1. No category

Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2016
Socialnämnden genomför vartannat år en brukarundersökning inom Funktionshinderområdet. Tidigare undersökningar har genomförts på lite olika sätt. Senast, 2014,
genomfördes en enkät utifrån de olika insatserna inom LSS. För 2012 genomfördes en
gemensam för Individ- och familjeomsorgen (IFO) samt LSS-verksamheten. För år 2016
har Marks kommun deltagit i en nationell brukarundersökning med stöd av Sveriges
kommuner och landsting, SKL. Brukarundersökningen riktar sig till vuxna personer med
funktionsnedsättning inom boende och sysselsättning/daglig verksamhet enligt SoL och
LSS samt boendestöd enligt SoL. Syftet med undersökningen är att få fram jämförbara
mått på brukarupplevd kvalitet inom LSS och verksamheter för personer med psykisk
funktionsnedsättning. Måtten kan sedan användas för jämförelser mellan kommuner och
över tid. Resultat kommer att presenteras på kommun- och (där så är möjligt) enhets/verksamhetsnivå i kommun- och landstingsdatabasen Kolada i januari 2017.
Undersökningen genomfördes under september och oktober månad. Enkäterna
besvarades i ett webbaserat program som heter Pict-O-Stat där det är möjligt att få text,
tal och pictogrambilder via en så kallad ”surfplatta”. Det fanns utsedd personal som
besökte boendena och daglig verksamheter/sysselsättning och träffade varje brukare.
Personalen hade med sig ”surfplattan” och vid behov gav stöd att svara på enkäten om
brukaren så önskade. Några brukare fick en pappersenkät via brev. Detta gäller de
brukare som erhåller boendestöd och ovan nämnda stöd som ges utanför kommunens
egna verksamheter.
I vissa verksamheter finns brukare med både LSS och SoL beslut, då har verksamheten
placerats i den det finns flest beslut inom. Alla brukare som erhåller stöd inom de
enheter som ingår i undersökningen har räknats med/erbjudits en enkät. Enheterna är
dock medvetna om att vissa brukare inte har den kognitiva eller faktiska förmågan att
svara.
Denna sammanställning är av övergripande karaktär, uppdelad mellan Socialpsykiatri och
LSS. En fördjupad analys, per enhet och kön, kommer att genomföras när den nationella
statistiken publiceras.
Socialpsykiatri
Svarsfrekvens
Svarsfrekvens Socialpsykiatri
160
70%
140
60%
120
50%
100
40%
80
30%
60
40
20%
20
10%
0
Sysselsättning
Boende
Boendestöd
Totalt
Besvarade
9
19
25
53
Antal
17
30
90
137
53%
63%
28%
39%
Svarsfrekvens
0%
Tidigare år har socialpsykiatrins brukare antingen ingått i Funktionshinder eller i IFO
varför jämförande siffror är svårt att ta fram. Totalt för socialpsykiatrin var det
39 procent som besvarade enkäten. De brukare som har boendestöd, bor på externt
köpta boendeplatser samt individuell placerad sysselsättning har erbjudits en
pappersenkät med svarskuvert. Här kan man notera att de som erbjudits att svara
genom ”surfplatta” har en betydligt högre svarsfrekvens.
Bakgrund
Bakgrund Kön Socialpsykiatri
53 st
100%
28 st
53%
Kvinna
25 st
Könsfördelningen över hela
Socialpsykiatrins klientel är
inte framtaget.
47%
Man
Av de 53 personer som
valde att besvara enkäten,
var 53 % kvinnor
(28 kvinnor) och 47 % män
(25 män).
Totalt
Självbestämmande:
Får du bestämma om saker som är viktiga för dig
hemma/
i din sysselsättning?
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Ja
Ibland
Nej
Kvinna
71%
25%
4%
Man
90%
10%
0%
Totalt
81%
17%
2%
Totalt uppger 81 procent av de som svarat att de får vara med och bestämma vad som
är viktigt utifrån självbestämmande. Skillnaden mellan könen är dock stor, där kvinnor
upplever att de har mindre självbestämmande än männen. Svaren och innebörden av
könsskillnaden kommer att behöva analysers vidare.
