samrådsunderlag
SAMRÅDSUNDERLAG MÖLNDALA FASTIGHETS AB, MÖLNDALS STAD OCH TROLLÄNGEN BOSTAD AB Prövning av vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken UPPDRAGSNUMMER 1321563 OMBYGGNAD AV BEFINTLIGT VATTENKRAFTVERK M.M. I FORSÅKER Samråd enligt 6 kap. miljöbalken 2017-01-09 SWECO ENVIRONMENT LUFT- OCH MILJÖANALYS, GÖTEBORG repo001.docx 2015-10-05 ERIK CARDELL SAMRÅDSUNDERLAG 2017-01-09 PRÖVNING AV VATTENVERKSAMHET ENLIGT 11 KAP. MILJÖBALKEN Sammanfattning Inom Forsåker i Mölndal finns ett befintligt vattenkraftverk som varit i bruk fram till år 1988. Befintlig damm samt intag till kraftverket har dock varit i full aktiv drift fram till år 2006. Kraftverket byggdes ursprungligen år 1896 och lagligförklarades av Vattendomstolen år 1946/1951. MölnDala Fastighets AB tillsammans med Mölndals Stad och Trollängen Bostad AB ser nu, i och med planerad omdaning av Forsåkerområdet, en unik möjlighet i att återstarta kraftverket för att kunna förse den nya stadsdelen med lokalt producerad förnyelsebar el. Det gamla kraftverket behöver dock byggas om och förses med nya turbinaggregat m.m. för att bli modernt och kunna drivas rationellt. Därtill planeras en fingrind med 15 mm fri spaltvidd samt flyktväg för blankål framför det nya vattenintaget som ingår i en separat ansökan om ombyggnad av befintlig å-ränna genom Forsåker m.m. som i december år 2016 lämnades in till Markoch miljödomstolen, Vänersborgs tingsrätt, för prövning. Även om merparten av arbetena med kraftverket troligtvis kommer att kunna ske helt i torrhet kan eventuellt vissa arbetsmoment behöva utföras i vatten. För ovanstående ombyggnad av kraftverk samt arbeten i vatten erfordras tillstånd enligt 11 kap miljöbalken och MölnDala Fastighets AB tillsammans med Mölndals Stad och Trollängen Bostad AB avser under juni år 2017 inlämna en tillståndsansökan till Mark- och miljödomstolen, Vänersborgs tingsrätt. Tillståndsansökan kommer även att omfatta begäran om fastställelse av strömfallsfastighet eftersom det genom åren skett ett flertal fastighetsöverlåtelser och fastighetsregleringar i området. Innan ansökan lämnas in skall sökanden, enligt 6 kap. miljöbalken, bland annat samråda med de enskilda som kan antas bli särskilt berörda samt med den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda av verksamheten. repo001.docx 2015-10-05 Föreliggande dokument utgör ett samrådsunderlag som ska ge information om de planerade åtgärdernas utformning och omfattning, den förutsedda miljöpåverkan samt preliminärt innehåll och övergripande utformning av kommande miljökonsekvensbeskrivning. Sweco Skånegatan 3 Box 5397 SE 402 28 Göteborg, Sverige Telefon +46 (0)31 62 75 00 Fax www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm Erik Cardell Civ. Ing Luf- och miljöanalys, Göteborg Telefon direkt +46 (0)31 62 75 99 Mobil +46 (0)734 12 25 99 [email protected] repo001.docx 2015-10-05 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund och syfte 1 2.2 Lokalisering 3 2.3 Tidigare tillstånd och pågående miljödomsmål 4 3 Befintlig kraftverksanläggning 5 4 Preliminär omfattning av planerad ansökan 7 5 Områdesbeskrivning – befintliga förhållanden 9 5.1 Mölndalsån - hydrologi 11 6 Planförhållanden 12 6.1 Översiktsplan 12 6.2 Planprogram 12 6.3 Detaljplaner 12 7 Markmiljö och sediment 15 8 Vattenmiljö 15 8.1 Fisk 15 8.2 Bottenfauna 16 9 Kulturmiljö 16 9.1 Riksintresse för kulturmiljövård 16 9.2 Mölndals kommuns kulturmiljövårdsprogram 17 10 Miljökvalitetsnormer 18 10.1 Fastställda miljökvalitetsnormer år 2016 18 11 Preliminära förutsedda konsekvenser av planerade åtgärder 20 12 Förslag på innehållsförteckning till miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 21 13 Referenser 21 SAMRÅDSUNDERLAG 2017-01-09 PRÖVNING AV VATTENVERKSAMHET ENLIGT 11 KAP. MILJÖBALKEN SEECAR p:\1333\1321563_mkb_forsåker\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag\kraftverk\samrådsunderlag kraftverk 170109.docx Bilagor repo001.docx 2015-10-05 Bilaga 1 Förslag till innehållsförteckning MKB SAMRÅDSUNDERLAG 2017-01-09 PRÖVNING AV VATTENVERKSAMHET ENLIGT 11 KAP. MILJÖBALKEN SEECAR p:\1333\1321563_mkb_forsåker\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag\kraftverk\samrådsunderlag kraftverk 170109.docx 1 Administrativa uppgifter Sökande: MölnDala Fastighets AB Medsökande: Mölndals Stad (framtida ägare av strömfallsfastigheten) Trollängen Bostad AB Postadress: MölnDala Fastighets AB Privatvägen 1 431 82 Mölndal Kontaktperson: Johan Lejonthun, MölnDala Fastighets AB Tel kontaktperson: 0768 522 420 E-post: [email protected] Berört län: Västra Götalands Län Berörd kommun: Mölndals Stad Berörda fastighetsägare: Mölndals Stad, MölnDala Fastighets AB Strömfallsfastighet: Mölndal Forsåker 1:101 (ägs av MölnDala Fastighets AB) 2 Inledning 2.1 Bakgrund och syfte Mölndals Stad har förvärvat ett större markområde, Forsåker, som är beläget mitt i staden, bara något stenkast från Mölndals järnvägsstation. Området har tidigare varit industrimark och i ett par hundra år varit plats för tillverkningsindustri, framför allt för tillverkning av