1. No category

VERKSAMHETSPLAN 2017
Prioriteringar för Länsstyrelsen Skåne 2016–2018
Titel:
Verksamhetsplan 2017
Utgiven av:
Länsstyrelsen Skåne
Copyright:
Länsstyrelsen Skåne
Diarienummer:
106-536-17
Layout:
Mats Runvall
Omslagsbild:
Mats Runvall
Innehållsförteckning
1. LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
2. SKÅNES UTMANINGAR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Det öppna Skåne . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Geografisk obalans. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Hushålla med mark och vatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
3. BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
4. EFFEKTIV OCH INNOVATIV MYNDIGHET. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
5. SEKTORSÖVERGRIPANDE UPPGIFTER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
Jämställdhetsuppdraget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
Integrera mänskliga rättigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
Miljöarbete. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
Förenkla för företag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
Folkhälsa. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
6.NYA UPPDRAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
Etableringsfrämjande insatser för asylsökande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
Brottsförebyggande arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
Civilt försvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
7. LÄNSSTYRELSENS LÅNGSIKTIGA MÅL OCH PRIORITERINGAR 2016-2018 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
7.1 Klimatanpassning och minska klimatpåverkan . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
7.2 Stärka förutsättningarna för ökat bostadsbyggande . . . . . . . . . . . 15
7.3 Bidra till ett gott mottagande av nyanlända . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
7.4 Skydda och vårda värdefulla natur- och kulturmiljöer . . . . . . . . . . 18
7.5 Aktiv landsbygd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
7.6 Säkerställa tillgången till rent vatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
8. ORGANISATION . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
1. Länsstyrelsens uppdrag
Länsstyrelsen Skåne verkar för att nationella mål får genomslag i länet, med
beaktande av regionala förhållanden och förutsättningar. Vi arbetar sektorsöver­
gripande utifrån ett statligt helhetsperspektiv med att samordna olika samhällsin­
tressen och statliga myndigheters insatser inom våra ansvarsområden.
Vi arbetar för att främja länets utveckling, följer noga tillståndet i Skåne, och
underrättar regeringen om det som är särskilt viktigt för regeringen att ha
vetskap om, samt om händelser som inträffat i länet. Vi ansvarar också för de
tillsynsuppgifter som riksdagen eller regeringen ålagt oss.
Länsstyrelsen Skåne skapar samhällsnytta genom att ta ansvar för samhällsbygget,
skydda miljön och investera i landsbygden. Vi vill göra det bästa för Skåne och
bidra till goda livsvillkor och en hållbar utveckling.
Länsstyrelsens verksamhet omfattar en rad olika områden, exempelvis miljö,
samhällsbyggnad, landsbygd och rättsfrågor. Vi beviljar stöd och bedriver tillsyn.
Vårt uppdrag definieras av länsstyrelseinstruktionen, länsstyrelsernas reglerings­
brev samt en omfattande externfinansierad verksamhet med bidrags- och upp­
dragsfinansierad verksamhet med finansiering från EU, departement och myndig­
heter.
I vårt uppdrag har vi olika roller och fungerar både som utvecklingspartner i
arbetet med länets utveckling och som beslutsfattare när det gäller till exempel
samhällsplanering, miljö och jordbrukarstöd. Vi investerar ca 2,5 miljarder och
fattar omkring 70 000 myndighetsbeslut för Skånes bästa varje år.
Våra målgrupper är våra utvecklingspartners, de vi granskar, de som söker
tillstånd och prövningar, samt de som överklagar.
Länsstyrelsens verksamhetsplan omfattar inte hela verksamheten utan fokuserar
på områden vi ser som prioriterade för en bra utveckling i Skåne 2017.
VÅR
ROLL
VI SER TILL ATT
RIKSDAGENS OCH
REGERINGENS BESLUT FÅR
GENOMSLAG REGIONALT.
VÅR
VISION
DET BÄSTA FÖR SKÅNES
MÄNNISKOR, DJUR OCH
NATUR. I DAG OCH I
MORGON.
2. Skånes utmaningar
Det öppna Skåne
Under hösten 2015 tog Skåne emot ett stort antal flyktingar, vilket ställer nya
krav på samhället. Samhället ska ordna så att alla människor får bostad och
försörjning. Skåne har generellt sett en låg sysselsättningsgrad utifrån ett natio­
nellt perspektiv. Situationen påverkas dessutom av att sysselsättningsgraden
mellan inrikes- och utrikesfödda varierar. En utmaning är därför att verka för
ökad sysselsättning bland nyanlända i länet genom en effektivare etableringspro­
cess.
Geografisk obalans
Skåne är ett delat län. Vi har en geografisk obalans där den största tillväxten sker i
sydväst: här bor också två tredjedelar av Skånes befolkning. I nordost brottas vi
med en hög arbetslöshet, lägre utbildningsnivå och svagare tillväxt.
Hushålla med mark och vatten
Tillgången till rent vatten är avgörande för Skånes utveckling. Samma sak gäller
för naturmiljön och den skånska åkermarken – den är i världsklass och en viktig
VÅR
MISSION
TILLSAMMANS KAN VI
SKÅNE.
VÅRA
KARNVARDEN
MEDMÄNSKLIG
RÄTTVIS
KOMPETENT
5
resurs för både länet och Sverige. Skåne växer i snabb takt vilket ställer krav på
ett hållbart bostadsbyggande. Bostadsbristen skapar också sociala svårigheter och
hämmar tillväxten. Det är en utmaning att skapa förutsättningar för ett ökat
bostadsbyggande samtidigt som vi hushållar med den värdefulla åkermarken och
tar hänsyn till andra allmänna intressen.
Klimatsmart Skåne
Vi behöver ett klimatsmart Skåne som skyddar miljön och ger oss en hållbar
framtid. De skånska kusterna kan svämma över i framtiden och trots att kommu­
ner, företag och medborgare har ett stort engagemang är arbetet långt ifrån
tillräckligt för att de 15 miljömål som berör Skåne ska uppnås.
