Kvalitetsdeklaration Primärvård
1 Kvalitetsdeklaration Primärvård En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg Capio Vårdcentral Gårda Capio Närsjukvård AB Kvalitetsdeklaration för året 2015 Att arbeta med kvalitet är en självklarhet för offentliga och privata verksamheter inom vård och omsorg. Men fram till idag har det inte funnits en gemensam modell för hur detta ska redovisas. Branschorganisationen Vårdföretagarna har därför tagit fram en kvalitetsdeklaration, där medlemsföretagen tydligt beskriver sitt kvalitetsarbete. Målet är att detta blir en norm för hela branschen. Det här dokumentet – Kvalitetsdeklaration Primärvård – underlättar ett kunskapsbaserat och välgrundat val av vård och omsorg. Här kan du läsa om såväl telefontillgänglighet som verksamhetens miljöarbete och resultat i nationella patientenkäter. Allt för att göra det enklare för dig att jämföra och välja den verksamhet som passar ditt behov bäst. 2 (7) Innehållsförteckning (version 29 sep, 2016) 1. Eget kvalitetsarbete 1.1 Verksamhetens kvalitetssäkring och ledningssystem för kvalitet 1.2 Verksamhetens patientsäkerhetsberättelse 1.3 Verksamhetens arbete med riskanalyser, egenkontroll, utredning av avvikelser och förbättringsarbete 1.4 Verksamhetens utvecklingsarbete inom ledarskap och medarbetarutveckling 1.5 Verksamhetens arbete inom miljö 1.6 Verksamhetens anslutning till 1177 Vårdguidens e-tjänster 2. Nationella krav 2.1 Måluppfyllelse avseende läkarbesök i primärvården i enlighet med nationell vårdgaranti 2.2 Telefontillgänglighet i enlighet med nationell vårdgaranti 2.3 Enkel läkemedelsgenomgång 3. Nationella riktlinjer 3.1 3.2 3.3 3.4 Användning av antibiotika Diabetesvård Astma och KOL Demenssjukdom 4. Nationella enkäter 4.1 4.2 4.3 4.4 Verksamhetens resultat i nationella patientenkäten Verksamheten använder nationell patientenkät för att följa upp och utveckla vården Använder verksamheten egna patientenkäter för att följa upp och utveckla vården? Resultat av egna patientenkäter 3 (7) 1. Eget kvalitetsarbete För att säkerställa kvaliteten arbetar verksamheten med flera olika verktyg, metoder och utvecklingsarbeten. Här kan du läsa om hur det går till och om resultaten. 1.1 Verksamhetens kvalitetssäkring och ledningssystem för kvalitet Om ledningssystem för att utveckla, följa upp och säkra kvaliteten. 1.1 Capio Närsjukvård ABs kvalitetsarbete För att säkerställa att våra mottagningar uppfyller de krav och mål som gäller enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård och de beslut som meddelats enligt sådana föreskrifter, i SOSFS 2011:9, har vi ett kvalitetsledningssystem. Vårt kvalitetsledningssystem omfattar hela verksamheten och har som grund en engagerad ledning, genomtänkta processer och rutiner samt ett välfungerande avvikelsehanteringssystem. I vårt kvalitetsarbete beaktar vi särskilt de områden som innefattas i begreppet ”God och säker vård”. Capio Närsjukvård har Chefläkare, Regionala Medicinska Chefer och på varje mottagning MAL, medicinskt ansvarig läkare, som stöd i detta arbete. Ledningssystemet finns i vårt intranät Pulsen. Systemet är uppbyggt i två nivåer, centralt och lokalt. Under den centrala delen finns rutiner och riktlinjer som gäller för alla mottagningar inom Capio Närsjukvård. Lokalt finns regionalt och lokalt anpassade rutiner. I ledningssystemet finns dokument, avvikelsehantering, risk- och händelseanalys och förbättringsförslag. Dokumenten består av styrande dokument; policyer, riktlinjer och rutiner och redovisande dokument, till exempel internrevision, brandrond, skyddsrond och APT protokoll. Genom en enkel sökfunktion kan medarbetarna lätt hitta det dokument de söker. Systemet möjliggör att ta en rutin från någon annan mottagning och anpassa till sin egen, på så vis undviker vi dubbelarbete och vi kan lära av varandra. Vi strävar efter att ledningssystemet skall vara ett stöd för