPRÅK Jag har alltid uppskattat Osmo Soininvaara
som en lärd och klok människa, som kan sätta sig in i
hur andra människor känner
och har det och som står för
alla människors lika värde.
Men nu anser jag hans Twitter-kommentarer om (tvångs)
skolsvenskan, i samband med
sjukhusjouren i Österbotten,
vara under all värdighet.
Hans första tweet om att
Seinäjokibornas svenska inte
duger för de svenskspråkiga i
Vasa och undrar varför man
då studerar det kunde man
ha tagit som en ironisk kritik om de bristfälliga färdigheterna dagens skolsvenska,
som andra inhemska språk,
ger finskspråkiga att klara sig
på svenska i vardagen.
Men sedan forsätter han enligt Ilta-Sanomat med att säga
att de motiveringar som SFP
för fram om tvångssvenskan
samtidigt omkullkastades i
partiets ställningstagande. Hur
så? Menar Soininvaara på allvar att skolsvenskan, utan att
man har studerat medicinsk
terminologi, utan att man i
vardagen har lärt sig använda svenska och framför allt
inte känner till de österbottniska dialekterna, har färdighet att bemöta en akut patient
som kan vara panikslagen och
ha dödsångest. Menar han det?
Även jag själv har haft stor
ångest då jag inte blivit för-
WWF för en
skendebatt
HAVSÖRNAR I HBL (18.12) försöker sig WWF genom generalsekreterare Liisa Rohweder och Jouko Högmander på
en skendebatt. Orsaken till den
här manövern är lite svår för
utomstående att förstå.
I fråga om vårjakten har jag
sedan länge företrätt åsikten
att vårjakten borde vara någonting som en genuin skärgårdsbefolkning har rätt till.
Antalet människor som lever
under den här sortens omständigheter är mycket litet. Det
hotar alltså inte enskilda arter.
I fråga om havsörnen har
jag för cirka 20 år sedan diskuterat utmaningarna med
Högmander. Jag ringde honom när jag på kobben utanför min sommarstuga räknade fem havsörnar samtidigt.
Kobben har varit ejdrarnas
häckningsplats. Sommaren
2016 överlevde inte en enda
ejderunge havsörnens framfart. Det var i och för sig ingen nyhet. Så har det gått under de senaste åren.
Högmander har under de
senaste 30 åren säkert gjort en
stor insats för att rädda havsörnen när den hade drabbats
av DDT och andra miljögifter,
men det finns någonting i uppsättningen som nu har gått fel.
Det finns någon slags dold fågelfascism i den här beundran
MOSTPHOTOS
Vi måste orka
prata om det
a
stådd i en akut situation på en
hälsocentral i Esbo för att personalen på akutmottagningen inte kunde svenska just
då. Fastän jag anser mig vara
tvåspråkig, jag kan finska bra,
glömde jag totalt mitt finska
ordförråd och kunde bara uttrycka mig på svenska då jag
var i nöd. Jag önskar innerligt
att Soininvaara tänker om och
ber om ursäkt för sitt tillfälliga bristande omdöme.
Att vi har två inhemska
språk, som alla fastlandsfinländare lär sig i skolan, är ett enastående kultur- och bildningsprivilegium, som inte på nå-
Fastän jag
anser mig
vara tvåspråkig
got sätt kan kritiseras motiverat med social- och hälsorefor-
DENNIS HOLM
Vichtis
för den stora och starka. Men
att inte beskydda den långt
svagare ådan där hon ligger
under enbusken och trycker
kan inte kallas någonting annat än feghet. Om WWF vill
ställa upp för den starkare
mot den svagare är det naturligtvis organisationens ensak.
På WWF:s hemsida finns i alla
fall uppgiften om att över 400
havsörnsungar kläcktes under
2016. Hur många ejderungar
äter de under en sommar?
Vi vet, Högmander och
Rohweder borde veta att
havsörnarna flyger från utfodringsplats till utfodringsplats från Sverige över Åland
till Finland. Det kan finnas
över 50 matade havsörnar
på plats samtidigt. Det är den
här populationen de bekymrar sig över samtidigt som ejdern dör.
dem eftersom man har dödsstraff i Irak, sägs det i notisen
(HBL 14.12).
Andra dagen (HBL 15.12)
läser jag om den iranske kurden, som veterligen inte gjort
sig skyldig till annat än att han
kämpat för kurdernas politiska rättigheter. Han har fått avslag på sin asylansökan och
ska utvisas till Iran. Själv befarar han och riksdagens människorättsnätverk att han där
riskerar att utsättas för liknande trakasserier som förorsakade flykten till Finland
eller i värsta fall dödsstraff.
Det tror däremot inte Migrationsverket. Borde han ha
gjort sig skyldig till mord för
att få rättsskydd i Finland?
ha Sipilä genom att inte granska honom som landets viktigaste makthavare bör granskas”. Precis.
