När ni har fått en skada i er förening - Trygg

När ni har fått en
skada i er förening
Sidan 2
Sidan 3
till exempel om skadan beror på att en
bostadsrättshavare (eller någon som
hen ansvarar för) har varit vårdslös.
Vattenledningsskador är till
exempel läckage från en trycksatt
tappvattenledning, såsom rören
fram till dricksvatten, toalett eller
dusch. Läckage från ett element
eller från golvvärmeslingor räknas
däremot inte som en vattenledningsskada.
Den här broschyren vänder sig till er som sitter i styrelsen
för en bostadsrättsförening. Vi ger svar på några vanliga
frågor om ansvar och försäkringar för fastigheten, och
beskriver hur det brukar gå till när en skada väl har skett.
Fullständig information om vad som gäller hittar ni i
försäkringsvillkoren.
Vem ansvarar för
underhåll och reparation av
fastigheten?
Enligt bostadsrättslagen är det
föreningen som är ansvarig för att
underhålla fastigheten om inte
bostadsrättshavaren är det. Underhållsansvaret innebär att reparera och stå
för kostnader för att hålla fastigheten i
gott skick.
Bostadsrättshavaren har vanligtvis
ansvar för att underhålla lägenhetens
inre, till exempel målning, tapetsering,
snickerier, golv, dörrar, fönster, toalett,
handfat och köksutrustning. Vilket
underhållsansvar bostadsrättshavaren
har i just er förening framgår av
bostadsrättslagen och föreningens
stadgar.
Föreningen är vanligtvis underhållsansvarig för bland annat husets stomme,
tak, avlopp och vattenledningar. Det är
också för det mesta föreningen som är
ansvarig för reparationerna efter brand
och vattenledningsskador. Vid sådana
skador ska föreningen stå för kostnaden, både för att reparera själva skadan
och för till exempel skadade ytskikt inne
i lägenheter. Det finns vissa undantag,
Om ni har hyreslägenheter i er förening
är det föreningen som är underhållsansvarig för dem. Hyresgästerna är
däremot skyldiga att meddela styrelsen
om en skada inträffar. Hyresgäster kan
bli tvungna att bekosta reparationer om
de (eller någon som de ansvarar för) till
exempel har varit vårdslösa.
Vilken försäkring
täcker vad?
Om ni råkar ut för en skada i föreningen
så hjälper vi er att ta reda på vilken av
våra försäkringar som täcker vad och
vilka kostnader föreningen kan behöva
stå för.
De försäkringar som oftast är aktuella
är föreningens fastighetsförsäkring och
bostadsrättsförsäkringen. Bostadsrättsförsäkringen kan antingen tecknas
av den enskilde bostadsrättshavaren
eller vara ett kollektivt bostadsrättstillägg som tecknas av föreningen.
Fastighetsförsäkringen kan ge
ersättning för sådant som föreningen är
underhållsansvarig för. Bostadsrättsförsäkringen kan ersätta det som
bostadsrättshavarna är underhållsansvariga för.
Om ni hyr ut lokaler till företag kan det
även finnas en företagsförsäkring som
täcker sådant som de själva har
bekostat för att anpassa lokalerna. Det
finns ingen generell ansvarsfördelning
mellan företag och förening, så hur
skadekostnaderna fördelas varierar
från fall till fall.
Alla typer av skador ersätts inte genom
försäkringen. Vilken försäkring som kan
ge ersättning beror på vad som har
skadats och vad som har orsakat
skadan. Läs mer i villkoren.
Vad är ett kollektivt
bostadsrättstillägg?
Kollektivt bostadsrättstillägg är ett
komplement som bostadsrättsföreningar kan teckna till sin fastighetsförsäkring för samtliga bostadsrättslägenheter.
För bostadsrättshavarna fungerar det
kollektiva bostadsrättstillägget på
samma sätt som en privat bostadsrättsförsäkring. Det är också de själva som
ska anmäla skadan.
