Beslut - Siris

Skolinspektionen
Beslut
2016-12-21
Dnr 400-2016:211
Örebro kommun
[email protected]
Beslut
efter <valitetsgransknng av färsk° ans arbete
med matematik, naturvetenskap och teknik vid
förskolan Änglagård, Örebro kommun
Skolinspektionen. Box 2320, 403 15 Göteborg. Telefon: 08-586 080 00. www.skolinspektionen.se
Skolinspektionen
2016-12-21
1(11)
Dnr 400-2016:211
Inledning
Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med
matematik, naturvetenskap och teknik under vintern 2016/17. Syftet är att
granska att förskolan ger barnen möjlighet att utveckla sina förmågor, sitt kunnande, sitt intresse och sin förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik.
Granskningen genomförs i 22 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Den kommunala förskolan Änglagård i Örebro kommun ingår denna
granskning.
De övergripande frågeställningarna är:
1.
Hur arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnens lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik?
2. Vilka är de tänkbara förklaringarna till att undervisningen i olika grad ger förutsättningar för barnen att utvecklas och lära inom matematik, naturvetenskap
och teknik?
För mer information om granskningen, se Skolinspektionens webbplats:
https://skolinspektionen.se/sv/Tillsyn--granskning/Kvalitetsgranskning/Skolinspektionen-granskar-kvaliteten/forskolans-arbete-med-matematik-naturvetenskap-och-teknik/. Här hittar du de underlag som har använts i granskningen i
form av författningar och riktlinjer inom området.
Skolinspektionen besökte förskolan Änglagård avdelningen Svampen, den 14 och 15
november 2016. Besöket genomfördes av inspektörerna Bo Jersenius och Marie Sjöberg.
Intervjuer med arbetslag, förskollärare samt observationer har genomförts. Skolinspektionen har också intervjuat ansvarig förskolechef.
Skolinspektionen
2016-12-21
2(11)
Dnr 400-2016:211
Beslut
I detta beslut ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som
mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. Skolinspektionens bedömning och beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat i sin helhet följer
nedan.
Skolinspektionens bedömning
Granskningen visar att personalen vid förskolan Änglagård till viss del stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik. I sin matematiska utveckling stimuleras och utmanas barnen
framförallt när det gäller form, antal, ordning och mätning. Arbetet med naturvetenskap är i stor utsträckning fokuserat på naturkunskap, framförallt kring
växter och djur, och behöver därför breddas.
Förskolan Änglagårds arbete med teknik stimulerar och utmanar barnens intresse för teknik Barnen erbjuds möjlighet att utveckla sin förmåga framförallt
när det gäller att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker,
material och redskap. Det förekommer också att barnen ges möjlighet att öka
sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och kan utforska hur enkel teknik
fungerar. Som framgår av nedanstående resultatredovisning finns en viss osäkerhet bland personalen kring vad som utgör teknik och hur den kan gestaltas i
verksamheten. Personalen behöver därför diskutera och klarlägga vad som avses med teknik.
Förskolan Änglagård har förhållandevis gott om material och övriga förutsättningar för att kunna arbeta med matematik, naturvetenskap och teknik Närheten till natur och egen skog ger möjligheter att stimulera och utmana barnens
intressen, framförallt för naturvetenskap. Möjligheterna utnyttjas delvis av personalen.
Personalen reflekterar och följer gemensamt upp verksamheten men det saknas
en tydlig koppling till de områden i läroplanen som granskningen avser och en
Skolinspektionen
Beslut
2016-12-21
3(11)
Dnr 400-2016:211
analys och utvärdering av hur dessa integreras med varandra i det pedagogiska arbetet och därmed bildar en helhet. För att kunna skapa en tydlig koppling till målområdena behöver personalen under sina reflektioner synliggöra
vad det de gör representerar inom målområdena. I detta sammanhang är det
viktigt att förskolechefen skapar förutsättningar för förskollärarna att ta sitt ansvar, till exempel genom kompetensutveckling.