våra medarbetare att hålla en hög kvalitet i sitt arbete. Dokumenten ska vara tydliga och i klarspråk Genom våra regionala kvalitetssamordnare får medarbetarna support vid behov och kan lämna förslag och synpunkter, så att vi kan förbättra och utveckla vårt ledningssystem. Varje mottagning går igenom sina avvikelser på APT möten. Vi genomför minst en gång per år en internrevison på varje mottagning. Regional Medicinsk chef och Regionchef träffar då Verksamhetschef och MAL på varje mottagning för att gå igenom hur mottagningen följer rutiner, processer och hur man arbetar med avvikelser, risk-och händelseanalyser och förbättringsarbete. Internrevisonen utgör grund för förbättringsarbete på mottagningen. Under 2015 och 2016 har vi påbörjat och bedriver systematiskt förbättringsarbete för att 4 (7) öka följsamheten till nationella riktlinjer och uppnå bättre kliniska resultat och stärka teamarbete och samverkan. Vår medicinska kvalitetsutvecklare och vår kvalitetschef har besökt drygt 50 av våra mottagningar och introducerat strukturen för detta förbättringsarbete. Fokus ligger på att genom teamarbete läkare och sjuksköterskor ta fram data på patientnivå för att komma fram till bästa handläggning för våra patienter. Arbetet stöds av verksamhetschefen, som initierar möten minst två gånger per månad. En viktig grund är det IT stöd som verktyget RAVE ger. Vid utvärdering genom enkät och bedömning av vår Chefläkare och våra regionala medicinska chefer ser vi nu, förutom förbättrad följsamhet, också en ökad arbetsglädje. Resultaten redovisas varje kvartal i vår Kvalitetsrapport. Verksamhetschef och MAL kommenterar resultatet och det förbättringsarbete som man bedriver, vilket underlättar att ta lärdom av varandra och finna goda exempel inom organisationen. 1.2 Verksamhetens patientsäkerhetsberättelse Om patientsäkerhetsarbetet under föregående kalenderår – insatser och resultat. 1.2 Grunden till en god patientsäkerhetskultur är att personalen är medveten om och vaksam på de risker som kan uppstå och att verksamhetskulturen tillåter en öppen diskussion om sådana risker och tillstånd som påverkar patientsäkerheten. Vi ser ett behov av att fortsätta arbetet med att öka medvetenheten och tydligheten i organisationen för att fler medarbetare ska se det positiva i att rapportera avvikelser. Systematisk genomgång av 2015 års samlade ärenden har inte kunnat påvisa några systemfel, men väl flera förbättringsområden där vi satsar på tydligare rutiner och processer, ökat fokus på bemötande, kommunikation och delaktighet, samt inte minst en tillåtande kultur som uppmuntrar till fortsatt förbättringsarbete och ökad rapporteringsbenägenhet. Inom Capio Närsjukvård har vi en gemensam Patientsäkerhetsberättelse som finns att läsa via respektive vårdcentrals hemsida – under rubriken Patientsäkerhet 1.3 Verksamhetens arbete med riskanalyser, egenkontroll, utredning av avvikelser och förbättringsarbete Om hur verksamheten säkerställer att kvaliteten säkras och att verksamheten ständigt utvecklas och förbättras. 1.3 Vi har ett enhetligt och i samtliga verksamheter implementerat system för avvikelsehanteringen, Centuri. Det finns i ledningssystemet styrande dokument för Rapportering och hantering av avvikelser. Vid befarad eller inträffad avvikelse i verksamheten rapporterar medarbetaren i avvikelsehanteringssystemet och anmälan går till verksamhetschefen som gör en händelseanalys, vid behov tillsammans med lokalt medicinskt ansvarig läkare, medicinsk rådgivare och/eller chefläkare. Ett åtgärdsförslag tas fram och implementeras i verksamheten. Återkoppling sker till den som anmält avvikelsen och avvikelserna anmäls, 5 (7) diskuteras och följs upp på arbetsplatsträffar (APT). Avvikelserna klassificeras i samband med utredningen och händelseanalysen. Chefläkaren gör systematiska genomgångar som rapporteras till ledningen för Capio Närsjukvård. I