papper. Sedan papperstillverkningen upphörde år 2006 har området stått mer eller mindre tomt men med några delar uthyrda. Mölndals stad köpte marken år 2009 och i oktober år 2014 övergick ägandet till det kommunala bolaget MölnDala Fastighets AB. Målsättningen med området är att bygga en ny, modern stadsdel där man integrerar en del av de gamla industribyggnaderna och kulturminnena men också skapar en livfull och intressant stadsmiljö längs Mölndalsån med restauranger, offentliga lokaler, promenadstråk, bad, parker osv. Forsåkers vision ”En kraftkälla, en energigivande livsmiljö och ett spännande besöksmål som binder samman Mölndals stadskärna” stöttar Stadens vision 2022 som talar om en tät, vacker och sammanhållen stadskärna bestående av Mölndals innerstad, Forsåker och Kvarnbyn. För närvarande pågår arbete med den första detaljplanen för området och en ansökan om tillstånd till vattenverksamhet har nyligen lämnats in till Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt för bland annat ombyggnad av befintlig å-ränna som löper genom Forsåkerområdet. Inom Forsåker finns ett befintligt vattenkraftverk som varit i bruk fram till år 1988. Befintlig damm samt intag till kraftverket har dock varit i full aktiv drift fram till år 2006. Kraftverket byggdes ursprungligen år 1896 och lagligförklarades av Vattendomstolen år 1946/1951. MölnDala Fastighets AB tillsammans med Mölndals Stad och Trollängen Bostad AB ser nu, i och med omdaningen av Forsåkerområdet, en unik möjlighet i att återstarta kraftverket för att kunna repo001.docx 2015-10-05 1(21) SAMRÅDSUNDERLAG 2017-01-09 PRÖVNING AV VATTENVERKSAMHET ENLIGT 11 KAP. MILJÖBALKEN SEECAR p:\1333\1321563_mkb_forsåker\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag\kraftverk\samrådsunderlag kraftverk 170109.docx förse den nya stadsdelen med lokalt producerad förnyelsebar el. Det gamla kraftverket behöver dock byggas om och förses med nya turbinaggregat m.m. för att bli modernt och kunna drivas rationellt. Därtill planeras en fingrind med 15 mm fri spaltvidd samt flyktväg för blankål framför det nya vattenintaget som ingår i den ansökan som nyligen lämnats in för prövning. Även om merparten av arbetena med kraftverket troligtvis kommer att kunna ske helt i torrhet kan eventuellt vissa arbetsmoment behöva utföras i vatten. För ovanstående ombyggnad av kraftverk samt arbeten i vatten erfordras tillstånd enligt 11 kap miljöbalken och MölnDala Fastighets AB tillsammans med Mölndals Stad och Trollängen Bostad AB avser under juni 2017 inlämna en tillståndsansökan till Mark- och miljödomstolen, Vänersborgs tingsrätt. Tillståndsansökan kommer även att omfatta begäran om fastställelse av strömfallsfastighet eftersom det genom åren skett ett flertal fastighetsöverlåtelser och fastighetsregleringar i området. Innan ansökan inges till Mark- och miljödomstolen ska samråd genomföras med Länsstyrelsen och de enskilda som kan anses särskilt berörda för att ge dessa möjligheter att lämna synpunkter i ärendet. MölnDala Fastighets AB tillsammans med Mölndals Stad och Trollängen Bostad AB väljer dock att genomföra samråd med en s.k. utökad samrådskrets redan från början, vilket innebär att samråd i detta skede även kommer att ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Föreliggande dokument utgör ett samrådsunderlag som ska ge översiktlig information om den planerade vattenverksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. För ytterligare information kring projektet hänvisas till: Johan Lejonthun, projektledare MölnDala Fastighets AB Telefon: 0768 522 420 E-post: [email protected] repo001.docx 2015-10-05 2(21) SAMRÅDSUNDERLAG 2017-01-09 PRÖVNING AV VATTENVERKSAMHET ENLIGT 11 KAP. MILJÖBALKEN SEECAR p:\1333\1321563_mkb_forsåker\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag\kraftverk\samrådsunderlag kraftverk 170109.docx 2.2 Lokalisering Befintligt kraftverk är beläget i Forsåker, dvs i industriområdet mellan Kvarnbyn och E6:an i Mölndal, se Figur 2-1 och Figur 2-2. Figur 2-1, Översiktskarta, Forsåker markerat med blå ring. repo001.docx 2015-10-05 3(21) SAMRÅDSUNDERLAG 2017-01-09 PRÖVNING AV VATTENVERKSAMHET ENLIGT 11 KAP. MILJÖBALKEN SEECAR p:\1333\1321563_mkb_forsåker\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag\kraftverk\samrådsunderlag kraftverk 170109.docx Intag vid Övre damm med fingrind Kvarnbyn Kraftverk Nedre damm Utloppskulvert E6 Figur 2-2, Illustration som visar planerad stadsdel 2.3 Tidigare tillstånd och pågående miljödomsmål Befintligt kraftverk byggdes ursprungligen år 1896 och lagligförklarades av Vattendomstolen år 1946/1951 med 14,7 m fallhöjd och utbyggnadsflöde 6 m3/s. Nolltappning i ån och i betongrännan är tillåten. Mölndals Stad och dess helägda bolag MölnDala Fastighets AB har till Mark- och miljödomstolen nyligen ingivit en ansökan för bl.a. ombyggnad av befintlig å-ränna och dämmen samt anläggande repo001.docx 2015-10-05 4(21) SAMRÅDSUNDERLAG 2017-01-09 PRÖVNING AV VATTENVERKSAMHET ENLIGT 11 KAP. MILJÖBALKEN SEECAR p:\1333\1321563_mkb_forsåker\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag\kraftverk\samrådsunderlag