Den viktiga rörelsen
Rapport 2016ht02147 i Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete, förskollärarprogrammet 15 hp Den viktiga rörelsen Pedagogers tankar och arbetssätt med rörelse i förskolan Malin Svahn Handledare: Jörgen Mattlar Examinator: Ann-Sofie Lönngren Förord Genom att åtta fantastiska förskollärare ställde upp att medverka i varsin intervju och svara på frågor om rörelse har jag kunnat genomföra denna studie. Jag vill tacka er för att ni tog er tid att medverka och bidra med era uppfattningar om rörelse. Jag vill även tacka er för att ni visade mig runt på era förskolor och era utomhusgårdar. 2 3 Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare arbetar med rörelse och deras uppfattningar om rörelse. Syftet är även att undersöka vad de använder för rörelsematerial i rörelseaktiviteterna. Jag har valt att använda ett bekvämlighetsurval när jag har intervjuat förskolelärare om dessa frågor. Metoden jag har använt är en strukturerad intervju med förutbestämda frågor. Undersökningen visade på att förskollärarna var väldigt eniga i de flesta av svaren. Förskollärarnas uppfattning om rörelsebegreppets betydelse är att rörelsen är viktig och ju mer barnen rör på sig desto friskare är de. Deras uppfattning är att grovmotoriken är viktig för barnens utveckling och utomhusvistelsen ger barnen utlopp för deras rörelsebehov. Förskollärarna använder mycket av naturens material och utomhusgården eftersom inomhus är det trångt och möblerat. Inomhus får barnen en gång i veckan tillgång till att leka friare lekar i rörelserummet som förskollärarna är glada över att de har tillgång till. Förskollärarna är överens om vad som påverkar deras arbete med rörelse. Pedagogerna menar att väder, hur miljön inomhus är utformad och att personalen har den kunskap som behövs påverkar vilka rörelseaktiviteter som kan utföras och var. Nyckelord: rörelse, miljö, natur, uppfattning, förskola 4 Innehållsförteckning INLEDNING..................................................................................................................................6 BAKGRUND..................................................................................................................................7 VADSÄGERSTYRDOKUMENTET?.................................................................................................................7 SOCIALSTYRELSENSSYNPUNKTER................................................................................................................7 TIDIGAREFORSKNING...............................................................................................................................7 SAMMANFATTNINGAVTIDIGAREFORSKNING..............................................................................................11 SYFTE.........................................................................................................................................11 FRÅGESTÄLLNINGAR...............................................................................................................................11 TEORI.........................................................................................................................................11 METOD.......................................................................................................................................12 STRUKTURERADINTERVJU.......................................................................................................................12 URVAL OCH GENOMFÖRANDE.............................................................................................12 DATAINSAMLING.....................................................................................................................13 ETISKA ÖVERVÄGANDEN......................................................................................................13 RESULTAT OCH ANALYS........................................................................................................14 FÅUTLOPPFÖRSITTRÖRELSEBEHOV..........................................................................................................14 RÖRELSERUMMET..................................................................................................................................14 MINIRÖRIS...........................................................................................................................................15 ALLASKAKUNNADELTA..........................................................................................................................16 VIKTIGTMEDUTOMHUSVISTELSEN............................................................................................................16 BARNENSVILJA......................................................................................................................................17 VARIERANDEGÅRDOCHMATERIAL............................................................................................................17 SKOGENSUTBUD...................................................................................................................................18 LIKAMATERIALÖVERALLT........................................................................................................................18 LOCKAPÅETTLUSTFYLLTSÄTT..................................................................................................................19 FRISKAFÖRSKOLOR................................................................................................................................20 AKTIVPERSONAL....................................................................................................................................21 VIKTIGTATTRÖRAPÅSIG........................................................................................................................21 TEKNIKENSPLATSIFÖRSKOLAN.................................................................................................................22 EVENTUELLASVÅRIGHETER......................................................................................................................22 SAMMANFATTNING................................................................................................................................23 DISKUSSION OCH SLUTSATS.................................................................................................24 REFERENSER............................................................................................................................27 BILAGOR....................................................................................................................................29 INTERVJUFRÅGOR...................................................................................................................................29 INFORMATIONTILLFÖRSKOLLÄRARE..........................................................................................................30 5 Inledning Jag har alltid tyckt om att röra mig och använda min kropp och genom det utforska världen. Dock blev det allt mer stillasittande ju äldre man blev. Jag har inte tidigare funderat över hur viktigt det är med rörelse och vad det kan innebära om man är mindre aktiv. Utan en reflektion har uppkommit på senare dagar och intresset för att lära mig mer om ämnet. Därför har jag valt att undersöka hur pedagoger tänker kring rörelse och hur de uppfattar att de arbetar med rörelse tillsammans med barnen. Vilka faktorer spelar in när förskollärarna planerar och utformar verksamheten är något jag vill veta mer om. Erfarenheten jag har av rörelse är att jag som liten gick på Friskis och Svettis med min mor, gymnastiken och showdansen som jag hade en gång i veckan. Rörelsen betydelse och effekterna som blir om barnen inte rör på sig diskuteras mer och mer i media. Rörelsen är viktig för barnen eftersom de rör sig hela tiden och utforskar världen genom sin kropp. De behöver kunna lita på sin kropp och sin motorik för att kunna ta till sig nya kunskaper. 