de fall då övergripande strukturella problem identifieras tas frågan upp på ledningsnivå och utreds vidare. Antalet avvikelserapporter i förhållande till storleken på en verksamhet är ett, av flera mått, på hur patientsäkerhetskulturen är på enheten. Vi har nu nått den omfattning av avvikelserapporter totalt sett, att vi 2015 i genomsnitt hade en avvikelserapport per medarbetare. Det är dock stor variation mellan olika verksamheter och det finns de som gör endast ett fåtal avvikelserapporter per år. Egenkontroller: Arbetet med egenkontroller är en viktig del i det interna arbetet med patientsäkerhet. Inom detta område vill vi särskilt lyfta fram: • • • • • • • • • Systematiskt arbete med att uppmuntra och följa upp avvikelser i verksamheten. Fokus på att vid varje APT redovisa lärdomar från avvikelser och IVO-ärenden, Regionala medicinska chefer går tillsammans med chefläkaren regelbundet och systematiskt igenom medicinska avvikelser och IVO-ärenden, samt vidtar och implementerar de förbättringsåtgärder som det framkommer behov av, Arbetet med att genomföra årliga och strukturerade internrevisioner av verksamheterna har påbörjats – 2015 genomfördes 21 st, Granskning (intern alternativt extern) av läkemedelshanteringen i verksamheterna görs regelbundet, Samtliga verksamheter inom primärvården rapporterar till Nationella DiabetesRegistret (NDR) och jämför regelmässigt sina resultat med varandra och genomsnitt i Landsting/Region, Under 2015 har vi påbörjat ett systematiskt arbete med egna patientnöjdhetsmätningar, förutom de nationella som genomförs i SKLs regi, Systematiskt kvalitetsarbete inom olika sjukdomsgrupper (diabetes, hypertoni, KOL, mångsökare) med fokus på ett enhetligt omhändertagande i enlighet med nationella riktlinjer och behandlingsmål, Lokalt följer vi årligen upp den totala antibiotikaförskrivningen (STRAMA-målet) Läkarna följer regelbundet upp sitt eget förskrivningsmönster av läkemedel, Utifrån sammanställning och analys av inträffade händelser och rapporterade avvikelser under 2015 konstaterar vi att antalet avvikelserapporter ökat. Vi hoppades på en än mer påtaglig ökning av antalet avvikelserapporter. Det finns stora variationer i hur många avvikelser olika verksamheter rapporterar och här finns en stor förbättringspotential. Suicid är fortsatt en vanlig orsak till Lex Mariaärenden. Detta föranleder oss att fortsätta arbetet med att öka kunskapen om suicidprevention i form av ökad medvetenhet om dess förekomst, kunskap om hur man bedömer suicidalitet och hjälpmedel såsom ”suicidstegen”, samt nödvändigheten av korrekt dokumentation. Fördröjd diagnos och behandling är en annan vanlig orsak till Lex Mariaanmälan. Tydliga rutiner och riktlinjer i verksamheten samt fokus på utbildning och kompetensutveckling är viktiga för att minimera dessa risker. 6 (7) 1.4 Verksamhetens utvecklingsarbete inom ledarskap och medarbetarutveckling Om utveckling av ledarskap och medarbetare. 1.4 Inom Capio Närsjukvård arbetar vi med utvecklingsarbete inom ledarskap och inom medarbetarutveckling för att utveckla och säkerställa långsiktigt god kvalitet på följande sätt: Capiomodellen, vår verksamhetsmodell hjälper oss att förverkliga vår strategi och våra ambitioner att leverera och utveckla god vård. Patienternas behov och livssituation formar innehållet i våra kvalitetsambitioner, hur vi organiserar vårdarbetet, mäter och följer upp resultat för att ständigt förbättra kvalitet och processer. Capio Management utbildning är en utbildning för medarbetare med olika positioner på koncernnivå. Syftet är att uppnå ökad integration och samförstånd mellan våra olika affärsområden, att ta till sig teori och att omsätta teorin i praktiska övningar. Management utbildning för verksamhetschefer och MALar är en utbildning för verksamhetschefer och har en tydlig anknytning till den dagliga verksamheten. Framfot utbildar