1. No category

SCRIPTA ISLANDICA
ISLÄNDSKA SÄLLSKAPETS
ÅRSBOK 67/2016
REDIGERAD AV
LASSE MÅRTENSSON OCH VETURLIÐI ÓSKARSSON
under medverkan av
Pernille Hermann (Århus)
Else Mundal (Bergen)
Guðrún Nordal (Reykjavík)
Heimir Pálsson (Uppsala)
Henrik Williams (Uppsala)
UPPSALA, SWEDEN
Publicerad med stöd från Vetenskapsrådet.
© Författarna och Scripta Islandica 2016
ISSN 0582-3234
Sättning: Ord och sats Marco Bianchi
urn:nbn:se:uu:diva-307788
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-307788
Innehåll
Aðalheiður Guðmundsdóttir, Tales of Generations: A comparison
between some Icelandic and Geatish narrative motifs . . . . . . . . . . 5
Eldar Heide, The term leizla in Old Norse vision literature –
contrasting imported and indigenous genres? . . . . . . . . . . . . . . . . 37
Heimir Pálsson, DG 3 in memoriam . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65
Sveinn Yngvi Egilsson, Jónas Hallgrímssons inre och yttre natur . . 103
Úlfar Bragason, Jón Halldórsson of Stóruvellir and his reading
circle: Readings in the farming community in Iceland around
1870 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121
Recensioner
Judy Quinn, rev. of Eddukvæði, red. Jónas Kristjánsson & Vésteinn
Ólason . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135
Daniel Sävborg, rec. av Riddarasǫgur: The Translation of European
Court Culture in Medieval Scandinavia, utg. Karl G. Johansson
och Else Mundal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141
Heimir Pálsson, rec. av Þórunn Sigurðardóttir. Heiður og huggun:
Erfiljóð, harmljóð og huggunar­kvæði á 17. öld . . . . . . . . . . . . . . . 151
Veturliði Óskarsson, anm. av Jón Ólafsson úr Grunnavík: Ævi­
sögur yppar­legra merkismanna, utg. Guðrún Ása Grímsdóttir . . . 155
Isländska sällskapet
Agneta Ney & Marco Bianchi, Berättelse om verksamheten under
2015 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159
Författarna i denna årgång . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161
Jón Ólafsson úr Grunnavík: Ævisögur ypparlegra merkismanna, utg. av
Guðrún Ása Grímsdóttir. Reykjavík 2013: Góðvinir Grunnavíkur-Jóns.
xlviii + 330 s.
1700-talets Island har varit föremål för livaktig forskning det senaste
kvarts­seklet och både isländska och utländska forskare har ägnat sig åt
århundradets historia, litteratur och det isländska språkets utveckling.
Säll­skapet Góðvinir Grunnavíkur-Jóns upprättades av en grupp isländska
forskare i början av 1990-talet för att levandegöra den isländska filolo­gen
och lärdoms­mannen Jón Ólafssons (1705–1779) livsverk, slå vakt om
hans renommé som vetenskapsman samt publicera hans viktigaste verk.
Säll­skapet har arrangerat symposier om Jón Ólafsson och hans arbeten och
i egen regi gett ut några av hans verk. Flera av sällskapets leda­möter har
skrivit om Jón Ólafsson i isländska och utländska tidskrifter, samt redi­
gerat brev och andra verk som har getts ut i textkritiska utgåvor. Boken
som presenteras i denna anmälan är det senaste arbetet som säll­skapet
har gett ut, Jón Ólafssons Ævisögur ypparlegra merkismanna, ’Ypper­liga
heders­mäns biografier’, redigerad av historikern och handskriftsforskaren
Guðrún Ása Grímsdóttir, professor vid Stofnun Árna Magnússonar í
íslenskum fræðum i Reykjavik.
Lärdomsmannen och prästsonen Jón Ólafsson föddes i Grunnavík
på västra Island. 1726 flyttade han till Köpenhamn, där han tillbringade
största delen av sitt liv. Där arbetade han som skrivare och bibliotekarie
för hand­skrifts­samlaren Árni Magnússon, professor i dansk forn­kunskap,
och efter dennes död 1730 för det mesta som stipendiat vid den stora
hand­skrifts­samling som professorn lämnade efter sig. Samlingen finns
idag bevarad i Stofnun Árna Magnússonar i Reykjavik och i syster­insti­
tutet vid Köpenhamns universitet.