6 Bakgrund I detta avsnitt beskrivs vad styrdokumentet och socialstyrelsen säger om rörelse i förskolan. Sedan beskrivs tidigare forskning inom ämnet rörelse och hälsa. Jag tänker inte ta upp allt vad forskarna har kommit fram till utan försöka begränsa det till de frågeställningar som jag berör nedan. Vad säger styrdokumentet? Enligt förskolans läroplan ska förskolan erbjuda en trygg miljö och erbjuda en variation av aktiviteter där de utforskar omvärlden med alla sina sinnen. Det står även att barnen ska ges en variation av planerade aktiviteter både i planerad miljö men även i naturmiljö. Mål som förskolan ska sträva efter är att varje barn ska utveckla sin motorik, sin kroppsuppfattning och skapa en förståelse samt tar hand om sin hälsa (rev, 2010, s. 6–10). Socialstyrelsens synpunkter Socialstyrelsen tar upp vikten av rörelse och understryker att förskolan ska uppmuntra barnen att röra på sig på ett lekfullt sätt och öva upp deras rytmik. De menar att barn måste genom leken få upptäcka, pröva och träna upp sin kropps förmåga för att känna sig trygg i och kunna använda den. De fortsätter med att barn behöver få använda sin kropp både i inomhus och utomhusmiljö samt varierande miljöer (1993, s. 35). Socialstyrelsen säger att förskolan ska erbjuda naturliga och meningsfulla aktiviteter där barnen kan utforska med hjälp av sin kropp och genom rörelse (1993, s. 41). Det behövs en miljövariation på förskolan så att barnen kan delta i olika aktiviteter samt möter de olika miljöerna. Det behövs en god planering av utrymmen, material och inredning för att kunna tillfredsställa barnens behov och ge utrymme för olika aktiviteter att ta plats både utom och inomhus. Lokalerna ska vara lättorienterade och de ska gå att anpassa efter barnens olika behov så som funktionsnedsättning, vila och barngruppens storlek (1993, s. 77). Tidigare forskning Pagels och Raustorps definition av rörelse är all fysisk aktivitet som utförs av skelettet och musklerna där det sker en ökning av ämnesomsättningen (2013, s. 511). Pagels och Raustorp beskriver hur viktig rörelse är eftersom en god fysisk hälsa motverkar många världssjukdomar. Med världssjukdomar menar författarna sjukdomar som uppkommer av fysisk ohälsa och som finns över hela världen. De fortsätter med att beskriva vikten av att aktivera barnen fysiskt redan i förskolan (2013, s. 510). Pagels och Raustorp beskriver även att forskare inom det medicinska 7 området har kommit fram till att det är viktigt att börja tidigt med att röra på sig för att kunna förebygga sjukdomar. Eftersom barn i de yngsta åldrarna vistas mycket på förskolan kan pedagogerna påverka den miljö barnen vistas i och hur aktiva de är menar de (2013, s. 511). Författarna till artikeln fortsätter att lek och rörelse är motorn när det gäller barnens livslånga lärande och utveckling (2013, s. 511). Wikland beskriver också den stora betydelsen av barn rör sig samt forskningens positiva resultat av att barn dagligen deltar i rörelseaktiviteter (2015, s. 2). Som Pagels och Raustorps tar upp hur viktiga rörelseaktiviteter är, där ämnesomsättningen ökar och ger en positiv påverkan på vår hälsa (2013, s. 511). Bland annat minskar risk för hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck och diabetes typ2 beskriver Wikland (2015, s. 2). Detta beskriver även Danielsson m.fl. att mer utomhusvistelse gör att vi mår bättre och är mindre sjuka (2001, s. 21). Något som Huitfeldt m.fl. även talar om, att forskning visar på en ökning av fetma och idag är det större risk för hjärtinfarkt på grund av att barn alltmer sitter stilla (1998, s. 13). Hur mycket barnen rör sig påverkar även deras aptit, vidare vilka näringsämnen de får i sig och om de riskerar att bli överviktiga. Med mer rörelse och fysisk aktivitet i förskolan löper barnen mindre risk för övervikt, får i sig de nödvändiga näringsämnena och ökar sannolikheten för ett friskare vuxenliv (Wikland, 2015, s. 3). Som författarna ovan och socialstyrelsen skriver menar även Wikland att barn behöver röra på sig för sin vidare utveckling. Genom att pröva med kroppen får de en positiv självuppfattning och genom att röra sig ökar möjligheten att utforska omvärlden och tillägna sig fler erfarenheter (2015, s. 2). Barn utvecklar en kroppsmedvetenhet genom att tillägna sig grundrörelserna så som att gå, springa och hoppa (Danielsson m.fl. 2001, s. 19). Wikland fortsätter beskriva att barnen behöver balansera, stödja, åla, krypa, rulla, gå, springa, hoppa, klättra, hänga och kasta/fånga för att det ska bli en god motorisk utveckling. Det är när barnen är små som skelettet byggs upp och som lägger grunden för vad skelettet klarar av när de blir vuxna, menar Wikland (2015, s. 2). Barnen som känner sig trygga i sin kropp har oftast ett bättre självförtroende än de barn som har svårt med grovmotoriken menar Danielsson m.fl. (2001, s. 19). Danielsson m.fl menar att det är miljön som påverkar hur mycket barn lär och vilka situationer de utsätts för som ger dem nya erfarenheter. Barnen måste få möta rörelse i olika aktiviteter och miljöer för att komma vidare (2001, s. 14). Det är genom sinnena barnen skapar sig en uppfattning om världen och därför är sensomotoriken så otroligt viktig för barn i förskoleåldern (2001, s. 14). Wikland beskriver vikten av utomhus vistelsen då smittorisken minskar eftersom luftutrymmet blir vidare och barnen aktiveras fysiskt hela tiden (2015, s. 5). I utomhusmiljö 8 finns inga regler som beskriver rätt eller fel utan alla barnen kan röra sig fritt och alla barn kan känna att dem lyckas (2001, s. 21). Det finns även material i naturen att tillgå för pedagogerna och ger pedagogerna mer frihet att hitta aktiviteter och utmaningar som passar alla åldrar (2001, s. 21). Precis som författare ovan har tagit upp förklarar även Danielsson m.fl. att utomhusmiljön är viktig för motoriken men även för att barnen håller sig friskare om de är ute mycket (2001, s. 21). Naturmiljön på förskolan ger barnen större möjligheter för barnen att fritt fantisera att en bänk är en bro att balansera över och några stenar kan man leka inte nudda mark med (Wikland, 2015, s. 5). Wikland menar att barnen behöver en variation av inom och utomhusvistelse båda med fysiska aktiviteter där barnen utvecklas och minskar risken för fetma (2015, s. 4,5). Danielsson m.fl. tar också upp förskole gårdens miljö, att den ska vara variationsrik och erbjuda jord, luft, vatten och eld under alla årstider för att ge barnen en bra relation till dessa element (2001, s. 36). De menar att barnen måste få pröva alla elementen under de olika årstiderna för att skapa en djupare förståelse men även för att ge de erfarenheter till vuxenlivet. Barnen ska kunna röra sig och känna på olika naturmaterial när de är ute på förskole gården (2001, s. 36). Faskunger skriver att mycket hänger på förskolans utomhusmiljö och hur gårdarna är planerade, har de skogsmiljö där barnen kan gömma sig och finns det någon kulle att springa på? Han menar att barnen är mest aktiva utomhus då de har en större yta att vara på och har tillåtelse att springa och vara högljudda (Statens folkhälsoinstitut, 2008, s. 22). Mellberg beskriver att det är viktigt med planeringen av miljön och ett rum välutrustat för rörelse kan vara en tillgång men att miljön inomhus på förskolan kan vara tillräcklig. Det är bara fantasin som sätter stopp, även gården på förskolan har mycket att ge menar hon (1993, s. 112). Nordlund m.fl. beskriver att barn måste först lära sig med hjälp av kroppen för att sedan kunna lära sig med huvudet. De förklarar att Bruner, Piaget och Vygotsky har hävdat att barnens lärande börjar med deras händer, att de får ta i och röra vid (2004, s. 15). Författarna fortsätter barn idag drabbas oftare av övervikt och sjukdomar på grund av ohälsa samt mycket stilla sittande (Nordlund m.fl. 2004, s. 17). För att lära behöver barn behålla sin rörelseglädje och genom den upptäcka sin kropp detta gör barnen genom att leka och röra på sig (2004, s. 22). Nordlund m.fl. menar att rörelse är ett verktyg för de motoriskt hämmade barnen att förstå sin omvärld (2004, s. 26). Precis som Wikland (2015, s. 4,5) beskriver tar Nordlund m.fl. upp hur viktig miljön är för barnen och att det måste vara pedagogisk utformad och erbjuda olika sorters aktiviteter (2004, s. 37). 