en del av våra ST-läkare, blivande verksamhetschefer och verksamhetschefer i ledarskap och chefskap. Så här gör vi, introduktionsutbildning för alla nya medarbetare. Under en dag får alla nya medarbetare tillfälle att delta i en endagsutbildning där VD, vice VD, chefläkare, HR-chef och kvalitetschef träffar alla nya medarbetare och informerar om Capios värderingar, Capiomodellen, kvalitetsarbete, miljöfrågor, HR frågor och medicinska frågor. Medarbetarsamtal Medarbetarsamtalet är ett strukturerat samtal mellan chef och medarbetare om medarbetarens roll, individuella mål och utveckling i företaget. Det är också ett tillfälle för ömsesidig återkoppling. Samtalet ska utmynna i en plan för individuella mål samt en individuell kompetensutvecklingsplan. Medarbetarenkät Den årliga medarbetarenkäten är en viktig del i kvalitetsarbetet och ett tydligt mått på hur medarbetare uppfattar organisationen, ledarskapet och sin arbetssituation. Det är ett verktyg för dialog kring arbetsmiljön som hjälper Capio Närsjukvård och chefer med arbetsmiljöansvar att uppfylla arbetsmiljölagens krav på systematiskt arbetsmiljöarbete. Med hjälp av medarbetarundersökningen synliggörs risker i den psykosociala arbetsmiljön och det är varje enhets ansvar att följa upp att dessa åtgärdas utifrån en handlingsplan. 1.5 Verksamhetens arbete inom miljö 7 (7) Om insatser för att bli så miljövänlig som möjligt. 1.5 På Capios intranät, i ledningssystemet, beskriver vi vårt miljöarbete. Miljöledningssystemet kan man se som ett ramverk för att strukturerat leda, övervaka, och utvärdera miljöarbetet. Vi är miljöcertifierade och vårt miljöledningssystem är tillgängligt i ett webbaserat dokumenthanteringssystem som heter Centuri på Capio Närsjukvårds intranät Här beskrivs hur verksamheten är tänkt att bedrivas. Målgruppen är medarbetarna inom Capio Närsjukvård. Referens Miljöledningssystemet bygger på den internationella standarden ISO 14001: 2004. Omfattning Miljöledningssystemet omfattar vårdcentraler inom Capio Närsjukvård. Att vara miljöcertifierad Huvudsyftet med en miljöcertifiering är att kontinuerligt förbättra sitt miljöarbete och minska företagets negativa inverkan på vår miljö. Miljöcertifieringen är ett kvitto på att vårt miljöarbete håller måttet. Med miljöcertifieringen som mål har vi fått tydligare områden att jobba med och ett större engagemang från personalen Miljöpolicy Miljöpolicyn är det centrala dokumentet för Capio Närsjukvårds miljöarbete. Policyn beskriver ledningens visioner och åtaganden i miljöarbetet och är vägledande vid fastställande av miljömål. Policyn hålls tillgänglig för allmänheten på hemsidan. Miljöpåverkan De aktiviteter, miljöaspekter, som har eller kan ha inverkan på miljön är identifierade via en miljöutredning. Ledningens representant ansvarar för att dessa miljöaspekter är listade, analyserade och prioriterade i en miljöaspektlista. Listan uppdateras och omvärderas en gång per år i enlighet med rutinen Miljöaspekter. De prioriterade miljöaspekterna, d.v.s. de betydande miljöaspekterna, ligger till grund för Capio Närsjukvårds miljöpolicy, miljömål och handlingsplan. Uppföljning av miljöarbetet Inför ledningens genomgång sammanställer miljösamordnaren utfallen från respektive mottagnings miljömål. Inför ledningens genomgång analyserar ledningens representant utfallen och på basis av detta föreslår förbättringsåtgärder med syftet att förbättra Capio Närsjukvårds miljöprestanda. Utbildning och kompetens Verksamhetschefer har ansvaret för att säkerställa att medarbetare har rätt kompetensnivå för att miljöarbetet ska bli framgångsrikt på mottagningen. Verksamhetschefer ansvarar för att nyanställda introduceras till miljöledningssystemet som en del i introduktionen till vårdcentralen. Miljösamordnaren ansvarar för att utbildningsplanen för miljö upprättas och genomförs. 