1. No category

Diarienummer
2016/00551
Sid 1(17)
Ansökan
Uppgifter om projektet
Namn på projektet
GPS Halland
Startdatum
2017-02-01
Slutdatum
2018-12-31
Kontaktperson för projektet
Katarina Raskov
Telefonnummer
070-5383282
E-post
[email protected]
Behörig företrädare
Jörgen Frostlund
Telefonnummer
0346-886000
Kontaktperson ekonomi
Åsa Carlsson
E-post
[email protected]
Telefonnummer
0346-886000
Utdelningsadress
Storgatan 27 31180 Falkenberg
Besöksadress
Storgatan 27 31180 Falkenberg
Organisationsnamn
Falkenbergs Kommun
Organisationsnummer
212000-1231
Organisationsform
Primärkommunala verksamheter
Antal anställda
Fler än 200
Telefonnummer
0346-886000
e-post
[email protected]
Webbplats
www.falkenberg.se
Utdelningsadress
Storgatan 27 31180 Falkenberg
PlusGiro
Behörig företrädare för
organisationen
115200-8
Jörgen Frostlund
Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet
d.PRO v.1
ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042
Organisation
CFAR-nummer
19156587
Namn på arbetsställe/enhet
Barn- och Utbildningsförvaltningen
Utdelningsadress
Storgatan 27 31180 Falkenberg
Besöksadress
Storgatan 27 31180 Falkenberg
Uppgifter om utlysningen
Namnet på utlysningen och
diarienumret
Studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar : 2016/00332
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Diarienummer
2016/00551
Sid 2(17)
Programområde
Programområde 1 - Kompetensförsörjning
Specifikt mål
1.2 Ökad samverkan och förstärkt koppling mellan utbildning, arbetsliv och
arbetsförlagt lärande.
Projektet ska huvudsakligen bedrivas i
Övre norrland
Mellersta norrland
Norra mellansverige
Östra mellansverige
Stockholm
Småland och öarna
Västsverige
Sydsverige
Deltagare
Totalt antal deltagare i projektet
0
Antal kvinnor
0
Antal män
0
Ålder på deltagare
15-24
25-54
55-64
Anställda
Företagare
Verksamma inom ideell sektor
Unga (15-24 år)
Nyanlända invandrare
Långtidsarbetslösa
Deltagare i projektet
Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga
Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete
Är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 månader)
Långtidsarbetslösa ej anmälda på AF
Beskrivning
Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter
ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042
Jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering ska säkras i varje del av ansökan
- En jämställdhets- och tillgänglighetsanalys ingår i projektets problemanalys
- Mål och indikatorer har jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv
- Aktiviteterna främjar jämställdhet och tillgänglighet i enlighet med analys, mål, och indikatorer
- Projektet följer upp att jämställdhets- och tillgänglighetsmålen nås och om inte åtgärdar detta
I samtliga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beaktas.
Kom också ihåg att beakta de krav som ställs i utlysningen när du besvarar samtliga frågor i ansökan.
Bakgrund
Beskriv bakgrund till projektidén.
För att kunna nå upp till målet Halland, en stark kunskapsregion och för att kunna erbjuda god matchning mellan utbildning och
arbetsmarknad har Region Halland i Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 bl.a. valt att prioritera insatser som höjer
yrkesutbildningarnas status samt stärker och hittar nya vägar till samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare. I
strategin lyfts också det långsiktiga lärandet där eftergymnasial utbildning och kompetensutveckling för de som är i arbete
behöver stärkas.
I Tillväxtstrategin prioriteras även regionala strukturer för matchning mellan arbetsmarknad och utbildning. För att uppnå detta
behöver arbetsgivare och utbildningsanordnare stärka och utveckla sin samverkan, vilket kan ske genom t.ex. programråd på
yrkesutbildningar men även genom arbetslivskunskap och studie- och yrkesvägledning.
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Diarienummer
2016/00551
Sid 3(17)
Region Halland arbetar med att förstärka den regionala kompetensplattformen, som etablerats på uppdrag av regeringen. Ett
kompetensråd har utsetts där deltagare från de olika aktörerna inom kompetensplattformen är representerade för att kunna
samla upp, sprida, förankra och utmana kring frågor som rör kompetensförsörjning och matchning.
Projektansökan GPS Halland – Vägledning i världsklass är förankrad i Region Hallands Tillväxtutskott och i
Kompetensplattformens Kompetensråd.
Under punkten Övergripande mål och riktlinjer i läroplanerna för både de obligatoriska och de frivilliga skolformerna tar
Skolverket upp samverkan med verksamheter utanför skolan och att man i utbildningen skall utnyttja kontakter med det
omgivande samhället för att eleverna skall kunna göra välgrundade val, både i fortsatta utbildningsval och på sin väg in i
arbetslivet.
Framgångsfaktorer för välgrundade val handlar om att från skolans håll vara med och vidga elevens perspektiv, utmana elevens
föreställningar och utveckla deras förmåga att väga samman val.
Pedagoger och skolledare behöver medvetandegöras om skrivningarna i läroplanerna för att kunna skaffa sig verktyg att
integrera samverkan i sin dagliga profession.
Näringslivet ser olika ut i de halländska kommunerna och det gör också att behovet av arbetskraft och utbildning ser olika ut.
Generellt ser man dock att alla kommunerna i Halland har en ojämställd och ojämlik arbetsmarknad.
Halland är dessutom det län i Sverige som har störst inkomstskillnader mellan män och kvinnor. (Tillväxtstrategi för Halland
2014-2020, s. 14). Detta trots att det är en högre andel kvinnor än män som går vidare till högskolestudier inom tre år efter
avslutad gymnasieutbildning. Inkomstskillnaden mellan kvinnor och män kan till stor del förklaras med det könssegregerade
utbildningsvalet där flickor i högre grad väljer omvårdnadsinriktningar och pojkar dominerar inom tekniska utbildningar. Tillgänglig
statiskt från bl.a. SCB visar tydliga skillnader i lönenivåer mellan dessa båda inriktningar där yrken med fler kvinnor har lägre
medellön än mansdominerade yrkesgrupper.
Även bland nysvenskar som skall komma in på arbetsmarknaden går det att se att de könsstereotypa valen fortsätter, ofta
genom kvinnor med hög utbildning från hemlandet som kommer i arbete inom vård- och omsorgssektorn trots att deras utbildning
är inom ett annat område.
(http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Utrikesfodda-oftare-mer-valutbildade-an-deras-yrke-kraver/ )
Halland skall ha en skola i världsklass! För att nå dit skall vi ta lärdom av det som görs bra i kommunerna och bygga vidare för att
bli ännu bättre.
De samarbeten som vi har idag mellan kommunerna är värdefulla och vi skall utveckla dem och ta lärdom av varandra.
Förändringsprocesser tar tid, och det måste få ta tid. Genom att arbeta med goda exempel och använda det som görs bra i
kommunerna skall projektet inspirera till förändring så att förändringarna blir långsiktiga och varaktiga och inte bara små
kosmetiska justeringar på ytan utan faktiskt fortplantar sig ut i organisationerna.
ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042
Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen.
Med ett perspektiv på 1-64 år, där skolans alla stadier finns med från förskola och grundskola genom gymnasiet och upp i
vuxenutbildningen, skall ett helhetsgrepp tas över studie- och yrkesvägledningen som hela skolans ansvar där vi skall titta extra
på genusperspektiv, etableringsgrad och metoder för att minska skolavhoppen. Projektet skall även arbeta fram en samsyn kring
vad studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar faktiskt innebär.