Självbestämmande:
Får du den hjälp du vill ha hemma/i din
sysselsättning?
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Ja
Ibland
Nej
Kvinna
54%
33%
13%
Man
85%
15%
0%
Totalt
74%
21%
5%
Totalt uppger 74 procent av de som svarat att de får den hjälp de behöver. Även denna
fråga gällande självbestämmande är skillnaden stor mellan könen. Männen är generellt
mer nöjda än kvinnorna. Svaren och innebörden av könsskillnaden kommer att behöva
analysers vidare.
Bemötande:
Bryr sig personalen om dig?
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Ja
Ibland
Nej
Kvinna
75%
8%
17%
Man
95%
5%
0%
Totalt
85%
8%
7%
Totalt upplever 85 procent av de som svarat att personalen bryr sig om dem. Även här
finns viss könsskillnad och männen är generellt mer nöjda med bemötandet och upplever
att personalen visar omsorg om dem. En av de som svarat har kommenterat att denne
inte blivit bra bemött, utan önskar att personalen fick mer utbildning.
Bemötande:
Pratar personalen med dig så att du förstår vad de
menar?
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Alla
Några
Ingen
Kvinna
63%
33%
4%
Man
80%
20%
0%
Totalt
74%
25%
1%
Totalt upplever 74 procent av dem som svarat att personalen pratar med dem så att de
förstår. Åter igen är det skillnad mellan könen och verksamheten kan se att
kommunikation och bemötande hos personalen behöver utvecklas. Socialförvaltningen
ska sträva efter att öka på det goda bemötandet och kompetensutveckla personalen.
Kommunen har arbetat aktivt med just bemötande, tex genom den framtagna
Bemötandeguiden. Det är viktigt att kunna bemöta och samtala med personer som har
såväl språkliga som kognitiva svårigheter.
Trygghet:
Känner du dig trygg med personalen?
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Alla
Några
Ingen
Kvinna
42%
50%
8%
Man
80%
20%
0%
Totalt
62%
34%
4%
Totalt upplever 62 procent av de som svarat att de känner sig trygg med personalen.
Mindre än hälften av kvinnorna känner sig trygga med all personal och hälften känner sig
trygg med några av personalen. Några som svarat känner sig inte alls trygg med någon
av personalen. Svaren och innebörden av könsskillnaden kommer att behöva analysers
vidare för att säkerställa tryggheten för brukarna.
Trygghet:
Är du rädd för något hemma/på din sysselsättning?
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Aldrig
Ibland
Ofta
Kvinna
33%
54%
13%
Man
50%
50%
0%
Totalt
45%
49%
6%
Totalt uppger 45 procent av dem som svarat att de aldrig är rädda för något. Även här är
könsfördelningen olika. Analyser behöver göras på enhetsnivå, detta då över hälften av
de som svarat uppger att de ibland eller ofta är rädda i sitt hem eller på sin
sysselsättning. Det är viktigt att kartlägga otrygghetsskapande faktorer. Att ibland vara
rädd har några kommentterat med: ”Har svårt stå upp av värk” samt ”spindlar”.
Trivsel:
Trivs du hemma/på din sysselsättning?
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Ja
Ibland
Nej
Kvinna
61%
30%
9%
Man
90%
10%
0%
Totalt
75%
21%
4%
Totalt uppger 75 procent av de som svarat att de trivs i sitt hem eller på sin
sysselsättning. Skillnaden mellan könen är stor, männen trivs mer i sitt hem och på sin
sysselsättning än vad kvinnorna gör. Analyser behöver göras så att verksamheterna ökar
på trivseln inom de olika enheterna.
Sammanfattning:
Av de som valt att delta kan det utläsas skillnader i könsfördelningen, inom vissa
områden är skillnaderna stora. På samtliga frågor är det kvinnorna som svarat mindre
positiva till självbestämmande, bemötande, trygghet och trivsel. Här är det viktigt att
verksamheten gör djupare analyser på enhetsnivå för att försöka finna förklaringar till
könsskillnaden. Faktorer som behöver arbetas med är bland annat att öka på det goda
bemötandet, öka trivseln och kompetensutveckla personalen samt så är det viktigt att
kartlägga otrygghetsskapande faktorer.