Utvecklingsområden
I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden:
•
Arbetet med matematik behöver utvecklas så att det omfattar läroplanens samtliga strävansmål. Verksamheten behöver särskilt utvecklas för
att ge barnen möjlighet att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar.
•
Inom naturvetenskap behöver barnen i högre utsträckning erbjudas
möjligheter att utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera,
ställa frågor om och samtala om naturvetenskap.
•
Förskolechefen och förskollärarna behöver ta ett större ansvar för att
dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys leder till att arbetet
med matematik, naturvetenskap och teknik utvecklas. Dokumentationen och utvärderingen behöver i större utsträckning vara inriktad på
att göra det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom målområdena matematik, naturvetenskap och teknik.
Uppfällning
Huvudmannen ska senast den 21 februari 2017 inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som
Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör
innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång.
Skolinspektionen
Beslut
2016-12-21
4(11)
Dnr 400-2016:211
Dokumentet syftar dels till att kunna användas för huvudmannens egen uppföljning av vidtagna åtgärder, men fungerar även som dokumentation vilken
Skolinspektionen kan referera till i dialogen med huvudmannen när det gäller
uppföljningen efter 9 månader. Huvudmannen ska därefter senast den 21 september 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån
de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid
uppföljningen efter 9 månader redovisa hur granskningens resultat används
övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Observera att det är huvudmannen som ska svara
och att detta behöver framgå av det svar som inkommer.
Redogörelsen skickas via e-post till, [email protected]
eller per post till, Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr 400-2016:211) i de handlingar som sänds in.
I ärendets slutliga handläggning har juristen Magnus Jonasson och utredaren
Marie Sjöberg deltagit.
På Skolinspektionens vägnar
ena Dahlquist
Enhetschef
Bo Jerse us
Föredra ande
Skolinspektionen
2016-12-21
5(11)
Dnr 400-2016:211
Bakgrundsuppgifter om förskolan Änglagård
Förskolan Änglagård ligger i stadsdelen Lundby i utkanten av Örebro tätort.
Förskolan består av tre avdelningar där barnen indelats utifrån sin ålder, 1 — 2
år, 3 — 4 år och 4 — 5 år. Sammanlagt har förskolan Änglagård 55 inskrivna barn.
Antalet barn i barngrupperna varierar mellan 15 och 20.
Skolinspektionen har besökt avdelningen Svampen med 20 barn i åldrarna 4 — 5
år. På avdelningen arbetar tre förskollärare, en förskollärare är legitimerad medan två ännu inte fått sin legitimation.
Förskolan leds av en förskolechef som även ansvarar för ytterligare två förskolor i stadsdelen Lundby.
Resultat
Verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i
sin matematiska utveckling samt i sitt intresse för naturvetenskap
och teknik
Matematik
Den intervjuade personalen uppger att det är mycket genom vardagsmatematik
som matematiken kommer in i verksamheten. Till exempel menar personalen
kommer matematiken in när barnen är med och dukar samt vid samlingar då
man bland annat räknar dagar och månader tillsammans med barnen. Personalen lyfter också fram att man diskuterar matematik med enskilda barn eller
med en grupp barn i uppkomna situationer. Som exempel nämner personalen
att man pratat om hur långa barnen är, hur lång man kan bli och att de har jämfört storlek på snöbollar. Andra situationer som nämns är tambursituationen då
personalen till exempel kan prata med barnen om varför man har två vantar.
Av förskolans arbetsplan framgår att personalen vill skapa mötesplatser med
inspirerande material och medvetet använda material som främjar barnens matematiska utveckling. Av planen framgår också att man vill ta tillvara varje tillfälle till språklig och matematisk utveckling i det vardagliga arbetet samt arbeta aktivt
med matematiska begrepp. Personalen uppger i intervjun att de i den dagliga
Skolinspektionen
2016-12-21
6 (11)
Dnr 400-2016:211
verksamheten utgår mycket från vad barnen visar intresse för och att detta i
stor utsträckning styr innehållet. Även i planeringen av verksamheten menar
personalen att de tar utgångspunkt i det som barnen visat intresse för.
