1. No category

Piteå-Tidningen · Lördag 15 december 2012
Motsatsförhållande mellan
stad och landsbygd
STORKOMMUNFRÅGAN
Lars Landberg, Piteå,
fortsätter blicka bakåt
i historien kring hur
de fyra Piteå-kommunerna blev en storkommun. Tidigare
avsnitt har varit införda
16/11, 24/11, 1 och 8
december
År 1939 inkoroprerades Klubbgärdets och Strömsborgs områden,
tidigare tillhörande Piteå landskommun, med Piteå stad som ersättning erlade staden 15 000 kronor under åtta år.
FOTO: M ARIA JOHANSSON
Det är inte att förundra sig över, att
destyrandeikommuner,somgränsar till varandra, också i många fall
ser olika på problem, som har att
göramedgrannkommunen.Varoch
en arbetar för sin del. Så har även
varit fallet i förhållandet mellan
Piteå stad och landskommunerna
närmast staden. Störst interkommunalamotsättningarhardockvarit mellan staden och modersocknen, alltså Piteå landskommun.
Jag skall här något beröra tänkbara orsaker. Piteå stad gränsar på
landsidan helt mot Piteå landskommun. Befolkningssiffran i respektive kommun är 1965 8 456,
respektive 14 283 invånare.
rent allmänt kan man säga, att ett
visst motsatsförhållande har rått
mellan stad och landsbygd. Detta kanske kan ledas tillbaka till vissa rättigheter, bland annat handel,
som staden hade. Där har funnits
synen på staden som en ”finare”
kommuntyp än socknen. Jag använder perfektformen för att påvisa, att detta håller på att suddas ut.
Men sådana uttryck som ”bondvischan”, ”bonddjävul” med flera är
inte bara slanguttryck, en viss undermening finns där. Även i Piteåområdet torde samma förhållande
ha rått.
I detta sammanhang är det rätt
intressant att konstatera att indelningssakkunniga rätt mycket
sysslade med frågan om enhetlig
kommuntyp och faktiskt föreslår
utredning i frågan. Den ligger också för närvarande i detta skede.
EftersammanställningfrånPiteå
stad inkorporerades år 1939 Klubbgärdets och Strömsborgs områden, tillhörande Piteå landskommun. Som ersättning erlade staden
15 000 kronor under åtta år. Motivet var bland annat att landskommuneninteinomrimligtidskulleha
förutsättningar att ordna brandväsendet och vatten- och avloppsförhållandena i dessa tätbebyggda
områden.
UnDer krigstiDen saknades för-
utsättningar för expansiva åtgärder i kommunerna. Men den efterföljande fredsperioden har från
spirande samhällsutveckling ökat
till kolossal frammarsch på kommunala områden. Detta har också
fört med sig ett nytt regiontänkande, där de verksamma kommunalmännen sökte att nå största möjliga
framgång för den egna kommunen.
Detta är ett slags egoism, som inte
allt för mycket kan läggas dem till
last. Därigenom uppstår tyvärr
konflikter. Sådana har under senare år berört många kommunala
verksamhetsgrenar i Piteå stad och
angränsande delar av Piteå landskommun som bland annat:
1. Vatten- och avloppsfrågor;
gemensamma vattenverk, vattentorn, reningsverk och ledningar, eller skilda för staden och landskommunen?
2. Brand- och ambulansväsende; gemensam station eller sådana
påflerarelativtnärliggandeställen?
Duger en brandbil med stegvagn el-
DITT & DATT 33
TUMMEN UPP
ler måste en till inköpas?
3.Brofråga: en utbyggnad av befintligbroiBergsvikenellernybyggnad längre söderut över Pitsundet?
4.Skolväsende;envissdecentralisering av de gymnasiala skolformerna eller alla på samma område?
5.Polisförbund:hurskallkostnaderna fördelas? Vem minns fel?
6.Läkarstationer; Öjebyn, en
sju-läkarstation och övriga ingen?
En omskriven feltydning!
7.Kommunindelningsförändring: en kommun runt nedre delen
av Pite älvs mynning och en jordoch skogsbrukskommun?
8.Hamnar; behöver vi en oljehamn och skall den även bli uthamn?
9.Sporthallar:stoppasvårsporthall om grannkommunen bygger
sin?
Ja, striDsfrågor har dykt upp då
och då. Här har gällt för en inklämd
men expanderande stad att kämpa
sig fram och för en stor landskommun att behålla greppet.
Även övriga kommuner har någongångvaritmedistriden.Därhar
också funnits olika uppfattningar, till exempel: hur skall väg- och
brofrågor lösas; var skall provinsialläkarna finnas; vem bör ha ambulanser och så vidare?
Men som tidigare beskrivits har
samhällets strukturomvandling
framtvingat nödvändigheten av en
ny syn på kommunindelningar. Av
denna orsak sammankallades representanter för Piteå-regionens
kommuner till ett sammanträde
i Öjebyn den 4 juli 1958. Detta var
alltså drygt ett år före tillkallandet
av tidigare nämnda indelningssakkunniga.
... för Elisabeth
och Andres Lindström, Långträsk för ett fantastiskt stöd under Kristina
Frölners sjukdom och bortgång. Ni är de mest hjärtevärma , empatiska och hjälpsamma personer som finns.
Vill minnas er med stor glädje
resten av mitt liv.
Jörgen i Danmark
... för alla fantastiska tidningsbud som, oavsett väder, alltid
utför sitt jobb.
Kristina
... för alla barn och respektive
som gillade julklappen-show
på westernfarmen och gjorde
en så trevlig och positiv kväll
av det. Ni är guld värda, kom
ihåg det.
ToE
... för Kjell och Margareta
Jonsson och Mats och Viveka
Pettersson. Jag är så glad att ni
finns och kom ihåg att ni är viktiga människor. Önskar många
trevliga och roliga möten framöver.
Farmarn
... för undersköterskan Elaine
Marklund på Mogården. Din
omsorg och ditt stora engagemang för de äldre på boendet
gör livet lite gladare och lättare
för oss alla. Du är en stjärna i
vintermörkret!
Tacksamma anhöriga
... för alla er på olika företag
som tar emot praoelever från
skolan. Det är inte alla som tar
emot praoelever. Därför är det
guld värt för de elever som vill
se hur det är att vara i ett visst
företag / bransch innan de ska
välja till vidare studier efter
högstadiet.
Förälder
BARN-KRySSET 50
n Lösningen vill vi ha senast den 24 december under
adress ”Barnkrysset 50”, Piteå-Tidningen, Box 193, 941 24
Piteå. De tre först öppnade rätta lösningarna belönas med
50 kronor vardera.
VINNARE 48
n Pengar: ELIN och IDA LINDBERG, Vandrarstigen 13, 941
53 Piteå, 7 år, DAVID KARLSSON, Granatgatan 8, 942 36
Älvsbyn 10 år, DAVID BERGSTEDT, Färjtorpsvägen 39, 943
33 Öjebyn, 11 år.
Namn....................................................................................................................Ålder........................................................
Adress ....................................................................................................................................................................... ............
Postadress ...........................................................................................................................................................................