MOTORFÖRAREN
REPORTAGE
nummer 1 2017
foto: Mari Haglund
14
Så analys
Om en person misstänks för rattfylleri eller drograttfylleri tas ibland
ett urinprov eller ett blodprov för
att ta reda på om personen gjort
sig skyldig till brott eller inte. Det är
Rättsmedicinalverket som analyserar
testerna.
– Vi har ett avtal med polisen, vad
vi ska göra och inte göra med de här
proverna, säger Marie-Louise Hallingström, kemist på Rättsmedicinalverket.
Rättsmedicinalverket består av fyra grenar – rättskemi, rättsmedicin, rättspsykiatri
och rättsgenetik. Marie-Louise Hallingström jobbar som kundansvarig på avdelningen Rättskemi i Linköping. Hon är kemist och har jobbat på labbet i 23 år. Labbet
är ackrediterat av den statliga myndigheten
Swedac.
– Ofta blandas vi ihop med NFC (Nationellt forensiskt centrum, tidigare Sveriges
Kriminaltekniska Laboratorium). Man kan
säga att NFC analyserar det som är utanför
kroppen och att vi mäter det som är inuti
kroppen, förklarar hon.
Rättskemi utför analyser av alkohol, narkotika, läkemedel och gifter i biologiskt
material, analysmaterialet består främst av
urin och blod. Under 2015 hade labbet
89 000 ärenden.
– Vi analyserar även hårprover och material från obduktionsärenden, exempelvis
bitar av ett organ som en lever eller en muskel, berättar Marie-Louise Hallingström.
Polisen är rättskemiavdelningens största
drogexpert. Marie-Louise Hallingström är kemist på Rättsmedicinalverket i Linköping.
Drogen amfetamin. Amfetamingruppen är ett av Drogen cannabis. Cannabisgruppen är en av drogerna som Rättsmedicide ämnen som Rättsmedicinalverket letar efter i nalverket letar efter i screeinganalysen. Här hampaplantor och en så kal�Foto: Bo Lundquist/NFC lad haschkaka. Foto: Leif Wetterström/NFC
screeinganalysen. kund, 54 000 av ärendena 2015 var beställningar från polisen.
När rättskemi gör analyser av narkotika
gör man det i två steg.
– Vi börjar alltid med en screeinganalys.
Det är för att sålla ut om provet är positivt
eller negativt.
– Det krävs väldigt lite material för en
sådan analys. Där tittar man på grupper, som
amfetamingruppen eller opiatgruppen och
inte på enskilda substanser.
En nackdel är att i screeinganalysen kan
man få utslag på amfetamingruppen, trots
att personen inte har tagit amfetamin, detta
för att screeingen kan korsreagera på ett liknande ämne, exempelvis noraefedrin eller
nummer 1 2017
REPORTAGE
MOTORFÖRAREN
15
seras proven för drograttfylleri
Foto: Mostphotos
Under 2015 anmäldes 13 039 brott av
rattfylleri och grovt rattfylleri. För drograttfylleri var antalet brott 13 068 stycken.
Rättsmedicin fick under 2015 in cirka
15 800 rattfylleriärenden. Droger stod för
73 procent av ärendena, alkohol för 16 procent och båda grupperna för 11 procent.
– Det är vad polisen frågar efter i proven.
Större delen av bevisproven för alkohol görs
ju med polisens instrument Evidenzer, konstaterar Marie-Louise Hallingström.
Polisen gör ungefär 17 000 tester med
Evidenzer varje år.
efedrin. Ämnen som finns i vissa läkemedel
som tas mot hosta och snuva. Det är först i
nästa steg, verifikationsanalysen, som de enskilda substanserna skiljs ut.
När man gör screeinganalysen använder
sig man av ett baspaket med sju olika grupper. Baspaketet består av grupperna: amfetaminer, cannabis, kokain, opiater, metadon
(mäts ej i blod), buprenorfin (mäts ej i blod)
samt bensodiazepiner.
