1. No category

Medelklass
utan medel 2 (3)
Det här är den andra delen i rapporten Medelklass
utan medel. Den belyser den ekonomiska trygg­
hetens ojämna fördelning i en tid då sparkvoten
totalt sett ökat i landet. Rapporten bygger på
­intervjuer med 3 000 personer ­mellan 18–65 år.
Många skulle klara
mindre än en månad
vid förlorad inkomst
Att öka sin trygghet vid förutsedda händelser är en vanlig drivkraft för
att spara. I det här avsnittet har vi undersökt om det egna sparandet är
tilläckligt stort för att erbjuda just trygghet. Resultatet visar att breda
grupper lever i en mycket skör ekonomisk situation där spar­kapitalet inte
räcker mer än en månad utan lön.
2.1 Hög andel skulle klara sig högst ­
en månad utan inkomst
Nästan var fjärde person, eller 23 procent
av dem som bor i Jämtland, uppger att de
skulle klara sig max två månader utan in­
komst. 17 procent skulle klara sig en månad
eller kortare tid. Dessa lever alltså i princip
från lön till lön med ett så begränsat spar­
kapital att endast två månader av utebliven
lön skulle få konsekvenser.
Dåliga marginaler vid utebliven inkomst är
inget som enbart karaktäriserar hushåll med
låga inkomster. Om man ser till hur stor andel
av varje inkomstgrupp som skulle klara sig
högst en månad på sitt sparkapital så är det
höga siffror även i de övre inkomstgrupperna.
Exempelvis är det hela 17 procent av de hus­
håll som per månad tjänar 45 000–49 999
kronor innan skatt, som inte skulle klara mer
än en månad utan inkomst. OBS! Är ett riks­
genomsnitt, blev för få för att göra en lokal
nedbrytning på detta.
Många experter, inklusive Länsför­
säkringars specialister inom privatekonomi,
förordar att man har en sparbuffert på minst
två m
­ ånadslöner. Även om man vid utebliven
inkomst är berättigad A-kassa eller någon
form av statligt bidrag så kan det dröja innan
man faktiskt får ta del av de medlen. Har man
inte spar­kapital nog att klara sig längre än en
månad kan man därför inte sägas ha en
­ekonomisk trygghet.
Hur länge skulle du klara dig på ditt sparkapital om du skulle förlora din inkomst?
60
%
50
51
40
30
20
17
15
10
6
0
En månad eller kortare
7
4
Två månader
Tre månader
Fyra till sex månader Mer än ett halvår
Vet ej/kan ej svara
Andel som klarar sig högst en månad utan inkomst per inkomstgrupp på hushållsnivå
25
%
24
20
15
20
17
15
17
16
14
13
12
10
7
5
0
0-10 000 kr
10 00115 000 kr
15 00120 000 kr
2
20 00130 000 kr
30 00135 000 kr
35 00140 000 kr
40 00145 000 kr
45 00150 000 kr
50 00155 000 kr
55 001 kr
eller mer
2.2 Fyra av tio mitt i livet skulle klara sig
­dåligt om de blev av med inkomsten
Gruppen 25–39 år sticker ut som särskilt ut­
satt. Bland dessa är det 36 procent som inte
skulle klara sig mer än två månader om de
förlorade sin inkomst. Och 18 procent skulle
klara sig max en månad. Även de yngre i
Jämtland skulle få det svårt. De lever alltså
med små ekonomiska marginaler och kan lätt
få problem i händelse av utebliven lön.
Vilka utgifter skulle i första hand minska under den första månaden utan inkomst
60
%
57
50
49
40
41
30
30
20
2.3 Sparandet bortprioriteras snabbt
Sparande är något man snabbt väljer bort om
man förlorar sin inkomst. På frågan vilka utgif­
ter man främst skulle minska under den första
månaden utan inkomst kommer sparande som
nummer två, efter nöje och fritidsaktiviteter.
Men så pass många som 49 procent svarar att
det i första hand är sparandet de skulle mins­
ka, vilket innebär att många minskar sparandet
före utgifter som till exempel resor.
18
18
18
Mat
Pensionssparande
14
10
0
Nöje/ Sparande
Fritidsaktiviteter
Resor
Bil/
Telefon/
transporter tidningar/
internet
Ingen
utgift
4
4
1
Vet ej/
Kan ej
svara
Boende
Annat,
ange
Hur länge skulle du klara dig på ditt sparkapital om du skulle
förlora din inkomst? Per åldersgrupp
60
%
56
50
40
37
37
30
20
18
10
0
24
21
10
En månad eller
kortare
10
10
12
7
7
Två månader
2
7
Tre månader
20–24 år
Fyra till sex
månader
25–39 år
1
2
3
10
10
Mer än ett
halvår
9
11
Vet/kan ej
svara
40–69 år
F inansinspektionens rapport
”Den Svenska Bolånemarknaden 2016”
Statistik från SCB 2012, http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/
Artiklar/Tva-personer-i-snitthushallet/