8 (7) Miljömål. • Läkemedel • Minska läkemedelsrester i naturen Informationskampanj - Vi har en informationskampanj på våra enheter om hur man som patient kan hjälpa till att minska läkemedelsrester i naturen. Vi har bland annat tagit fram informationsaffischer och en film som visar vad som händer när man slänger läkemedel i hushållssopor och erbjuder återlämningspåsar för överblivna läkemedel att lämnas till apoteket. Utbildning - Om läkemedels miljöpåverkan till läkare och övriga förskrivare. Vårt mål är att under 2015 utbilda 80 %, under år 2016 90 % och slutligen år 2017 är målet att 100 % av våra läkare och förskrivare ska gått en utbildning. Kinolonrecept - Följa totala mängden förskrivet kinolonpreparat och minska förskrivningen av kinoloner så den högst ligger på 4 % år 2017. Kemikalier Minska användningen av miljöbelastande produkter Miljö- och hälsofarliga kemikalier -Fasa ut ämnen som är framtagen på PRIO-listan och ersätta dessa med mindre farliga produkter då det är möjligt. Vårt mål är att minska mängden utfasningsämnen med 10 % per år fram till 2017. -100 % av våra verksamheter ska innan utgången av 2017 använda giftfria leksaker i väntrummen. Transport Minska belastningen på miljön genom ett klimatsmart val av transport 9 (7) - Öka antal tjänsteresor som görs med tåg istället för flyg på sträckan mellan Göteborg och Stockholm och Stockholm Göteborg. Vårt mål är att öka tågresorna i jämförelse med flygresor till 70 % 2015, 75 % 2016 och 80 % 2017. - 100 % av våra företagsbilar ska år 2017 vara miljöbilar. Energi Effektivisera och reducera vår energianvändning - De enheter som kan mäta sin elförbrukning ska redovisa sin förbrukning. År 2015 blir ett ingångs år, dvs. man ska mäta sin elförbrukning och därefter minska sin elförbrukning med 10 % per år fram till 2017. Inköp Miljöhänsyn ska tas i samband med samtliga inköp och alla upphandling - Vårt mål är att öka inköp av ekologiskt kaffe på våra enheter med 10 % per år fram till 2017. Kvalitetsrapport I vår kvalitetsrapport redovisar vi hur vi uppfyller våra miljömål 1.6 Verksamhetens anslutning till 1177 Vårdguidens e-tjänster 1177 Vårdguiden erbjuder en rad olika e-tjänster så att du snabbt, enkelt och säkert kan sköta dina vårdärenden utan att behöva köa i telefon. Har visas vilka e-tjänster som verksamheten är 10 (7) ansluten till. Beställa, av- eller omboka tid Ja Nej Denna e-tjänst är ej avtalad med landstinget/regionen Förnya recept Ja Nej Denna e-tjänst är ej avtalad med landstinget/regionen Beställa journalkopia Ja Nej Denna e-tjänst är ej avtalad med landstinget/regionen Läsa journalanteckningar Ja Nej Denna e-tjänst är ej avtalad med landstinget/regionen Begära intyg Ja Nej Denna e-tjänst är ej avtalad med landstinget/regionen Förnya hjälpmedel Ja Nej Denna e-tjänst är ej avtalad med landstinget/regionen Få allmän rådgivning Ja Nej Denna e-tjänst är ej avtalad med landstinget/regionen Ställa fråga till en sjuksköterska Ja Nej Denna e-tjänst är ej avtalad med landstinget/regionen Övrigt - Övrigt - 11 (7) 2. Nationella krav Det finns krav som riktar sig till verksamheter inom vård och omsorg, exempelvis vårdgarantin som innebär att man ska få vård inom en viss tid. Här kan du läsa om hur några viktiga utvalda krav uppfylls på Capio Vårdcentral Gårda. 2.1 Måluppfyllelse avseende läkarbesök i primärvården i enlighet med nationell vårdgaranti Om vårdpersonal bedömt att en patient ska träffa en läkare ska besök bokas inom sju dagar. Här visas hur kravet uppfyllts av Capio Vårdcentral Gårda. 2.1 Läkarbesök - Mätning våren 2016 100 80 60 40 20 0 Vårt resultat Snitt riket Måluppfyllelse läkarbesök .2.1 Andel i procent: 80% 2.2 Telefontillgänglighet i enlighet med nationell vårdgaranti Alla som ringer ska få kontakt med vårdcentralen för rådgivning och/eller tidsbokning samma dag enligt vårdgarantin. Här visas hur kravet uppfyllts av Capio Vårdcentral Gårda. 