Projektets långsiktiga mål är att påverka och utveckla nya tankesätt på alla nivåer i organisationerna. Det kan gälla ett förändrat
tankesätt hos pedagoger för att arbeta in studie- och yrkesvägledningen som ytterligare en del i den pedagogiska gärningen
likväl som att skolledare lyfter det som en viktig fråga på medarbetarsamtal och i det löpande arbetet. Förändrat tankesätt kan
även gälla hur man arbetar med studie- och yrkesvägledning riktad mot föräldrar, eftersom de har en stor påverkanseffekt på
sina barns val av gymnasieutbildning. Detta gäller framför allt föräldrarnas syn på de yrkesförberedande programmen. (http://
www.svensktnaringsliv.se/kommentaren/skev-bild-av-yrkesprogram-styr-foraldrars-val_639952.html )
Det är viktigt att alla som är verksamma i projektet har en likvärdig utgångspunkt med samma kunskapsbas i det fortsatta arbetet
och att alla har samma uppfattning om vad studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar innebär. Denna kunskapsbas
ska bygga på relevant och uppdaterad information och inte vila på invanda doktriner och befästa sanningar. För att skapa denna
kunskapsbas skall projektet i den inledande analys- och planeringsfasen genomföra en analys kring bl.a. könsmönster och orsak
till avhopp från yrkesprogrammen och etableringsgrad efter avslutat yrkesprogram.
De medverkande organisationerna skall även genomlysas för att identifiera vad som görs bra idag och fungerar i de halländska
kommunerna och se hur dessa befintliga exempel byggs in i den ordinarie verksamheten. Erfarenheterna skall sedan användas
för att organisationerna skall vidareutvecklas och även kunna lära sig av varandra.
Viktiga skrivningar i läroplanerna kring skolan och omvärlden skall lyftas och genomlysas för att öka kunskapen både bland
skolledare och pedagoger och på så vis ge dem verktyg att arbeta mer systematiskt med studie- och yrkesvägledning. Med en
större kunskap kring vad som faktiskt står i läroplanen kan pedagogerna stå starkare i arbetet med att integrera studie- och
yrkesvägledningen i sina egna ämnen.
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Diarienummer
2016/00551
Sid 4(17)
Styrdokument kring studie- och yrkesvägledning ser olika ut i kommunerna och kan i vissa fall även behöva ses över. Här finns
möjligheter till samarbete med Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) i deras projekt, GR SAMSYV – allas ansvar, inom
samma utlysning, då deras inriktning ligger inom detta område.
I slutskedet av projektet skall vi även undersöka möjligheterna till en gemensam spridningskonferens med övriga projekt inom
utlysningen.
För att påverka söktrycket på gymnasieskolans yrkesprogram behöver personal inom flera olika funktioner och på alla nivåer i
skolan hitta nya och förbättrade mötesplatser mellan skola och arbetsliv. Med en förbättrad kunskap om det lokala näringslivet
och deras behov skapas förutsättning för skolans personal att vara mer vägledande i sin kontakt med eleverna och på så vis
hjälpa dem att göra väl underbyggda val. Detta arbete behöver påbörjas redan i de lägre åldrarna. När eleverna kommit upp till
högstadiet har de många gånger redan befäst sina fortsatta studievägval.
Genom dialog och analys skall elever i de yngre årskurserna involveras i projektet för att vi skall få en bättre förståelse för hur de
tänker kring sin yrkesframtid.
Arbetet med att göra studie- och yrkesvägledningen till hela skolans ansvar har kommit olika långt i de halländska kommunerna
och man har valt att arbeta på lite olika vis.
Utifrån de goda exempel som finns i kommunerna, och med nya idéer som kommer till under analys- och planeringsfasen, skall
projektet skapa ett smörgåsbord av aktiviteter som arbetsgrupperna kan välja från för att bäst tillgodose varje kommuns behov att
stärka strukturen för studie- och yrkesvägledningen.
Redan i ett tidigt skede skall en utvärderare engageras som löpande kan följa upp aktiviteterna för att, i samråd med styrgruppen,
kunna ta tillvara det som fungerar bra och vid behov förändra upplägget efterhand som projektet fortlöper. På så vis blir
utvärderingen också en lärandeprocess för hela projektorganisationen.
Falkenbergs kommun har gjort en genomlysning av studie- och yrkesvägledningen, även i jämförelser med de andra
kommunerna. Genomlysningen visade tydligt att en framgångsfaktor är tydliga förväntningar från huvudmannen och att det
behövs uttalade rutiner samt tydlig ansvarsfördelning mellan lärare, rektor och studie- och yrkesvägledare där rektor bär ett stort
ansvar.
ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042
I skollagspropositionen står det att kompetens för studie- och yrkesvägledning främst finns hos de som är anställda för denna
verksamhet. Samtidigt talar Skolverket mer om studie- och yrkesvägledning som fenomen och aktivitet snarare än en specifik
yrkeskategori. (Skolverkets allmänna råd Arbete med studie- och yrkesvägledning, s. 17)
Studie- och Yrkesvägledarna som personalgrupp uppfattas ofta som en verksamhet vid sidan av den pedagogiska verksamheten
och är i stor grad självstyrande i sin yrkesutövning. Lärare vittnar om att de känner en distans till Studie- och Yrkesvägledarna
och deras arbete, att de inte blir insläppta i samtalet. Å andra sidan ger studie- och Yrkesvägledarna uttryck för ett ointresse från
lärarnas sida att göra sig delaktiga i deras arbete.
I projektets tankesmedjor och workshops skall vi skapa mötesplatser och förutsättningar till förändrade tankesätt för att på så vis
ifrågasätta normer och utmana invanda strukturer hos de deltagande personalgrupperna. Deltagarna kan sedan fungera som
ambassadörer på sina olika arbetsplatser och sprida kunskapen ut i organisationerna.
Nytänkande och innovativa metoder inom studie- och yrkesvägledning beskrivs ofta som ”tomtebloss” och ”isolerade vassruggar”
som är helt beroende av engagemanget hos enskilda individer inom organisationen. När orken eller lusten tryter hos den
enskilda individen tryter också verksamheten utan att det leder till någon långsiktig strukturförändring i organisationerna.
Det finns många bra aktiviteter ute i kommunerna som kan bidra med studiematerial för att arbeta med samverkan skola –
arbetsliv, t.ex. UF Ung Företagsamhet och den ideella föreningen Science Safari som driver en kunskapsbuss för ökat intresse
kring naturvetenskap och teknik, men alla vet inte om det och det saknas kanaler för att nå ut med informationen i
verksamheterna.
För att kunna nå långsiktiga strukturella förändringar behöver arbetet med implementering av nya metoder tydliggöras och måste
ske både med ett underifrån-perspektiv och med tydliga förväntningar från huvudmannen.
Skolinspektionen kom under året ut med sin rapport Samverkan för bättre arbetslivsanknytning där man har granskat hur
arbetslivsanknytningen har utformats på hantverksprogrammet (HV) och restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL). Framför
allt har man lagt fokus på skolornas arbete med programråd och på arbetet med att utforma rutiner och planering för det
arbetsplatsförlagda lärandet.
Granskningen visar på att de lokala programråden inte fungerar som aktiva samverkansforum mellan skola och arbetsliv för att
utveckla yrkesutbildningarna och att arbetslivets representanter i programråden inte har förståelse för vilken roll de kan, och bör,
spela i utvecklingen kring arbetslivsanknytningen.
På några av de granskade skolorna finns från skolans sida ett aktivt engagemang i regionala branschforum där dessa forum i
praktiken blir viktigare för samarbetet och samrådet kring yrkesutbildningarna än vad programråden är.
Erfarenheten i kommunerna talar för att den bilden stämmer även för Halland.
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Diarienummer
2016/00551
Sid 5(17)
Projektet skall arbeta för att förstärka befintliga samverkansformer och hitta förändrade förutsättningar till samverkan mellan
skola och arbetsliv.
Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området?
Olikheter berikar, och genom att se sitt verksamhetsområde/ämnesområde i ett större sammanhang skapas bättre förutsättningar
för studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. Ett problem är att de flesta tycker att det är viktigt att mötas över
gränser men att det inte sker spontant och att det styrs av enskilda personer och relationer snarare än gemensamma funktioner.
Det behövs någon form av organisering för att få fler gränsöverskridande möten.
Inom olika funktioner och verksamheter som arbetar med samverkan skola arbetsliv talas det ofta om varandra istället för med
varandra. Att integrera samverkan i undervisningen är svårt och ofta läggs insatserna vid sidan om den ordinarie undervisningen
på till exempel temadagar, eller i koppling till SO-ämnen och mentorstid. Det innebär i sin tur att det bara är vissa pedagoger som
berörs och att samverkan skola-arbetsliv inte blir en angelägenhet för all personal eller för alla åldrar. Schemaläggningen är
många gånger ett bakomliggande problem då den utgår från att stödja organisation och logistik istället för att främja lärandet.