kraftverk 170109.docx av bypassledningar till följd av idag bristande avbördningskapacitet genom Forsåkerområdet. I ansökan ingår därtill ombyggnad av befintligt vattenintag vid övre damm för att kunna leda fram vatten till planerade bypassledningar. I och med en ombyggnad av vattenintaget och planerad återstart av kraftverket erfordras att en fingrind, som ska förhindra att fisk (nedströmsvandrande blankål) förs in i kraftverket, installeras framför en av bypasserna som avses nyttjas för att avleda vatten till kraftverket. Denna fingrind ingår således i föreliggande ansökan om kraftverksombyggnad eftersom behovet är direkt kopplat till kraftverksdriften. Planerad kraftverksombyggnad och drift kommer att fungera oavsett om tillstånd för ombyggnad av å-ränna, dämmen och intag m.m. enligt pågående mål medges eller ej. Om tillstånd ej skulle medges kommer såväl befintlig å-ränna som tilloppstub att återställas inom ramen för befintliga tillstånd. Mölndals Stad har ytterligare ett pågående Miljödomsmål avseende Stensjön och Rådasjöns reglering, strax uppströms Forsåker. Denna ansökan med kraftverksombyggnad m.m. påverkar inte det ärendet på något sätt. 3 Befintlig kraftverksanläggning Följande beskrivningar som lämnas under kapitel 3 och 4 har upprättats av Thomas Karlsson, ENCO. I Mölndal har vattenkraften använts i olika former sedan medeltiden. Under 1900-talet fanns ett flertal elkraftverk vid fallen i Kvarnbyn. Det nu aktuella kraftverket togs i drift år 1896 men har därefter renoverats och byggts om med nya aggregat bl.a. på 1940-talet. Det elkraftverk som drevs längst i Mölndalsfallen var just det nu aktuella, dvs f.d. pappersbrukets vattenkraftverk. År 1986 köptes pappersbruket av Storakoncernen. Två år senare, år 1988 skulle en industribyggnad uppföras tvärs intagstuben. Storakoncernen, som var vana vid riktigt stora kraftverk i norra Sverige, valde att tills vidare avbryta driften i det med deras ögon sett lilla kraftverket. Dock vidmakthölls övriga byggnadsdelar i full funktion och det av två skäl. Dels användes dammen med intag mm för det industriella vattenbehovet (1 m3/s) dels vidmakthölls anläggningen för att senare kunna återstarta verket. Bara ett par år senare började politikerna planera för avreglering av elmarknaden och man trodde på fallande elpriser och hade därmed låg investeringsbenägenhet i elproduktion. Det blev också låga elpriser ända till år 2002. År 2002 såldes dock hela pappersbruket till Klippan AB. Denna koncern hade redan initialt svårt med kapitalförsörjningen och investeringsmöjligheten var därför låg. Redan efter 3 år var ekonomin i botten och år 2006 gick koncernen i konkurs. Damm, intag etc användes alltså fullt ut till aktiv drift till konkursen år 2006 även om kraftverket ej drevs efter år 1988. I olika etapper efter konkursen demonterades alla maskiner, pappersmaskiner såväl som vattenkraftsturbin (togs bort år 2012). Befintliga anläggningsdelar och status framgår av Figur 3-1 och i text nedan: Damm med utskov: Finns kvar och används. Intag: Finns kvar och användes fram till år 2006 repo001.docx 2015-10-05 5(21) SAMRÅDSUNDERLAG 2017-01-09 PRÖVNING AV VATTENVERKSAMHET ENLIGT 11 KAP. MILJÖBALKEN SEECAR p:\1333\1321563_mkb_forsåker\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag\kraftverk\samrådsunderlag kraftverk 170109.docx Tilloppstub: Togs ur drift år 1988. Kraftverksbyggnad: Finns kvar och avses av kulturskäl bevaras och restaureras. Turbin och generator: Demonterades år 2012 för att ej förstöras och finns lagrade. Utloppskanal/kulvert: Finns kvar och används idag för dagvatten mm. Intag vid Nedre damm Figur 3-1, Befintlig anläggning. Källa: Thomas Karlsson, Enco. repo001.docx 2015-10-05 6(21) SAMRÅDSUNDERLAG 2017-01-09 PRÖVNING AV VATTENVERKSAMHET ENLIGT 11 KAP. MILJÖBALKEN SEECAR p:\1333\1321563_mkb_forsåker\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag\kraftverk\samrådsunderlag kraftverk 170109.docx 4 Preliminär omfattning av planerad ansökan Grunden för industriområdet i Forsåker är vattnets fallenergi och därmed det vattenkraftverk som finns där än idag. Visionen är att återknyta till detta kulturarv och återstarta kraftverksdriften och även öka produktionen. Kraftverket kommer att kunna försörja en stor del av hushållen i stadsdelen med förnyelsebar el. Tanken är att göra elproduktionen visuell så att de boende genom glasrutor på kraftverksbyggnaden kan se var och hur deras el produceras. Ansökan avses omfatta: 1. Byte av turbinaggregat inkl. därtill hörande ombyggnad av kraftverksbyggnaden. Det är ännu inte fastställt om 1 eller 2 aggregat kommer att väljas, dock ska total slukförmåga ej överskrida tillståndsgivna 6 m3/s. All ombyggnad sker inom befintlig byggnad. 