Den aktuella utgåvan innehåller ett antal personhistoriska uppsatser om
fram­stående lärda män på Island som Jón Ólafsson kände till personligen
från sin uppväxt och genom kontakter och korrespondens med dessa efter
flytten till Köpenhamn. Utgåvan innehåller även diverse självbiografiska
texter av Jón Ólafssons hand.
Texterna återges här med normaliserad ortografi, vilket underlättar
läs­ningen, och med rikliga textkritiska och historiska förklaringar i fot­
noterna. Utgåvan inleds med en utförlig inledning som beskriver texterna
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-310204
156
Recensioner
och de personer som de handlar om och den är försedd med ett för läsaren
mycket nyttigt register.
Bokens första texter är Jón Ólafssons biografi över sin läromästare
profe­ssor Árni Magnússons (1663–1730). Den föreligger i två olika och
text­mässigt obesläktade versioner, den äldre från 1738 och den yngre från
1758–1759, vilka sammantaget utgör 84 sidor. Den äldsta är skriven på
danska och den yngre på isländska. Utgivaren lägger till en egen isländsk
över­sättning av Jón Ólafssons danska text, vilket underlättar mycket för
den läsare som föredrar modern isländska framför Ólafssons något svåra
och krävande 1700-talstext på danska. Efter dessa två biografier följer
en kort uppsats om professorns bror, häradshövding (sýslumaður) Jón
Magnús­son (1662–1738), även den på isländska.
De tre texter som därefter följer handlar om lärda män i den så
kallade Vídalín-släkten på västra delen av norra Island under 1600- och
1700-talen. Den första är en översikt över släkten, ”Um þá lærðu Vída­
lína” (’Om lärda män i Vídalínsläkten’) som efterföljs av en längre upp­
sats om professor Árni Magnússons nära vän och kollega, lagman Páll
Vída­lín (1667–1727), som Jón Ólafsson växte upp hos från ung ålder till
dess att han begav sig till Köpenhamn, samt texten från ett utkast till sam­
ma uppsats. Alla dessa är skrivna på isländska.
Utgåvans sjunde text är en biografi över en av Islands mäktigaste män
i början av 1700-talet, lagman Oddur Sigurðsson (1681–1741), först
Oddurs egen levnadsteckning på danska i Jón Ólafsson avskrift, som är
den enda text i denna utgåva som inte är författad av Jón Ólafsson själv,
och sedan Jóns fortsättning på biografin, skriven på isländska.
Efter dessa sju längre biografiska uppsatser följer Jón Ólafssons utkast
till en planerad biografi på isländska av hans vän, landshövding Skúli
Magnús­son (1711–1794). I en direkt anslutning trycks en kort men vass
satir om danska handelsmän, ”Ævintýrið um skrímslið Mannætu” (’Även­
tyret om monstret Kannibal’). Denna text, som författaren dedicerar till
lands­hövdingen, är visserligen inte en biografi, men såväl dedikationen
till Skúli Magnússon som det faktum att texten har skrivits samtidigt som
ett av kapitlen i Árni Magnússons yngre biografi, gör den väl ägnad att tas
med i denna utgåva. Denna text är på isländska.
Den sista långa texten i Guðrún Ása Grímsdóttirs utgåva är Jón Ólafs­
sons egen självbiografi, skriven på danska och här tryckt till­sammans
med utgivarens översättning på isländska. I anslutning finns en för­teck­
ning över Jón Ólafssons samlade verk, skriven av honom själv, till över­
vägande del på latin med inslag av danska, i allt nästan etthundra sidor.
Jón Ólafsson úr Grunnavík
157
Sist i boken återfinns strödda anteckningar, återfunna bland Jón Ólafs­sons
efterlämnade papper, som berör honom själv och hans dotter Ragn­heiður,
som föddes medan han vistades på Island i 1740-talet.
De flesta av de längre texterna har getts ut under 1800-talet och förra
hälften av 1900-talet, men utgåvorna är idag både föråldrade och i många
fall för hårt redigerade. Det är angeläget för alla som intresserar sig för Is­
lands historia under 1600- och 1700-talen att i och med denna väl genom­
förda utgåva få dessa texter samlade på ett ställe, med introduktion och
för­klaringar. Utgåvan är av stort värde för 1700-talsforskare, både idé­
historiker, litteraturhistoriker och språkvetare och texterna ger både in­
blick i Jón Ólafssons arbete och en bild av ett antal personligheter vid
denna tid som var viktiga för landets historia under 1700-talet.
Veturliði Óskarsson
Institutionen för nordiska språk
Uppsala universitet
[email protected]