I den pågående översynen av socialpsykiatrins verksamhet är det viktigt att väga i
resultatet av denna undersökning, speciellt gällande könsojämlikhet i de olika områdena.
Svarsfrekvensen skiljer sig åt mellan de olika enheterna och det blir viktigt att se över
formerna av undersökningsmetod i kommande brukarundersökningar. Här kan man
notera att de som erbjudits att svara genom ”surfplatta” har en betydligt högre
svarsfrekvens. Lägst svarsfrekvens har boendestödet, vilka endast fick pappersenkät
hemskickat med svarskuvert.
Sammanställningen av undersökning gällande Socialpsykiatrins verksamhet är av
övergripande karaktär. En fördjupad analys, per enheter och kön, kommer att
genomföras när den nationella statistiken publiceras.
LSS
Svarsfrekvens
Svarsfrekvens LSS
250
84%
82%
80%
78%
76%
74%
72%
70%
68%
200
150
100
50
0
Gruppbostad
Servicebostad
Daglig
verksamhet
Totalt
Besvarade
43
25
83
151
Antal
56
30
114
200
77%
83%
73%
76%
Svarsfrekvens
Den totala svarsfrekvensen för LSS blev 76 procent. 2012 var svarsfrekvensen
39 procent och för 2014 var svarsfrekvensen 31 procent. För 2014 ingick dock samtliga
insatser inom LSS, och om man hade flera insatser fick man svara en för varje insats. I
år genomfördes enkäten i stora delar genom att brukarna fick svara på enkäten via en
”surfplatta”. Värt att notera är att det blev en mycket högre svarsfrekvens genom detta.
Här kan man tex jämföra med att både år 2012 och 2014 besvarades 80 procent av
enkäten inte av brukaren själv utan av någon annan (anhörig, god man etc.).
Bakgrund
Bakgrund Kön LSS
150 st
100%
75 st
72 st
50%
48%
3 st
2%
Kvinna
Man
Annat
Totalt
Könsfördelningen är jämnt
fördelat. En person har helt
hoppat över frågan. Jämfört
med hur könsfördelningen
är totalt inom
verksamheterna stämmer
svarsfrekvens överens med
detta.
Självbestämmande:
Får du bestämma om saker som är viktiga för dig
hemma/
i din dagliga verksamhet?
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Ja
Ibland
Nej
Kvinna
67%
24%
9%
Man
68%
27%
5%
Procent
68%
25%
7%
Totalt anser 68 procent av de som svarat att de får bestämma om saker som är viktiga
och 25 procent tycker att de ibland får bestämma. Frågan om man får bestämma om
saker som är viktiga har i denna form av självbestämmande inte tidigare ställts, varför
inga jämförande tal finns. I ordinärt boende eller på en arbetsplats kan man inte alltid
bestämma över allt, dock är frågan värd att analyser mera utifrån de olika
verksamheterna.
Självbestämmande:
Får du den hjälp du vill ha hemma/i din dagliga
verksamhet?
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Ja
Ibland
Nej
Kvinna
79%
19%
2%
Man
79%
20%
1%
Procent
78%
19%
3%
Totalt är det 78 procent som uppger att de får den hjälp de behöver, för 2012 var siffran
56 procent. Enligt LSS-lagen ges insatser för att brukarna ska erhålla goda
levnadsvillkor. Dock kan socialförvaltningen inte alltid leva upp till brukarnas önskemål
om det faller utanför lagens intentioner. Överlag är brukarna nöjda, en person har
lämnat kommentaren: ” jag vill inte ha någon hjälp”.
Bemötande:
Bryr sig personalen om dig?
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Ja
Ibland
Nej
Kvinna
76%
19%
5%
Man
83%
14%
3%
Procent
79%
17%
4%
Totalt har 79 procent av de som svarat uppgett att personalen bryr sig om brukaren.