Något som oftast understödjs av pedagogers och skolledares tankesätt.
Hos studie- och yrkesvägledare finns sakkunskap om ämnet, alltså vad man skall förmedla om studie- och yrkesvägledning, men
det saknas ofta kunskap om processledning och om att coacha vuxna som arbetar inom organisationerna.
Pedagogerna och skolledarna å andra sidan prioriterar ämneskunskap men behöver större sakkunskap om studie- och
yrkesvägledning, t.ex. att förstå uppdraget i läroplanen och hur detta kan integreras i undervisningen. Pedagoger som får insikt
och verktyg att integrera studie- och yrkesvägledning i ämnesområdet har lättare för att förena de olika delarna i uppdraget, t.ex.
att bjuda in en optiker till biologilektionen där ögats funktion gås igenom.
I förskolan och de tidiga åren i grundskolan är insatser kring studie- och yrkesvägledning i stort sett obefintliga. Personal som
möter barn och elever genom alla åldrar i skolans verksamheter behöver bli medvetna om att de alla har ett ansvar för helheten
och att eleverna gör väl underbyggda val.
Medvetenheten om genus är generellt sett stor inom organisationerna, och i kommunerna har det gjorts många satsningar för att
komma tillrätta med ojämställda strukturer. Synliggörandet av genus och jämställdhetsfrågor kan lätt invagga både personal och
elever i tron att eleverna inte längre gör könsstereotypa val, trots att statistiken visar tydligt att så är fallet. Skolan måste ta ett
helhetsansvar för att uppmärksamma och utmana de könsstereotypa valen.
ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042
Vi har i förarbetet med projektansökan funnit att alla de deltagande kommunerna och Region Halland idag har olika aktiviteter
och strukturer som fungerar väl inom området samverkan skola – arbets- och näringsliv.
Att arbeta med Prao på ett likvärdigt sätt har visat sig vara genomförbart med relativt små ansträngningar. Däremot är det
svårare att få pedagogerna till att uppleva det som angeläget med samverkan med arbetslivet.
Väl fungerande nätverk och samarbeten med det lokala näringslivet finns och har även i vissa fall lett till att man lyckats växla
upp befintlig APL till att leda till varaktiga jobbrelationer för ungdomar. Denna samverkan är både något som efterfrågas från de
delaktiga företagarna och som de även tycker är roligt.
I projektet kommer vi att arbeta vidare med dessa goda exemplen och arbeta aktivt med att förmedla kunskap och kompetens till
varandra.
Halland har idag etablerade regionala samarbeten inom TeknikCollege och Vård- och Omsorgscollege, med direkta ingångar till
många företag i Halland. Kungsbacka har ett liknande samarbete med GR i ett gemensamt Vård- och Omsorgscollege.
TeknikCollege arbetar bl.a. med att öka intresset bland tjejer att välja tekniska utbildningar.
Region Halland är också delaktig i ett ESF-projekt där man tittar på nya samverkansformer inom de Gröna näringarna och
Livsmedel och projektet skall bevaka utvecklingen kring detta.
För andra året i rad är Region Halland med i Skolverkets och Arbetsförmedlingens nationella satsning Utbildningspaket Skola
Arbetsliv som syftar till att göra studie- och yrkesvägledningen till hela skolans ansvar. Högskolan i Halmstad processleder
deltagande skolor med utgångspunkt i läroplanerna, kurs- och ämnesplanerna och det arbete som redan görs på skolorna. Målet
är bland annat att utveckla lokala undervisningsupplägg med temat skola-arbetsliv. Andra alternativ kan vara att ta fram lokala
planer för skolans arbete med studie- och yrkesvägledning. Olika redskap för att förankra arbetet på skolan och säkerställa ett
långsiktigt systematiskt arbete erbjuds också.
Projektet skall titta på om denna utbildning faktiskt leder till att samverkan ökar och strukturer förändras.
I den befintliga regionala strukturen ingår också det nationella uppdraget att etablera kompetensplattformar för samverkan inom
kompetensförsörjning och utbildningsplanering. Kompetensplattform Halland har som syfte att tillsammans med deltagande
aktörer bidra till samverkan inom utbildningsplanering och kompetensförsörjning på kort och lång sikt. Målet är att få en förbättrad
kompetensförsörjning genom en god matchning mellan utbildningsutbud och behov av kompetens hos arbetsgivare. I Halland är
ett Kompetensråd bildat med representanter från bl.a. näringsliv, kommuner, arbetsförmedling och utbildning för att underlätta
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Diarienummer
2016/00551
Sid 6(17)
samverkan och matchning i länet. Det regionala Kompetensrådet kopplas till projektet och kommer vara en stor resurs i det
kommande arbetet.
RegEnt står för Regionalt Entreprenörskap och är ett nätverk med personer/funktioner från samtliga halländska kommuner där
man tillsammans hjälps åt att utveckla samarbetet mellan skola och närsamhälle. I gruppen finns även representanter från
Högskolan i Halmstad, Regionalt Utvecklingscentrum och Region Halland. Syftet med gruppen är att man skall vara ett
regionövergripande nätverk för erfarenhetsutbyte och fördjupad kunskap i frågor kopplade till samverkan skola och arbetsliv.
RegEnt-gruppen har arbetat fram tre fokusområden varav ett handlar om Arbetslivsorientering i centrum där man bland annat vill
synliggöra samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och rektorer.
Under våren 2017 står Kungsbacka kommun värd för den nationella Samverkan Skola Arbetslivskonferensen,
#LEVLASAMVERKAN2017, en mötesplats för nätverkande, kunskapande och idégenerering på lokal, regional, nationell och
internationell nivå.
I Halmstad pågår även ett ESF-finansierat projekt, Moving On, som syftar till att framförallt ungdomar i riskzon för utanförskap
ska återgå till studier eller lättare kunna etablera sig på arbetsmarknaden och vi skall hålla en dialog för att undersöka möjligheter
till samverkansvinster kring utvecklingen av studie- och yrkesvägledningen.
Menu
Beskriv analys, planering och genomförande samt vad projektets syfte och mål i de olika faserna?
2017-02-01 – 2017-07-31
Syftet med analys- och planeringsfasen är att detaljplanera aktiviteterna i projektet och säkerställa att arbetet följer de
horisontella principerna; jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering.
De horisontella principerna skall appliceras i arbetet med att identifiera målgrupp och utforma aktiviteterna, men skall även finnas
med i utvärderingen om aktiviteterna har uppnått de uppsatta effektmålen.
Projektorganisationen skall få en introduktionsutbildning där man får lära sig om hur man arbetar med de horisontella principerna
i projektprocessen inom Socialfonden. Detta skall göras för att säkerställa att de horisontella principerna följs upp under hela
projekttiden.
En inventering i kommunerna skall ske där goda exempel på studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar skall
identifieras för att se vad som redan görs bra och hur det kan ligga till grund för det fortsatta arbetet i projektet.
Denna inventering skall sedan ligga till grund för utformningen av de aktiviteter som skall genomföras i projektet.
Vi måste ha en samsyn om vad studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar innebär. För att alla skall kunna jobba mot
samma mål är det viktigt att projektgruppen och deltagarna i projektet har samma kunskapsbas att utgå ifrån och att denna
kunskapsbas bygger på uppdaterad fakta och relevant information.
En del i arbetet med att skapa denna kunskapsbas kommer att ske genom en inledande analys kring bl.a. könsmönster och
könsstereotypa val, orsak till avhopp från yrkesprogrammen och etableringsgrad efter avslutat yrkesprogram. Detta kommer
sedan att följas upp med workshops för att skapa diskussionsforum kring frågorna.
Så långt det är möjligt skall Region Hallands kompetens inom analys och statistik utnyttjas.
ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042
En detaljerad aktivitetsplan med tidsplan skall arbetas fram, utifrån genomförandefasens tre tematiska aktivitetsområden, där
aktiviteterna kopplas till de förväntade resultaten.
För att möjliggöra en väl fungerande resultatuppföljning i projektet skall en handlingsplan och en struktur arbetas fram för hur
aktiviteterna skall genomföras och följas upp.