9 Barn behöver rörelse för att deras kropp ska fungera naturligt i alla situationer de möter i vardagen samt skapar rörelse situationer utav glädje menar Jagtoien m.fl. (2002, s. 7). De fortsätter beskriva att kroppen är ett grundverktyg för all inlärning som vi tar åt oss. De fortsätter kroppen är en organisk helhet och genom det förstår vi och tar åt oss information och kunskap (2002, s. 18). De tar även upp begreppet tyst kunskap det vi inte riktigt kan sätta fingret på vad det är, att vi inte alltid kan peka på vad vi lär oss genom rörelse men vi vet att det är viktigt för vår kropp och vår inlärning (Jagtoien m.fl. 2002, s. 18). Författarna fortsätter beskriva vikten av lekens betydelse för rörelse och rörelsens betydelse för leken. De menar att det är viktigt att kunna röra sig i olika miljöer och i olika leksituationer och för att kunna göra det behöver miljön erbjuda detta både inom och utomhus någon som Wikland (2015, s. 4,5) och Nordlund m.fl. (2004, s. 37) även tar upp. Jagtoien m.fl. lyfter något forskare ovan också talar om att barnen behöver röra sig med olika material i olika miljöer samt få chans att använda hela sin kropp för att skapa nya erfarenheter (2002, s. 206). Även Holle beskriver vikten att kunna använda sin kropps färdigheter i olika miljöer och med olika material (1987, s. 149). Grindberg och Jagtoien menar att barn behöver möjlighet att röra sig i olika miljöer för att kunna känna sig trygg i sin kropp och kunna använda det på olika sätt. De barn som är osäkra med sin motorik har större risk att bli uteslutna av kamrater eftersom en god motorik är en inträdesbiljett till fler antal lekar menar Grindberg och Jagtoien (2000, s. 16). Dessen menar även att barnen behöver ha tillgång till olika miljöer där de kan röra sig eftersom människokroppen är byggd för rörelse och kunna använda rörelserna i olika sammanhang (1993, s. 6). Dessen fortsätter att både hos barn och vuxna blir vi glada när vi lyckas med våra rörelser. När vi rör oss tillsammans skapar vi en gemenskap och delar glädjen detta skapar trygghet menar Dessen (1993, s. 67). Barnen förstår sig självt och sin omvärld genom de sinnesrelaterade erfarenheter som finns och skapas i kroppen. Rörelsen för barnen gör att de kan visa vad de menar på ett tydligare sätt för sina kamrater genom kroppsrörelser (Jagtoien m.fl. 2002, s. 22). Mellberg tar upp att vi pedagoger behövs som stöd i barnens rörelseutveckling när barnet erfar omvärlden. Dock ska vi inte hämma deras fantasi med våra inmatade regler utan vara öppna för att barnen använder materialet på nya sätt (1993, s. 40). Hon menar att vi behöver släppa vår kontroll ibland och låta barnens fantasi få leva fritt för att skapa lärande rörelseaktiviteter (1993, s. 40). 10 Sammanfattning av tidigare forskning Forskarna är väldigt eniga om att barn i dag är mindre aktiva, mer stilla sittande och sjukdomar som uppkommer på grund av fysisk ohälsa blir allt vanligare samt fler barn drabbas. Forskarna menar att förskollärarna ta mer ansvar för rörelse och behöver se till att barnen är mer aktiva på förskolan eftersom barnen spenderar längre dagar där. Forskarna är också väldigt överens om att rörelse är viktig för barnen både för deras vardag men även för kommande erfarenheter i livet och för deras vidare utveckling. Detta tycker jag är intressant och därför vill jag utifrån denna forskning och dess resultat undersöka om detta verkligen stämmer och hur förskollärare uppfattar rörelse begreppet, hur de förhåller sig till och arbetar med rörelse på förskolan. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur förskollärarna arbetar med rörelse och hälsa i förskolans verksamhet. Hur uppfattar förskollärarna begreppet rörelse och vad innebär det för dem? Syftet är även att se hur förskollärarna arbetar med rörelseaktiviteterna på förskolan och vilket material de använder, samt hur resultatet av undersökningen relaterar till den tidigare forskningen. Frågeställningar Hur uppfattar förskollärare rörelse begreppet angående barn? Vilka typer av aktiviteter uppfattar förskollärarna att de använder som rörelseaktiviteter? Vilka faktorer i förskoleverksamheten påverkar förskollärarnas arbete med rörelse på förskolan? Hur relaterar resultaten av undersökningen till den tidigare forskningen på området? Teori I denna studie utgår jag från tidigare forsknings definition av begreppet rörelse. Forskarnas definition av rörelse är de vardagliga rörelserna och all fysisk aktivitet som utförs av skelettet och som ökar ämnesomsättningen beskriver Pagels och Raustorp (2013, s. 511). Rörelsen beskriver de som en stor del av barnens lärande och en stor del av att hålla sig frisk och fri från 11 sjukdomar (2013, s. 510). De menar även att rörelsen är motorn i barnens livslånga lärande (2013, s. 511). Metod Strukturerad intervju I denna undersökning har jag valt att använda intervjuer som metod då det gav mig möjligheten att få utförligare svar på de frågor jag använt mig av. Johansson och Svedner beskriver olika former av intervjuer den strukturerade och kvalitativa är två huvudformer av intervjuer menar de (1998, s. 41). Enligt författarna har den strukturerade intervjun förutbestämda frågor (1998, s. 42) och det är den jag har valt att använda. De beskriver vidare att den strukturerade intervjumetoden ger större möjlighet för öppna svar även om några av frågorna har bestämda svar (1998, s. 42). Johansson och Svedner beskriver att det oftast räcker med att föra anteckningar under intervjun (1998, s. 43), jag har ändå valt att spela in dem för att inte missa viktiga detaljer samt kunna lyssna på intervjuerna igen. Jag har även tänkt att ställa öppna och lätta frågor för att jag ska få djupa och ärliga svar. Frågorna delade jag in i tre olika områden inomhus, utomhus och faktorer för att sedan kunna strukturera frågor utifrån områdena för att kunna besvara min frågeställning. Jag hade redan klara frågor till de olika områdena men beroende på vad de intervjuade svarade omformulerade jag dem under intervjun. Medan jag formulerade frågor försökte jag få förskollärare att ställa upp på mina intervjuer och den var till en början svårt men tillslut fick jag ihop åtta personer. Jag började med att ställa frågor om verksamheten inomhus och utomhus för att värma upp den jag intervjuade sedan ställde jag mer personliga frågor. Detta gjorde jag för att jag skulle få så utförliga svar som möjligt. Urval och genomförande De förskollärare jag har valt att intervjua har blivit utvalda