FAKTA
SKÅNE
Skåne har låg sysselsättningsgrad. Många ungdomar varken arbetar eller
studerar och en alltför stor andel har inte gått klart gymnasiet och har
därför inte behörighet att söka till studier på högre nivå. Skillnaderna inom
länet är stora både till antal och när det gäller könsfördelning.
Flyktingmottagandet. Det höga antalet asylsökande och ensamkommande barn som
kommit till Sverige och Skåne ställer höga krav på viktiga funktioner i samhället såsom
skola, sjukvård, boende och sysselsättning. Ett samordnat mottagande är en kritisk
framgångsfaktor.
7000 nya bostäder per år. Skåne växer, men bostadsbyggandet följer inte med. Bostads­
bristen skapar svårigheter socialt och riskerar att hämma tillväxten.
Gränsöverskridande transporter. Skåne är porten till kontinenten och är ett transitlän
för illegala transporter av djur och avfall, något som ställer höga krav på samverkan
myndigheter emellan.
Infrastruktur för kollektivtrafik och bredband. Ökad kapacitet med fyra spår mellan
Lund och Malmö är av högsta prioritet. Förhandlingen om framtidens järnvägsnät och
kollektivtrafik i storstäderna – Sverigeförhandlingen – är en viktig parameter för Skånes
utveckling på lång sikt. Detsamma gäller frågan om bredband. Vårt folkrika län är en
bredbandsglesbygd – här krävs krafttag.
Många hotade arter och brist på tillgänglig natur. Skåne är det län i Sverige som har
flest hotade arter och minst andel allemansrättsligt tillgänglig mark.
Miljömålen och god vattenstatus. Miljöfrågorna har stor betydelse för Skånes utveck­
ling och invånarnas livskvalitet. Det krävs betydligt fler insatser om miljömålen ska kunna
nås 2020.
Ett dynamiskt samarbete över Öresund. Samarbetet över Öresund är av strategiskt
intresse för landet i stort. Det är viktigt att Öresundssamarbetet fördjupas och förbättras
framöver för att främja ökad sysselsättning och tillväxt.
6
3. Budgetförutsättningar
Ingående anslagssparande
Det ingående anslagssparandet består av tidigare års budgetöverskott och utgör
myndighetens ekonomiska buffert. 6 728 tkr utgör ca 3% av det totala anslaget.
Förvaltningsanslaget
Förvaltningsanslaget innefattar framförallt tilldelat anslag enligt regleringsbrevet
(RB) för 2017 och så kallade TA-medel.
RB 2017 innebär följande större förändringar:
•
•
Ökat anslag för integrationsarbetet (ca 8 mnkr)
Ökat anslag för pris- och löneomräkning (ca 3,9 mnkr)
7
Dispositionsrätt på andra anslag
Budgetår 2017 har länsstyrelserna erhållit dispositionsrätt för ett antal anslag som
tidigare erhållits som bidragsfinansiering från andra myndigheter. En följd av
detta är att intäktsposten overheadintäkter kommer att minska under 2017 men
matchas med motsvarande ökning på anslaget. I budget ovan är detta inte beaktat.
Sparbeting
Liksom föregående år är verksamheten inte fullt finansierad utan ett visst sparbe­
ting behövs för att nå en budget i balans. För 2017 bedöms behovet vara ca 1,1%
eller ca 2,1 mnkr (prognos 2018-2020 ca 1% per år).
Extraordinära kostnader 2017
Under 2017 byter myndigheten kontorslokaler i Malmö vilket innebär en stor
investering. Detta påverkar budget för år 2017 med ca 4,8 mnkr.
4. Effektiv och innovativ myndighet
4.1
Beskrivning av utmaningar
Vi ska utföra våra uppdrag enkelt och effektivt med hög kvalitet. Detta ställer
krav på allas delaktighet, en god arbetsmiljö och ett genuint brukarperspektiv.
Hög effektivitet och kvalitet ger goda förutsättningar för att nå målen för våra
prioriteringar.
Exempel på regeringens förväntningar inom området effektivitet och kvalitet
är:
> Innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv med
en väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet
> Ökad digitalisering av den offentliga förvaltningen
> Ökad kundnöjdhet och kortare handläggningstider
4.2
Kritiska framgångsfaktorer
För att säkerställa en effektiv och kvalitativ verksamhet har vi identifierat tre
kritiska framgångsfaktorer. Vi definierar respektive framgångsfaktor i en hand­
lingsplan.
Tydlig styrmodell:
Med en tydlig styrmodell skapar vi goda förutsättningar för varje medarbetare att
på bästa sätt bidra till verksamheten.
Aktivt medarbetarskap:
Medarbetarskap innebär att alla medarbetare bidrar till en väl fungerande och
effektiv verksamhet genom vårt sätt att fungera och samspela i vardagen.
8
Effektivt arbetssätt:
Med stöd av bl a digitalisering, processkartläggning och effektivt resursanvän­
dande kan vi effektivisera vårt arbete inom ramen för befintliga resurser.
4.3
Länsstyrelsens prioriterade fokusområden 2017
Nå mål för handläggningstider
Länsstyrelserna har gemensamma mål för handläggningstider för 20 ärendegrup­
per. Den långsiktiga målsättningen är att 90% av alla ärenden ska beslutas inom
uppsatt måltid för respektive ärendeslag. Under en längre tid har vi arbetat
intensivt med att utveckla och förbättra våra förutsättningar för att klara målsätt­
ningarna. Under 2017 förväntar vi oss att se effekten av detta arbete och att vi når
en generell måluppfyllelse om 88%. Detta innebär en stor förbättring både ur ett
kundperspektiv och i jämförelse med övriga länsstyrelser (som jämförelse var
måluppfyllelsen 78% för 2015 och 2016). Individuella måltal för respektive
ärendegrupp återges i avdelningsplanerna.