Den nationella rikskonferensen Samverkan Skola Arbetsliv skall fungera som ett avstamp för projektet där projektgrupp och
styrgrupp tillsammans med deltagare i arbetsgrupperna skall delta för att både samla in information till och sprida information
kring projektet.
Under processen att skriva fram ansökan till detta projekt har kontakt etablerats med Göteborgsregionens kommunalförbund
(GR) angående deras ansökan inom samma utlysning. Dessa kontakter skall följas upp för att undersöka möjligheterna till att ha
erfarenhetsutbyte under projekttiden och även ta del av varandras resultat.
Övriga aktiviteter i analys- och planeringsfas:
- Projektorganisationen skall formeras och ansvariga personer till styrgrupp och arbetsgrupp skall utses.
- Tillsammans med ESF upphandla och utse en utvärderare utifrån det ramavtal som finns inom ESF-rådet.
- Uppdatera omvärlds-, problem- och målgruppsanalyserna tillsammans med representanter från kommunerna.
- Kartlägga målgruppen och dokumentera den på individnivå för att säkerställa att alla inom målgruppen kommer att nås.
- Målgruppen kommer också att tillfrågas kring utformningen av aktiviteterna. Detta kan ske genom t.ex. intervjuer eller enkäter.
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Diarienummer
2016/00551
Sid 7(17)
- Fördjupa kontakterna med de grupperingar som visat intresse för att delta som referensgrupper, bl.a. - Kompetensrådet inom
Region Hallands Kompetensplattform.
- Konkretisera projektets mål och indikatorer för uppföljning.
- Ta fram riktlinjer för hur rapportering mellan arbetsgrupper och styrgrupp skall fungera.
- Detaljspecificera projektbudget utifrån den detaljerade aktivitetsplanen.
- Uppdatera plan för arbetet med de horisontella kriterierna: jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering.
- En kommunikationsansvarig skall utses.
- Upprätta en kommunikationsplan för hur projektets resultat skall spridas ut i kommunerna för att säkerställa att det sker en
lärandeprocess i projektet. Kommunikationsplanen skall även säkerställa att kommunikationen sker på ett könsneutralt sätt utan
könsstereotypa bilder och att informationen blir tillgänglig för alla.
- Tillsammans med utvärderaren skall riktlinjer tas fram för hur implementeringen efter avslutat projekt skall genomföras.
Implementeringen är en viktig del i projektet eftersom de långsiktiga målen syftar till att påverka attityder.
2017-08-01 – 2018-10-31
Genomförandefas
Projektledaren (PL) ansvarar för att projektplanen följs och för genomförandet av aktiviteterna. PL skall löpande stämma av med
ansvarig projektekonom att aktiviteterna följer uppsatt budget och rapportera till styrgruppen.
PL är även kontaktperson gentemot ESF-rådet.
Kommunikationsansvarig (KA) skall säkerställa att kommunikationsplanen följs. KA skall även ansvara för att ta fram nödvändigt
material och tillse att det i all kommunikation tydligt framgår att projektet medfinansieras av Svenska ESF-rådet, i enlighet med
myndighetens och EU:s regelverk om synliggörande.
KA skall, tillsammans med Region Hallands Utbildnings- och Eventservice, hantera inbjudningar, enkäter och liknande som
uppkommer i samband med projektaktiviteterna, samt utforma mallar för att skriftligt material i aktiviteterna är enhetligt.
KA har även en viktigt roll att fylla i att säkerställa att all kommunikation i projektet följer de horisontella principerna vad gäller
jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering.
Under genomförandefasen kommer projektet att arbeta med genus, etableringsgrad och att minska skolavhopp. Detta arbete
kommer att ske genom pilotverksamheter som skall syfta till att förändra strukturer och det kommer att utvecklas inom tre
tematiska aktivitetsområden:
- Tankesmedjor där vi, med utgångspunkt i ”Vi är en del av helheten”, skall arbeta med att förändra tankesätt och öka
medvetenheten kring olika personalgruppers roll i det systematiserad arbetet med studie- och yrkesvägledning. I dessa
tankesmedjor skall de olika personalgrupperna även kunna skapa nya samverkansformer för att identifiera och synliggöra vilka
hinder i kommunikationsvägar som kan finnas mellan dem.
- Workshops i arbetsmarknadskunskap och branschkunskap där både lärare och SYV kan skaffa sig nya redskap för nya
arbetssätt och kunskap om hur man gör kopplingar mellan sitt eget ämne och en bransch eller ett yrke. Detta kan även ske
genom studiebesök och olika kontakter med företag och entreprenörer. Dessa workshops skall utformas som pilotverksamheter
som skall följas upp utifrån en handlingsplan för att säkerställa att aktiviteterna leder till ett lärande och en strukturell förändring.
Handlingsplanen skall arbetas fram under analys- och planeringsfasen.
ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042
- Implementeringsarbetet skall tydliggöras och olika metoder för att kunna jobba in aktiviteterna i befintliga strukturer och
organisationer skall utarbetas, för att kunna uppnå långsiktiga strukturella förändringar i verksamheterna.
I alla dessa aktivitetsområden skall de könsstereotypa yrkes- och utbildningsvalen tydligt belysas för att synliggöra normer och
kunna skapa en förändring.
De kortsiktiga effektmålen i projektet syftar till att förändra målgruppens attityd till studie- och yrkesvägledning som hela skolans
ansvar. Därför är det viktigt att utvärdering och implementering påbörjas redan under genomförandefasen. Projektet bygger på
att lära av kommunernas goda exempel och på att hitta nya strukturer för studie- och yrkesvägledning. Implementeringsarbetet
handlar därför om att sprida denna kunskap i organisationerna och att förankra den hos ledningen, både politiskt och på
tjänstemannanivå.
Målet är att de aktiviteter som faller väl ut ur ett utvärderingsperspektiv och är funktionella även på sikt skall vara förankrade för
att kunna fortsätta som en del av den ordinarie verksamheten efter projektets slut.
2018-11-01 – 2018-12-31
Avslutningsfas
I avslutningsfasen kommer all nödvändig projektdokumentation färdigställas och den ekonomiska slutredovisningen ske.
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Diarienummer
2016/00551
Sid 8(17)
Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och
planeringsfas och genomförandefas.
Målgrupp
De halländska kommunernas olika utbildningsorganisationer samt Region Halland är målgrupp för projektet. För att nå ut till
dessa kommer projektets aktiviteter under genomförandefasen att vända sig till personal inom nämnda organisationer, alltså
lärare och pedagoger från förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning samt SFI, studie- och yrkesvägledare,
skolledare och rektorer alla stadier.
I analys- och planeringsfasen kommer målgruppen att kartläggas på individnivå och involveras genom enkäter och intervjuer.
Under genomförandefasen kommer dessa individer att få ta del av nya metoder som skall bidra till att en implementering
påbörjas på organisatorisk nivå.
Samverkanspartners
De halländska kommunerna och Region Halland är alla samverkanspartners och kommer att ingå i styrgrupp och kommunala
arbetsgrupper med direkt insyn och påverkansmöjlighet på projektet under både analys- och planeringsfas och under
genomförandefas.
Samverkansavtal finns mellan Falkenbergs kommun, som projektägare, och respektive samverkanspart.
Intressenter
Kompetensrådet inom Region Hallands Kompetensplattform har uttryck intresse i att fungera som referensgrupp i projektet och
under analys- och planeringsfasen kommer fördjupade kontakter att tas med dem för att fånga upp deras synpunkter inför det
fortsatta arbetet med genomförandet av projektet.
I Halland finns idag etablerade regionala samarbeten inom TeknikCollege och Vård- och Omsorgscollege, med direkta ingångar
till många företag i Halland. TeknikCollege arbetar bl.a. med att öka intresset bland tjejer att välja tekniska utbildningar.
Kungsbacka har även ett etablerat samarbete med GR inom Vård- och Omsorgscollege.
Under analys- och planeringsfasen skall fördjupade kontakter tas med dessa för att kartlägg vad de kan bidra med och om
intresse finns från deras sida att vara delaktiga i projektet.
Om målgrupp från programområde 2 planeras delta i projektet, beskriv hur detta ska planeras och genomföras. Hur ska
anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet?