Har er förening ännu inget kollektivt
bostadsrättstillägg? Undersök gärna
bland era medlemmar om det finns
intresse och möjlighet för er att teckna
det hos oss. Tillägget innebär en
trygghet för föreningen, eftersom ni vet
att alla bostadsrätter är försäkrade.
Dessutom underlättar det vid
skadehanteringen att hela fastigheten
är försäkrad i samma bolag.
Sidan 4
Sidan 5
När det har skett en skada
Så här brukar det gå till:
Begränsa skadan
1)
Vid en akut skada, till exempel vattenläckage eller brand, bör ni genast vidta lämpliga åtgärder för att begränsa skadans omfattning. Om det är en ersättningsbar skada kommer kostnaden för akuta åtgärder att ingå i den totala skadekostnaden, och blir då en del av det som ni får ersättning för.
Beslut om
återställning
2) Någon av er i styrelsen anmäler skadan till oss så snart som möjligt. Om enskilda bostadsrättshavare har drabbats ska även de göra en skadeanmälan.
Anmälan
För att vi ska kunna hjälpa er på rätt sätt är det viktigt att vi på en gång får så utförlig information som möjligt. Ni behöver till exempel uppge föreningens organisationsnummer eller försäkringsnummer, adressen till fastigheten och gärna även personnummer och telefonnummer till de som bor i de drabbade lägenheterna. Om ni har en besiktningsrapport där det framgår vad som orsakade skadan och hur omfattande den är, så vill vi gärna att ni skickar den till oss.
Leverantör
kontaktar dig
Besiktning
Beslut om
ersättning
Utse gärna en styrelseledamot som kan vara vår kontaktperson. Kontaktpersonen kan till exempel hjälpa till att samordna kommunikationen med drabbade bostadsrättshavare.
3) Om vi behöver mer information om skadan blir er kontaktperson kontaktad för att boka tid för ytterligare en besiktning. Den besiktningen gör oftast av en byggentreprenör som vi har avtal med.
4)
Avtal mellan er
och leverantör
Byggentreprenören besiktar skadan på den tid ni har kommit överens om. Innan dess bör ni plocka undan för att göra det lättare att se skadan. När besiktning-
en är gjord skickar entreprenören sin besiktningsrapport och en kostnadskalkyl till oss.
5) Vi fattar ett beslut om vilken ersättning föreningen får utifrån den information som har kommit fram i skadeutredningen, bland annat i underlaget från er och från byggentreprenören.
6)
Om skadan omfattas av försäkringen bestämmer vi i samråd med er hur skadan ska repareras. Det finns tre alternativ:
– Ni anlitar en byggentreprenör som vi har avtal med.
– Ni anlitar egna hantverkare. I så fall får ni ersättning med max det belopp som det skulle ha kostat om våra avtalade entreprenörer hade utfört arbetet.
– Ni hanterar skadan själva och får en kontantersättning.
7)
Ni och den byggentreprenör ni har valt skriver ett avtal där föreningens kostnader framgår. Ni kommer även överens om tidsplan, materialval med mera. Det är alltid föreningen som ska stå som beställare av arbetet, även om vi har hjälpt er att hitta en byggentreprenör. Anledningen är att garantier och reklamationsmöjligheter annars inte gäller för er.
Om enskilda bostadsrättshavare ska stå för vissa kostnader så tecknar byggentreprenören separata avtal med dem.
Reparation
8) Reparationen utförs. Förbered er på att vissa reparationer kan ta lång tid. Om en drabbad bostadsrättshavare har sina försäkringar i ett annat försäkrings bolag så kan olika byggföretag genomföra olika delar av reparationen. Till exempel kan rivning, torkning och återställande av stomme genomföras av den byggentreprenör som vi har hjälpt er att hitta, medan lägenhetens ytskikt åtgärdas av en entreprenör som bostadsrättshavarens försäkringsbolag har anvisat.