Utvecklade kommunrelationer
Länsstyrelsen ska uppfattas som en proaktiv och uthållig samarbetspartner hos
Skånes kommuner. Det innebär att vi ska ha god förståelse för kommunernas
utmaningar. Vi ska agera samlat med kvalitet i kommunikation och tydlighet i
hantering av ärenden och beslutsfattande. Arbetet med kommunrelationer 2017
utvecklas i en separat handlingsplan.
9
5. Sektorsövergripande uppgifter
I länsstyrelseinstruktionen har vi ett antal sektorsövergripande uppdrag som ska
genomsyra allt vi gör.
Jämställdhetsuppdraget
Länsstyrelsen Skåne har det övergripande uppdraget att verka för att det natio­
nella målet för svensk jämställdhetspolitik uppnås i länet. Målet är att kvinnor
och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Integrera mänskliga rättigheter
Vi har också uppdraget att integrera de mänskliga rättigheterna genom att belysa,
analysera och beakta rättigheterna i vår verksamhet, särskilt skyddet mot diskri­
minering. Vidare ska vi ta hänsyn till barnets bästa i beslut och åtgärder som rör
barn och verka för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsned­
sättning.
Miljöarbete
Vi ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet som riksdagen har be­
stämt blir verklighet. Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa
miljöproblemen ska nås inom en generation, vilket bland annat betyder att
ekosystemen ska ha återhämtat sig, att den biologiska mångfalden är bevarad och
att människors hälsa utsätts för minimal påverkan. Vi ska också samordna arbetet
på regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat.
Förenkla för företag
Länsstyrelsen ska förenkla för företag genom att i vår myndighetsutövning beakta
deras behov, bland annat när det gäller service, tillgänglighet och handläggnings­
tider. Därmed ska vi också bidra till regeringens mål om en märkbar positiv
förändring i företagens vardag så att tid kan frigöras till företagens utveckling och
tillväxt.
Folkhälsa
Länsstyrelsen ska verka för att det nationella folkhälsopolitiska målet att skapa
samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
uppnås. En prioriterad uppgift är att bidra till att hälsoklyftorna i samhället
minskar. Insatser för en jämlik hälsa berör stora delar av Länsstyrelsens verksam­
het, bland annat regional tillväxt, samhällsplanering, integration, brotts- och
drogförebyggande arbete, jämställdhet, samhällsskydd och beredskap och miljö­
tillsyn.
10
6.
Nya uppdrag
Etableringsfrämjande insatser för asylsökande
Länsstyrelsen ska från 2017 samordna etableringsfrämjande insatser. Åtgärderna
– som syftar till att korta vägen till arbete – omfattar svenskundervisning,
samhällsorientering och övriga etableringsfrämjande insatser, som exempelvis
hälsoinformation och socialt deltagande i det lokala förenings- och kulturlivet.
Befintliga regionala och lokala strukturer för etablering kommer att förstärkas
och Länsstyrelsens roll kan sammanfattas i följande punkter:
> Samordna och koordinera insatser
> Stödja utförare i arbetet med tidiga insatser
> Besluta och betala ut medel till utförare av tidiga insatser
> Följa upp verksamheten med tidiga insatser
Brottsförebyggande arbete
Länsstyrelsen ska enligt förordning om regional samordning inom det brottsföre­
byggande arbetet genom en stöd- och samordningsfunktion bidra till att minska
brottsligheten och öka tryggheten i länet genom att
> stödja utvecklingen av ett kunskapsbaserat regionalt och lokalt brottsförebyg­
gande arbete,
> bidra till att samarbete och erfarenhetsutbyte mellan berörda aktörer på lokal
och regional nivå utvecklas,
> stödja kompetensutveckling och gemensamma tvärsektoriella utbildningsinsat­
ser i länen,
> stödja och initiera kommunövergripande brottsförebyggande åtgärder,
> utgöra en länk mellan lokala och nationella aktörer inom det brottsförebyg­
gande området.
Civilt försvar
Uppdraget – som var nytt i regleringsbrevet 2016 – innebär att Länsstyrelsen är
högsta civila totalförsvarsmyndighet vid höjd beredskap. Målet för verksamheten
inom det civila försvaret är att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste
samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid väpnat angrepp
eller krig i vår omvärld. Under 2017 kommer Länsstyrelsen att fokusera på att
operationalisera uppdraget och hitta lämpliga arbetsformer samt verka för lång­
siktiga finansieringslösningar för uppdraget. För att kunna uppfylla Länsstyrel­
sens geografiska samordningsansvar krävs också att de aktörer som länsstyrelsen
ska samordna, såsom kommuner, får tydliga riktlinjer och tillräckliga resurser för
att arbeta med frågan. Vi kommer att medverka i försvarsmaktsövningen Aurora
17 och fokusera på det civila försvarets stöd till Försvarsmakten.
11
7. Länsstyrelsens långsiktiga mål och prioriteringar
2016-2018
Våra prioriteringar innebär att vi under en treårsperiod kraftsamlar kring ett
urval av uppdrag. Prioriteringarna är av särskild vikt för Skåne och Länsstyrelsen
har ett tydligt uppdrag inom dessa. Vid behov revideras de årligen i verksamhets­
planen.
Prioriteringarna för 2016-2018 är:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Klimatanpassning och minska klimatpåverkan
Stärka förutsättningarna för ökat bostadsbyggande
Bidra till ett gott mottagande av nyanlända
Skydda och vårda värdefulla natur- och kulturmiljöer
Aktiv landsbygd
Säkra tillgången till rent vatten
Upplägget för beskrivningen av prioriteringarna i de följande avsnitten följer
följande struktur:
> Beskrivning av utmaningar
> Länsstyrelsens mål och strategier för att möta utmaningarna
I en bilaga till verksamhetsplanen definierar vi hur vi följer upp mål och strategier
för respektive prioritering. Vi följer upp prestationer eller insatser varje tertial.