2. Installation av en fingrind med 15 mm fri spaltöppning samt flyktväg för blankål framför intag till bypassledning som leder vatten till kraftverket. Detta gäller om ett nytt intag byggs enligt ovan nämnda ansökan och enligt nedanstående figur. Fingrind 3. Fastställelse av strömfallsfastighet, nu existerande fastighet. Det har under åren från gamla tillståndsdomarna under 1940-50-talen skett ett flertal fastighetsöverlåtelser och fastighetsregleringar. Enligt av Lantmäteriet utförd fastighetsutredning för ”Nedre fallet” är strömfallsfastigheten idag Mölndal Forsåker 1:101, vilken ägs av MölnDala Fastighets AB. repo001.docx 2015-10-05 7(21) SAMRÅDSUNDERLAG 2017-01-09 PRÖVNING AV VATTENVERKSAMHET ENLIGT 11 KAP. MILJÖBALKEN SEECAR p:\1333\1321563_mkb_forsåker\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag\kraftverk\samrådsunderlag kraftverk 170109.docx Pågående miljömål avseende ansökan om ombyggnad av dammar, å-ränna etc omfattar förhållanden som påverkar kraftverksdriften men som prövas i det pågående målet. Som exempel kan nämnas: 1. Ombyggnad av intag. 2. Anläggande av nytt bypassrör som tillika kan användas som tilloppsrör för kraftverket. 3. Fastställande av minvattenföring i å-rännan. Utifrån ovanstående förhållande, dvs att föreliggande ansökan skall fungera såväl med som utan ovan nämnd ansökan om ombyggnad av dammar, å-ränna, bypasser m.m. förtydligas enligt följande: Om ingen ombyggnad av dammar m.m. görs, används befintlig intagskanal och fingrind (max 20 mm) fullt ut i enlighet med gällande tillstånd. Härtill ersätts den gamla, nu demonterade tilloppstuben med en ny motsvarande (också det i enlighet med gällande tillstånd). Om ombyggnad av dammar m.m. fullföljs, rivs de befintliga intagen och ett nytt intag byggs, redovisat och prövat i ovan nämnt mål. Detta intag förses enligt den ansökan med intagslucka och grovgrind. Från intaget anläggs ett bypassrör (som även kan användas som intagsrör till kraftverk). I nu föreliggande ansökan föreslås att det nya intaget även förses med en fingrind (fritt galleravstånd 15 mm) samt flyktväg för blankål, se Figur 4-. Flyktväg för blankål Figur 4-1, Föreslagen intagskonstruktion i pågående miljödomsmål. Ovan nämnd ansökan innefattar också en sidledes flyttning av utflödespositionen (utloppskanal från kraftverket), se Figur 2-2. Om utbyggnad enligt den ansökan ej fullföljs kvarligger utloppspositionen i enlighet med äldre tillstånd, se Figur 3-. repo001.docx 2015-10-05 8(21) SAMRÅDSUNDERLAG 2017-01-09 PRÖVNING AV VATTENVERKSAMHET ENLIGT 11 KAP. MILJÖBALKEN SEECAR p:\1333\1321563_mkb_forsåker\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag\kraftverk\samrådsunderlag kraftverk 170109.docx 5 Områdesbeskrivning – befintliga förhållanden Av nedanstående figurer framgår hur området kring intagskanalen samt befintligt kraftverk ser ut i dag. Befintlig intagskanal Igenfylld åhalva Övre damm Figur 5-1, Vy nedström mot "Övre damm" samt befintligt vattenintag/intagskanal. Utmed högra sidan av intagskanalen fanns tidigare ytterligare en å-halva som dock fyllts igen, troligen under 1970- eller 1980talet. repo001.docx 2015-10-05 9(21) SAMRÅDSUNDERLAG 2017-01-09 PRÖVNING AV VATTENVERKSAMHET ENLIGT 11 KAP. MILJÖBALKEN SEECAR p:\1333\1321563_mkb_forsåker\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag\kraftverk\samrådsunderlag kraftverk 170109.docx Mölndalsåns å-fåra Intagskanal Figur 5-2, Befintlig intagskanal mellan Övre och Nedre damm samt Mölndalsåns å-fåra vid fullt öppna luckor vid Nedre damm. Av Figur 5- framgår läget för befintlig kraftverksbyggnad. repo001.docx 2015-10-05 10(21) SAMRÅDSUNDERLAG 2017-01-09 PRÖVNING AV VATTENVERKSAMHET ENLIGT 11 KAP. MILJÖBALKEN SEECAR p:\1333\1321563_mkb_forsåker\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag\kraftverk\samrådsunderlag kraftverk 170109.docx Befintlig kraftverksbyggnad Nedre damm Figur 5-3, Drönarvy nedströms mot Forsåkerområdet samt läge för befintlig kraftverksbyggnad. Forsebron och Nedre damm i nedre vänstra hörnet. 5.1 Mölndalsån - hydrologi Mölndalsån har sina Källsjöar i Hindåstrakten, Härryda kommun. Efter att ha passerat Mölnlycke centrum utrinner ån i Rådasjön och in i Mölndals kommun. Rådasjön hänger sedan samman med Stensjön som ligger strax uppströms Mölndalsfallen. Stensjön och Rådasjön regleras av Mölndals Kvarnby (till 96 % ägt av Mölndals Stad). En bit nedströms regleringsdammen ligger flera dammar på rad och vattnet faller därefter brant och tätt mellan husen. Kvarnfallet genom Kvarnby har en fallhöjd om ca 30 m längs en sträcka av ca 300 m med vissa delar i princip i lodräta fall. Den totala fallhöjden genom Kvarnbyn uppgår till ca 48 m fördelat över en ca 800 m lång sträcka. Nedströms repo001.docx 2015-10-05 11(21) SAMRÅDSUNDERLAG 2017-01-09 PRÖVNING AV VATTENVERKSAMHET ENLIGT 11 KAP. MILJÖBALKEN SEECAR p:\1333\1321563_mkb_forsåker\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag\kraftverk\samrådsunderlag kraftverk 170109.docx Forsåkerområdet har Mölndalsån ett mycket flackt lopp genom Mölndal och Göteborg ut i Säveån respektive Göta älv. Avrinningsområdet fram till Forsåkerområdet är ca 204 km2. SMHI anger följande karakteristiska oreglerade vattenföringar: HHQ 100 HHQ 50 MHQ MQ MLQ LLQ 33 m3/s 30 m3/s 15 m3/s 3,7 m3/s 0,6 m3/s 0,1 m3/s I ansökan om ändrad reglering för Stensjön och Rådasjön (pågående miljödomsärende) finns angivet en målsättning med minflöde från Stensjön om 0,3 m3/s. 6 Planförhållanden Ombyggnaderna av befintlig kraftverksanläggning är i full överensstämmelse med gällande planer. Ny fingrind installeras vid nytt vattenintag som prövas i pågående miljödomsärende. 