Inte aktuellt.
ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042
Riskanalys
Analysera tänkbara risker i projektverksamheten som kan leda till att önskade resultat och effekter inte uppnås. Beskriv vad ni
tänker göra om projektet inte når avsedda resultat och effekter eller inte når jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet.
Risk
Åtgärd
I de flesta kommuner ligger utbildningsfrågorna på två olika
Detta ställer stora krav på projektets arbetsgrupper i att arbeta
förvaltningar, en för grundskola och en för gymnasiet, och lyder med förankringen av projektet under hela projekttiden för att
därmed även under två olika nämnder.
skapa incitament hos förvaltningarna att implementera
resultaten.
Projektgruppen och deltagare i aktiviteterna prioriterar inte att
Genom att i ett tidigt skede engagera målgruppen och skapa
delta i projektet, antingen på grund av ointresse eller av
förståelse för hur studie-och yrkesvägledning kan integreras i
tidsbrist.
den dagliga verksamheten skall man skapa engagemang.
Projektet vänder sig inte till all personal i organisationerna utan
målgruppen får aktivt söka sig till de aktiviteter som skall
genomföras. På så vis skapas ett engagemang som
deltagarna kan sprida vidare i sitt dagliga arbete.
Det kan vara svårt att engagera näringslivet och andra aktörer Frekventare och tydligare dialog med representanter från
till olika aktiviteter.
näringslivet behövs för att medvetandegöra dem om deras
påverkansmöjligheter i utformningen av yrkesutbildningar.
Lämpligtvis genom olika befintliga nätverk så som
Kompetensrådet och Regent.
Att kommunerna inte har en samsyn kring genomförande och
Det skall finnas en flexibilitet i projektet som gör att man kan
prioriteringar utan ”drar åt olika håll”.
tillgodose organisationernas olika behov och förväntningar. På
så vis känns det angeläget utifrån varje organisations
verksamheter och förutsättningar.
Projektet skall eftersträva likvärdighet, inte likformighet.
Organisationerna tar inte till sig resultatet från projektet och det Projektledaren, tillsammans med styrgruppen och de
blir ingen förändring i strukturerna.
kommunala arbetsgrupperna måste ha en kontinuerlig dialog
in i sina respektive organisationer för att på ett tidigt stadium
medvetandegöra personer i ledande befattningar om varför
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Diarienummer
2016/00551
Sid 9(17)
Risk
Vi kommer inte att hinna med att genomföra allt som behöver
göras i Analys- och Planeringsfasen.
Åtgärd
projektet genomförs. Här är det lämpligt att projektet utnyttjar
befintliga strukturer inom Region Halland så som
samverkansgruppen GymnasieHalland och Chefsgrupp
Halland, samverkansorganet för Hallands kommunchefer och
regionledning.
Styrgruppen kommer att fortsätta det påbörjade arbetet som
skett under ansökningsprocessen och vissa praktiska saker
kan påbörjas redan innan projektstart, utanför projektbudget.
Genom prioriteringar kan även vissa saker skjutas på in i
genomförandefasen.
Mål
Förväntande resultat och effekter av projektet.
I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på
individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna?
Projektets mål är att skapa nya tankesätt och hitta nya metoder kring studie- och yrkesvägledning där kommunerna lär sig av
varandra och hittar effektiva verktyg för implementering av resultaten så att det skapas långsiktiga strukturförändringar i
organisationerna.
Nya mötesplatser och samverkansformer, framför allt mellan skola och arbetsliv, skall identifieras och vid behov initieras, för att
skapa bättre förståelse för näringslivets branschstruktur och dess koppling till gymnasieskolans yrkesprogram.
Deltagarna i projektet skall få tillgång till samma kunskapsbas så att man arbetar utifrån en gemensam bild av vad som är
sanning. Detta i sin tur skal leda till ett förändrat tankesätt kring vikten av att göra studie- och yrkesvägledningen till hela skolans
ansvar.
Genom ett aktivt synliggörande av könsstereotypa val och normer skall ett förändrat tankesätt leda till att all personal i skolan
bidrar till att ungdomar kan göra väl underbyggda val under hela sin skoltid.
Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare av
projektresultat? Ange metod och tidplan.
Målgrupp för aktiviteterna i projektet är pedagogisk personal, skolledare och studie- och yrkesvägledare i de halländska
kommunerna som är intresserade av att ta del av projektets aktiviteter.
Dessa personer skall i sin tur hjälpa till att sprida resultaten vidare genom att vara delaktiga i det fortsatta implementeringsarbetet
och genom att fungera som ambassadörer ut i sina organisationer och verksamheter.
Med en större medvetenhet hos all personal i organisationerna kring orsakerna till könsstereotypa val och skolavhopp skapas
förutsättningar att vägleda eleverna till att göra väl underbyggda utbildningsval.
ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042
Kommunernas olika utbildningsorganisationer för alla åldrar är mottagare av projektresultatet.
Även personal inom dessa organisationer är mottagare av resultatet.
Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter.
I analys- och planeringsfasen skall en struktur för hur aktiviteter skall utformas tas fram i form av handlingsplaner.
Tillsammans med utvärderaren skall dessa handlingsplaner utvärderas och sedan ligga till grund för kommande
kompetensutvecklingsinsatser som kan komma att göras i kommunerna. Kommande utlysningar inom ESF skall bevakas för att
följa upp projektet.
Styrgruppen skall fortsätta efter projektets slut och ha en dialog kring hur resultaten implementeras i organisationerna.
Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för avrapportering.
Utvärderaren kommer att engageras i ett tidigt skede i projektets analysfas och skall ta en aktiv roll i projektprocessen.
Avrapportering kommer att ske till styrgrupp och arbetsgrupp.
Utvärderaren skall, tillsammans med styrgruppen, även vara delaktig i att ta fram metoder för att mäta resultat.
I analysfasen kommer en detaljerad tidplan att tas fram där även formen för avrapportering skall arbetas fram.
Integrerat arbete
Hur kommer projektet att arbeta med tematisk fördjupning?
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Diarienummer
2016/00551
Sid 10(17)
Hur kommer projektet att arbeta med Hållbar utveckling (Ekologiskt)?
Inte aktuellt.
Transnationellt samarbete
Gemensamt ramverk
Östersjösamarbete
Andra former för transnationellt samarbete
Det finns redan flera etablerade, europeiska samarbeten i de halländska kommunerna och under analys- och planeringsfasen
skall dessa kartläggas. Målsättningen är att projektet skall initiera ett projekt inom ramen för Erasmus+ inom t.ex. jobbskuggning
och erfarenhetsutbyte.
Några kommuner har även pågående projekt inom Erasmus+ och där så är möjligt skall man bygga vidare på dessa för att även
skapa utbyte kring studie- och yrkesvägledning i ett brett perspektiv.
Resursplanering
Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden?
Inte aktuellt.
Vilka fysiska, personella och finansiella resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter samt hur ni
kommer att tidrapportera dessa? Ange även tid och aktivitetsplan.
Projektledare 50%
Kommunikationsansvarig 20%
Ekonomiansvarig 20%
Processledare som bistår projektledningen i analys- och planeringsfasen.
Arbetsgrupp som leder aktiviteterna ute i kommunerna, t.ex. 1:e-lärare, personer från näringslivet, externa föreläsare,
utvecklingspersonal på förvaltningarna.
Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet?
Projektledare Helena Johansson har mångårig erfarenhet av skolutvecklingsarbete och har arbetat med kvalitetssäkring inom
produktutveckling.
Ekonom Åsa Carlsson har en magisterexamen i ekonomi och har mångårig erfarenhet av redovisning och projektledning.
Kommunikationsansvarig kommer att identifieras under hösten.
Vilka kompetenser kommer att upphandlas externt?
Utvärderare kommer att upphandlas utifrån ESF-rådets ramavtal för projektutvärdering.
Processledare i analysfasen.
ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042
Hur säkerställer projektet att jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens finns hos projektpersonalen och
samverkanspartner?
I analys- och planeringsfasen skall en introduktionsutbildning hållas för projektorganisationen där man får lära sig om hur man
arbetar med de horisontella principerna i projektprocessen inom Socialfonden. Detta skall göras för att säkerställa att de
horisontella principerna följs upp under hela projekttiden.
