Lantbrukskonjunkturen
Lantbrukskonjunkturen Nyhetsbrev från LRF om den ekonomiska utvecklingen inom lantbruket Nr 4, december 2016 Stor politisk osäkerhet under det kommande året När vi sammanfattar 2016 kan vi konstatera att året varit turbulent, både finansmarknadsmässigt, konjunkturellt och politiskt. Just den politiska oron kommer vara i fortsatt fokus under 2017, med flera viktiga val i Europa och till den nationella folkkongressen i Kina. Global tillväxt har växlat ned Utöver den oro som präglat 2016 tuffar den globala ekonomin på. Det är inga jättestarka tillväxttal vi ser, men den globala tillväxten ligger på runt tre procent. Världshandeln har stagnerat, men inköpschefsindex signalerar en uppgång både inom tillverkningsindustrin och än mer inom tjänstesektorn. BNP-tillväxtprognosen för 2017 och 2018 är 3-3,5 procent och sannolikt något högre än under 2016. Prognosen är dock omgärdad av politiska risker som är svåra att förutse utfallet av. Amerikansk ekonomi tuffar på trots politisk osäkerhet Den amerikanska ekonomin upplevde en svacka under inledningen av året, men har återhämtat sig under årets andra halva och årets BNP-tillväxt ser ut att landa på mellan 1,5-2 procent. Detsamma gäller för 2017 och 2018. Prognosen har dock både uppoch nedsidesrisker, mycket beroende på osäkerheten inför presidentbytet. Donald Trump har redan nu aviserat stora infrastruktursatsningar som åtminstone på sikt kan komma att gynna tillväxten. Han har även aviserat stora breda skattesänkningar som kommer gynna konsumtionen även om skattesänkningarna främst kommer att gynna höginkomsttagare som på marginalen inte konsumerar mer. Trump har även sagt att han ska höja importtullarna, något som kan komma att slå negativt på konsumtionen, då de ökade importkostnaderna sannolikt kommer överföras på priset till konsumenten. De tillväxtfrämjande aviseringarna riskerar därmed att överskuggas av den protektionistiska politiken. Den politiska inriktningen vet vi dock mer om när Trump väl tillträder som president 20 januari 2017. Bortsett från presidentbytet ser den amerikanska ekonomin stark ut. Arbetsmarknaden fortsätter sin positiva trend med hög sysselsättningstillväxt och en fortsatt fallande arbetslöshet, en utveckling som kommer fortsätta hålla upp den privata konsumtionen och sannolikt även tillväxten. Även den amerikanska industrins indikatorer indikerar en positiv utveckling för 2017, där bland annat inköpschefsindex uppvisat tillväxttal sedan i våras. I december har den amerikanska centralbanken Federal Reserve höjt styrräntan för andra gången på tio år. Politiska risker i fokus i Europa 2017 kommer vara ett prövningens år för den Europeiska Unionen. Brexit-processen ska inledas, vilket kommer bli en utmaning. I maj går fransmännen till vallokalerna där högerpopulisten Marine Le Pen bland annat går till val med att folkomrösta om EU-medlemskapet och under hösten går tyskarna till vallokalerna där det högerpopulistiska och EU-kritiska partiet AFD går fram starkt i opinionsundersökningarna. Vid sidan om de politiska orosmolnen ser den Europeiska ekonomin ganska bra ut, med främst Spanien och Tyskland i förarsätet. Inom Euroområdet är tillväxten runt 1,5 procent och den prognostiseras att hamna där omkring även 2017 och 2018. Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras om än från väldigt svaga nivåer. Tillväxten drivs främst av privat konsumtion dels genom att den förbättrade arbetsmarknaden, men även genom Europeiska Centralbankens stimulativa penningpolitik, som kommer fortsätta under 2017. Svensk ekonomi fortsatt bäst i klassen, men stora utmaningar finns Sveriges BNP växer med omkring tre procent 2016. 