Respektive avdelningschef och berörda enhetschefer ansvarar för att dessa genom­
förs senast den 31 december 2017.
12
7.1
Klimatanpassning och minska klimatpåverkan
Beskrivning av utmaningar
Vi ser förändringar i klimatet (nederbörd, temperatur, stormar) som bland annat
ger förändrade förutsättningar för jord- och skogsbruk, fler händelser med
extrema skyfall och en höjning av havsnivå samt översvämningar. En konsekvens
av detta är att vi måste ställa om och effektivisera energianvändningen, skapa en
hållbar transportsektor och producera mer biogas. Samtidigt behöver vi hushålla
med mark- och vattenresurser och skapa en hållbar konsumtion.
Nationella mål som Länsstyrelsen
arbetar med:
> Verka för att nå miljökvalitetsmålet
”Begränsad klimatpåverkan”
> Minskade klimatutsläpp
> Ökad andel förnybar energi och effektivare
energianvändning
Regleringsbrevsuppdrag som Läns­
styrelsen arbetar med:
> 1:16 - Länsstyrelserna ska redovisa
insatser med anledning av uppgiften att
samordna det regionala och lokala klimatan­
passningsarbetet.
> 3:16 - Länsstyrelserna ska med ett
långsiktigt perspektiv främja, samordna och
leda det regionala arbetet med att förverk­
liga regeringens politik avseende energiom­
ställning och minskad klimatpåverkan.
Viktiga strategi- och handlingsplaner > 100 % fossilbränslefritt Skåne år 2020
> Regional klimat- och energistrategi för
som Länsstyrelsen arbetar med:
Skåne
> Skånes åtgärdsprogram för att nå de
nationella miljömålen
> Handlingsplan för klimatanpassning
> Den regionala handlingsplanen för
landsbygdsprogrammet
Länsstyrelsens mål och strategier för att möta
utmaningarna
Minska energianvändning
Mål
Länsstyrelsen bidrar till att uppfylla regionala mål om minskad energianvändning,
dvs 10 % till 2020 (jämfört med genomsnittet 2001-2005).
Strategier
> Samverkan med kommuner och organisationer genom projekt och opinionsar­
bete samt genom att ställa krav på energibesparing i myndighetsutövningen med
stöd av PBL och MB.
13
> Revidering av den skånska klimat- och energistrategin i samverkan med kom­
muner och organisationer.
> Uppföljning av att verksamhetsutövare arbetar systematiskt med energieffekti­
visering och genomför energibesparande åtgärder enligt lagstiftning eller myndig­
hetsbeslut.
Fasa ut fossila bränslen
Mål
Länsstyrelsen bidrar till att fasa ut fossila bränslen i Skåne till år 2020 i samverkan
med kommuner och organisationer genom projekt och opinionsarbete samt
genom krav inom myndighetsutövning med stöd av PBL och MB.
Strategier
> KlimatKlivet används som stöd för organisationer och företag för att bli fossil­
bränslefria och lättare nå Klimatsamverkan Skånes upprop om ”100 procent
fossilbränslefritt Skåne 2020”.
> Uppföljning av att verksamhetsutövare arbetar systematiskt med utfasning av
fossila bränslen. Krav framförs på konvertering till förnyelsebara bränslen inom
förbränning vid tillståndsprövning av miljöfarliga verksamheter.
> Krav framförs på upprättande av transportplan med fokus på fossilbränslefri
fordonsflotta vid tillståndsprövning av transportintensiva miljöfarliga verksamhe­
ter.
Klimatanpassning
Mål
Länsstyrelsen ska bidra till utvecklingen av ett långsiktigt robust samhälle. Vi ska
även öka kunskapen om vilka de Skånska utmaningarna är gällande anpassning till
ett förändrat klimat.
Strategier
> Länsstyrelsen ska till år 2020 samordna och följa upp det regionala och lokala
klimatanpassningsarbetet som bedrivs genom projekt- och opinionsarbete samt
krav inom myndighetsutövningen tillsammans med kommuner och andra aktörer
som är relevanta för klimatanpassning i Skåne.
> En regional analys av svämplan tas fram som underlag för arbetet med klima­
tanpassning.
> Utvärdera och sprida naturanpassade åtgärder som kan användas för att förhin­
dra och begränsa översvämning och erosion inom beviljade EU-projekt Building
with Nature.
> Genomföra, utvärdera och sprida ekosystembaserade åtgärder längs Skånes
kust inom EU-projekt LIFECOASTadapt (om ansökan beviljas).
14
> Minska översvämningsriskerna i Nordsjöområdet genom att utveckla lösningar
för att förbättra kvaliteten på översvämningsskydden; vallar, dammar, diken inom
ramen för EU-projektet FAIR.
7.2
Stärka förutsättningarna för ökat bostadsbyggande
Beskrivning av utmaningar
Bostadsbrist och obalans på bostadsmarknaden är ett samhällsproblem. Arbets­
marknad, utbildningsmöjligheter, integration och social hållbarhet påverkas
negativt, människor får svårt att flytta dit där jobben finns eller för att studera.
Företag får problem med kompetensförsörjningen. Genomtänkt fysisk planering
och samordning mellan kommunerna är viktiga förutsättningar för ett ökat och
balanserat bostadsbyggande.
Bostadsbrist och obalans på bostadsmarknaden är också ett problem på individ­
nivå när människor p g a inkomst, etnicitet, ålder, funktionsnedsättning m m inte
kan få det grundläggande behovet om en bostad tillgodosett.