ur ett s.k. bekvämlighetsurval, eftersom det var svårt att få tag i förskollärare som hade tid och ville ställa upp. Samt att det var ont om tid att samla in underlag på. Det var tänkt att förskollärare från tre olika förskolor skulle bli intervjuade för att få en bredare syn. Då många tackade nej till att ställa upp valde jag helt enkelt att använda de förskollärare som tackade ja oavsett vilken förskola de arbetar på. Att använda förskollärare från tre olika sorters förskolor har alltså inte gått att genomföra. Jag tycker i detta fall det inte spelar stor roll eftersom det inte var tänkt att jämföra dessa. Utan det 12 viktigaste var att få ihop tillräckligt många förskollärare att intervjua för att kunna få ihop ett resultat. Tillslut var det åtta förskollärare som medverkade i varsin intervju. Eftersom jag har haft begränsad tid till denna studie valde jag att mejla så många förskolor som möjligt för att jag skulle öka mina chanser att få ihop tillräckligt med personer att intervjua på kortast tid. Jag valde att mejla förskolor i närområdet för att jag inte skulle spilla tid på att åka långa vägar för att göra en intervju. I mejlet skrev jag vilket ämne min studie rör och varför jag ville intervjua samt deras rättigheter. Jag fick tag på förskollärare i den kommun jag bor i och grannkommunen. När jag tillsammans med förskollärarna kommit fram till en tid för intervjun har jag åkt till förskolan för att förskollärarna inte skulle behöva lämna förskolan. Jag fick på så sätt även se utformningen av lokalerna och förskole gårdarna. Innan jag startade inspelningen talade jag om att jag skulle göra det och i vilket syfte jag gjorde det. På en del förskolor har en förskollärare beskrivit hur det ser ut på hela förskolan medan på de andra har förskollärarna förklarat helheten av förskolan men mer ingående hur de gjort på sin avdelning. Datainsamling Insamlingen av information har skett genom att jag har intervjuat förskollärare. Vid intervjutillfället har den intervjuade blivit inspelad för att lättare kunna hantera materialet i efterhand. Efter varje intervju har den blivit transkriberad för lättare hantering och gett en överblick om det behöver kompletteras med ytterligare information. Varje intervju har i stort sätt blivit transkriberade med undantag för upprepning av korta fraser och liknande. Transkriberingen av materialet skulle även underlätta vid bearbetningen av resultatet. Etiska överväganden Det är viktigt att vara medveten om den etiska delen menar Bell (2006, s. 61). Hur man behandlar den information som intervjuare man tar del av. Även att man informerar de personer jag tänkt intervjua om deras rättigheter, vad informationen kommer användas till och att de när som helst kan avbryta en intervju eller hoppa över en fråga. Detta är en viktig del när man gör en studie som denna med intervjuer både för den person som intervjuar (jag) och de som blir intervjuade (förskollärarna) säkerhet fortsätter hon (Bell, 2006, s. 61). Det är även viktigt enligt Bell att veta för- och nackdelar med intervjuer, de ger djupare information och man kan strukturera följdfrågor för att förtydliga svaren. Men de tar även mycket tid och i en kort studie som denna har man endast tid med få intervjuer (Bell, 2006, s. 190). 13 I denna studie har jag i förväg informerat den som ska intervjuas vad intervjun är till för och ska användas till. Jag har även frågat om jag får spela in för att lättare kunna hantera materialet och vilka som kommer att ha tillgång till intervjun. Som i detta fall är jag och eventuellt lärare. Jag har även förklarat att de kommer att vara konfidentiella alltså jag har information om de jag har intervjuat men gett mitt löfte att personerna inte kommer kunna identifieras eller förskolorna dem arbetar på. Detta lyfter Bell som viktiga etiska överväganden (2006, s. 201). Resultat och analys I detta avsnitt kommer jag att redovisa resultat av intervjuerna jag har gjort och samtidigt analysera resultatet. För att läsaren lättare ska kunna följa med i texten har jag valt att kalla förskollärarna för förskollärare 1–8. Detta för att läsaren ska förstå vilken förskollärare som har svarat vad. Avslutningsvis kommer jag att sammanfatta resultatet och koppla det till tidigare forskning. Få utlopp för sitt rörelsebehov I bearbetningen av empiri kan man se att förskollärarna är överens om att ett rörelserum underlättar i planering av rörelseaktiviteter och ger barnen mer utrymme att röra sig friare. Det är också överens om att det ofta är trånga utrymmen på avdelning samt att det inte fungerar att barnen lever ut sitt rörelsebehov på avdelningarna. Rörelserummet Sex stycken förskollärarna beskriver att de har ett rörelserum på förskolan och beskriver de ungefär på detta sätt, varje avdelning använder sig av rörelserummet en gång i veckan. Där kan man bygga hinderbanor, leka livligare lekar, ha barn yoga och aktivera barnen med friare rörelselekar. Det finns gott om material som man kan variera mellan och anordna olika sorters rörelseaktiviteter. Mellberg beskriver att det är en tillgång att ha ett välutrustat rum för rörelse (1993, s. 112). Så här beskriver förskollärare 1 rörelserummet: Vi har haft ett rörelserum där vi har rörelse och musik med ribbstolar och utrymme att springa när det inte funnit annat material framme. Men vi tog bort det för att det inbjöd barnen till högljudda lekar även om en vuxen fanns där. Det är inte bra om alla ska orka med en hel dag. Det är fortfarande ett rörelserum men med mer styrda rörelselekar. En av förskollärarna som inte har ett rörelserum beläget på förskolan skiljer sig från resten av förskolorna och beskriver det så här istället. 14 Vi har inget rörelserum här på förskolan men vi försöker skapa något liknande. Vi försöker ha rum med flera funktioner. När de barn som sover har sovit klart blir det rummet tomt och då kan vi erbjuda dans, rörelse och lekar där. Förskollärare 6 som arbetar på en förskola med rörelserum beskriver skiljer sig från resten med rörelserum eftersom de erbjuder något som de andra inte gör. Vi erbjuder alla barnen kläder när de har aktiviteter i rörelserummet. Det är för att dem ska känna sig trygga med att alla har likadana kläder på sig. Men de måste inte använda dem utan de får ha sina egna om dem vill. Men vi vill att barnen använder av och påklädningen för att öva upp motoriken. Förskollärare 2 var den andra som inte har ett rörelserum beläget på förskolan skiljer sig från de med rörelserum men även från förskollärare 6, förskollärare 2 beskrev det så här. De äldsta barnen, de mellan fyra och fem år får ta en promenad till en gymnastiksal som ligger tio minuters promenad här ifrån. Dit går dem en gång i veckan. Tre åringarna erbjuds barn yoga och de yngsta hänvisar vi till att röra på sig ute på gården. Alla åtta förskollärare var eniga om att rörelseaktiviteterna skulle ske i dessa rörelserum eller utomhus eftersom inomhus miljön är möblerad och trång. Ett utdrag ur förskollärare 5 intervju lyder Avdelningarna är möblerade med bord och stolar samt hyllor för material. Så ser de ut på alla avdelningar och det är inget vi flyttar på. Utan barnen får springa av sig utomhus. Miniröris Hälften av förskolorna använder sig av miniröris och betonar ett detta är ett bra hjälpmedel för att sätta barnen i rörelse. Förskollärare 4 är den enda som beskriver miniröris närmare. Jag använder Friskis och Svettis gympa eftersom jag ledde det för många år sedan så jag har det konceptet när jag har rörelse med barnen. Då är det rörelsestunder med genomtänkta aktiviteter ungefär en halvtimme. En samlingslek, grundrörelserna, lugnt tempo och lite uppåt tempo, avslappning och sedan någon lek. Fyra förskollärare av dem som använde sig av miniröris varvade att utföra aktiviteten inomhus och utomhus men hade aktiviteten för det mesta inomhus men förskollärare 3 och 4 skiljer sig från de andra då eftersom de försöker så ofta som det går att utföra aktiviteten utomhus. Vi är utomhus så länge vädret tillåter. Vi går in när det kommer snö och slask. Det är roligare att vara ute för då kan alla barnen delta. 