Vilka resurser behövs för uppföljning och utvärdering?
Uppföljning – Projektledare och ekonom kommer att ansvara för uppföljning men kommer att ta hjälp av utvärderaren. Detta
kommer att vara extra viktigt i de punkter som gäller att implementera strukturerna i den ordinarie verksamheten efter
projekttidens slut.
Utvärderare – Se ramavtal ESF.
Utvärderaren skall anlitas i ett inledande skede av projektet för att kunna göra regelbundna avstämningar under projekttiden.
Utvärderingen skall hjälpa till att kvalitetssäkra de strukturer som utvecklas i projektet inför implementeringen i den ordinarie
verksamheten.
Hur säkerställer projektet att utvärderaren har jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens så att dessa perspektiv
finns med i utvärderingens alla delar?
Vi kommer att upphandla utvärderare utifrån ESF-rådets ramavtal för projektutvärdering. ESF-rådet har i sina underlag för
upphandlingen ställt krav på kompetens gällande jämställdhet och tillgänglighet hos utvärderarna, vilket säkerställer att
utvärderaren har denna kompetens.
Vi kommer även att ställa krav på projektledaren att denna följer de horisontella principerna när det gäller jämställdhet,
tillgänglighet och icke-diskriminering så att detta säkerställs i utvärderingsarbetet.
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Diarienummer
2016/00551
Sid 11(17)
Vilka resurser i projektet är kopplade till projektets verksamhet som finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska
Regionalfonden
Inte aktuellt.
Statsstöd
Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk
verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna 107-109 i EUF-fördraget eller stöd av mindre betydelse under
innevarande och de två närmast föregående beskattningsåren.
Ja
Nej
Nej, Vi är en myndighet
Finansiär
Typ av stöd
Summa
Annan finansiering
Har annan finansiering i form av offentligt stöd/EU-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, mottagits eller
kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader?
Ja
Nej
Finansiär
Typ av stöd
Summa
Kommer projektet generera intäkter?
Ja
Nej
Beskriv vilken typ av intäkter som projektet att generera:
Upphandling och kostnadseffektivitet
Lyder stödsökande under LoU, lagen om offentlig upphandling?
Vi är en upphandlande myndighet och följer LOU
Beskriv
Annat
Hur kommer projektet att säkra att upphandling av varor och tjänster konkurrensutsätts så att kostnadseffektivitet uppnås?
Projektägaren lyder under LoU och projektledningen kommer att använda sig av kommunens upphandlingskompetens för alla
upphandlingar. I de fall det kan bli aktuellt med direktupphandling är principen att efterfråga offerter från minst tre olika
leverantörer.
Moms i projektet
Är stödsökande skyldig att redovisa moms för projektets kostnader?
Ja
Nej
Diversifierad
ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042
Medfinansiering
Beskriv hur projektet kommer att medfinansieras. Ange hur medfinansieringen säkerställts hos medfinansiärerna. Vid
medfinansiering från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska CFAR nummer anges.
Inte aktuellt.
Lista över medfinansiärer
Kompetensutveckling
Lista över organisationer vars anställda och ideellt engagerade ska delta i kompetensutvecklingsinsatser
Organisationsnamn
Kungsbacka kommun
Antal anställda
200
Kontaktperson för projektet
Frida Svensson
Telefon
0300-834000
Organisationsnamn
Varbergs kommun
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Organisations 212000-1256
nummer
Organisations 212000-1249
nummer
Diarienummer
2016/00551
Sid 12(17)
Antal anställda
200
Kontaktperson för projektet
Pär Wiik
Telefon
0340-88000
Organisationsnamn
Hylte kommun
Antal anställda
200
Kontaktperson för projektet
Fanny Pettersson
Telefon
0345-18000
Organisationsnamn
Halmstads kommun
Antal anställda
200
Kontaktperson för projektet
Lisa Crona
Telefon
035-137000
Organisationsnamn
Laholms kommun
Antal anställda
200
Kontaktperson för projektet
Ulf Bergström
Telefon
0430-15000
Organisationsnamn
Region Halland
Antal anställda
200
Kontaktperson för projektet
Karolina Reinhold
Telefon
035-134800
Organisationsnamn
Falkenbergs kommun
Antal anställda
200
Kontaktperson för projektet
Helena Johansson
Telefon
0346-886000
Organisations 212000-1207
nummer
Organisations 212000-1215
nummer
Organisations 212000-1223
nummer
Organisations 232100-0115
nummer
Organisations 212000-1231
nummer
Samverkansaktörer
Lista över samverkansaktörer som inte har deltagare med i projektet.
ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042
Sammanfattning av projektet på svenska
För att kunna nå upp till målet Halland, en stark kunskapsregion har Region Halland i Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 valt
att prioritera insatser som höjer yrkesutbildningarnas status samt stärker och hittar nya vägar till samverkan mellan
utbildningsanordnare och arbetsgivare. För att uppnå detta behöver arbetsgivare och utbildningsanordnare stärka och utveckla
sin samverkan.
Projektansökan är förankrad i Region Hallands Tillväxtutskott och i Kompetensplattform Hallands Kompetensråd.
Läroplanerna tar upp samverkan med verksamheter utanför skolan och att man ska utnyttja kontakter med det omgivande
samhället för att eleverna ska kunna göra välgrundade val.
Pedagoger och skolledare behöver bli medvetna om skrivningarna i läroplanerna för att kunna skaffa sig verktyg att integrera
samverkan i sin dagliga profession.
Skolan ska vara med och vidga elevens perspektiv, utmana elevens föreställningar och utveckla deras förmåga att väga samman
val.
Halland har en ojämställd och ojämlik arbetsmarknad och är det län i Sverige som har störst inkomstskillnader mellan män och
kvinnor, trots att en högre andel kvinnor går vidare till högskolestudier. Inkomstskillnaden mellan kvinnor och män kan bl.a.
förklaras med könssegregerade utbildningsval.
Även bland nysvenskar går det att se att könsstereotypa val fortsätter då kvinnor med hög utbildning från hemlandet kommer i
arbete inom vård- och omsorgssektorn trots att deras utbildning är en annan.
Halland ska ha en skola i världsklass! För att nå dit ska vi ta lärdom av det som görs bra och bygga vidare för att bli ännu bättre.
Genom att arbeta med goda exempel ska projektet inspirera till varaktiga förändring och inte bara små kosmetiska justeringar på
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Diarienummer
2016/00551
ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042
Sid 13(17)
ytan.
Med ett perspektiv på 1-64 år ska ett helhetsgrepp tas över studie- och yrkesvägledningen som hela skolans ansvar där vi ska
titta extra på genusperspektiv, etableringsgrad och metoder för att minska skolavhoppen. Projektet ska även arbeta fram en
samsyn kring vad studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar faktiskt innebär.
Långsiktigt ska vi påverka och utveckla nya tankesätt på alla nivåer i organisationerna. Det kan gälla ett förändrat tankesätt hos
pedagoger för att arbeta in studie- och yrkesvägledningen som ytterligare en del i den pedagogiska gärningen likväl som att
skolledare lyfter det som en viktig del i det löpande arbetet. Förändrat tankesätt kan även gälla hur man arbetar med föräldrar, då
de har stor påverkanseffekt på sina barns val av framför allt yrkesförberedande gymnasieutbildning.
Alla deltagare i projektet ska ha en likvärdig utgångspunkt med samma kunskapsbas i det fortsatta arbetet och att alla har
samma uppfattning om vad studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar innebär. Denna kunskapsbas ska bygga på
relevant och uppdaterad information och inte vila på invanda doktriner och befästa sanningar. I analys- och planeringsfasen ska
vi genomföra en analys kring könsmönster och orsak till avhopp från yrkesprogrammen och etableringsgrad efter avslutat
yrkesprogram.
De medverkande organisationerna ska även genomlysas för att identifiera vad som görs bra idag och fungerar i de halländska
kommunerna och se hur dessa befintliga exempel byggs in i den ordinarie verksamheten. Erfarenheterna ska sedan användas
för att organisationerna ska vidareutvecklas och även kunna lära sig av varandra.
