1. No category

Samhällsekonomi
- Ekonomi betyder hushållning.
- Producera betyder tillverka.
- Bidrag, pengar som man får av samhället.
- Inkomst och utgift, pengarna som man tjänar och pengar som man betalar för varor
och tjänster.
- Offentlig sektor, verksamhet som ägs av stat, landsting eller kommun. Ex. skola,
sjukhus, polis, brandkår, domstolar, bibliotek.
- Skilj från offentlig plats som är en plats där alla får vara. Skolan är ingen offentlig
plats.
- Privat sektor, ägs av en eller flera personer. Ex. restaurang, klädaffärer, apotek,
kiosker, mataffärer, Ericsson, Volvo.
Utbud och efterfrågan
- Efterfrågan är det antal varor som kunden är beredd att köpa till ett visst pris.
- Utbud är det antal varor/tjänster som produceras till försäljning till ett visst pris.
- Om efterfrågan är hög och utbudet lågt så stiger priset.
- Om efterfrågan är låg och utbudet högt så sjunker priset.
- Priset som varan kommer att kosta, kallas jämviktspris.
- Ibland har andra saker betydelse, tid, reklam, miljö, kvalité, etik.
Olika slags ekonomiska system
- Vad ska produceras? Hur ska produktionen gå till? Hur ska resultatet av det som
tillverkas fördelas?
- Marknadsekonomi, är en marknad där man säljer varor och tjänster som kunderna vill
ha. Marknaden bestämmer priset som kunden är beredd att betala. Konkurrens behövs
för att marknadsekonomi ska fungera.
- Planekonomi, ekonomiskt system där staten planerar och styr. Staten bestämmer vad
som ska produceras och vad det ska kosta, utan hänsyn till marknadens krav. Tanken
är att allt ska fördelas jämnt.
- Blandekonomi, en blandning mellan marknadsekonomi och planekonomi.
Ekonomiskt kretslopp
- Hur pengar, varor och tjänster rör sig mellan hushåll, kommun, bank och företag. Se
bild s. 11
Hushållen
- Bruttoinkomst är inkomst före skatt, nettoinkomst är inkomst efter skatt.
- Disponibel inkomst=nettoinkomst+bidrag
- Alla betalar begravningsavgift.
- Vi behöver försäkringar t.ex. hemförsäkring och tandförsäkring.
- Självdeklaration är en uppställning av hur mycket pengar man tjänat under ett år. Hur
mycket skatt man betalar avgörs av självdeklarationen.
- Restskatt=skatt du måste betala in och skatteåterbäring=skatt du får tillbaka.
God och ond cirkel
- Om hushållet tjänar mer så köper de mer.
- De betalar mer i skatt och företagen tjänar mer och betalar mer moms till staten.
- När stat och kommun tjänar mer kan de anställa fler, det kan också företagen.
- Det leder till att fler får arbete och kan betala mer skatt och köpa mer o.s.v.
-
Den onda cirkeln är motsatsen, tänk på depressionen i USA på 30-talet.
Sparande
- Sparformer;
1. sparkonto där du får ränta,
2. olika aktier, man äger en liten del av ett företag.
3. Fonder är en blandning på massa aktier.
4. Obligationer, man lånar ut t.ex. 10000 kr till staten i tio år och får en fast ränta 4%.
- Liten till stor risk; sparkonto, obligationer, fonder och aktier.
- Ränta får du om du spar och betalar om du lånar. Amortering är avbetalning på lån.
- Riksbanken, (centralbank), bankernas bank, de bestämmer reporäntan. Det är den
ränta som bankerna får betala när de lånar pengar. De har hand om valutareserven.
- Börsen är den plats där man köper och säljer aktier, idag är det på nätet, men förr var
det en verklig plats.
Företag
- Produktionsmedel/produktionsfaktorer, det som behövs för att något ska kunna
produceras. Ex. råvaror, realkapital (lokal, utrustning), arbetskraft, kapital,
infrastruktur, kunskap, marknad och tid.
- Enskild firma, handelsbolag och aktiebolag.
- Intäkter och kostnader, samma som inkomst och utgift fast för ett företag.
- Vinst, är de pengar man tjänar efter att allt är betalt.
- Investering, man satsar mervärdet på utbildning, nya maskiner m.m.
- Konkurs, när kostnaderna är större än intäkterna under en längre tid.
- Arbetsgivaravgift, skatt som arbetsgivaren betalar på arbete, används till sjukdom
pension och försäkring,
- Konkurrens, flera företag säljer samma vara eller tjänst. Positivt; kan sänka priser och
höja försäljningen, ev. leda till bättre kvalitet. Negativt; kvalitén kan bli dålig och
företag kan gå i konkurs.