Fakturering
9)
Byggentreprenören fakturerar sitt arbete. Ni får en faktura för det som föreningen ska betala (läs mer om det på sidan 8). Fakturan för det som omfattas av försäkringen skickar entreprenören direkt till Trygg-Hansa. Om bostadsrättshavare ska stå för någon kostnad så får de separata fakturor.
Sidan 6
Är det en vattenskada
ni har fått?
En otät vattenledning, en trasig toalett eller ett läckande
tätskikt i badrummet är exempel på sådant som kan orsaka
en vattenskada. Vattenskador kan ta lång tid att åtgärda.
Så här går reparationen av vattenskador vanligtvis till:
1) Rivning, 1–2 veckor, och materialval
Allt skadat material måste tas bort eller torkas. Ibland kan rivningen bli mer omfattande
än vad man först räknat med, till exempel för att vattnet har spridit sig.
Under rivningen bestämmer ni och bostadsrättshavaren hur ni vill att allt ska se ut efter
reparationen och om ni vill passa på att byta ut något mer än det som har skadats. Det är
viktigt att ni gör alla val tidigt för att inte försena arbetet. Kom ihåg att räkna med
leveranstider för det som ni beställer.
2) Eventuell torkning, 2-12 veckor
En fukttekniker kontrollerar det skadade utrymmet, skriver en fuktrapport och talar
om hur lång torktiden kan bli. Torktiden kan variera beroende på hur länge vattnet
har läckt och vilka material som har blivit fuktskadade.
Vid behov placeras fläktar och avfuktare ut. Torkning av stommen ingår i föreningens
ansvar och den ökade elkostnaden är därför en del av skadekostnaden som
fastighetsförsäkringen står för.
3) Återställning, 1-6 veckor
Beroende på hur skadan ser ut så kommer olika yrkesgrupper att hjälpa till, som
snickare, rörmokare, plattsättare, elektriker och målare. Byggentreprenören
samordnar arbetet med reparationen, men det kan ändå bli vissa väntetider
eftersom flera hantverkare är inblandade.
Sidan 7
Sidan 8
Sidan 9
Vilka kostnader måste
föreningen stå för?
Föreningen betalar alltid självrisken, eventuella åldersavdrag och vissa merkostnader. Till exempel kan det tillkomma
kostnader om ni som förening vill göra förbättringar i
samband med reparationen, eftersom försäkringen bara
täcker kostnaden för att återställa det som är skadat.
Tänk på att föreningen kan behöva betala mer om det visar
sig att skadan är större eller orsakades av något annat än
vad som upptäcktes från början.
Som förening har ni inte möjlighet att göra ROT-avdrag,
varken för den del av kostnaden som är relaterad till skadan
eller för eventuella förbättringar (s.k. tilläggsarbeten).
Självrisk
Självrisken varierar beroende på vilken
typ av skada som har inträffat. Hur stor
föreningens självrisk är kan ni se i
försäkringsbrevet. För vissa skador kan
självrisken vara högre än den ordinarie
självrisken, till exempel vid skador på
tätskikt eller utströmning orsakad av
gamla rör eller av frysning.
Åldersavdrag
Ett åldersavdrag görs både på
kostnaden för material och på arbetet.
Avdragets storlek beror på hur gamla
byggnadsdelarna var vid skadetillfället
och vilka material det handlar om (se
tabellen på s. 10 och 11).
Ett exempel: Parkettgolvet i den
gemensamma föreningslokalen har
blivit vattenskadat. Golvet är 17 år
gammalt. För de första 15 åren gör vi
inget åldersavdrag. Därefter gör vi 5 %
procents åldersavdrag per påbörjat år.
Totalt betalar föreningen ett ålderavdrag på 10 procent av kostnaden för att
få golvet åtgärdat.
Merkostnader
Merkostnader på grund av ändrade
branschregler kan uppstå om utrymmen
måste återställas enligt nya normer och
branschregler.
Ett exempel: I ett skadat badrum finns
golvbrunnar som inte är godkända enligt
dagens branschregler. Brunnarna är inte
skadade men måste ändå bytas ut
eftersom reglerna numera kräver det.