Eronen har konstaterat att
hans yttrandefrihet begränsats: ”Man har bett mig och
mitt team att minska på avslöjande journalistik som tar
upp missbruk och missförhållanden”. Eronen fortsätter: ”I
journalistreglerna ligger allmänhetens rätt att få veta
vad som händer i samhället
på första plats”.
Enligt Finlands grundlag har var och en yttrandefrihet. ”Till yttrandefriheten
hör rätten att framföra, sprida och ta emot information,
åsikter och andra meddelanden utan att någon i förväg
hindrar detta.”
Den centrala avsikten med
stadgandet om yttrandefrihet är att garantera den fria
åsiktsbildningen som utgör
grunden för ett demokratiskt
samhälle, den fria offentliga
debatten, massmediernas fria
utveckling och pluralism samt
möjligheten till offentlig kritik
av maktutövningen.
Det är nödvändigt att Yle
med det snaraste får en sådan ansvarig chefredaktör
som tar grundlagen och journalistreglerna på allvar.
NILS TORVALDS
Europaparlamentariker (SFP)
Rättvisans
vrångbild?
SAMHÄLLE Ena dagen läser
jag om två asylsökande tvillingbröder, som är misstänkta
för delaktighet i ett massmord
i Irak. De står åtalade i Finland men är också efterlysta
i Irak, som begärt att de ska
utlämnas. Finland kommer
emellertid inte att utlämna
glömde jag totalt
mitt finska ordförråd och kunde bara
uttrycka mig på
svenska då jag var i
nöd.
ALF-ERIK HELSING
Vasa
Ta lagen
på allvar!
YLE Rundradions ansvariga chefredaktör har sagt att
det verkar som om Jussi Eronen, chef för den finska aktualitetsredaktionen, ”inte
kan omfatta de journalistiska principerna och värderingarna på Yle”. John-Erik
Jansén slår huvudet på spiken (HBL 15.12): Kommentaren är ”märklig med tanke på
att kärnfrågan är om Yle särbehandlar statsminister Ju-
men. Det språkundervisningen
ger är en grund för att vidareutbilda sig på ett annat språk vid
sidan om modersmålet.
Som tips kan Soininvaara
söka upp Alfred Backa eller
humorgruppen Kaj på webben och lära sig lite om hur
österbottniska låter. Och om
han förstår de österbottniska dialekterna utifrån skolsvenskan för finskspråkiga så
då kanske det finns en gnutta
belägg för hans Twitter-kommentarer.
TAPIO KUOSMA
facklitterär författare,
juris licentiat, Esbo
Mäns våld mot kvinnor är en av de tydligaste signalerna om att vi fortfarande
lever i ett samhälle där villkoren i stor
utsträckning dikteras av män. Vad är då
lösningen på problemet?
Vi måste våga prata om det. Vi måste
orka prata om det. Det är det enda sättet att på lång sikt förändra de attityder
som ligger till grund för att mäns våld
fortsätter vara så svårt att eliminera.
Vi måste prata om det i skolor, i
hemmen, i idrottsföreningar och i jaktlagen. Och i alla andra sammanhang där
människor möts och skapar gemensamma normer och värderingar. Och vi måste börja tidigt.
Det är vårt gemensamma ansvar att
stävja mäns våld mot kvinnor och det
är vårt gemensamma ok att bära tills vi
lyckas.
Ingen ska behöva vara rädd för hot
om våld. Ingen ska behöva normalisera
fysiskt eller psykiskt våld, varken för sig
själv eller andra.
Nya Åland
Johan Orre
a
När justitiekanslern
blir bekymrad sti ger sakens allvar till en ny
nivå. Då uppstår frågan om
grundlagen håller på att bli
ett hinder för lagstiftningen
som man vill gå runt.
Ilta-Sanomat
påpekar att grundlagen är en av demokratins grundpelare och att det finns orsak att
den så förblir.
Livsfarligt att börja
tumma på lagligheten
De sociala medierna kokar av kommentarer och man undrar om Finland tar efter Polens modell och undrar vart republikens respekt för lagar tagit vägen.
Man påpekar också att mannen som sitter som justitieminister i Sipiläs regering inte har någon juridisk skolning,
sannfinländaren Jari Lindström är laborant till yrket, och inte en enda jurist
finns med i regeringen. Tidigare var juridisk kompetens ett krav i regeringen,
men det kravet avskaffades år 2000.
Man ger alltså fria tyglar åt politiker
med handlingskraft och dåliga kunskaper. På sikt en livsfarlig kombination.
Åland
Benita Mattsson-Eklund om att regeringen
Sipilä är beredd att tumma på grundlagen
för att genomföra regeringsprogrammet.
a
Diskussionen visar
att sättet på vilka
lagar skrivs i Finland är ett
problem. De är dock inte alla
juridiska utan orsaker finns
också på politikens sida.
Helsingin Sanomat
om att grundlagen står i vägen för brådskan.