- Monopol, endast ett företag får sälja t.ex. systembolaget. Positivt; samhället har
kontroll. Negativt; höga priser och låg tillgänglighet.
- Oligopol, några få företag som säljer samma sak t.ex. bilkörskolor och bensinbolag.
Detta leder ofta till samma pris och är aldrig bra för kunden. Ibland ingår de karteller,
prisöverenskommelser, detta är förbjudet.
Hur mäter man ett lands rikedom?
- BNP= brutto national produkt, summan av alla varor och tjänster som tillverkas i ett
land under ett år.
- BNP/capita (invånare), man delar med antalet invånare.
- HDI = Human development index. Man mäter t.ex. läskunnighet, spädbarnsdödlighet,
tillgång till sjukvård och utbildning. Kollar om landet har demokrati eller diktatur.
- HDI är ett bättre mått om man vill se hur folk har det. BNP mäter bara rikedom och
det är inte säkert att den är jämt fördelad.
Stat, landsting och kommun
- Välfärd, vi behöver sömn, vatten, kläder, mat, bostad, sjukvård, sällskap, utbildning,
infrastruktur, olika skydd vid sjukdom, arbetslöshet, ålder (pension). Välfärd betalas
med skatt och ger alla rätt till en grundtrygghet. Vi har mycket välfärd i Sverige.
- Socialt skyddsnät är olika former av bidrag för att vara skyddad när du blir sjuk,
arbetslös m.m.
-
-
Transfereringar, omfördelning av pengar, skatt-bidrag.
Budgetproposition regeringens plan för Sveriges budget som de lämnar till riksdagen.
Staten får in pengar genom att höja skatten, ta ut avgifter och ta lån från andra länder
eller banker.
Direkt och indirekt skatt.
Moms, skatt på varor och tjänster. Statens största inkomst
Olika slags skatter kapitalinkomst, bolagsskatt och punktskatt.
Högkonjunktur- goda tider, man kan se detta på företagens vinster, låg arbetslöshet
och få konkurser. I bra tider går företag med vinst och då kräver arbetarna mer betalt
och då måste företagen höja priserna. Höjda löner och höjda priser leder till inflation,
dvs. värdet på pengarna minskar. Företagen kan till slut inte sänka priserna mer och
kan till slut gå i konkurs. Så småningom leder detta till lågkonjunktur. Det går hela
tiden upp och ner.
Kurvan vänder neråt när företagen måste spara och börjar avskeda folk.
Inflation
- Pengarnas värde minskar
- En varas pris stiger utan att kvalitén har ändrats.
- Tyskland hade hyperinflation på 20-talet. De blev tvingade att betala stort
krigsskadestånd, de löste problemet genom att trycka mer pengar. Det blev inflation,
pengarnas värde minskar.
Tre mål som styr den ekonomiska politiken
- Ekonomisk tillväxt- att spara och investera, satsa på utbildning, detta ökar tillväxten
och BNP.
- Hög och jämn sysselsättning- hålla löner nere och efterfrågan uppe. Staten kan skapa
statliga jobb, sänka skatter och höja bidrag. Riksbanken kan sänka räntan.
- Stabilt penningvärde (låg inflation) – hålla nere efterfrågan. Höja skatter, sänka
bidragen, höja räntan och införa tvångssparande.
Utrikeshandel
- Globalisering- ökade kontakter, fler arbetstillfällen, ny teknik sprids, fattiga blir
utnyttjade, miljöförstöring.
- Export, ett land säljer något till ett annat land
- Import, ett land köper något från ett annat land
- Handelsbalans=export-import
- Om handelsbalansen blir negativ så ligger Sverige efter med betalningarna. Då kan vi
låna pengar, höja tullarna mot länder utanför EU och vi kan låna av valutareserven.
- Valutareserven, är ett lands reserv av pengar, statspapper och guld, finns hos
riksbanken.
- Tullar gör varorna dyrare och kallas handelshinder.
- Att ha många tullar kallas protektionism, motsatsen är frihandel.
Uppgift Ekonomifakta.se
1 Ta reda på vilka olika skatter och vad de kostar för en person född 1960, som tjänar 30000
och bor i Uppsala.
2 Ta reda på Sveriges; BNP, inflation och ungdomsarbetslöshet
3 Ta reda på vad 100 SEK blir i dollar, euro och pund.
4 Räkna ut inflationen mellan två olika år, minst 2 exempel.