Under de observationer som Skolinspektionen gör vid besöket förekommer
matematik i form av att barnen räknar antal, benämner former och jämför storlek och passform på olika objekt. Att barnen räknar antal förekommer till exempel i samband med måltider och när barnen bakar tillsammans med en vuxen. I
samband med en lunch får barn hjälpa till med dukning och ställa fram tallrikar, glas och bestick. Det är dock inte barnen som räknar det antal som behövs
utan detta görs av en vuxen. Vid en måltid ges barnen tillfälle att utveckla sin
förståelse för form när barn och en vuxen bryter knäckebröd i former som man
diskuterar, benämner och jämför. Även i enflanosaga ges barnen möjlighet att
benämna former. Storlek förekommer i samband med exemplet med snöbollar
som nämns ovan och i samband med en skogsutflykt som en grupp barn gör
tillsammans med två vuxna. Barnen får då i uppgift att lägga tre föremål som
de hittar i en plastmugg. Förutsättningen för barnen är att föremålen ska rymmas i muggen och att inget får sticka upp över kanten. Föremålen och plastmuggen ska sedan fyllas med vatten och därefter ställas in i frysen. Ytterligare
ett tillfälle under utflykten är när några barn balanserar på en stock och förskolläraren säger ska vi se hur många fötter som får rum på stocken. Barn och förskolläraren räknar hur många steg de kan ta på stocken. Barnen provar att ställa fötterna rakt och på tvären och räknar antalet steg.
Som framgår ovan finns tillfällen då personalen erbjuder barnen möjlighet att
utveckla sin förståelse för matematik. Tillfällena uppkommer ofta i stunden utifrån vad barnen tar initiativ till, vilket överensstämmer med det personalen ger
uttryck för i intervju. De observerade tillfällena visar att barnen stimuleras i sin
matematiska utveckling av verksamheten och miljön. De observerade tillfällena
används dock i liten utsträckning för att utmana barnen. Barnen erbjuds framförallt få möjligheter att utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egnas och andras problemställningar.
Skolinspektionen
LE..9&ist
2016-12-21
7(11)
Dnr 400-2016:211
Naturvetenskap
I förskolan Änglagårds arbetsplan anges att vi använder oss av vår närmiljö för att
få syn på olika fenomen i naturen, men i övrigt ger planen inte någon vägledning
för personalens arbete avseende naturvetenskap. I intervju ger personalen exempel på tillfällen då de erbjuder barnen möjlighet att utveckla intresse och förståelse för naturvetenskap. Personalen nämner flyta/sjunka och hur de låter
barnen gissa vad som flyter och vad som sjunker. Barn och personal har också
arbetat med växter och den odling som finns på förskolans gård. Personalen berättar också att de har följt utvecklingen i ett fågelbo, från ägg till fågelungar
och dokumenterat detta för att ge barnen möjlighet att utveckla sitt kunnande
om djur. Ett annat område personal och barn pratat mycket om är snö, säger
personalen. Vad är snö? Barnen fick fundera på vad snö är. Vi tog in snö i en hink och
gjorde ett streck för nivån i hinken. När snön smälte sjönk nivån. Vad händer när vi
ställer ut hinken igen? Blir det is eller snö?.
Under de dagar Skolinspektionen besöker verksamheten observeras situationer
som till delar stimulerar och utmanar barnens intresse för naturvetenskap, men
också situationer som inte tas tillvara för att stimulera och utmana barnen. Exempel på det förstnämnda är den skogsutflykt som tidigare nämnts då barn och
förskollärare pratar om växter och djur. Bland annat stannar man till vid en
växt och pratar om bären som barnen tycker ser ut som popcorn. Exempel på det
sistnämnda är en vattenlek utomhus då barnen får tillgång till vatten och redskap, till exempel trattar, rör och muggar. I ett senare skede får barnen också
tillgång till diskmedel och piprensare för att kunna blåsa såpbubblor. Under
vattenleken finns de vuxna i barnens närhet, men tar inte tillvara barnens nyfikenhet, ställer hypoteser eller drar slutsatser tillsammans med barnen för att
stimulera och utmana dem.