2.2 Telefontillgänglighet - Mätning våren 2016 100 80 60 40 20 0 Vårt resultat Måluppfyllelse telefontillgänglighet 2.2 Andel i procent: 79% Snitt riket 12 (7) 2.3 Enkel läkemedelsgenomgång En vårdgivare ska erbjuda patienter som är 75 år eller äldre och som är ordinerade minst fem läkemedel en enklare läkemedelsgenomgång. Här visas hur kravet uppfyllts. 2.3 Vår målsättning är att genomföra en enkel läkemedelsgenomgång (vissa landsting/regioner har mer uttalade krav på kvalificerade läkemedelsgenomgångar). Ansvaret för att göra läkemedelsgenomgången ligger lokalt och på respektive läkare att i samband med årskontroll/den årliga receptförnyelsen också genomföra minst en enkel läkemedelsgenomgång. Vi kommer från utgången av 2016 att sammanställa och rapportera antalet genomförda läkemedelsgenomgångar per vårdcentral. 3. Nationella riktlinjer Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer som riktar sig till verksamheter inom vård och omsorg. Riktlinjerna ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som verksamheterna bör användas vid ett visst tillstånd. Målet är att skapa en jämlik vård och omsorg av god kvalitet över hela landet. Här kan du läsa om verksamhetens arbetssätt för att följa de nationella riktlinjerna. 3.1 Användning av antibiotika Antibiotikaresistens är ett växande globalt problem på grund av antibiotikaanvändningen. Här beskrivs hur riktlinjerna följs för Användning av antibiotika 3.1 Vi får genom våra uppdragsgivare (landsting/regioner) regelbunden återkoppling minst en gång per år avseende hur vår antibiotikaförskrivning ser ut och följsamheten till de nationella riktlinjerna. Lokalt förs i läkargruppen diskussioner om hur man ska agera för att begränsa förskrivningen. Läkarna deltar i regelbundna fortbildningar kring mål och riktlinjer för antibiotikaanvändning. Vi redovisar också i vårt årliga kvalitetsbokslut hur väl våra respektive vårdcentraler når STRAMAs nationella mål. 3.2 Diabetesvård Riktlinjerna för diabetesvård innehåller bland annat rekommendationer om riktad screening och förebyggande åtgärder. Här beskrivs hur riktlinjerna följs för Diabetesvård. 3.2 På flertalet av våra vårdcentraler har vi diabetesteam med en sköterska och doktor som särskilt ansvariga för denna del i verksamheten. Det finns i vårt ledningssystem en Capiospecifik rutin för hur vi strukturerat jobbar med våra diabetespatienter och säkerställer att vi följer de nationella riktlinjer som finns. Samtliga våra vårdcentraler rapporterar till NDR. Inom vårt eget kvalitetsarbete följer vi månatligen registreringsgrad av 4 medicinska indikatorer inom diabetesvård: HbA1c, blodtryck, äggvita i urinen och rökvanor, och det medicinska utfallet av dem. Kvartalsvis sammanställer vi dessa data som presenteras och diskuteras i våra 13 (7) kvartalsrapporter. Dessa rapporter finns i tryckt from på våra vårdcentraler och på vårt Intranät. Vi har anslutit oss till PrimärvårdsKvalitet och rapporterar initialt från vårdcentralerna i Stockholms Läns Landsting och Västra Götalandsregionen. Målet är att successivt ansluta alla våra vårdcentraler. 3.3 Astma och KOL Riktlinjerna för Astma och KOL innehåller bland annat rekommendationer om diagnostik och utredning och läkemedelsrelaterad behandling. Här beskrivs hur riktlinjerna följs för Astma och KOL. 3.3 På flertalet av våra vårdcentraler har vi astma-/KOL-team med en sköterska och doktor som särskilt ansvariga för denna del i verksamheten. Under hösten 2016 kommer vi att ta fram en Capiospecifik rutin för hur vi jobbar strukturerat med våra astma- respektive KOL-patienter och säkerställer att vi följer de nationella riktlinjer som finns. Inom KOL kommer vi under hösten 2016 att i vårt eget kvalitetsarbete månatligen börja följa 2 medicinska indikatorer i form av registreringsgrad för genomförd spirometri och rökvanor, samt redovisa det medicinska utfallet. Den patientupplevda kvaliteten (PROM) kommer vi att följa med ACT-formuläret. Några vårdcentraler rapporterar redan till Luftvägsregistret och vårt mål är att samtliga ska rapportera under 2017. Vi har anslutit oss till PrimärvårdsKvalitet och rapporterar initialt från vårdcentralerna i Stockholms Läns Landsting och Västra Götalandsregionen. Målet är att successivt ansluta alla våra vårdcentraler. 