6.1 Översiktsplan Mölndals kommuns översiktsplan från 2006 (ÖP06) anger markanvändningen verksamheter i Forsåker. Översiktsplanen har dock inte passerat aktualitetsprövningen utan kommer att behöva omarbetas. För närvarande pågår arbete med en fördjupad översiktsplan för Mölndalsåns dalgång (ihop med Göteborgs stad). I denna föreslås att Forsåker blir ett bebyggelseområde med grön- och rekreationsytor – i huvudsak bostäder, arbetsplatser, service, mindre grönytor m.m. Området anges också vara ett område med stora kulturhistoriska värden där rekommendationerna i kulturmiljövårdsprogrammet ska följas, men där om- och tillbyggnader som inte motverkar syftet kan tillåtas. 6.2 Planprogram Ett planprogram har utarbetats av Mölndals Stad som tar ställning till övergripande frågor och möjliggör en bedömning av den nya stadsdelen Forsåkers samlade konsekvenser (miljö, trafik, ekonomi, befolkningstillväxt etc.). Planprogrammet, som har varit utställt för samråd, syftar också till att ge förutsättningar för uppdelning av området i flera detaljplaner. 6.3 Detaljplaner Den planerade vattenverksamheten kommer att beröra Stadsplan 967. Befintligt kraftverk i Forsåker fanns redan då stadsplan 967, se Figur , började gälla år 1928. Ombyggnaderna innebär således ingen ändring. För närvarande pågår arbetet med den första av flera detaljplaner för Forsåker, för att skapa förutsättningar för ny bebyggelse. Preliminär avgränsning av detaljplaneområdet framgår av Figur . Målsättningen är att detaljplanen ska antas och vinna laga kraft sent år 2018 eller början av år 2019. I den nu planerade nya detaljplanen inkluderas kraftverksanläggningen. repo001.docx 2015-10-05 12(21) SAMRÅDSUNDERLAG 2017-01-09 PRÖVNING AV VATTENVERKSAMHET ENLIGT 11 KAP. MILJÖBALKEN SEECAR p:\1333\1321563_mkb_forsåker\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag\kraftverk\samrådsunderlag kraftverk 170109.docx Kraftverksbyggnad Figur 6-1, Utdrag ur stadsplan 967 som började gälla år 1928. repo001.docx 2015-10-05 13(21) SAMRÅDSUNDERLAG 2017-01-09 PRÖVNING AV VATTENVERKSAMHET ENLIGT 11 KAP. MILJÖBALKEN SEECAR p:\1333\1321563_mkb_forsåker\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag\kraftverk\samrådsunderlag kraftverk 170109.docx Figur 6-2, Preliminär avgränsning av föreslaget detaljplaneområde. Mölndals stad, Stadsbyggnadsförvaltningen 161025. repo001.docx 2015-10-05 14(21) SAMRÅDSUNDERLAG 2017-01-09 PRÖVNING AV VATTENVERKSAMHET ENLIGT 11 KAP. MILJÖBALKEN SEECAR p:\1333\1321563_mkb_forsåker\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag\kraftverk\samrådsunderlag kraftverk 170109.docx 7 Markmiljö och sediment Inom Forsåkerområdet har man bedrivit industriell verksamhet under flera århundraden. Därvid har också föroreningar uppkommit. MölnDala Fastighets AB har låtit inventera dessa och har i samarbete med Länsstyrelsen gjort vissa saneringsarbeten på land. Den planerade ombyggnaden av kraftverket innebär huvudsakligen att delar av befintliga betongkonstruktioner rivs/bilas bort ner till berg för att skapa plats för nya turbiner och tillhörande anordningar. Eventuellt kan även viss finsprängning eller bilning av berg under/i kraftverket komma att erfordras. Någon ny mark kommer dock ej att tas i anspråk och arbetena kommer att kunna ske i torrhet. I den mån schaktarbeten erfordras under befintlig kraftverksbyggnad kommer underliggande mark att undersökas. Eventuella förorenade byggnadsdelar eller schaktmassor innehållande föroreningar överstigande för området beräknade platsspecifika riktvärden avlägsnas och transporteras till godkänd mottagningsanläggning. Installation av fingrind sker i det fall tillstånd erhålls för ombyggnad av befintligt dämme (Övre damm) och vattenintag. I detta skede har befintliga bottensediment i läget för vattenintaget tagits bort och ersatts med en platsgjuten bottenplatta av betong. Någon risk för vattenarbeten inom område med eventuellt förorenade sediment föreligger således inte vid installation av fingrinden. 8 Vattenmiljö 8.1 Fisk Uppströms Nedre damm vid Forsebron och nedströms de stora fallen i Kvarnbyn finns en kortare strömsträcka med potential för lax och öring. Några uppgifter om att lax och öring före industrialiseringen av området kunnat ta sig upp till och förbi fallen i Kvarbyn finns inte. Såväl befintlig å-ränna genom Forsåker som Nedre damm vid Forsebron utgör definitiva hinder för uppströmsvandrande fisk, vilket sannolikt även gäller för uppströmsvandrande ålyngel. Detta innebär att fiskfaunan i vattenområdet mellan Nedre damm och Kvarnfallet till övervägande del utgörs av strömstationärt öringbestånd som tidvis fylls på då öring, men även annan fisk uppströms Kvarnfallet i samband med högflöden, spolas nedför fallen. I samband med en elfiskeundersökning år 2015 (Huskvarna Biologi AB) fångades såväl årsungar som äldre