Viktiga skrivningar i läroplanerna kring skolan och omvärlden ska lyftas och genomlysas för att öka kunskapen både bland
skolledare och pedagoger och på så vis ge dem verktyg att arbeta mer systematiskt med studie- och yrkesvägledning. Med en
större kunskap kring vad som faktiskt står i läroplanen kan pedagogerna stå starkare i arbetet med att integrera studie- och
yrkesvägledningen i sina egna ämnen.
Styrdokument kring studie- och yrkesvägledning ser olika ut i kommunerna och kan i vissa fall även behöva ses över. Här finns
möjligheter till samarbete med Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) i deras projekt, GR SAMSYV – allas ansvar.
För att påverka söktrycket på gymnasieskolans yrkesprogram behöver man hitta nya och förbättrade mötesplatser mellan skola
och arbetsliv. Med en förbättrad kunskap om det lokala näringslivet och deras behov kan skolans personal vara mer vägledande i
sin kontakt med eleverna och hjälpa dem att göra väl underbyggda val. Detta arbete behöver påbörjas redan i de lägre åldrarna.
När eleverna kommit upp till högstadiet har de många gånger redan befäst sina fortsatta studievägval.
Utifrån de goda exempel som finns i kommunerna, och med nya idéer som kommer till under analys- och planeringsfasen, ska
projektet skapa ett smörgåsbord av aktiviteter som arbetsgrupperna kan välja från för att bäst tillgodose varje kommuns behov att
stärka strukturen för studie- och yrkesvägledningen.
Redan i ett tidigt skede ska en utvärderare engageras som löpande kan följa upp aktiviteterna för att kunna ta tillvara det som
fungerar bra och vid behov förändra upplägget efterhand som projektet fortlöper. På så vis blir utvärderingen också en
lärandeprocess för hela projektorganisationen.
Falkenbergs kommun har gjort en genomlysning av studie- och yrkesvägledningen, vilken tydligt visade att en framgångsfaktor är
tydliga förväntningar från huvudmannen och att det behövs uttalade rutiner samt tydlig ansvarsfördelning mellan lärare, rektor
och studie- och yrkesvägledare där rektor bär ett stort ansvar.
I skollagspropositionen står det att kompetens för studie- och yrkesvägledning främst finns hos de som är anställda för denna
verksamhet medan Skolverket mer talar om SYV som fenomen och aktivitet snarare än en specifik yrkeskategori.
SYV som personalgrupp uppfattas ofta som en verksamhet vid sidan av den pedagogiska verksamheten och är i stor grad
självstyrande i sin yrkesutövning. Lärare vittnar om att de känner en distans till SYV:arna och deras arbete, att de inte blir
insläppta i samtalet. Å andra sidan ger studie- och yrkesvägledarna uttryck för ett ointresse från lärarnas sida att göra sig
delaktiga i deras arbete.
I projektets tankesmedjor och workshops ska vi skapa mötesplatser och förutsättningar till förändrade tankesätt för att på så vis
ifrågasätta normer och utmana invanda strukturer hos de deltagande personalgrupperna. Deltagarna kan sedan fungera som
ambassadörer på sina olika arbetsplatser och sprida kunskapen ut i organisationerna.
Nytänkande och innovativa metoder inom studie- och yrkesvägledning beskrivs ofta som ”tomtebloss” och ”isolerade vassruggar”
som är helt beroende av engagemanget hos enskilda individer inom organisationen. När orken eller lusten tryter hos den
enskilda individen tryter också verksamheten utan att det leder till någon långsiktig strukturförändring i organisationerna.
För att kunna nå långsiktiga strukturella förändringar behöver arbetet med implementering av nya metoder tydliggöras och måste
ske både med ett underifrån-perspektiv och med tydliga förväntningar från huvudmannen.
Skolinspektionen har i en rapport granskat hur arbetslivsanknytningen har utformats på ett par program.
Granskningen visar på att lokala programråd inte fungerar som aktiva samverkansforum mellan skola och arbetsliv för att
utveckla yrkesutbildningarna och att arbetslivets representanter i programråden inte har förståelse för vilken roll de kan spela i
utveckling kring arbetslivsanknytning.
På några av de granskade skolorna finns från skolans sida ett aktivt engagemang i regionala branschforum där dessa forum i
praktiken blir viktigare för samarbetet och samrådet kring yrkesutbildningarna än vad programråden är.
Projektet ska arbeta för att förstärka befintliga samverkansformer och hitta förändrade förutsättningar till samverkan.
Genom att se sitt eget område i ett större sammanhang skapas bättre förutsättningar för att se SYV som hela skolans ansvar. De
flesta tycker det är viktigt att mötas över gränser men att det inte sker spontant och att det styrs av enskilda personer och
relationer snarare än gemensamma funktioner. Det behövs någon form av organisering för att få fler gränsöverskridande möten.
Att integrera samverkan i undervisningen är svårt och ofta läggs insatserna vid sidan om den ordinarie undervisningen. I sin tur
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Diarienummer
2016/00551
Sid 14(17)
innebär det att bara vissa pedagoger berörs och att samverkan skola arbetsliv inte blir en angelägenhet för all personal eller för
alla åldrar. Schemaläggningen är många gånger ett bakomliggande problem då den utgår från att stödja organisation och logistik
istället för att främja lärandet. Något som oftast understödjs av pedagogers och skolledares tankesätt.
SYV:ar har sakkunskap om ämnet men saknar ofta kunskap om processledning och om att coacha vuxna som arbetar inom
organisationerna.
Pedagoger och skolledare prioriterar ämneskunskap men behöver större sakkunskap om studie- och yrkesvägledning, t.ex. att
förstå uppdraget i läroplanen och hur detta kan integreras i undervisningen. Pedagoger som får insikt och verktyg att integrera
studie- och yrkesvägledning i ämnesområdet har lättare för att förena de olika delarna i uppdraget.
I förskolan och de tidiga åren i grundskolan är insatser kring studie- och yrkesvägledning i stort sett obefintliga. Personal som
möter barn och elever genom alla åldrar i skolans verksamheter behöver bli medvetna om att de alla har ett ansvar för helheten
och att eleverna gör väl underbyggda val.
Medvetenheten om genus är generellt sett stor inom organisationerna, och i kommunerna har det gjorts många satsningar för att
komma tillrätta med ojämställda strukturer. Synliggörandet av genus och jämställdhetsfrågor kan lätt invagga både personal och
elever i tron att eleverna inte längre gör könsstereotypa val, trots att statistiken visar tydligt att så är fallet. Skolan måste ta ett
helhetsansvar för att uppmärksamma och utmana de könsstereotypa valen.
De halländska kommunerna har olika aktiviteter och strukturer som fungerar väl inom området samverkan skola – arbets- och
näringsliv och dessa ska projektet arbeta vidare med.
ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042
Sammanfattning av projektet på engelska
Halland has in their growth strategy chosen to prioritize actions to raise the professional status of educational programs as well
as strengthen and finding new ways for interaction between education providers and employers.
The project is supported by the political structures of Region Halland.
The school curricula addresses interaction with activities outside school and to haw contacts with the community for students to
make informed choices.
Teachers and school leaders need to be aware of what it says in the curricula to acquire tools to integrate collaboration into their
daily profession.
The school will be involved in and broaden the student's perspective, challenging the student's beliefs and develop their ability to
weigh the choices.
Halland has an unequal labour-market and is the county in Sweden with the largest income disparity between men and women,
despite the fact that a higher proportion of women continue on to higher education. The income difference between men and
women can, among other things, be explained by gender-segregated educational choices.
Even among immigrants it's notable that gender-stereotyped choices continue as women with high education from their home
countries will work in the health care sector despite the fact that their education is within another field.
The schools of Halland shall be top of the line! To achieve this, we will learn from good examples to become even better.
By working with best practice, the project will inspire lasting changes and not just small cosmetic adjustments.
With a perspective of 1-64 years there will be a holistic approach to educational and vocational guidance as the responsibility of
the entire school, where we will look closer to the gender perspective, establishment degree and methods to reduce school drop
out. The project will also work out a consensus on what educational and vocational guidance as the responsibility of the whole
school actually means.