2017 och 2018 beräknas tillväxten hamna omkring 2-2,5 procent. De senaste två åren har svensk tillväxt främst drivits av offentlig och privat konsumtion, samt bostadsinvesteringar. Under kommande år kommer tillväxten fortsätta drivas av bostadsinvesteringar och privat konsumtion, dock i minskad omfattning, då svenska hushåll ökat sitt sparande som en konsekvens av oro inför framtiden. Riksbankens stimulativa penningpolitik når inte längre fram till konsumenten då bankernas räntesänkningar kommit till ända. Trots att svensk ekonomi går bra står vi inför stora utmaningar framförallt på arbetsmarknaden. Bland de med eftergymnasial utbildning är arbetsmarknaden stekhet med hög sysselsättning och låg arbetslöshet. I den grupp som saknar gymnasial utbildning är arbetslösheten mellan 15-20 procent. Samma mönster går att urskilja mellan inrikes och utrikes födda. Denna polarisering kommer att slå negativt på svensk ekonomi om politikerna inte reformerar arbetsmarknaden. På det stora hela ser som sagt Sverige starkt ut framöver, även om det gömmer sig utmaningar bakom kulisserna. Anna-Maria Najafi [email protected] Lantbrukskonjunkturen | LRF | Sidan 1 Hushållens utgifter för livsmedel känsliga Hushållens konsumtionsutgifter 2015 för ekonomiska störningar Ökade reala inkomster samt en växande befolkning har medfört att de svenska hushållens utgifter för mat har ökat konstant de senaste 10 åren. De kommande åren finns däremot risker att utgifterna för mat kan komma att minska. Ett ökat skatteuttag för att finansiera välfärden och stigande boräntor är några av de ekonomiska faktorer som kan påverka livsmedelskonsumtionen negativt. Enligt Nationalräkenskaperna för 2015 konsumerade hushållen i Sverige livsmedel för 328 miljarder kronor. Av den summan var 70 procent, eller 228 miljarder, inköp av livsmedel i detaljhandeln medan resterande 100 miljarder var någon form av restaurangmat. Utöver detta köpte offentliga storhushåll inom vård, skola och omsorg in och serverade mat för ytterligare cirka 10 miljarder kronor. Av hushållens totala utgifter stod livsmedel från detaljhandeln för 12,5 procent och restaurangbesök för 5,5 procent, dvs totalt 18 procent av hushållens konsumtionsutgifterna avsåg mat i någon form. Se Figur 1. Sett över tiden har hushållens andel av inkomsten som spenderas i detaljhandeln legat på en stabil nivå. De senaste tio åren har andelen varierat mellan 11,9 och 12,6 procent. Vi kan också konstatera att andelen av inkomsten som läggs på restauranger och caféer stadigt ökade under samma period, från 4,4 procent till dagens 5,5 procent. Bakom denna förändring ligger ökade inkomster som leder till fler restaurangbesök och mer hämtmat men också ett mer mobilt beteende där man äter alltmer på väg mellan olika platser. Mellan 2015 och 2016 ökade omsättningen hos trafiknära restauranger med nästan 16 procent. För dagligvaruhandeln är således utvecklingen av den disponibla inkomsten viktig och här finns ett linjärt samband. En förändrad disponibel inkomst leder till motsvarande förändring av livsmedelsutgifterna i detaljhandeln. För restaurangsektorn leder en förändrad inkomst till större förändringar. Olika faktorers påverkan på matutgifterna Dagligen kan vi läsa om att Sveriges bostadsmarknad balanserar på slak lina efter många år av ökande tillgångsvärden och stigande belåning av hushållen som idag tillhör de mest belånade i västvärlden. Det Restaurangmat; anses finnas 5,5% Livsmedel Övrigt betydande butiker; 14-18; Rekreation och 12,5% risker att 12,1% Alkohol, tobak; kultur; 11,0% 3,6% priserna Post, Kläder och på bostads- telekommunikat skor; 4,8% marknaden ioner; 3,1% Bostad; 25,9% kan falla Transporter, fordon; 12,7% men också att hushålHälso- och lens utgifter möbler; 5,3% sjukvård; 3,5% för bolån kan komma att Figur 1: Hushållens konsumtionsutgifter 2015. öka till följd av stigande räntor. Ett te sju årens lågkonjunktur prisfall gör att hushållen 2016 förbytts till högkonkänner sig fattigare medan junktur. Företagens anställökade ränteutgifter ger ett ningsplaner är positiva och direkt minskat konsumantalet lediga platser är tionsutrymme för annat, på en hög nivå. Sysselsättbland annat mat. ningen förväntas fortsätta Ökat skatteuttag för växa starkt. Särskilt inom att finansiera välfärden är offentlig sektor. Samtidigt redan