Frågan om personalen bryr sig om brukaren har i denna form av bemötande inte tidigare
ställts, varför inga jämförande tal finns. Det är fyra av fem som svarat ja på denna fråga,
värt att noter är att det är olika bland könen. Socialförvaltningen ska sträva efter att öka
på det goda bemötandet och kompetensutveckla personalen. Kommunen har arbetat
aktivt med just bemötande, tex genom den framtagna Bemötandeguiden. En person har
kommenterat med följande: ” jag bryr mig inte om personalen”.
Bemötande:
Pratar personalen med dig så att du förstår vad de
menar?
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Alla
Några
Ingen
Kvinna
64%
30%
6%
Man
83%
17%
0
Procent
73%
24%
3%
Totalt uppger 73 procent av de som svarat att personalen så att de kan förstå vad de
menar. Frågan om personalen pratar förståerligt har i denna form av bemötande inte
tidigare ställts, varför inga jämförande tal finns. Värt att notera är att det är fler kvinnor
som upplever att de inte förstår personalen. Svaren och innebörden av könsskillnaden
kommer att behöva analysers vidare.
Trygghet:
Känner du dig trygg med personalen?
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Alla
Några
Ingen
Kvinna
73%
23%
4%
Man
84%
14%
2%
Procent
79%
18%
3%
Totalt upplever 79 % av de som svarat att de känner sig trygga med alla i personalen.
Frågan om brukaren känner sig trygg med personalen har i denna form av bemötande
inte tidigare ställts, varför inga jämförande tal finns. Naturligtvis ska alla känna sig
trygga, här är kvinnorna mindre trygga vilket kan grunda sig i att fler kvinnor upplever
att de inte förstår vad personalen säger.
Trygghet:
Är du rädd för något hemma/i din dagliga
verksamhet?
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Aldrig
Ibland
Ofta
Kvinna
60%
36%
4%
Man
78%
18%
4%
Procent
69%
26%
5%
Totalt uppger 69 procent av de som svarat att de aldrig är rädda för något i sitt hem/på
sin dagliga verksamhet. Frågan om brukaren känner sig rädd för något har i denna form
av trygghet inte tidigare ställts, varför inga jämförande tal finns. Även här är
könsfördelningen olika och analyser behöver göras på enhetsnivå. Att ibland vara rädd på
sin dagliga verksamhet blir tydlig i de kommentrer som inkommit: ”trånga utrymmen är
jag rädd för” samt ”jag kan bli rädd när det kommer in otrevliga människor i affären ex
a-lagare”.
Trivsel:
Trivs du hemma/på din dagliga verksamhet?
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Ja
Ibland
Nej
Kvinna
81%
12%
7%
Man
82%
13%
5%
Procent
81%
12%
7%
Totalt är det 81 procent som trivs i sitt hem eller på sin dagliga verksamhet. Frågan om
brukaren trivs har i denna form av trivsel inte tidigare ställts, varför inga jämförande tal
finns. Några har lämnat kommentar kring frågan: ”ibland när det blir bråk grannen under
mig får hemska utbrott ibland då får jag oro i magen som en stor nervklump” samt
” ibland är vi för många”.
Sammanfattning:
Av de som valt att delta kan det utläsas skillnader i könsfördelningen. På flera frågor har
kvinnorna som svarat varit mindre nöjda, mindre trygga och mer rädda för något. Här är
det viktigt att verksamheten gör djupare analyser på enhetsnivå för att försöka finna
förklaringar till könsskillnaden. Viktigt att notera i svaren är att trots att en del upplever
att de inte är helt nöjda med bemötandet och inte är helt trygga så trivs över 80 procent
i sin bostad eller på sin dagliga verksamhet.
Tidigare undersökningar har genomförts med pappersenkäter som skickats ut och då har
svarsfrekvensen legat mellan 30-40 procent. Av dessa svar så har det endast varit
20 procent av brukarna själva som besvarat enkäten. I årets enkät är det bara brukarna
själva som besvarat enkäten. Slutsatsen man kan dra av detta är att undersökningsmetoden ger en ökad delaktighet i att få brukarnas egna upplevelser av sina insatser.
Sammanställningen av LSS-verksamhetens undersökning är av övergripande karaktär.
En fördjupad analys, per enheter och kön, kommer att genomföras när den nationella
statistiken publiceras.