Nationella mål som Länsstyrelsen
arbetar med:
> En väl fungerande bostadsmarknad med
ett utbud av bostäder som svarar mot
invånarnas behov
> 250 000 nya bostäder till år 2020 i Sverige
> Mål för folkhälsa och fysisk planering
Regleringsbrevsuppdrag som Läns­
styrelsen arbetar med:
> 1:22 - Länsstyrelserna ska redovisa arbetet
med att identifiera förorenade områden som
är lämpliga att sanera för byggande av
bostäder.
> 3:14 – Länsstyrelsen ska för respektive
kommun inom länet redovisa och bedöma
om de har antagit riktlinjer för bostadsför­
sörjningen som uppfyller kraven i 2 § lagen
(2000:1383) om kommunernas bostadsför­
sörjningsansvar, eller om de kan antas göra
det under mandatperioden 2014–2018.
Viktiga strategi- och handlingsplaner > Länsstyrelsens årliga bostadsmarknadsanalys
som Länsstyrelsen arbetar med:
> Nationell strategi för hållbar utveckling
> Regionala Utvecklingsstrategin (RUS)
> Regeringsuppdraget att ompröva och
förtydliga riksintresseunderlaget
15
Länsstyrelsens mål och strategier för att möta
utmaningarna
Hantering av ärenden med koppling till bostadsbyggande
Mål
Länsstyrelsen Skåne ska verka för ett ökat och hållbart bostadsbyggande.
Strategi
Länsstyrelsen genomför under året processkartläggningar för ärendekategorier
kopplade till bostadsbyggande och sätter tidsmål för flera ärendeslag.
Länsstyrelsen bidrar till snabbare processer för Skånes kommuners bostadsbyg­
gande genom att uppfylla uppsatta mål för ärenden som rör översiktsplaner,
detaljplaner och överklaganden.
Samverkan med kommunerna
Mål
Länsstyrelsen ska utveckla samverkan med kommunerna för att i tidiga skeden
kartlägga och diskutera viktiga frågor.
Strategi
Ytterligare prioritera tidiga möten i samband med kommunernas översiktsplaner
och detaljplaner. Huvudsyftet är att i tidiga skeden kartlägga och diskutera viktiga
frågor. Vidare ska Länsstyrelsen både bidra med rådgivning och relevanta under­
lag samt ge kommunerna besked om Länsstyrelsens hållning i viktiga frågor.
Hushållning med mark- och vattenresurser
Mål
Länsstyrelsen Skåne ska bidra till en hållbar samhällsutveckling genom krets­
loppstänkande samt hushållning med länets mark- och vattenresurser. Det
innebär att såväl nuvarande som framtida behov av mark för bostadsbebyggelse,
infrastruktur, verksamhetsområden, ballast- och livsmedelsproduktion ska kunna
ske med nödvändigt hänsynstagande och skydd av naturmiljön, leverans av
nödvändiga ekosystemtjänster, som livsmedel, rent vatten, råvaror och möjlighet
till rekreation.
Strategier
> Fortsatta informationsinsatser gällande statligt stöd för sanering av förorenade
områden för ökat bostadsbyggande och skydd av dricksvatten.
> Materialförsörjningsplan för Skåne revideras med avseende på ny kunskap från
16
Sveriges geologiska undersökning (SGU) om berggrundens kvaliteter för bostads­
ändamål och infrastruktur.
7.3
Bidra till ett gott mottagande av nyanlända
(kvinnor och män, flickor och pojkar och transpersoner)
Beskrivning av utmaningar
Ett högt mottagande av asylsökande och nyanlända flyktingar som fått uppehålls­
tillstånd kräver en god samordning och samverkan mellan myndigheter, kommu­
ner och andra aktörer för att vi ska få en väl fungerande etableringsprocess.
Vi ska också se till att alla kommuner tar emot nyanlända kvinnor, män, flickor
och pojkar, att det sker ett ökat bostadsbyggande och att vi främjar förutsättning­
ar som bidrar till nyanländas etablering på arbetsmarknaden och samhället i stort.
Nationella mål som
Länsstyrelsen arbetar med:
> Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för
alla oavsett kön, etnisk och kulturell bakgrund
> Säkerställa en human, rättssäker och ordnad
migrationspolitik
> Alla kommuner ska ta emot nyanlända
Regleringsbrevsuppdrag som
Länsstyrelsen arbetar med:
> 3:41 - Länsstyrelserna ska i arbetet med utveckling
av regional samverkan och andra insatser för att öka
kommunernas beredskap och mottagningskapacitet
verka för att stärka det civila samhällets roll i
mottagande och etablering av nyanlända.
> 3:43 – Samhällsorientering för vissa nyanlända.
> 3:45 – Länsstyrelserna ska verka för att det finns
beredskap och kapacitet att ta emot ensamkom­
mande asylsökande barn och ensamkommande barn
och unga som har beviljats uppehållstillstånd.
Länsstyrelserna ska verka för långsiktighet och
hållbarhet i mottagandet.
Viktiga strategi- och hand­
lingsplaner som Länsstyrelsen
arbetar med:
> Regeringens strategi för hållbart asylmottagande
> Regionala Utvecklingsstrategin (RUS)
> Regional överenskommelse för Skåne län för att
underlätta asylsökandes och nyanländas etablering
(RÖK) med programförklaring för 2016-2019
> Programförklaring för Partnerskap Skåne
> Strategi och handlingsplan för Kompetenssamver­
kan Skåne
> Handlingsplanför Överenskommelsen Skåne
(mellan Idéburen sektor i Skåne, Region Skåne och
Länsstyrelsen)
17
Länsstyrelsens mål och strategier för att möta
utmaningarna
Samordna arbetet inom de befintliga samverkansplattformarna
Mål
Länsstyrelsen ska verka för att kommunernas mottagningskapacitet gällande
andelen anvisade nyanlända i förhållande till läns- och kommuntal ökar 2017
jämfört med 2016.
Strategi
Initiera, delta i och utveckla olika former av samarbeten.