individer av öring på strömsträckan (ca 70 m) mellan Nedre damm och Övre damm. Bottenmaterialet inom den undersökta lokalen domineras av block i olika fraktioner samt större sten. Närområdet utgörs av artificiell mark och vattenvegetationen är sparsam. Trots kanaliseringen och avsaknaden av beskuggning bedömdes lokalen vara en god lek- och uppväxtlokal för öring. Det ska dock beaktas att elfiskeundersökningen utfördes vid tillfälle med fullt öppna dammluckor vid Nedre damm. Vid normal drift är en stor del av denna sträcka bakdämd, vilket innebär sämre förutsättningar för laxartad fisk. Även om ålyngel har en förmåga att ta sig förbi fuktiga vertikala ytor så torde strömningsförhållandena i å-rännan genom Forsåker starkt begränsa antalet uppvandrande ålyngel och därmed antalet ålyngel som kan ta sig vidare upp för Kvarnfallet. Mölndals Kvarnby har däremot tidigare under lång tid satt ut ål i Stora Härsjön längre uppströms i vattensystemet, vilket innebär att en viss blankålsutvandring ur vattensystemet sannolikt kan förväntas. repo001.docx 2015-10-05 15(21) SAMRÅDSUNDERLAG 2017-01-09 PRÖVNING AV VATTENVERKSAMHET ENLIGT 11 KAP. MILJÖBALKEN SEECAR p:\1333\1321563_mkb_forsåker\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag\kraftverk\samrådsunderlag kraftverk 170109.docx I pågående miljödomsärende för ombyggnad av å-rännan m.m. så har åtgärder föreslagits för att säkerställa uppvandring av ålyngel fram till Kvarnfallet. I och med en återstart av kraftverket behöver därför åtgärder även vidtagas för att säkerställa blankålens passage nedströms förbi kraftverket. Med anledning av detta installeras en fingrind (15 mm) samt flyktväg framför intaget till det bypassrör som kommer att leda vatten till kraftverket. Flyktvägen kommer att leda blankål till befintlig å-ränna, där den kan ta sig vidare nedströms. 8.2 Bottenfauna Bottenfauna och påväxtalger har undersökts vid tre provpunkter såväl uppströms som nedströms Forsåker-området och vid ett flertal tillfällen år 1990-2000. Nedströms fabriksområdet bedömdes såväl bottenfaunan som påväxtalger inledningsvis vara starkt föroreningspåverkade. Påverkansgraden har genom åren minskat. Bottenfaunan har från år 1999 bedömts opåverkad av föroreningar. Artantalet har ökat och föroreningskänsliga arter tillkommit samtidigt som andelen föroreningståliga arter minskat. Påväxtsamhället har blivit något art- och individrikare genom åren och bedömningen har ändrats från stark/mycket stark till obetydlig föroreningspåverkan. Uppströms fabriksområdet har dock resultaten från bottenfaunaundersökningarna varit svårtydda på grund av kraftig regleringspåverkan. Avseende påväxt har resultaten visat på svag föroreningspåverkan vid uppströmspunkten. 9 Kulturmiljö 9.1 Riksintresse för kulturmiljövård Befintligt kraftverk är beläget strax utanför det område som omfattas av riksintresse för kulturmiljövården. Däremot är damm, intag samt del av tilloppstub till kraftverket belägna inom området för riksintresset. Riksintressen ska, enligt Miljöbalken, skyddas mot påtaglig skada vilket innebär att områdets kulturhistoriska värden ska bevaras och skyddas från åtgärder som medför påtaglig negativ kulturmiljöpåverkan repo001.docx 2015-10-05 16(21) SAMRÅDSUNDERLAG 2017-01-09 PRÖVNING AV VATTENVERKSAMHET ENLIGT 11 KAP. MILJÖBALKEN SEECAR p:\1333\1321563_mkb_forsåker\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag\kraftverk\samrådsunderlag kraftverk 170109.docx Figur 9-1, Riksintresse för kulturmiljövården (Infokartan, Länsstyrelsens WebbGIS, 2016-12-22). Prövning av eventuell skada görs med utgångspunkt av den officiella beskrivning av riksintressets motiv och uttryck som Riksantikvarieämbetet tagit fram. Av värdebeskrivningen för riksintresse för kulturmiljövården i Västra Götalands län framgår följande: Mölndalsåns industriområde och kvarnbyn [O 29] (Mölndals sn) Motivering: Koncentrerad kvarnmiljö och industrimiljö vid Mölndalsån, vars kraftiga fall nyttjats för kvarndrift i större skala sedan medeltiden, med stor betydelse för den tidigindustriella utvecklingen i Göteborgsregionen. Uttryck för riksintresset: Mölndalsåns fall, industribebyggelse främst från 1800-talets senare hälft, bl a kvarn från 1858 vid kvarnfall 24, Lilla Götafors f.d pappersbruk, Götafors f.d.sulfitfabrik och kvarnlämningar. Bostadsbebyggelse från 1700- och 1800-talet i form av kvarngårdar och egna hem. Oregelbundet gatunät med trappor och slingrande lider. 