1. No category

Migrationsöverdomstolen
Avdelning:
MIG 2016:27
Målnummer:
UM8011-16
1
Avgörandedatum:
2016-12-20
Rubrik:
Ett mål om statusförklaring och resedokument för underårig från
Eritrea kan, på grund av de svåra överväganden som aktualiseras
i målet, inte anses vara av enkel beskaffenhet och ska därför
prövas av fullsutten rätt.
Lagrum:
 16 kap. 1 § andra stycket utlänningslagen (2005:716)
 17 § och 18 § fjärde stycket 1 lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar
Rättsfall:

REFERAT
Migrationsverket beslutade den 24 maj 2016 att bevilja RT permanent
uppehållstillstånd och alternativ skyddsstatusförklaring. I samma beslut avslog
verket hans ansökan om att beviljas flyktingstatusförklaring och resedokument.
RT överklagade Migrationsverkets beslut och yrkade att han skulle beviljas
flyktingstatusförklaring och resedokument. Förvaltningsrätten i Stockholm,
migrationsdomstolen, (2016-09-02, ordförande Söderberg), avslog
överklagandet.
RT överklagade domen och yrkade i första hand att han skulle beviljas
flyktingstatusförklaring och resedokument. I andra hand yrkade han att
migrationsdomstolens dom skulle upphävas och att målet skulle återförvisas till
migrationsdomstolen för ny handläggning. Till stöd för sin talan anförde han
bl.a. följande. Mot bakgrund av de svåra bedömningsfrågorna gällande
landinformationen borde målet ha avgjorts av fullsutten rätt i
migrationsdomstolen. Det finns särskild anledning att pröva målet i fullsutten
rätt eftersom han är barn utan vårdnadshavare och frågan om statusförklaring
påverkar en framtida rätt till familjeåterförening. Ett erkännande som flykting
är ett viktigt internationellt erkännande som även påverkar möjligheten att
snabbare få medborgarskap.
Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen (2016-12-20, Rolén,
Linder och Odung, referent), yttrade:
Migrationsöverdomstolen anser att det finns skäl att meddela prövningstillstånd
och tar upp målet till omedelbart avgörande.
Domförhet i migrationsdomstolen
Migrationsdomstolen har avgjort målet med enbart en lagfaren domare. I 16
kap. 1 § andra stycket utlänningslagen (2005:716) uttalas att vad som är
allmänt föreskrivet om förvaltningsrätt och rättskipningen där också gäller för
migrationsdomstol, om inte annat är föreskrivet i denna lag. Utlänningslagen
innehåller inte några bestämmelser om domförhet i migrationsdomstol varför
bestämmelserna i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar (LAFD)
blir tillämpliga. Av 17 § LAFD framgår att en förvaltningsrätt enligt huvudregeln
är domför med en lagfaren domare och tre nämndemän. Enligt 18 § fjärde
stycket 1 LAFD är en förvaltningsrätt domför med en lagfaren domare ensam
vid avgörande i sak av mål av enkel beskaffenhet. Särskild anledning att målet
prövas av fullsutten rätt kan vara att målet är svårbedömt, betydelsefullt för
den enskilde eller principiellt viktigt (jfr Wennergren och von Essen,
Förvaltningsprocesslagen m.m. – En kommentar, sjätte upplagan, s. 570 f.).
I målet aktualiseras frågan om RT ska förklaras vara flykting på grund av att
han riskerar förföljelse till följd av illegal utresa och undanhållande från
nationaltjänstgöringen i Eritrea. Landinformationen i målet ger ingen entydig
bild av hur de eritreanska myndigheterna uppfattar ett sådant agerande. Det
har även framkommit att migrationsdomstolarna gör olika bedömningar i
frågan. Statusförklaringen och rätten till resedokument har dessutom stor
betydelse för RT då han är underårig utan anhöriga i Sverige. På grund av de
svåra överväganden som därmed aktualiseras i målet anser
Migrationsöverdomstolen att målet inte kan anses vara av enkel beskaffenhet.
Migrationsdomstolen har därför inte varit domför med enbart en lagfaren
domare utan medverkan av nämndemän.
Migrationsdomstolens dom ska därmed undanröjas, utom vad gäller ersättning
till det offentliga biträdet, och målet återförvisas till migrationsdomstolen för ny
prövning.
Migrationsöverdomstolens avgörande. Migrationsöverdomstolen meddelar
prövningstillstånd och undanröjer migrationsdomstolens dom, utom vad gäller
ersättning till det offentliga biträdet, samt återförvisar målet till
migrationsdomstolen för ny prövning.
Sökord:
Litteratur:
Wennergren och von Essen, Förvaltningsprocesslagen m.m. – En
kommentar, sjätte upplagan, s. 570 f.