Vi samordnar arbetet för de fem prioriterade områdena i Regionala överenskom­
melsen (RÖKen). Samordningen sker inom de befintliga samverkansplattformar­
na (Partnerskap Skåne, Kompetenssamverkan Skåne, Överenskommelsen Skåne
och Bostadsnätverk Skåne).
I programförklaringen för den regionala överenskommelsen (RÖK) som ska
underlätta asylsökandes och nyanländas etablering anges fem prioriterade områ­
den för 2016-2019.
1. Bostäder och bosättning
2. Arbete och kompetensförsörjning
3. Hälsofrämjande insatser
4. Stödja det lokala samarbetet
5. Utveckla samverkan med idéburen sektor
7.4
Skydda och vårda värdefulla natur- och kulturmiljöer
Beskrivning av utmaningar
Skåne är en av Sveriges ledande och mest utvecklingskraftiga regioner. Det är
samtidigt den del av landet som har minst andel allemansrättsligt tillgänglig
mark. Här finns också det högsta antalet hotade arter. Detta gör de skyddade
områdena extra viktiga för biologisk mångfald och friluftsliv.
Nationella mål som Länsstyrelsen > Generationsmålet
> 16 nationella och regionala miljökvalitetsmål
arbetar med:
> Ökat skydd av land-, kust- och vattenområden
> Mål för biologisk mångfald
> Friluftslivsmålen
18
Regleringsbrevsuppdrag som
Länsstyrelsen arbetar med:
> 1:17 – Länsstyrelserna ska redovisa hur
myndigheten, inom de olika delarna av verk­
samheten, verkar för att uppnå de nationella
kulturmiljömålen.
> 1:18 - Länsstyrelserna ska redovisa hur
myndigheten strategiskt verkar för att uppnå de
nationella kulturmiljömålen i samverkan med
lokala och regionala aktörer samt nationella
myndigheter.
> 1:23 - Länsstyrelserna ska redovisa insatser
som gjorts för att samordna och leda det
regionala arbetet med att förverkliga regering­
ens politik avseende naturvård, biologisk
mångfald, friluftsliv, åtgärdsprogram för hotade
arter, tätortsnära natur, lokala naturvårdsprojekt
och vilt- och rovdjursförvaltning.
> 3:22 - Länsstyrelserna ska med förebyggande
insatser skydda, förvalta och tillgängliggöra
värdefulla naturområden i syfte att nå Sveriges
miljökvalitetsmål, etappmål för biologisk
mångfald och friluftslivsmålen.
> 3:27 - Länsstyrelserna ska samordna och leda
det regionala arbetet med att förverkliga
regeringens friluftslivspolitik där allemansrätten
är en grund för friluftslivet.
Viktiga strategi- och handlings­
planer som Länsstyrelsen arbetar
med:
> Naturvårdsstrategi för Skåne län
> Skånes åtgärdsprogram för att nå de natio­
nella miljömålen
> Den regionala handlingsplanen för lands­
bygdsprogrammet
Länsstyrelsens mål och strategier för att möta
utmaningarna
Skydd av värdefulla naturmiljöer
Mål
Länsstyrelsen Skåne ska till utgången av år 2020 ha skyddat 5 % av länets landoch sötvattenareal och 15 % av länets marina areal, vilket motsvarar ytterligare
10 000 ha land- och sötvattenareal respektive 25 000 ha marina arealer. Syftet är
att bidra till att bevara den biologiska mångfalden, ytterligare stärka Skånes
attraktionskraft samt bidra till uppfyllandet av Nagoya-avtalet.
Strategier
> Värdefulla marina områden samt särskilt värdefulla sjöar och vattendrag
skyddas med lämpliga förvaltningsåtgärder. Skånes ansvarsmiljöer i bland annat
ädellövskogar, våtmarker, sandmarker och sötvattensmiljöer säkerställs. Arbetet
fokuseras i värdetrakter, som är definierade i Naturvårdsstrategi för Skåne.
> Skyddsvärda kulturmiljöer i anslutning till vattendrag, sjöar och grundvatten­
19
källor dokumenteras och bevaras. Kulturmiljövärden beaktas vid miljöåtgärder
som berör våtmarker, vattendrag och sjöar.
> En fördjupad analys av skogsstrategin genomförs för att se behoven av ytterli­
gare skydd av värdekärnor och åtgärder för att klara hotade arter.
> Länsstyrelsen bistår Havs- och vattenmyndigheten att utreda ytterligare
fredningsområden samt vid behov införa förvaltningsåtgärder för fisk och ål i
befintliga marina skyddade områden.
Natur- och kulturmiljöhänsyn i vardagslandskapet
Mål
Länsstyrelsen ska värna värdefulla natur- och kulturmiljöer i vardagslandskapet
samt förhindra spridningen av invasiva främmande arter
Strategier
> Sprida kunskap om ekosystemtjänster, grön infrastruktur, friluftslivsvärdena
och genom att i myndighetsutövningen säkerställa hänsynen till dess värden.
> En regional handlingsplan för bekämpning av ett första urval av invasiva främ­
mande arter tas fram under år 2017.
> Krav på ekologisk kompensation i myndighetsutövning utvecklas så att genom­
förandet av sådana åtgärder ökar.
> Arbetet med en regional handlingsplan för grön infrastruktur fortlöper enligt
anvisningar från Naturvårdsverket med inriktning att beslutas och antas under
2018.
Restaurera utarmade och försvunna livsmiljöer
Mål
Länsstyrelsen ska restaurera utarmade och försvunna livsmiljöer samt säkerställa
att den biologiska mångfalden skyddas och bevaras vid pågående och ändrad
markanvändning.
Strategier
> Åtaganden i form av utsättning av ålyngel och åtgärder i vattenkraftverk,
genomförs för att stärka ålbeståndet.
> Särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer restaureras i enlighet med Natur­
vårdsstrategin för Skåne för att förbättra bevarandestatusen för hotade miljöer
och arter.