15 Förskollärare 8 skilde sig från de andra när det gällde rörelsematerialet Frågar barnen efter redskapen så tar vi fram dem. De andra förskolorna delade på rörelsematerialet och barnen fick en dag i veckan att använda det på och de erbjöd inte detta material vid något annat tillfälle. Alla ska kunna delta Alla förskollärare var enade om att alla barn skulle få en chans att kunna delta i rörelseaktiviteterna. Wikland menar att utomhusmiljön ger barnen en chans att pröva och känna att dem lyckas och genom detta kan alla vara med (2001, s. 14). Alla förklarade att man måste anpassa rörelseaktiviteterna så att alla barnen kan vara med oberoende på ålder och eventuella hinder. Förskollärare 8 beskrev detta kort och tydligt Alla ska klara av att vara med och det är viktigt att ha i bakhuvudet när man planerar aktiviteterna. Viktigt med utomhusvistelsen Alla förskollärare i denna studie är väldigt enade om att det är viktigt att barnen får komma ut och röra på sig. Wikland utomhusvistelsen vikt och som genererar friskare barn och barnen aktiveras fysiskt hela tiden (2015, s. 5). I utomhusmiljö finns inga regler som beskriver rätt eller fel utan alla barnen kan röra sig fritt och alla barn kan känna att dem lyckas (2001, s. 21). förskollärarna är enade om att det är viktigt med en gård som är varierande, en kuperad gård med kullar, stenar träd som erbjuder olika sorters aktiviteter och lekar. Samt att barnen få möta olika typer av material så som sandlåda, klätterställning, bandyklubbor, cyklar m.m. Även Wikland (2015, s. 4–5) och Faskunger (Statens folkhälsoinstitut, 208, s. 22) beskriver att barnen måste få röra sig i varierade miljöer och vikten av en varierande utomhusmiljö. Danielsson m.fl. menar att barnen måste röra sig i olika miljöer inom olika aktiviteter för att komma vidare. Utomhus gården ska erbjuda olika material där barnen kan utöka sina erfarenheter (2001, s. 14, 36). Fem av förskolorna har beskrivit att de är ute minst två gånger per dag och de tre andra förklarade att dem går ut minst en gång om dagen. En av de fem förskolorna som är ute minst två gånger om dagen tänker på ett sätt som skiljer sig från de andra fyra. Förskollärare 3 förklarar Förutom någon dag då det är riktigt dåligt väder stannar vi inne med de allra yngsta barnen eller det uppstår en situation att det inte finns möjlighet att gå ut. Att vi ser att barnen inte vinner något på att de är ute. 16 Förskollärare 4 och 8 har öppning och stängning ute och liknande arbetssätt när det gäller detta. Vi tar emot ute vid halv åtta varje morgon utom torsdagar då vi har vi sångsamling. Vi är oftast ute hela förmiddagarna eller halva, vi delar upp barnen då vi har ganska stor barngrupp. Minst två till tre timmar på förmiddagen alltid. Det kommer i november och december då det är kolsvart vid tre då stänger vi inne. Men vi går fortfarande ut en stund¨. Från klockan halv åtta tar vi emot barnen utomhus varje dag eftersom vi vill att barnen ska vara ute och röra på sig. Vi stänger även ute på eftermiddagarna. Vi öppnar och stänger ute året om då det inte är jättedåligt väder, då är vi inne. Barnens vilja Sju av de intervjuade förskollärarna har liknande regler gällande om barnen får bestämma i fall de vill vara inomhus eller gå ut. Förskollärare 1 förklarar tydligt att det har att göra med personalen. Förskollärare 6 beskriver hur de försöker möta barnens vilja. På eftermiddagen brukar vi dela upp barnen i två grupper och barnen brukar få bestämma om de vill vara inne eller om det vill gå ut och leka. Men vi försöker påverka så att det inte alltid är samma barn genom att locka de barn som inte lika ofta vill gå ut. Detta arbetssätt att barnen själva får vara med och påverka om de vill vara inne eller om de vill gå ut skiljer sig från resterande förskollärare. Varierande gård och material Alla förskollärarna har varit mycket nöjda med rörelsematerialet som finns på deras förskola och de har beskrivit att det finns mycket att variera mellan. De beskriver att det finns mycket rörelsematerial både inomhus och mycket material att använda ute. Danielsson m.fl. beskriver att miljön och vilka situationer barnen utsätts för påverkar hur mycket barnen erfar och de måste utsättas för olika miljöer och aktiviteter för att komma vidare (2001, s. 14). Sex förskollärare förklarar att deras gårdar är varierande, finns kuperad mark och de är eniga att på gårdarna finns material som uppmuntrar barnen till rörelse. I intervjuerna kan man se att förskollärarna är överens om att de har bra förutsättningar med gården som är variations rik och har mycket material som utmanar barnen och sätter dem i rörelse. Tre stycken förskolor har två olika gårdar ena gården anpassad till de yngre och den andra till dem äldre för att barnen ska lyckas klara av de utmaningar som erbjuds. Förskollärare 4 skiljer sig från de andra förskollärarna med sin oro för den stora gården 17 Vi har en stor gård och det finns många ställen att gömma sig och det tycker jag inte att man ska kunna. Man ska vara snälla mot varandra. Denna oro har ingen annan av de intervjuade beskrivit utan det är något som hon är ensam om. Sju stycken förskolor har mycket växtlighet på sin gård träd, gräs någon hade ett skogsparti medan förskollärare 1 inte hade någon växtlighet alls. Skogens utbud Sju av förskollärarna beskriver att de går en gång per vecka med varje avdelning till skogen. Oftast är avdelningarna uppdelade i två grupper för att personalen ska kunna hantera barnen lättare. Eftersom risken att något händer ökar måste personalen ha extra koll därför delar vi upp barnen i mindre grupper. Detta förklarar förskollärare 7. Förskollärare 5 förklarar att de en gång per vecka går på utflykt men att de inte alltid går till skogen utan de besöker olika platser. Detta skiljer sig från de andra förskolorna som enligt förskollärarna den dagen endast går till skogen. Förskollärare 2 skiljer sig också från de andra eftersom de använder sig av en s.k. mulleverksamhet. De går till sin egna lilla skog. Vi har olika skogsplatser som vi går till. De yngsta för att de ska få träna på att kunna gå själva. De går upp för en liten backe och sedan ner för en backe sedan är de framme. De äldre tar en liten buss tur och där tar den en promenad på fem minuter så är de i skogen. Lika material överallt Socialstyrelsen påpekar att barnen ska få chans att röra sig både inomhus såväl utomhus och miljön där måste vara variation på (1993, s. 35, 77). Sex av förskollärarna förklarar att de kan bygga hinderbana till barnen både inomhus och ute på gården med bland annat balans bänkar/ stenar, hopprep, koner, tjockmatta och rockringar. Detta beskriver Wikland (2015, s. 4–5) och Nordlund m.fl. (2004, s. 37), erbjud barnen samma material både ute och inne så att barnen kan röra sig i varierade miljöer. Två av förskollärarna använder inte formuleringen hinderbana men förklarar ändå något som påminner om hinderbana dock använder dem endast detta material inomhus. Förskollärare 1 är den enda personen som har beskrivit att de använder en sorts tärning i rörelseaktiviteter. Den visar olika rörelser om barnen får göra tillsammans med kamraterna och oftast kan dem göra detta till musik. Denna pedagog använde sig även av yoga kort, de användes framförallt som avslappning när barnen var i rörelserummet men även under samlingarna när barnen hade svårt att sitta stilla. 