9.2 Mölndals kommuns kulturmiljövårdsprogram Forsåker som industrimiljö ingår också i Mölndals kommuns Kulturmiljöprogram från år 2000. Där beskrivs områdets långa historia med papperstillverkning och den sammansatta miljön med byggnader från olika epoker. Tillgången till vatten genom Mölndalsån som förutsättningen för industrin, fabriksbyggnaderna och bostäderna samt den avgränsande muren mot Kvarnbygatan listas som de viktigaste komponenterna i det gamla bruksområdet. repo001.docx 2015-10-05 17(21) SAMRÅDSUNDERLAG 2017-01-09 PRÖVNING AV VATTENVERKSAMHET ENLIGT 11 KAP. MILJÖBALKEN SEECAR p:\1333\1321563_mkb_forsåker\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag\kraftverk\samrådsunderlag kraftverk 170109.docx Ur kulturmiljövårdsprogrammet: Viktiga karaktärsdrag Industrimiljön – Industrimiljön sträcker sig över en lång tidsperiod. Genom åren har en mängd till och ombyggnader genomförts, men bebyggelsen speglar fortfarande olika epoker i områdets industrihistoriska utveckling. Mölndalsån – Ån utgör förutsättningen för hela områdets framväxt. Tillgång till vatten har allt sedan det första handpappersbruket anlades varit nödvändig för papperstillverkningen, och längs med ån finns en mängd spår, som visar hur man tidigare utnyttjade vattnet, och anläggningar som visar hur man idag använder vattnet i produktionen. Dessa spår och anläggningar utgör en viktig del av områdets kulturvärde. Även spåren av äldre byggnader, i form av grundmurar, fundament, m.m. är viktiga då de vittnar om områdets historiska utveckling. Personalbostäderna – Det som är speciellt med Papyrusområdet, förutom den långa kontinuitet av papperstillverkning vid Mölndalsfallen som industrin representerar, är alla de personalbostäder, som efterhand kom att uppföras i anslutning till fabrikerna. Under de senaste decennierna har många av dessa tjänstebostäder rivits. För att området skall kunna bibehålla sina kulturhistoriska kvaliteter är det viktigt att de byggnader som finns kvar bevaras. Områdesmuren mot Kvarnbygatan – Fabriksområdet avskärmas mot Kvarnbygatan genom en röd tegelstensmur. Muren illustrerar hur viktigt det var för sekelskiftets fabriksanläggningar att uppvisa ett ordnat och estetiskt yttre. 10 Miljökvalitetsnormer 10.1 Fastställda miljökvalitetsnormer år 2016 Aktuell del av Mölndalsån ingår i vattenförekomsten ”Mölndalsån – Stensjön till sammanflödet med Kålleredsbäcken, SE639863-127455”. Nya miljökvalitetsnormer är beslutade för vattenförekomsten (2016-12-21) och dessa ska gälla för perioden år 2016-2021. repo001.docx 2015-10-05 18(21) SAMRÅDSUNDERLAG 2017-01-09 PRÖVNING AV VATTENVERKSAMHET ENLIGT 11 KAP. MILJÖBALKEN SEECAR p:\1333\1321563_mkb_forsåker\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag\kraftverk\samrådsunderlag kraftverk 170109.docx Figur 10-1, Karta över vattenförekomsten: Mölndalsån – Stensjön till sammanflödet med Kålleredsbäcken SE639863-127455. Ny miljökvalitetsnorm (MKN) för ekologisk status är ”God ekologisk status med tidsundantag fram till år 2021”. Ny miljökvalitetsnorm (MKN) för kemisk ytvattenstatus är ”God kemisk ytvattenstatus”, men med undantag för kvicksilver och kvicksilverföreningar samt för bromerade difenyleter. Ekologisk och kemisk status (klassad 2013-11-04 resp. 2015-08-16) Den ekologiska statusen i vattenförekomsten bedöms vara ”måttlig”. Motiveringen och metod för bedömningen enligt VISS är: Fisk och hydromorfologi (vandringshinder/barriärer) har varit utslagsgivande för bedömningen. Fisken visar på god status i den nedre delen av vattenförekomsten men har sämre status i den övre delen. I Stensjöns utlopp finns två definitiva vandringshinder. Strandzonen är dessutom kraftigt påverkad av bebyggelse, strandskoningar eller andra hinder som människan har anlagt. Vid stränderna finns få naturliga livsmiljöer kvar för fiskar, smådjur och växter. Ån har däremot inga problem med varken övergödning eller försurning. Den samlade kemiska ytvattenstatusen bedöms till ”uppnår ej god” på grund av att kvicksilver och kvicksilverföreningar samt bromerade difenyleter överskrider gränsvärdena i alla ytvattenförekomster. Kemisk status exkl. överskridande ämnen (dvs exkl. kvicksilver/kvicksilverföreningar samt polybromerade difenyletrar) har bedömts var ”god”. repo001.docx 2015-10-05 19(21) SAMRÅDSUNDERLAG 2017-01-09 PRÖVNING AV VATTENVERKSAMHET ENLIGT 11 KAP. MILJÖBALKEN SEECAR p:\1333\1321563_mkb_forsåker\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag\kraftverk\samrådsunderlag kraftverk 170109.docx Risk Det finns en risk att miljökvalitetsnormen för ekologisk och kemisk ytvattenstatus inte uppnås innan 2021. 11 Preliminära förutsedda konsekvenser av planerade åtgärder Miljökonsekvenserna till följd av planerad vattenverksamhet bedöms sammantaget bli mycket begränsade såväl under anläggningsskede som i driftsskede. Kraftverksombyggnaden sker avskilt från å-rännan och troligtvis helt i torrhet, vilket innebär att någon direkt risk för påverkan på Mölndalsån som recipient inte föreligger. Emellertid erfordras en del rivningsarbeten (bilning/borrning), ev. finsprängning av berg samt betonggjutningsarbeten under/i kraftverket för att skapa utrymme för de nya turbinerna. Gavel på kraftverksbyggnaden står för närvarande öppen, vilket innebär att eventuellt yt-/grundvatten kan tränga in i anläggningen i det fall arbeten sker i mark under turbinhallen i kraftverksbyggnaden. I samband med en miljöteknisk undersökning i Forsåker (Structor Miljö Väst AB, 2016) uttogs vattenprov vid turbinen och analyser visade på extremt högt pH och förhöjda halter av främst koppar i provet relativt bakgrundshalter i Mölndalsån. Av Structors utredning framgår att det läcker begränsade mängder ytvatten från