3.4 Demenssjukdom För vård och omsorg vid demenssjukdom finns bland annat rekommendationer om diagnostik, läkemedel och stöd till anhöriga. Här beskrivs hur riktlinjerna följs för Demenssjukdom 3.4 Vi har i september 2016 infört en Capiospecifik rutin i vårt ledningssystem för hur vi strukturerat jobbar med våra demenspatienter och säkerställer att vi följer de nationella riktlinjer som finns. I förekommande fall rapporterar vi till och registrerar i Demensregistret. 14 (7) 4. Nationella enkäter Nationella patientenkäten är en enkätundersökning som genomförs i hela Sverige, vartannat inom primärvården. Från resultaten kan allmänheten få information om patienternas upplevelser av vården. Resultat från Nationella patientenkäten sammanställs för respektive verksamhet. De siffror som anges får vara högst två år gamla. 4.1 Verksamhetens resultat i nationella patientenkäten Här visas resultat från den senaste patientundersökningen. Resultaten anges mellan 0-100, ju högre siffra desto bättre. Resultaten från enkätundersökningen sammanställs i 7 olika dimensioner, där varje dimension är en summering av ett antal enkätfrågor. Undersökningen genomförs likadant i hela Sverige, därför kan alla vård/hälsocentraler jämföras med varandra. De dimensioner som resultaten presenteras i är: • Helhetsintryck • Emotionellt stöd • Delaktighet och involvering • Respekt och bemötande • Kontinuitet och koordinering • Information och kunskap • Tillgänglighet Resultat Capio Vårdcentral Gårda Nationella Patientenkäten 2015: 15 (7) 4.2 Verksamheten använder nationell patientenkät för att följa upp och utveckla vården Att ta tillvara på patienternas erfarenheter och synpunkter om hälso- och sjukvården är viktigt för utvecklings- och förbättringsarbetet. Här beskrivs hur resultaten från den senaste patientundersökningen används i verksamheten. 4.2 Resultaten för NPE 2015 har presenterats på den egna enheten på APT möte. Man har analyserat resultatet och identifierat förbättringsområden. För att uppnå en tätare dialog med våra patienter valde vi att även göra egna mätningar på våra enheter, med hjälp av verktyget Touch Point. Patienterna på mottagningen får fylla i en webbaserad enkät i anslutning till besöket på mottagningen. Fyra gånger om året har vi gemensamma frågor på varje mottagning. Det är fem frågor om information, delaktighet och bemötande, som utgår från Patientlagen och följer Nationella Patientenkätens frågor, med en annan metod. Verktyget har blivit mycket uppskattat på enheterna. Man upplever stor delaktighet och att man snabbt kan identifiera förbättringsområden och åtgärder, samt följa upp och redovisa resultat. Flera enheter har valt att lägga ut sina resultat på sin hemsida och berätta om hur man arbetar med att ta vara på patienternas synpunkter. Vi redovisar också resultatet för Nationella Patientenkäten i vår kvalitetsrapport. 4.3 Använder verksamheten egna patientenkäter för att följa upp och utveckla vården? 4.3 Ja Nej 16 (7) 4.4 Resultat av egna patientenkäter (Om "Ja" på fråga 4.3) Om resultat från verksamhetens egna patientenkäter och hur patienternas synpunkter tas tillvara och vilka förbättringsområden som finns. 4.4 Förbättringsområden är identifierade, tex bemötande och information och delaktighet och olika förbättringsarbete startar och följs upp på våra mottagningar. Utfall av Capio Vårdcentral Gårda mätning, juni 2016 se nedan Kontaktperson: Verksamhetschef Sandra Larsson Datum: 2017-01-10 Webbplats där kvalitetsdeklarationen publiceras:
© Copyright 2024