> Åtgärdsprogram för hotade arter genomförs. Viktiga livsmiljöer för dessa arter
förbättras och utökas geografiskt. Informationsinsatser om arter som är på väg att
försvinna genomförs som en förstärkning av arbetet.
> EU:s Life+-projekt om restaurering av sandmarker, buskmarker och miljöer
20
för grodor genomförs. Nya Life-projekt för hotade livsmiljöer och arter i Skåne
tas fram.
> Restaureringsåtgärder genomförs inom ramen för landsbygdsprogrammet.
Värna-vårda-visa värdefulla natur- och kulturmiljöer
Mål
Länsstyrelsen ska bidra till att biologiska, kulturhistoriska och friluftslivsmässiga
värden bevaras och utvecklas enligt antagna skötselplaner. Vi ska också bidra till
uppfyllandet av miljö- och friluftslivsmålen och att ytterligare stärka Skånes
attraktionskraft.
Strategier
> Värna Vårda Visa-programmet för Skåne genomförs som en prioritering av
åtgärder för vård, förvaltning och tillgänglighet i skyddade områden.
> Länsstyrelsen informerar om natur- och miljöfrågor och bedriver naturpedago­
gisk verksamhet, bl.a. genom tre statliga naturum i Skåne.
7.5
Aktiv landsbygd
Beskrivning av utmaningar
Skånes landsbygd rymmer ett rikt och varierat kulturlandskap. Här finns goda
naturliga förutsättningar för lantbruk och skogsbruk. Men animalieproduktionen
har svårigheter att överleva i den internationella konkurrensen och betesmarkerna
hotas av igenväxning. Utan ett livskraftigt lantbruk stannar landsbygden. Företa­
gens bärkraft kan öka genom en satsning på diversifiering, entreprenörskap och
innovation samt på förädling av landsbygdens råvaror. Det finns stor potential i
trädgårdsnäringen och landsbygdsturismen. För en aktiv landsbygd krävs också
grundläggande service, fungerande infrastruktur och mötesplatser.
21
Nationella mål som Länsstyrelsen > Ta vara på landsbygdens möjligheter
> Skapa en konkurrenskraftig och hållbar
arbetar med:
jordbrukssektor
> Värna ett gott djurskydd och säkra livsmedel
> Öka tillgången till bredband
Regleringsbrevsuppdrag som
Länsstyrelsen arbetar med:
> 1:25 – Vid genomförande av Landsbygdsprogram för Sverige 2014–2020 och Havs- och
fiskeriprogrammet ska länsstyrelserna redovisa
genomförandet av programmen enligt riktlinjer
från Statens jordbruksverk. Länsstyrelserna ska
även redovisa handläggningstider och målupp­
fyllnad utifrån de mål som satts inom ramen för
styrnings- och uppföljningssystemet SUSS-LB
och SUSS-JBR samt det samlade resultatet av
arbetet under åren 2016 och 2017 med att
upprätta åtagandeplaner för betesmarker och
slåtterängar.
Viktiga strategi- och handlings­
planer som Länsstyrelsen arbetar
med:
> Den regionala handlingsplanen för lands­
bygdsprogrammet
> Bredbandsstrategi för Skåne
> Regionala serviceprogrammet
> Regionala utvecklingsstrategin
> Regionala livsmedelsstrategin
Länsstyrelsens mål och strategier för att möta
utmaningarna
Bredbandsutbyggnad i länet
Mål
Länsstyrelsen ska ge regeringen en rättvisande bild av läget vad gäller status och
förutsättningar för bredbandsutbyggnad i länet samt bidra till att förverkliga
regeringens och Region Skånes mål om ökad tillgång till bredband (90% respek­
tive 95% av Skånes hushåll och arbetsställen ska ha tillgång till minst 100Mb/s år
2020).
Strategi
För att nå dessa mål informerar vi, handlägger och fattar beslut om tilldelning av
EU-stöd inom ramen för Landsbygdsprogrammet. Vi jobbar aktivt inom ramen
för vårt deltagande i Skånskt BredBandsForum, Fiber till Alla i Blekinge och
Skåne (FABS) och Strukturfondspartnerskapet för Skåne och Blekinge. Vi använ­
der oss också av departementskontakter och samverkan med Kommunförbundet
Skåne.
Utveckling av lantbruket och landsbygden
Mål
Länsstyrelsen Skåne ska verka för att projektmedel och stöd inom landsbygdspro­
grammet används effektivt för utveckling av lantbruket och landsbygden. Detta
22
för att skapa fler jobb inom de gröna näringarna och ett stärkt skydd av ”vardags­
landskapet”.
Strategi
För att nå detta mål jobbar vi aktivt för att korta handläggningstider och priori­
tera de projekt och åtgärder som vi bedömer vara de mest effektiva i relation till
målen. Landsbygdsavdelningen kommer tillsammans med Miljöavdelningen att
ha särskilt fokus på att korta handläggningstiderna för ärenden som omfattar en
kombination av förprövning, miljöprövning och investeringsstöd, genom att hitta
en effektivare metod för att få in kompletta ansökningar.
Anslutning till miljöersättningar och utbetalning av gårdsstöd
Mål
Länsstyrelsen ska verka för en hög anslutning till miljöersättningarna för att
målen för handläggningstider uppnås och för att gårdsstöden betalas ut före årets
slut.
Strategi
För att nå dessa mål jobbar vi aktivt med information och för att effektivisera vår
handläggningsprocess.
7.6
Säkerställa tillgången till rent vatten
Beskrivning av utmaningar
Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Vi måste
skydda vattnet i länet för att få en långsiktig och säker vattenförsörjning. En god
vattenkvalitet är också en förutsättning för friluftslivet. Försurning, övergödning,
läckage av metaller är några hot mot rent vatten. Även det höga trycket på mark
och vatten i vårt tätbefolkade län är utmaningar för att säkerställa tillgången till
rent vatten.