18 Förskollärare 2 menar att dem använder mycket av skogens material och det som finns att tillgå i naturen och det material som finns på förskolans gård. Detta tar Wikland fasta på, naturens material ger pedagogerna större frihet att finna aktiviteter för alla åldrar menar hon (2001, s. 21). Som tidigare har beskrivits använder fyra förskolor miniröris Då är det rörelsestunder med genomtänkta aktiviteter ungefär en halvtimme. En samlingslek, grundrörelserna, lugnt tempo och lite uppåt tempo, avslappning och sedan någon lek. Det är också tidigare förklarat att av dem som använder miniröris är det endast två av dem som använder detta material både inomhus och utomhus. De förskolorna som har rörelserum använder sig mycket av det material som finns där så som tjockmatta, balansbänk, bollar och ärtpåsar. Förskollärare 8 förklarar att de använder material som ingen av de andra intervjuade tagit upp Vi har en fallskärm och sjalar som barnen kan använda istället för ärtpåsar. Eftersom sjalar inne faller lika snabbt och är då lättare att fånga när man kastar dem upp i luften. Vi har också en studsmatta inomhus som vi kan ta fram. Locka på ett lustfyllt sätt Förskollärarna i studien tänker lika när det gäller att erbjuda barnen rörelseaktiviteter på ett roligt och lustfyllt sätt. Att man skapar ett intresse och en vilja att delta i rörelseaktiviteter. De beskriver även på liknande sätt att dem erbjuder barnen rörelselekar för att utmana barnen på en nivå de klarar av samt att barnen tycker att det är roligt. Nordlund m.fl. beskriver att personalen behöver bibehålla barnens glädje för rörelse genom att erbjuda rörelseaktiviteter på ett lustfyllt sätt (2004, s. 22). Tre förskollärare har många likheter i deras arbetssätt gällande rörelse. Dem menar att det är viktigt att vara medveten om vad rörelsen gör och vad det ger barnen. Att dem vet att rörelse är bra för de barn som har koncentrationssvårigheter eller har svårt att sitta still. Förskollärare 1, 2, 3 och 7 tycker det är viktigt att se varje barns behov och planera rörelseaktiviteter utifrån detta. Har vi inte rörelse på planeringen den dagen. Får vi ha fler rörelselekar i samlingen och så. Så det finns alltid med någon gång under dagen. Man ser på barnen om det är dags att de behöver röra på sig. Då får vi stimulera deras rörelsebehov. 19 Man vet vilka barn som behöver röra mer på sig som kanske har koncentrationssvårigheter. Man kanske planerar att dessa barn får vara ute lite längre och röra på sig än andra barn. Man får planera utifrån just nu har vi denna grupp och vad har de för behov. Jag skulle säga att barnen får röra på sig så mycket som de behöver. Att dem ska bli utmanade. Även i samlingen när vi märker att barnen har svårt att sitta still lyfter vi upp och är medvetna om rörelse och kan låta barnen röra på sig för att sedan återgå till samlingen. Vi tänker nog ganska medvetet om att rörelse är viktigt. Medvetna om att de inte klarar av att sitta stilla en hel dag utan behöver få röra på sig. Friska förskolor Enligt förskollärarna på alla de åtta förskolorna som jag besökte så var barnen ofta friska och avdelningarna hade hög barntäthet. Danielsson m.fl. beskriver att utomhusmiljön är en stor del i att hålla sig frisk (2001, s. 21). Huitfeldt menar att barn idag inte rör på sig utan alltmer sitter stilla och blir oftare sjuka (1998, s. 13). Men enligt dessa förskollärarna är deras barn och personal mycket aktiva och har en god hälsa, förskollärarna var väldigt överens om detta. Alla förskollärare är även nöjda med att de har hög barntäthet. Alla var även eniga om att om något barn var hemma var det för att denne var ledig/ bortrest. Förskollärarna som blev intervjuade i denna studie hade liknande angående varför barnen var friska och det är för att de är mycket utomhus, besöker naturen och rör på sina kroppar. En av förskollärarna förklarade detta djupare, att på hennes förskola gäller detta även de yngre åldrarna även om de vara snoriga var de närvarande och deltog i aktiviteterna. Förskollärare 5 och 8 förklarade också barnens hälsa djupare men förklarade istället under vilka tider barnen mest var sjuka. Men deras svar skiljde sig något även om de tog upp samma ämne. Oftast är alla barnen här, det kan vara i februari barnen är som mest sjuka. Vi har väldigt friska barn om det inte går någon magsjukeepidemi eller något sånt. Förskollärare 5 förklarade även att de brukar dela upp barnen i halvgrupper och att detta kunde bidra i att barnen oftare är friska än sjuka. En av pedagogerna förklarade att de brukar dela upp barnen och att ena gruppen är ute medan den andra är inne och att det kunde påverka att det var mer friska. Wikland beskriver den viktiga utomhusvistelsen och att det genererar friska barn (2015, s. 5). Förskollärarna har samma syn som Wikland på varför barnen håller sig friskare. 20 Aktiv personal Då förskollärarna fick frågan om hur det såg ut hos personalen gav förskollärarna ett enhälligt svar, att även personalen höll sig friska. Personalen är väldigt aktiva och rör mycket på sig tillsammans med barnen var också ett enhälligt svar. Viktigt att röra på sig Förskollärarnas uppfattningar om vad rörelse betyder varierade en del även om dem i det stora hela var eniga. Alla förskollärare har svarat att rörelse är något viktigt för dem. Den viktiga rörelsen beskrivs även av Socialstyrelsen (1993, s. 35), Pagel och Raustorp (2013, d. 510). Pagels och Raustorp beskriver att förskollärarnas har en stor påverkan på hur mycket barnen rör på sig (2013, s. 511) och detta handlar ju om att personalen är medveten som förskollärarna har tagit upp. Tre förskollärare var eniga i sin uppfattning av rörelse begreppet, det är ett stort och mångtydigt begrepp. Jagtoien m.fl. beskriver detta som tyst kunskap (2002, s. 18). Det har med många saker att göra. Bland annat att röra sin kropp, vara medveten om hur man kan använda sin kropp och kunna lita på den. Även att kunna grundrörelserna och viktigt med den spontana rörelsen. Forskarna Danielsson m.fl. menar att barnen utvecklar deras kroppsmedvetenhet genom att tillägna sig grundrörelserna. De manar också att utomhusvistelsen är viktig för motoriken (2001, s. 19, 21). Fyra förskollärare är av samma åsikt om rörelse, att de är viktigt med grovmotoriken och att den hjälper barnen i sin vidare utveckling. Förskollärare 1, 2, 3, 4 och 8 har även svarat denna gällande rörelse som skiljer sig från de andra och sinsemellan. Förskollärare ett skiljer rörelsen från gymnastiken och uppfattar rörelsen kopplat till lek, dans och rytmik. Förskollärare 2 uppfattar att rörelsen är naturlig och något som man hela tiden kan bygga vidare på. Rörelse handlar även om lugn och ro, inte alltid om att springa och hoppa förklarar förskollärare 3. Förskollärare 4 svar skiljer sig markant från de andra då hon förklarar att hennes uppfattning är att rörelse genererar god utveckling i framtiden för andra saker så som att läsa skriva och koncentrera sig. Förskollärare 8 förklaring lyder. Vi brukar säga att när man sätter i gång kroppen sätter man i gång knoppen och det är rörelse för mig. Denna förklaring beskriver också Nordlund m.fl. barn måste först lära sig med kroppen för att sedan kunna använda huvudet (2004, s. 15). Man kan se att alla förskollärares uppfattning överensstämmer med varandra, rörelse för dem betyder att man ska kunna röra sin kropp utan