– Om vi får ett positivt utslag på screeinganalysen, så går vi vidare med en verifikationsanalys. Då tittar vi specifikt på
substansen, om personen verkligen har tagit
amfetamin eller om screeingen har korsreagerat på ett liknande ämne som noraefedrin,
förklarar Marie-Louise Hallingström.
Proverna från polisen delas in i tre
grupper: ringa narkotikabrott och eget
bruk, rattfylleri och drograttfylleri samt övriga brott som exempelvis våldsbrott eller
dopingbrott. Det är lagen som styr vad som
behöver påvisas i bevisningen för att styrka
brott.
– Vid drograttfylleri måste man kunna
visa att drogen finns i blodet. På det sättet
skiljer sig brottet från ringa narkotikabrott,
då polisen ska bevisa att det finns ett bruk,
då räcker det med ett urinprov.
Det är därför som det tas både blodprov
och urinprov vid trafikärenden. För att undersöka om det går att styrka narkotikabrott,
inte för trafikärendets skull. Att det har hänt
en trafikolycka ger inte polisen rätt att ta ett
blodprov på en förare. Polisen måste först ha
byggt upp en misstanke om drograttfylleri.
Kemi som bevisar.
Vid misstanke om
rattfylleri eller drograttfylleri tas ibland
ett urinprov eller ett
blodprov. Rättsmedicinalverket analyserar proverna.
När rättsmedicin gör screeingen på poli-
sens prover så tittar de efter alla sju substanser i baspaketet.
– I nästa steg kan polisen välja – om flera
substanser är positiva på screeingen, så kan
de välja om vi ska verifiera en substans eller alla.
När man gör verifikationsanalysen så har
man en prioriteringsordning, som är samma
som ordningen i baspaketet, det vill säga först
amfetamin, sedan cannabis och så vidare.
Hur är det med internetdroger, som spice. Går det att kontrollera med screeingtestet?
– Nej, det kan man inte. Spice är hundratals olika substanser, förklarar Marie-Louise
Hallingström.
Under 2016 anmäldes 12 612 drograttfylleribrott i Sverige, för rattfylleri och grovt
rattfylleri var den siffran 12 039. Det visar
Brottsförebyggande rådets statistik. rattfylleri
och grovt rattfylleri.
”Vid drograttfylleri
måste man
kunna visa
att drogen
finns i blodet.
På det sättet
skiljer sig
brottet från
ringa narkotikabrott
... då räcker
det med ett
urinprov.”
En annan viktig arbetsuppgift som rättsmedicin har är att skriva yttranden.
– Polis och åklagare kan komma in med
en skriftlig begäran när de har fått ett provresultat ifrån oss. De kanske vill ha ett förtydligande.
Rättsmedicin har en grupp på sju-tio
personer som i huvudsak jobbar med att
skriva yttranden. Representanter från labbet
medverkar i cirka 50 rättegångar per år.
– Det kan vara att åklagaren vill att vi ska
förklara hur analysgången på labbet fungerar.
Den vanligaste frågeställningen som de
får svara på i yttrandena är om det är möjligt att en misstänkt rattfyllerist ägnat sig åt
eftersupning.
– Då ska man ju helst ha tagit ett blodprov och ett urinprov vid samma tidpunkt
och så ska man ju ha tagit ett urinprov en
timme efter. Det är idealet för att man ska
kunna säga något, förklarar Marie-Louise
Hallingström.
Hur lätt är det att svara på om det är
möjligt att det var eftersupning eller
inte?
– Det är inte lätt att svara på. Men ibland
går det att säga ”sannolikt så är det så här”.
En annan vanlig frågeställning är om det
är kan ha rört sig om ”passiv cannabisrökning”. Hur är det i praktiken? Är det
möjligt?
– Ja, det kan vara så. Om man sitter i
ett trångt utrymme och många människor
röker i cannabis, konstaterar Marie-Louise
Hallingström.
Rättsmedicins experter måste göra en
objektiv och rättssäker bedömning.
– Ibland kan vi inte uttala oss och då får
vi skriva det i yttrandet.
mari haglund