Nationella mål som Länsstyrelsen > Sjöar och vattendrag ska ha god ekologisk
status
arbetar med:
> Utsläpp får inte skada den biologiska mångfal­
den
Regleringsbrevsuppdrag som
Länsstyrelsen arbetar med:
> 3:20 – Länsstyrelsen ska stödja kommunerna i
deras strategiska arbete med VA-frågor i arbetet
med att utveckla VA-planer.
> 3:21 - Länsstyrelserna ska redovisa hur många
förelägganden inom ramen för sin tillsyn över
vattenverksamheter som beslutats under 2016
och som gäller vattenkraft eller dammar.
23
Viktiga strategi- och handlings­
planer som Länsstyrelsen arbetar
med:
> Maritim strategi
> Den regionala handlingsplanen för lands­
bygdsprogrammet
> Regional dricksvattenförsörjning
> Havs- och fiskeprogrammet
> Förvaltningsplanen för södra Östersjön och
Västerhavet
Länsstyrelsens mål och strategier för att möta
utmaningarna
Skydd av dricksvatten
Mål
Länsstyrelsen ska i samarbete med länets dricksvattenaktörer senast under 2018
peka ut regionalt värdefulla dricksvattenförekomster för att åstadkomma en
långsiktigt hållbar vattenförsörjning. Vidare ska Länsstyrelsen tillse att länets
större vattentäkter har nya föreskrifter och ändamålsenliga vattenskyddsområden
senast år 2022.
Strategi
Länsstyrelsen ska besluta om vattenskyddsområden och skyddsföreskrifter för
kommunala dricksvattentäkter som behövs för allmän dricksvattenförsörjning
samt för de enskilda dricksvattentäkter som försörjer fler än 50 personer eller
som har ett uttag större än 10 m3/dygn.
Fria vandringsvägar
Mål
Länsstyrelsen ska i samarbete med berörda verksamhetsutövare verka för att
skapa fria vandringsvägar för vattenlevande växter och djur i samtliga särskilt
prioriterade vattensystem inom Skåne till 2021.
Strategi
Avrinningsområdesspecifika åtgärdsplaner tas fram för riktade åtgärder för
minskad miljöpåverkan från vattenkraftsproduktion och andra vandringshinder.
Tillsynsinsatser och rättsliga åtgärder genomförs på de vattenkraftverk och
dammar som har störst behov av miljöförbättrande åtgärder.
God vattenstatus
Mål
Länsstyrelsen ska i samverkan med vattenråd och kommuner verka för att vatten­
kvaliteten i Skånes vatten uppnår god vattenstatus senast år 2027.
24
Strategier
> Åtgärder ska vidtas avseende övergödande ämnen och miljögifter, genom
restaurering samt genom krav i myndighetsutövningen.
> Uppföljning av att verksamhetsutövare arbetar systematiskt med kartläggning,
karakterisering och utfasning av verksamhetens användning av farliga ämnen
respektive prioriterade ämnen enligt vattendirektivet. Krav framförs på utfasning
eller innesluten användning samt intern rening av förorenat avloppsvatten vid
tillståndsprövning av miljöfarliga verksamheter.
> Inom arbetet med tillsyn av förorenade områden utförs undersökningar, och
vid behov åtgärder, avseende objekt med riskklass 1 och 2.
> Nya våtmarker skapas och befintliga restaureras. Våtmarkernas biologiska
mångfald bevaras genom skötsel. I detta arbete ska även kulturhistoriska värden
uppmärksammas.
25
8. Organisation
Antalet årsanställda på Länsstyrelsen Skåne är cirka 516 personer. Myndigheten
är organiserad i avdelningar och enheter enligt organisationsbilden:
Organisationsschema
LANDSHÖVDING (Lh)
INTERNREVISION (I-rev)
INSYNSRÅD
LÄNSÖVERDIREKTÖR (Löd)
KOMMUNIKATION (K)
VERKSAMHETSSTÖD (V)
MILJÖPRÖVNINGSDELEGATION
(MPD)
VILTFÖRVALTNINGSDELEGATION
(VD)
Enheter
Enheten för ekonomistyrning (Ve)
Enheten för lednings- och ärende­
stöd (Vl)
Serviceenheten (Vs)
Personalenheten (Vp)
FÖRVALTNING (F)
SAMHÄLLSBYGGNAD (S)
LANDSBYGD (L)
MILJÖ (M)
Enheter
Enheter
Enheter
Enheter
Förvaltningsjuridiska (Fj)
Kulturmiljö (Sk)
Djurskydd och veterinär (Ld)
Fiske och vattenvård (Mf)
Rätts (Fr)
Samhällsplanering (Sp)
Handläggning (Lh)
Miljöstrategiska (Mm)
Samhällsskydd och
Kontroll (Lk)
Miljöprövning (Mp)
beredskap (Sb)
Landsbygd Miljö (Lm)
Miljötillsyn (Mt)
Social hållbarhet (Sh)
Landsbygd Samverkan (Ls)
Naturskydd (Mns)
Naturvård (Mnv)
Länsstyrelsen bedriver verksamhet i både Malmö och Kristianstad. Verksamhe­
terna är i huvudsak lokaliserade enligt följande:
Malmö
> Ledningsfunktioner, internrevision, kommunikation.
> Avdelningen för verksamhetsstöd (personal, ekonomistyrning, service,
lednings- och ärendestöd).
> Samhällsbyggnadsavdelningen.
> Miljöavdelningen. Verksamhet finns även i nationalparkerna på Söderåsen och
Stenshuvud samt vid naturreservatet på Kullaberg.
> Förvaltningsavdelnings rättsenhet.
Kristianstad
> Landsbygdsavdelning
> Förvaltningsavdelningens förvaltningsjuridiska enhet
26
27
www.lansstyrelsen.se/skane
28