begränsningar. Barnen ska kunna lita på sin kropp och inte begränsas för att man inte lärt sig. 21 Förskollärare 8 svar skiljer något från de andra då hon betonar att hennes uppfattning av rörelse är även att känna glädje att röra på sig och att träna bort reflexrörelserna. När man går igenom deras svar angående deras uppfattning kan man också se att alla förskollärare la mycket vikt vid att barnen ska få chansen att röra på sig i olika miljöer och underlag. Att barnen får klättra, krypa, rulla, hoppa över och under för att öva upp sin kropp så att barnen känner sig trygga i den. Att barnen kan lita på sin egen förmåga att de kan och kommer att lyckas oavsett vilken miljö de vistas i. Att rörelsen är viktig för barnens vidare utveckling och att de behöver röra på sig varje dag var alla förskollärare eniga om. Det kan man tydligt se i de svaren som förskollärarna har gett. Teknikens plats i förskolan Sex stycken av förskollärarna i denna studie svarar att de inte använder tekniken så mycket vid rörelseaktiviteter. Utan man kan se att dem använder lärplattor så som ipads för att dokumentera men inte i rörelseaktiviteterna mer än kanske lyssna på musik. Detta är något som förskollärarna var väldigt eniga om i deras svar. Förskollärare 3 och 4 skiljde sig markant från de andra förskollärarna då de har en kub på förskolan som de använder mycket i rörelseaktiviteterna bland annat för att spela upp babblarna. Babblarna spelas i kuben så att barnen kan härma deras rörelser till babblarnas sånger. Denna kub var något som bara fanns på dessa förskolor eftersom de är väldigt dyra och tar mycket plats. Förskollärare 4 skiljer sig från förskollärare 3 då de även har en projektor som används flitigt genom att spela upp bland annat dansfilmer för barnen och visa yogaställningar. Dock betonar förskollärare 1 att de har en tanke om att använda mer teknik i rörelseaktiviteter även om de inte använder det i dagens läge. Det har varit en tanke att vi ska använda projektor och sådana saker. Vi har inte kommit in på det så mycket. Vi har inte funnit så många program eller appar vi kan använda utan det är väl om man spelar musik. Men vi har lite sådana planer. Eventuella svårigheter Ingen av de åtta förskollärare som har intervjuats i denna studie har någon erfarenhet av att arbeta med barn som har någon funktionsnedsättning. På ett professionellt sätt försökte de ändå förklara hur arbetslaget/förskolan tänker när de gäller hur man får barn med någon form av funktionshinder delaktiga i rörelseaktiviteterna. Förskollärarna som intervjuades har inte mycket som skiljer dem åt i dessa svar utan de har svarat på liknande sätt. De arbetar genom att anpassa efter varje individ och behov. Det kan vara barn som inte har någon 22 funktionsnedsättning men har särskilda behov som man behöver räkna med när man planerar rörelseaktiviteterna. Två av förskollärarna har erfarenhet av barn som inte behärskar alla rörelser i grovmotoriken alltså barn som är sent utvecklade inom den motoriska biten. Förskollärare 3 förklarade deras arbetssätt nedan, efter kommer förskollärare 4 förklarning hur deras arbetssätt ser ut. Det skiljer sig något från förskollärare 3 även om vissa delar stämmer överens. Vi har några barn som är försent utvecklade i sin grovmotorik. Vi turas då om att arbeta mycket med det här barnet och använder en lära gå vagn. Vi uppmuntrar mycket och bjuder in barnet. Man får samarbeta och bedöma vart barnet ligger och arbeta utifrån det. Hitta en strategi och utvärdera, hur det går och hur vi ska utmana vidare. Barnet är sent motoriskt utvecklad och har alltid varit. Att barnet får träna på det som barnet är sugen på att lära sig. För barnet blir arg och frustrerad när barnet inte kan det som jämnåriga kan. Vi uppmuntrar, peppar och är mycket med barnet. Att vara på en nivå som barnet längtar efter, eftersom barnet stärker sin självkänsla genom det. Sammanfattning Det jag har kommit fram till utifrån resultatet är att förskollärarna är eniga om mycket även om dem förklarar det på något skilda sätt. Alla förskollärare är enhälliga om att rörelsen är viktig för barnens utveckling och att det är viktigt med en medveten personal. Förskollärarnas uppfattning av rörelse begreppet är att man dagligen arbetar med rörelsen för att ge barnen samma chans till en god motorisk utveckling. Deras uppfattning av rörelse är att den är viktig. Förskollärarna beskriver även deras uppfattning av rörelse begreppet med de spontana rörelserna och att begreppet är mångtydigt. Det är svårt att ge en precis förklaring på vad rörelse innebär menar de. Förskollärarna är enhälliga när de beskriver deras uppfattning av vilka aktiviteter de använder för rörelse. De beskriver att barnen på deras förskolor är väldigt friska och de menar att barnen är det på grund av mycket utomhusvistelse. Förskolornas miljöer är utformade på liknande sätt, det finns samma material att tillgå inomhus som utomhus. En förskollärare beskriver dock deras brist på växtlighet. En annan förskollärare beskrev att de använder sig av mycket av det som skogen erbjuder. Gårdarna har god variation och är utmanande något som alla förskollärare är överens om. Gårdarna är kuperade, det finns mycket varierande material att tillgå och det finns utrymme för barnens olika rörelsebehov. Sju av dessa förskolor har tillgång till ett rörelserum den åttonde försöker skapa något liknande genom att använda samma rum till flera aktiviteter. 23 Annars hänvisar dessa förskollärare till utomhusgården som i dessa fall är varierande, utmanande och lockande. De intervjuade förklarar deras uppfattning om vilka faktorer som påverkar deras arbete med rörelse på ungefärliga sätt. Förskollärarna är eniga om att inomhus miljön i viss mån är ett hinder för rörelse men att de då har rörelserummet där barnen får röra sig friare och har rörelseaktiviteterna. Jag kan se att tekniken inte används så mycket i sex av dessa förskolor mer än till att dokumentera. Dock är det en av dem som beskriver att dem haft viljan att använda det mer men inte riktigt kommit igång med det. Två av dem använder det utöver dokumentation och använder det så mycket som de kan i rörelseaktiviteterna för att locka barnens intresse. De använder bl.a. en kub där barnen får möta babblarna och göra rörelser tillsammans med dem. Mycket av det förskollärarna har beskrivit om deras uppfattningar om rörelse överensstämmer inte med det forskarna menar utan förskollärarna i denna studie har en annan bild. Det forskarna och förskollärarna är överens om är att rörelse är en viktig del av barnens vardag, både de spontana rörelserna och de styrda rörelserna i aktiviteter. Samt att barnen ska få en chans att röra sig så mycket som möjligt på förskolan och i olika miljöer. Diskussion och slutsats Efter att jag har läst på om tidigare forskning om rörelse och dess påverkan hos barn och intervjuat förskollärare kan jag se att rörelsen är viktig både för barn och vuxna. De lägger stor vikt vid att använda sig av gårdarna på förskolan och att vara utomhus. Genom intervjuerna kan jag se att förskollärarna är medvetna om vad för material som behövs för att utmana barnen inom rörelse och skapa situationer så att alla barn får sitt rörelsebehov tillgodosett. Jag kan se att förskollärarna använder sig av rörelserum eftersom dessa ger större yta att röra sig fritt på och ger utrymme för fler rörelsematerial. Jag blev positivt överraskad över hur stor materialtillgång dessa förskolor har och att liknande material finns både inomhus och utomhus. Förskollärarna använde sig av skogen de tillgångar som skogen har att erbjuda och det tycker