ett faktum och nuvaär vakansgraden för vissa rande politik kommer troyrken hög. Konjunkturinstiligen innebära ett ökande tutets Barometerindikator skattetryck för hushållen. steg för tredje månaden Konjunkturinstitutet skriver i rad och visar på ett ljust bland annat att det struktustämningsläge i ekonorella underskottet i statsmin. I näringslivet bidrog budgeten ökar under 2017 tillverkningsindustri, byggsamtidigt som konjunktuoch anläggningsverksamhet ren är stark och därmed samt privata tjänstenäringar förstärker konjunktursväng- till uppgången. Hushållens ningarna. Man anser att de förtroende för ekonomin nya åtgärderna i budgeten steg ytterligare i november för 2017 borde ha varit och synen på den egna ekofullt finansierade. Det hade nomin är nu mer optimisminskat behovet av åtstramtisk än på över nio år. ning eller ökat skatteuttag Vilken framtid livsmed2018 och framåt. Ett högre elsmarknaden möter beror skattetryck leder till minstill stor del på hur ovankade disponibla inkomster stående faktorer utvecklas och minskat konsumtionsframledes. utrymme. Jan Lorentzson Mot detta står att de [email protected] Julblommorna högtid är här Julen är en tid då våra sinnen fylls med intryck som skapar minnen och förväntningar. Maten är såklart av stor vikt men i den här högtiden får smak stor konkurrens med dofter och det visuella. För att den riktiga julstämningen ska infinna sig behövs doften av kanel, barr och Lantbrukskonjunkturen | LRF | Sidan 2 hyacint! Och vad är juligare än en vacker, nyutslagen röd amaryllis? Odlingen av just hyacinter och amaryllis har ökat de senaste åren. 2016 odla- des det nästan 6 miljoner hyacinter i Sverige. Från början kommer hyacinten från sydvästra Asien och kom till Sverige på 1600Forts på sidan 3 Ekologisk produktion och konsumtion – en lägesbeskrivning Bransch Svensken – en stor konsument av eko… Att konsumtionen av ekologisk mat har gått som tåget de två senaste åren har väl undgått få i lantbrukssektorn. Mellan 2014-2016 ökade konsumtionen med 92 procent. Den ekologiska matens andel av den totala livsmedelskonsumtionen beräknas vara uppe i över 9 procent vid årets slut. Det är bland den högsta andelen i världen. …och en stor eko-producent Sverige har en relativt stor ekologisk produktion jämfört med övriga EU. 17 procent av vår jordbruksareal är ekologisk. Det är bara Österrike som har högre andel med 20 procent av arealen. De största produktionsgrenarna inom ekologisk produktion är lamm, nötkött, ägg och mjölk som alla har betydande andelar av den totala produktionen i Sverige. Det intressanta är dock att jämföra produktionsgrenens volym andelen med värdets andel. Här visar det sig att i samtliga grenar, utom lamm, är eko-produktionens värde på gårdsnivå hö1 2 gre än volymens andel. Det indikerar att de ekologiska producenterna får bättre betalt än konventionella producenter. Man har under senare år pratat om bristen av svenska ekologiska varor och behovet av en ökad omställning till ekologisk produktion. För att bönder ska ställa om till ekologisk produktion har LRFs analys varit att det krävs långsiktighet och lönsamhet. Långsiktighet i att man vet vilka regler och ersättningar som gäller. Här har förhandlingarna i EU om en ny ekologisk förordning varit ett orosmoment. Lönsamhet och långsamhet i affären dvs att man får ett bra pris för sina varor och att man vet att de volymer man planerar att producera, kommer att köpas när man väl ställt om till eko två-tre år senare. Det verkar som båda dessa krav är uppfyllda eftersom areal under omställning till eko ökade 2015 för första gången sedan 2010. Det indikerar att den ekologiska produktionen kommer att öka under de kommande två åren. Bönderna har Ekos andel av total Volym Ekos andel av totalt Värde Spannmål 4,5 % 8,3 % Trädgård inkl. potatis 6,4 % 12,3 % Övriga vegetabilier 2,8 % 9,8 % Mjölk 12,6 % 16,2 % Nötkött 19,0 % 20,2 % Griskött 1,8 % 4,0 % Fjäderfä (kyckling) 0,4 % 0,6 % Lammkött 21,9 % 21,9 % Ägg 14,5 % 23,5 % Summa Figur 