Akademi 55+, Natur o Kultur
Utflykt till Sundvik
Torsdagen den 15 september
Även dagens utflykt går till kusten och det passar utmärkt nu när högtrycket fortfarande ligger kvar. Vi samlar ihop oss vid parkeringen i anslutning till det relativt nyröjda lertaget här i Sundvik. Det är några år sedan
området röjdes för att ge det ett mer ursprungligt utseende och samtidigt öka den biologiska mångfalden. Initiativet togs av dels markägarna, dels av Landskronas kommunekolog Olle Nordell. Röjningen/skövlingen var
brutal och protesterna uteblev inte. Nu några år senare när det är en betad och grönskande strandäng ser det
förträffligt ut. Mångfalden har dessutom ökat. Den hotade sandödlan har ökat i antal och rara insekter har fått
sina livutrymmen åter. Det hela är en lyckad naturvårdsinsats.
Längs kusten har det legat många tegelbruk, ett 40-tal från Landskrona i söder till Helsingborg i norr. Även på
Ven har det funnits tegelbruk. Så sent som 1968 revs de sista torkladorna vid Hildesborg. Här i Sundvik låg två
tegelbruk, Sundvik och Strandnäs. Leran var nära till hands och kolet kom från Billesholm och kanske även
från Höganäs. Kolbrytningen i Vallåkra var inte så omfattande men även det kolet användes säkert vid något
tegelbruk här.
Vi går söderut längs stigenen bit upp i
backen. Vi har fin utsikt över Sundet och
Ven. Här blommar fortfarande en del typiska höstväxter, väddklint, renfana, cikoria, gråbo, rölleka mfl. Vi spanar också efter den sällsynta klintsnyltroten, en parasit
på väddklint. Det är en parasit och saknar
det gröna klorofyllet, den är blek och svår
att få syn på.
Vi stannar till vid havet nedanför
Hilleshögs dalar – en formation som
bildats av inlandsisen och någon dödis.
Havet är lite grågrönt på ena sidan av den
lilla stenpiren och klarare på den andra.
Det visar sig vara den blågröna giftalgen
som har ökat dramatisk (Landskrona
Posten/HD den 16/9 varnar för giftalgen
och hälsovårdsmyndigheten avråder från
bad).
Nere vid stranden växer puktörne som
påminner om ginst men har röd/skära
blommor. Har hittar vi även blåsklöver
och några överblommade Lysimachia,
praktlysing.
Efter fikat går vi norrut en bit för att bestiga landborgen upp till Örenäs slott. Här
ligger slottet med blick över sundet mot
Helsingör och Ven. Det är ett sentida slott,
byggt av Carl Tranchell, sockermagnaten
vid 1900-talets början. Parken har många fina träd och där vi stannar till står en
pelarpoppel en stam som liknar regnskogens med sina stödrötter.
Bilden från dagen tagna av Christer
Vernersson