å-fåran ned till inloppsröret till turbinen varifrån det sprids ned till kraftverkstunneln. För att undvika att starkt basiskt länsvatten/dagvatten, till följd av kontakt med finkrossad eller ohärdad betong, når ut till Mölndalsån via kraftverkstunneln är det av vikt att hindra inläckage av vatten under tiden rivning/bilning samt betonggjutning pågår i byggnaden. Eventuellt utgående bygg-/länshållningsvatten kommer under anläggningstid att kontrolleras och vid behov renas innan det släpps ut till recipient. Löst material i form av färgflagor etc i turbinhallen samt vatten och sediment stående i turbinrör kommer att avlägsnas innan ombyggnaden påbörjas. Markytor intill befintlig kraftverkskanal nedströms kraftverket kommer att saneras under år 2017. I samband med detta arbete saneras även sedimenten i kanalen samt ett mindre vegetationsområde i Mölndalsån direkt nedströms kraftkanalens utlopp. Med hänsyn till att det i pågående miljödomsärende för ombyggnad av å-rännan m.m. föreslagits åtgärder för att säkerställa uppvandring av ålyngel fram till Kvarnfallet behöver åtgärder även vidtas för att säkerställa ålens (blankål) nedströmsvandring förbi kraftverket vid en återstart. Detta säkerställs genom att en fingrind med 15 mm fri spaltvidd och en flyktväg anordnas framför intaget till det bypassrör som vid drift kommer att leda vatten till kraftverket. Installation av fingrind tillsammans med avledningsanordning för blankål vid det nya intaget utförs i samband med övriga arbeten med intagskanalen förutsatt att tillstånd för dessa arbeten erhålls. Arbetena med intaget kommer att ske i torrhet bakom avskärmning/fångdamm, vilket innebär att någon negativ miljöpåverkan på Mölndalsån inte kan förväntas i samband med dessa arbeten. I driftsskedet förväntas kraftverksombyggnaden inte medföra någon påtaglig skillnad jämfört mot ett nollalternativ där befintlig turbin renoveras alternativt ersätts med en motsvarande turbin och övriga delar rustas upp/renoveras inom ramen för befintligt tillstånd. Någon påverkan på gällande miljökvalitetsnormer kan inte förväntas till följd av planerad kraftverksombyggnad. repo001.docx 2015-10-05 20(21) SAMRÅDSUNDERLAG 2017-01-09 PRÖVNING AV VATTENVERKSAMHET ENLIGT 11 KAP. MILJÖBALKEN SEECAR p:\1333\1321563_mkb_forsåker\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag\kraftverk\samrådsunderlag kraftverk 170109.docx Kraftverket är beläget utanför området som omfattas av riksintresse för kulturmiljövården men ingår i den industrimiljö som omfattas av Mölndals kommuns Kulturmiljöprogram från år 2000. Några arbeten på befintlig damm, intag eller tilloppstub belägna inom området för riksintresset ingår ej i föreliggande ansökan. Ombyggnad och renovering av kraftverksbyggnadens fasader kommer att ske i nära samråd med antikvarisk expertis för att säkerställa att byggnaden bibehåller sina karaktärsbärande egenskaper. Genom att glasa upp partier i entréplan kan elproduktionen synliggöras. Detta innebär att boende kommer att kunna se var och hur deras el produceras, vilket knyter an till kvarnfallets kulturhistoriska betydelse för industrialiseringen av området och Forsåkers vision om Mölndalsån som kraftkälla. 12 Förslag på innehållsförteckning till miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Förslag på innehållsförteckning till MKB framgår av bilaga 1. 13 Referenser ENCO, Thomas Karlsson, Teknisk del av samrådsunderlag, version 2016-11-21 http://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=SE639863-127455 (2016-12-21) Medins Sjö- och Åbiolog AB, Bottenfauna och påväxt – en sammanfattning av resultaten under perioden 1990-2000, 2000-11-09 MölnDala Fastighets AB, Strukturplan, 2015-02-05 Mölndals kommun, Fördjupad översiktsplan Mölndalsåns dalgång, samrådshandling, 112013 Mölndals kommun, Översiktsplan, 2006-03-29 Riksintresse för kulturmiljövården (Länsstyrelsens WebbGIS, 2016-12-22). Structor Miljö Väst AB, Miljöteknisk undersökning invid befintlig å-ränna på fastigheten Forsåker 1:226, 2016-10-11 repo001.docx 2015-10-05 21(21) SAMRÅDSUNDERLAG 2017-01-09 PRÖVNING AV VATTENVERKSAMHET ENLIGT 11 KAP. MILJÖBALKEN SEECAR p:\1333\1321563_mkb_forsåker\000\10 arbetsmtrl_dok\samrådsunderlag\kraftverk\samrådsunderlag kraftverk 170109.docx BILAGA 1 FÖRSLAG TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING MKB -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------1 Icke teknisk sammanfattning 2 Inledning 3 Befintliga förhållanden Befintlig anläggning Fastighetsförhållanden Planförhållanden Riksintressen Hydrologi Kulturmiljö Fisk, flora och fauna Miljökvalitetsnormer 4 Planerad vattenverksamhet 5 Alternativa utformningar 6 Miljökonsekvenser 6.1 Miljökonsekvenser i anläggningsskedet Grumling och partikelspridning Buller och vibrationer Emissioner till vatten Påverkan på kulturmiljö Påverkan på fisk, flora och fauna Påverkan på miljökvalitetsnormer 6.2 Miljökonsekvenser i driftsskedet Påverkan på kulturmiljö Påverkan på fisk Påverkan på miljökvalitetsnormer 7 Förslag på skadeförebyggande åtgärder 8 Samråd 9 Kontrollprogram
© Copyright 2024