De båda beskrivna aktiviteterna sker parallellt med ungefär sex — sju barn i
varje aktivitet. Aktiviteterna ger underlag som barn och vuxna kan samtala och
gemensamt reflektera kring, men detta görs inte under den tid som observationerna pågår.
Skolinspektionen
Beskt:
2016-1 2-2 1
8(11)
Dnr 400-2016:211
Teknik
Personalen berättar i intervju att det finns många tillfällen då barnen erbjuds
möjlighet att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material
och redskap. Dels menar personalen att det allmänt på avdelningen finns god
tillgång till olika typer av material för bygga och konstruera. Personalen berättar också att barnen gjort bussar av mjölkförpackningar. Andra tillfällen som
personalen beskriver som exempel på arbete med teknik är att de använt magneter för markera höjd samt att de gjort hoppande saltkorn med hjälp av salt och
en plastsked. Dessa aktiviteter får dock mer anses vara exempel på att man arbetar med naturvetenskap än med teknik.
Skolinspektionen konstaterar under observationerna att det finns tillgång till
flera olika system för konstruktion och att de är lätt tillgängliga för barnen. I en
del situationer är personalen närvarande och deltar i barnens byggande, och i
andra fall bygger barnen själva eller tillsammans med andra barn.
Ett exempel på när en vuxen stimulerar intresse för teknik är när ett barn cyklar
på en cykel med påhängd vagn. Barnet tycker det går trögt att cykla. En vuxen
föreslår att det är påhängda vagnen som gör det trögt att cykla och vägleder
barnet så att cykel och vagn skiljs åt. Barn och vuxen konstaterar att det nu går
lättare att cykla. I en annan situation tittar den vuxne och barnet på cykelns
framhjul och pratar om hur det är fastsatt (utifrån att det sitter löst).
Miljö och material
Förskolan är ursprungligen byggd för att vara grundskola. De lokaler som förskolan har tillgång till består av en större hall och tre separata utrymmen som
bildar var sin avdelning. Den större hallen används gemensamt av de tre avdelningarna. Avdelningen Svampen har inom sitt utrymme ett större rum och tre
mindre rum. Ett av de mindre rummen benämns byggrummet och här finns avdelningens olika material för bygg- och konstruktion. I det större rummet har
personalen ordnat rum i rummet och avdelat rummet för olika aktiviteter. I rummet finns också möjlighet att samla barnen i en gradängsittning.
Förskolans gård är för tillfället delvis avstängd på grund av byggnadsarbeten
och är därför uppdelad i en mindre och en större gård. Den större gården ger
Skolinspektionen
2016-12-21
9(11)
Dnr 400-2016:211
möjlighet för barnen att cykla och det finns sandlådor och grönytor. På den
mindre gården finns bland annat diskbänkar, gungor och odlingslådor.
Såväl inomhus som utomhus finns material som tillsynes stimulerar till aktiviteter inom de tre områdena, framförallt när det gäller matematik och teknik. Inomhus syns bland annat siffror, bilder och linjaler. Under observationerna tar
personalen tillvara några av de tillfällen som ges att stimulera och utmana barnen, men det finns också tillfällen som inte tas tillvara. Exempel på att tillfällen
tas till vara ges under en skogsutflykt bland annat då några barn balanserar på
en stock och den vuxne vidareutvecklar leken genom att be barnen räkna hur
många steg de kan ta på stocken. Exempel på ett tillfälle då materialet inte utnyttjas för att stimulera och utmana barnen är när barnen leker med vatten utomhus. Material finns vid tillfället tillgängligt men de vuxna stödjer och vägleder inte barnen så att de stimuleras och utmanas till lärande.
Dokumentation, uppföljning, analys och utvärdering
Förskolorna i Lundby stadsdel har ett gemensamt årshjul där arbetet med planering och uppföljning under 2016/2017 beskrivs. Det framgår av årshjulet att
avdelningens pedagogiska plan tagits fram under augusti och att verksamheten
vad avser utveckling och lärande ska utvärderas under våren. Enligt förskolechefen sker avstämningar löpande under året bland annat vid APT-träffar en
gång per månad och veckovis när personalen träffas för att planera och följa
upp sin verksamhet.