jag är positiv då det ger barnen erfarenhet av naturen och friskluft som de mår bra av. Rörelserummet ger förskollärarna och barnen möjlighet till rörelseaktiviteter inomhus eftersom det inte kan ske på avdelningar då dem oftast är mycket möblerade med bord och stolar. Det är även tungt och tidskrävande att flytta möblemangen flera gånger per dag. 24 Forskarna menade att barn är mer stilla sittande idag än förr, enligt dessa intervjuer av förskollärare stämmer inte detta eftersom barnen ofta är ute och rör på sig. Även personalen har beskrivits som aktiv och delaktig i rörelseaktiviteter med barnen. Det finns lite forskning som jag kunnat hitta om hur tekniken tar en större plats i barns vardag. Dock tycker jag detta är en viktig del och frågade hur mycket tekniken används på dessa förskolor. Jag blev överraskad över resultatet att den oftast används för att dokumentera. Även om det var en förskollärare som har viljan att använda det mer och två som använde det flitigt i rörelseaktiviteterna. Jag tror att det handlar om bristande kunskap hos personalen. En av förskollärarna beskrev att hennes uppfattning om rörelse är att om man sätter i gång kroppen sätter man sedan i gång knoppen var en tydlig beskrivning av att rörelse en stor del i att ge barnen en god utveckling. Syftet med denna studie var att se förskollärarnas uppfattning av rörelse, vilket material de använder till rörelseaktiviteterna och vad som påverkar deras arbete med rörelse samt hur detta relaterar till tidigare forskning. Förskollärarnas uppfattning om rörelse angående barn är att den är viktig både för deras hälsa nu och i framtiden. Deras uppfattning är även att det ger barnen en god utveckling, övar upp barnens medvetenhet om vad deras kropp kan göra motoriskt och att rörelsen är naturlig, gör det hela tiden. Till rörelseaktiviteterna använder förskollärarna rörelserummet till den största delen, de använder material så som bänkar, hopprep, ärtpåsar, m.m. och de använder sig av den varierande och kuperade utomhusgården. Hälften av förskollärarna använder de s.k. miniröris som är en Friskis och Svettis liknande aktivitet men anpassat för barn. Två av dem som använder miniröris använder också sig av en kub inom rörelsen för att locka barnen. Skogens material och tillgångar använder dem alla för rörelseaktiviteterna även om de sker på skilda sätt. Förskollärarnas arbetssätt utgår från att de har lika material inne som ute. Det som påverkar förskollärarnas arbete med rörelse utifrån detta resultat är den trånga inomhusmiljön och att alla avdelningar delar på rörelserummet. Vädret påverkar förskollärarnas arbete eftersom de inte alltid går ut om det är dåligt väder och då får barnen mindre chans att röra sig fritt. Delaktig och medveten personal påverkar vilket rörelsematerial som finns att tillgå och utformningen av rörelseaktiviteterna. I detta fall är personalen på dessa förskollärares förskolor delaktig, aktiv och medvetna vad som behövs för barnens olika rörelsebehov. Denna studie visar endast vad dessa förskollärare har för uppfattningar, jag kan inte jämföra förskolorna med varandra eller dra en slutsats att så här är det överlag utan jag kan endast se 25 dem var och en för sig. Det jag kan se är att forskarnas resultat inte alltid stämmer överens med förskollärarnas uppfattning. Det kan bero på att de förskolor jag besökt har bra ekonomi med välutbildad personal och bra tillgångar eller att förskollärarna har gett mig felaktig information även om jag i detta fall inte tror det. Jag hade velat göra en större studie inom samma ämne för att se om jag får annorlunda resultat om jag intervjuat förskollärare från andra kommuner. Det hade också varit intressant att göra en större studie där jag kunnat jämföra förskolorna med varandra. Det jag kan dra som slutsats efter denna studie och detta resultat är att som forskarna menar desto mer man rör på kroppen och gör detta utomhus håller man sig friskare. Samt att rörelsen är viktig för barnens medvetenhet om sin kropp och ger en god utveckling för sitt livslånga lärande. Jag kan även dra slutsatsen att de resultat som jag har fått inte alltid relaterar till tidigare forskning inom ämnen. Dock kan jag inte med denna studie redogöra varför men jag hade även velat titta på det. 26 Referenser Bell, Judith (2006). Introduktion till forskningsmetodik. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur Danielsson, Agneta (red.) (2001). Rörelseglada barn: ett kursmaterial för rörelseutveckling med förskolebarn. Stockholm: Gothia Dessen, Gunilla (1990). Barn och rörelse: barns rörelseutveckling 0–8 år. Stockholm: HLS (Högsk. för lärarutbildning) Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar: metodik för barnintervjuer. 3., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber Faskunger, Johan (2013). Fysisk aktivitet och folkhälsa. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Grindberg, Tora & Jagtøien, Greta Langlo (2000). Barn i rörelse: fysisk aktivitet och lek i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur Jagtøien, Greta Langlo, Hansen, Kolbjørn & Annerstedt, Claes (2002). Motorik, lek och lärande. 1. uppl. Göteborg: Multicare Holle, Britta (1987). Normala och utvecklingshämmade barns motoriska utveckling: praktisk vägledning med utvecklingsschema och övningsexempel. 3., omarb. uppl. Stockholm: Natur och kultur Huitfeldt, Åke (red.) (1998). Rörelse och idrott. 1. uppl. Stockholm: Liber Läroplan för förskolan: Lpfö 98. (1998). Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet Mellberg, Britt-Marie (2000[1993]). Rörelselek: en metod att stimulera barns utveckling. 1. uppl. Stockholm: Liber Nordlund, Anders, Rolander, Ingemar & Larsson, Leif (1997). Lek, idrott, hälsa: rörelse och idrott för barn. D. 1, Ute. Stockholm: Liber Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Diss. Stockholm: Univ., 2004 Pagels, Peter & Raustorp, Anders (2013). Att studera förskolebarns fysiska aktivitet. Socialmedicinsktidsskrift. http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1023 27 Skolverket (2006) Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förskolan. Internet: (http://www.skolverket.se/sb/d/865) Pedagogiskt program för förskolan. (1987). Stockholm: Kundtjänst, Allmänna förl. [distributör] Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/30947 Wikland, M. (2000) Små barns fysiska aktivitet (1-5år). www.folkhalsoguiden.se. Stockholms läns landsting. 28 Bilagor Intervjufrågor Inomhus Hur ser inomhus miljön ut? Använder ni någon form av aktivitets sal? Vart finner ni den? Hur ofta besöker ni denna? Utomhus Är barnen ute varje dag? Finns det en utomhus gård? Hur ser gården ut? Hur ofta besöker ni en skog eller naturmiljö annat än förskolgården? Faktorer Vad betyder begreppet rörelse för dig? Hur arbetar arbetslaget med rörelse? Hur ser planeringen ut för att aktivera barnen? Vad har ni för material att tillgå? Hur stor är barntätheten? Ofta sjuka? Hur arbetar ni med barn som har funktionsnedsättning? Använder ni er av IKT, smartboard, plattor, datorer? 29 Information till förskollärare Hej! Jag heter Malin Svahn och pluggar till förskollärare på Uppsala universitet och går sista terminen på utbildningen. Just nu håller jag på att skriva min C-uppsats och har valt att skriva om rörelse i förskolan. I denna studie vill jag undersöka förskollärares uppfattningar om rörelse och söker nu förskollärare att intervjua om detta. Har du tid och viljan att ställa upp på denna intervju vänligen svara på detta mejl eller ring mig. Tack på förhand! [email protected] 0707835960 Med vänliga hälsningar Malin Svahn 30
© Copyright 2024