1: Volym- och värdeandelar12,7% ekologisk produktion Källa: Jordbruksverket och Lantbruksekonomen med andra ord hörsammat marknadens signaler. På vissa områden som har haft en väldigt låg eko-andel som gris och fågel, har vi under de senaste åren sett stora produktionsökningar. Andra områden där eko-konsumtionen har ökat kraftigt, som frukt och grönt, ser vi en ökning i produktionen i Sverige, men också en kraftigt ökad import. Eko-konsumtionen håller i sig Ekoweb1 gör bedömningen att försäljningen av ekologiska livsmedel kommer att öka med två miljarder kronor i snitt per år över en tioårsperiod, från en försäljning på 21,5 miljarder kronor 2015 till 45,5 miljarder kronor 2025 räknat på dagens penningvärde. Det innebär en ekoandel på cirka 15 procent 2025, dvs en fördubbling av marknaden på tio år. Rabobank2 gör i sin rapport Organic is good for you! en liknande prognos av försäljningen. Deras bedömning för Sverige är att andelen ekologisk mat i förpackning (ej frukt, grönsaker och kött) jämfört med total livsmedelsförsäljning beräknas uppgå till mellan 10-14 procent. Rabobank gör vidare bedömningen att det inom vissa segment som t ex barnmat inom några år bara kommer att finnas ekologiska alternativ. Eva Rülf [email protected] Ekoweb är ett oberoende företag som bevakar eko-marknaden och tar fram statistik och nyheter på sin hemsida och tidning, Ekoweb.nu Rabobank är en holländsk bank som är tongivande inom jordbruksektorn Forts från sidan 2. talet. Först 300 år senare kom den att betraktas som en julblomma trots att den naturligt blommar bäst till våren. Amaryllisen har en stadig tillväxt och är nu uppe i uppskattningsvis 1,5 miljon blommor. Det var först på 1960-talet som amaryllisen kom att betraktas som en julblomma efter att Sydamerika börjat exportera lökar som är anpassade att drivas fram till den sydamerikanska sommaren, vilket blev lagom till den svenska julen. En annan blomma som förknippas så pass mycket med julen att den blivit uppkallad efter den är julstjärnan. Odlingen ligger på en jämn nivå över tid men har fått ett medialt genomslag de senaste åren, vilket kan komma att öka efterfrågan framåt. Sticklingarna kommer till sommaren och drivs sedan fram lagom till adventstider. Ursprungligen kommer julblomman från Mexico och enligt den aztekiska mytologin fick julstjärnan sin röda färg när en gudinna dog av brustet hjärta. Hennes blod droppade ner på julstjärnans blad och färgade dem röda. I 200 år har Julstjärnans Dag firats i USA och Europa den 12 december. Tulpaner har allt mer börjat förknippas med julen och har ökat med cirka 20 miljoner jämfört med förra året. I år odlas cirka 160 miljoner tulpaner i Sverige och den svenska säsongen har förlängts och sträcker sig nu från senhöst till påsk. Möjligen har tulpanens framfart i julgrupperna gjorts på azaleornas bekostnad då det är färre odlare som satsar på sorten. Hela 75 procent av de blommor vi köper till jul är svenskodlade. Maja Persson [email protected] Lovisa Forssell [email protected] Lantbrukskonjunkturen | LRF | Sidan 3 Tjänstefiering av de gröna näringarna I LRFs senaste omvärldsanalys som publiceras i december behandlas tjänstefiering och dess konsekvenser för det gröna näringslivet. Från varor till tjänster Det har under senare delen av 1900-talet, främst inom tillverkningsindustrin, skett en förskjutning från att fokusera på produkter till att tillhandahålla tjänster. Framväxten av tjänstesektorn hänger delvis samman med sysselsättningsminskningen inom den traditionella industriproduktionen, men även att tjänsteinnehållet i ekonomins samtliga sektorer ökat. Därför rymmer Figur 1 nedan något av en synvilla, ty många av de arbetstillfällen som numera går under benämningen tjänster är i realiteten intimt förknippade med industriell produktion och skapades i en tid då arbetsuppgifter dels flyttade ”från verkstadsgolv till kontor”, dels knoppades av till mindre tjänsteföretag. Begreppet tjänstefiering innebär att tjänster adderas till produkterna