I intervju med personalen framkommer att personalen träffas varje vecka för att
planera och reflektera kring verksamheten. Arbetet har hittills inte varit inriktat
på att särskilt följa upp barnens förändrade kunnande inom matematik, naturvetenskap eller teknik. Personalen dokumenterar de aktiviteter de genomför
med barnen, till stor del genom att fotografera. Dokumentationen används som
underlag för personalens reflektioner och för att ge vårdnadshavarna möjlighet
att följa aktiviteterna på förskolan.
Skolinspektionen
Beslut
2016-12-21
10(11)
Dnr 400-2016:211
Förskollärare och förskolechef tar sitt respektive ansvar för att
verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i
sin matematiska utveckling samt i sitt intresse för nata.urvetenskap
och teknik
Förskollärares ansvar
På avdelningen Svampen arbetar tre förskollärare som gemensamt har det pedagogiska ansvaret som styrdokumenten pekar ut som förskollärarens. Förskollärarna har ingen fördelning av arbetsuppgifter sinsemellan när det gäller
arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik. I intervju uppger förskollärarna att de turas om, men indirekt gör man väl lite mer ibland. Förskollärarna menar också att de kompletterar varandra och att om någon har en ide så kan de
gemensamt vidareutveckla den när de planerar verksamheten. De kan dock
inte i intervjun ge exempel på hur de tar ansvar för att barnen stimuleras och
utmanas i sin matematiska utveckling eller hur de tar ansvar för att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik.
Som tidigare nämnts har förskollärarna gemensam planerings- och reflektionstid varje vecka, men både förskollärarna och förskolechefen menar att det kan
vara svårt att få tiden att räcka till. Förskolechefen säger i intervju att förskollärarna på avdelningen Svampen har arbetat mycket med att utveckla den fysiska miljön under den tid de arbetat tillsammans. Hon menar också att förskollärarna har hittat ett sätt att inspirera varandra. Jag försöker peppa och inspirera dem
och ställa frågor så att de måste tänka på hur de arbetar. Förskolechefen menar dock
att det återstår att säkerställa att det man gör på förskolan leder till ett förändrat kunnande hos barnen.
Förskolechefs ansvar
Förskolechefen säger i intervju att det är viktigt att förskollärarna hittar tid till
att reflektera och att de använder tiden effektivt och att vi dokumenterar det som ska dokumenteras och inget annat. Förskolechefen menar också att hon under den tid
hon varit på förskolan lagt mycket arbete på att skapa en tydlig organisation
och en planering av verksamheten som gör det lättare att genomföra verksamheten. Som exempel på en sådan åtgärd nämner förskolechefen det årshjul som
man numer följer när det gäller det pedagogiska arbetet. Förskollärarna beskri-
Skolinspektionen
2016-12-21
11(11)
Dnr 400-2016:211
ver att förskolechefen emellanåt deltar i samtal på avdelningen, ger återkoppling och ställer frågor om verksamheten till förskollärarna. En gång per månad
träffas personal från hela förskolan tillsammans med förskolechefen i APT och
då diskuteras olika pedagogiska frågor eller teman.
Avdelningens arbete med naturvetenskap och teknik följs upp inom ramen för
förskolans generella uppföljning. Matematik är ett särskilt fokusområde för huvudmannen, Örebro kommun, och är därför tydligare inskrivet i förskolans lokala arbetsplan där process och mål beskrivs. Även i den uppföljning och utvärdering som görs finns därför ett större fokus på matematiken än på naturvetenskap och teknik.
Förskolechefen berättar att personalen erbjuds olika former av kompetensutveckling. Bland de interna inslagen förekommer att personal från olika förskolor träffas för att jämföra sina verksamheter. Förskollärarna berättar i intervju
att de har möjlighet till kompetensutveckling inom olika områden och i olika
former, både individuellt och som grupp. Bland annat har gruppen haft möjlighet att besöka ett tekniskt museum i Örebro. Förskollärarna och förskolechefen
anger att kompetensutveckling framförallt behövs när det gäller matematik och
naturvetenskap.