Brunnar är dock inte en del av
bostadsrättshavarens underhållsansvar
och brunnsbytet blir därför en del av
föreningens kostnad.
Om ni har frågor
Merkostnader för förbättringar är till
exempel när ni väljer exklusivare
material än tidigare, eller lägger till
hantverkstjänster som inte är kopplade
till skadan.
Ett exempel: Ett badrum har fått en
vattenskada. I samband med att
stammen är tillgänglig väljer ni att byta
ut den även om den inte är skadad,
eftersom den ändå behöver bytas inom
några år. Kostnaden för bytet blir en
merkostnad som ni inte får ersättning
för från försäkringen.
Skadehandläggaren på Trygg-Hansa tar
hand om frågor som rör försäkringen
och ersättningen. Ni når handläggaren
på 0771-111 500
Byggentreprenören svarar på frågor om
reparationen, till exempel om materialval, reparationstider, tilläggsarbeten
och reparationskostnader.
Sidan 10
Sidan 11
Utdrag från försäkringsvillkorens ersättnings- och värderingsregler
Byggnadsdel eller del av sådan.
Avser både material och arbete, även
på rivning och återställande
Antal år utan
åldersavdrag
Därefter görs
ett åldersavdrag
per påbörjat år
med
Installation för värme, vatten, avlopp, sanitet, samt
maskinell utrustning
Beräknat
åldersavdrag
Byggnadsdel eller del av sådan.
Avser både material och arbete, även
på rivning och återställande
Antal år utan
åldersavdrag
Därefter görs
ett åldersavdrag
per påbörjat år
med
• Målning i våtrum
2 år
8%
• Trådsvetsad golv- och väggmatta i våtrum
5 år
8%
• Keramiska plattor i våtrum
10 år
5%
• Övrigt golv och väggbeklädnadsmaterial
2 år
10 %
20 år
5%
• Papp, plast eller gummiduk
5 år
8%
• Plåt, tegel- eller betongpannor
15 år
8%
Beräknat
åldersavdrag
Våtrumsbeklädnad inklusive tätskikt
•Rörsystem, vattenradiator och sanitetsgods
10 år
5%
• Relinade rör
20 år
5%
•Värmepanna
15 år
6%
•Bergvärmepumpsanläggning, separat varmvattenberedare, grundvattenpump, komfortkyl, solfångare,
vindkraft, fjärrvärmeväxlare, samt tvättmaskin och
utrustning i tvättstuga
5 år
•Övriga värmepumpsanläggningar inklusive inbyggd
varmvattenberedare, avloppspump, takvärme,
hushållsmaskin inklusive spis
2 år
8%
Köksskåp
•Köksskåp
Takbeläggning
10 %
För el, tele och data
• Elcentraler, elledningar, uttag samt strömbrytare
20 år
4%
Skorsten
• Elslingor i golv och elradiator
5 år
8%
• Stål eller plåt
5 år
8%
• Armaturer, tele, larm samt ledningar och utrustning för datoruppkoppling och kabel-TV (även paraboler)
5 år
8%
• Annat material
25 år
2%
För byggnadsdelar och installationer som inte finns med i tabellen gör vi ett åldersavdrag som baseras på deras beräknade
livslängd. Läs mer i villkoren.
Målning och tapetsering (som inte är i våtrum)
• Målning utomhus och inomhus samt tapetsering och annan väggbeklädnad inomhus
5 år
8%
• Keramisk väggbeklädnad
10 år
5%
•Textila
5 år
8%
• Plast/linoleum/högtryckslaminat, keramiska plattor
10 år
5%
•Massivt trä, stavparkett, ädelträ
15 år
5%
Golvbeläggning som inte är i våtrum
Ditt skadenummer:
Egna anteckningar:
Vi finns på plats varje dag
kl 7–21, för att svara på
frågor och hjälpa dig att
vara rätt försäkrad:
Om du råkar ut för en skada:
0771-111 500
Besök oss gärna:
trygghansa.se
S02437 1611
0771-111 600