för att göra dem mer attraktiva. Tjänsteinnehållet kan sedan ökas till dess att man enbart handlar med tjänsterna. Varan övergår då från att vara den huvudsakliga intäktskällan till att bli en post av mindre betydelse för en affär. Drivkrafter Bakom tjänstefiering som trend finns framförallt två drivkrafter; globaliseringen och digitaliseringen. I takt med en ökad global konkurrens, med pressade vinstmarginaler på fysiska produkter som följd, har företagen fått allt svårare att differentiera sig på marknaden. Erbjudandet av tjänster har därför blivit det främsta sättet för företag att stärka sin marknadsposition. Tjänster har som regel även större vinstmarginal och är mer beroende av organisationens kunskap och därför är svårare att kopiera. Digitaliseringen, å sin sida, har skapat verktyg som underlättar kundinvolvering och därmed ger bättre förutsättningar för leverantören att känna sin kund och integrera resurser med varandra. Power by the hour En av de mer framgångsrika att anamma övergången från produktorienterad till en tjänsteorienterad affärsmodell är Rolls Royce som tillverkar och säljer tjänsten flygplansmotor. Redan på 60-talet introducerades termen ”power by the hour” inom flygindustrin, ett koncept som Rolls Royce ytterligare förädlade under 80-talet till att erbjuda flygbolag en fast timkostnad för en specifik dragkraft. Istället för att köpa en fysisk produkt, med underhållsansvar, betalar alltså kunden enbart för de flygtimmar som motorn används. Kunden betalar för den funktion han/hon efterfrågar i precis den omfattning som täcker de aktuella behovet. Lantbrukskonjunkturen. Denna konjunkturrapport ges ut av Lantbrukarnas Riksförbund och utkommer med några nummer per år tillsammans med Internationella Perspektiv. Den avser att ge en bred översikt av konjunkturutvecklingen och den ekonomiska utvecklingen inom lantbruket. Underlag hämtas från officiella publikationer. Figur 1: Andel (%) av de förvärvsarbetande. Även i det gröna näringslivet finns Tjänster och varor kombimånga exempel neras allt mer till totallöspå företag som tjänstefierar. ningar som kunden kan Det kan handla om att använda för att skapa värde. erbjuda pollinerings- och betestjänster för ökad biolo- När gränsen mellan varor och tjänster suddas ut blir gisk mångfald eller addera det allt svårare att skilja ut tjänsten ”öppet landskap” tjänstesektorn från övriga till det nötkött du säljer. sektorer i samhällsekonoMen det kan också vara att, som ett träförädlingsföretag min. Att tala om enskilda sektorers bidrag till samgjort, utveckla en webbahällsekonomin blir därför serad tjänst där kunden lätt missvisande, vilket vi samtidigt som hen ritar sitt nämnde i samband med nya stall kan ansöka om grafen ovan. bygglov. Allt för att möta Många menar även att kundens behov, vare sig det gränsen mellan företag och handlar om att spara tid, elkunder suddas i takt med ler bygga sin identitet som att kunderna involveras allt hållbar konsument. mer i värdeskapandet – s k Konsekvenser arbetande konsumenter. Tjänstelogiken får konMed tjänstelogiken blir sekvenser för hur företagavarumärkesbyggande en ren utformar sin prisstraviktig del för att förstärka tegi för sitt erbjudande till värderbjudanet till kund. kund. Företagare måste Varumärket blir en bäraockså aktivt inhämta mer re av alla de värden som kunskap om sina kunder företaget erbjuder. Det ger för att kunna tillämpa tjänsföretaget en tydligare marktelogiken. nadsposition men ökar Utvecklingen av inforsamtidigt risken att vara mationsteknologin innebär felpositionerad om marknanya/effektiva sätt att involden plötsligt svänger. vera kunden, vilket gör att tjänstelogikens perspektiv Rebecca Källström på värdeskapande blir mer rebecca.kä[email protected] applicerbart och betydelsen Christian Nordenskjöld därmed ökar. Christian.nordenskjö[email protected] Redaktör: Jan Lorentzson, [email protected] Grafisk produktion: LRF Organisationsservice Tryck: Partner Print, Stockholm 2016
© Copyright 2024