In the long term, we will influence and develop new mindsets at all levels of the organizations. This can apply to a changed
mindset of teachers in how to include educational and vocational guidance into the educational deed as well as to school leaders
who raise it as an important part of the ongoing work. A changes in mindset can also apply on the work with parents, as they
have great influence on their children's choice of education.
All participants in the project should have an equal knowledge base in the future work so that everyone has the same idea of
what educational and vocational guidance as the responsibility of the whole school means. This knowledge should be based on
relevant and updated information and not rest on ingrained doctrines and consolidate truths. In the analysis and planning phase,
we shall conduct analysis on gender patterns, the reason for school drop outs and establishment degree after completing
vocational programs.
The participating organizations will also be monitored to identify what functions well today in the municipalities of Halland and see
how these existing examples can be implemented into the regular activities. The experience will then be used for the
organizations to further develop and to learn from each other.
Important writings in the curricula concerning school and the surrounding society has to be monitored to increase awareness
among both school leaders and teachers, thus giving them the tools to work more systematically with educational and vocational
guidance. With a greater knowledge of what the curriculum actually contains teachers can stand stronger in the process of
integrating educational and vocational guidance into their own subjects.
Policy documents concerning educational and vocational guidance differs between the municipalities and in some cases they
also need to be reviewed. In this matter there are opportunities for cooperation with Göteborgsregionen (GR) in their project.
In order to increase the number of applications to the vocational programs it's necessary to find new and improved venues
between school and working society. With an improved knowledge of the local business community and their needs school
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Diarienummer
2016/00551
ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042
Sid 15(17)
personnel can be more guiding in the contact with the students and help them make informed choices. This work needs to start
already in the early ages. Higher up in age students have often already fortified their choice of studies.
Based on the good examples found throughout the municipalities, and new ideas that emerge in the analysis and planning
phase, the project will create a smorgasbord of activities for the working groups to choose from to best meet each municipality's
need to strengthen the structure of educational and vocational guidance.
Already at an early stage the evaluator will be involved in the project so that he/she continuously can monitor activities and to
high-light what works well and, if necessary, change the set-up as the project progresses. In this way, the evaluation is also a
learning process for the entire project organization.
Falkenbergs kommun has made a review of educational and vocational guidance, which clearly indicates that success depends
on clear expectations from the principal and the need for explicit routines and clear division of responsibilities between teachers,
school principals and guidance counsellors, where the school principal has a great responsibility.
The Education Act bill says that the skills of educational and vocational guidance primarily are with those who are employed for
this while Skolverket talks about educational and vocational guidance more as phenomenon and activity rather than a specific
profession.
Guidance counsellors are often seen as a function alongside the educational activities and are to a great degree autonomous in
their profession. Teachers testify that they feel a distance to the guidance counsellors and to their work, that they are not
admitted into the discussions. On the other hand, guidance counsellors express a lack of interest from the teachers' side to make
themselves involved in their work.
The project's activities will create venues and opportunities to change mindsets and thereby questioning the norms and challenge
ingrained structures of the participating employee groups. The participants can then act as ambassadors in their various
workplaces and spread knowledge in the organizations.
New thinking and innovative practices in the educational and vocational guidance is often described as "sparklers" and "isolated
reeds" which entirely depends on the commitment of single individuals within the organization. When the strength runs short of
the individual, the activities ends without leading to any long-term structural change in the organizations.
In order to achieve long-term structural changes we need to work on implementation of new methods and this must be done with
both a bottom-up perspective and with clear expectations from the principal.
Schools Inspectorate have audited how education and work relations has been designed in a couple of programs.
The audit shows that the local program councils not function as active cooperation forums between school and work to develop
vocational education. Entrepreneurial representatives do not understand the role they can play in the development on the labour
market links.
In some of the schools surveyed, school representatives participated in regional trade fora where these forums in practice
becomes more important for cooperation and consultation on vocational training than program councils were.
The project will work to reinforce existing forms of cooperation and find new opportunities for cooperation.
By putting ones own area in a larger context we create better conditions to ensure that educational and vocational guidance
becomes the responsibility of the whole school. Meetings across borders is considered important by most personnel, but it does
not happen spontaneously and it controlled more by individuals and relationships rather than common features. We need some
form of organization to encourage more cross-border meetings.
Integrating collaboration in teaching is difficult and is often added alongside the regular work. In turn, this means only a limited
number of teachers are involved and the interaction school – work does not become a concern for all personnel and for all ages.
The scheduling is often an underlying problem where it supports the organization and logistics rather than promote learning.
Guidance counsellors have expertise on the subject but often lack knowledge of process management and coaching adults
within the organizations.
Teachers and school leaders prioritize subject knowledge but need greater expertise in educational and vocational guidance, for
example to understand the mission of the curriculum and how it can be integrated into teaching. Teachers who receive insight
and tools to integrate educational and vocational guidance in their own field are better equipped to unite the different parts of the
mission.
In pre-school and the early years of primary school efforts around educational and vocational guidance are virtually non existent.
School personnel who meet children and students through all ages in school activities need to be aware that they all have a
responsibility for the whole, and so that students can make informed choices.
Awareness of gender is generally good within organizations, and in the municipalities there have been many initiatives to tackle
unequal structures. Clarifying the gender and equality issues can easily lull both personnel and students in the belief that
students no longer make gender-stereotyped choices, even though the statistics clearly show that that's the case. The school
must take full responsibility for awareness and challenge the gender-stereotyped choices.
The municipalities of Halland have different activities and structures that work well in the area of cooperation school – work and
we shall this work further within the project.
Budgetöversikt
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Diarienummer
2016/00551
Sid 16(17)
Resurser i projektet
Belopp
Kostnader socialfonden
2 946 411 kr
Kostnader av regionalfondskaraktär (ERUF)
0 kr
Summa kostnader
Avgår kontant medfinansiering
ESF-stöd
2 946 411 kr
0 kr
2 946 411 kr
Offentligt bidrag i annat än pengar
0 kr
Offentligt finansierad ersättning till deltagare
0 kr
Offentliga kontanta medel tillförda projektet
0 kr
Offentliga kontanta medel från projektägaren
0 kr
Privata bidrag i annat än pengar
0 kr
Privata kontanta medel tillförda projektet
0 kr
Privata kontanta medel från projektägaren
0 kr
Summa offentlig och privat medfinansiering
0 kr
Summa total finansiering
2 946 411 kr
ESF-stöd
100,00 %
Budgeterad medfinansiering från projektet
0,00 %
Krav på medfinansiering från projektet enligt utlysningen:
0,00 %
Kostnader
Kostnader socialfonden (Analys- och planeringsfas)
Personal
495 292 kr
Externa tjänster
240 000 kr
Resor och logi
31 000 kr
Ungas mobilitet
0 kr
Utrustning och materiel
30 000 kr
Indirekta kostnader
74 294 kr
Intäkter
0 kr
Kostnader socialfonden (Genomförandefas)
ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042
870 586 kr
2 075 825 kr
Personal
1 403 326 kr
Externa tjänster
310 000 kr
Resor och logi
26 000 kr
Ungas mobilitet
0 kr
Utrustning och materiel
126 000 kr
Indirekta kostnader
210 499 kr
Intäkter
0 kr
Kostnader regionalfondskaraktär
0 kr
Personal
0 kr
Externa tjänster
0 kr
Lokaler och administration
0 kr
Resor och logi
0 kr
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
Diarienummer
2016/00551
Sid 17(17)
Investeringar och utrustning
0 kr
Indirekta kostnader
0 kr
Intäkter
0 kr
Offentlig medfinansiering
Offentligt bidrag i annat än pengar
0 kr
Personal
0 kr
Externa tjänster
0 kr
Resor och logi
0 kr
Utrustning och materiel
0 kr
Ungas mobilitet
0 kr
Offentligt finansierad ersättning till deltagare
0 kr
Deltagarersättning
0 kr
Etableringsersättning
0 kr
Offentliga kontanta medel tillförda projektet
Kontanta offentliga medel
Offentliga kontanta medel från projektägaren
Egeninsats
0 kr
0 kr
0 kr
0 kr
Privat medfinansiering
Privata bidrag i annat än pengar
0 kr
Personal
0 kr
Externa tjänster
0 kr
Resor och logi
0 kr
Utrustning och materiel
0 kr
Ungas mobilitet
0 kr
Privata kontanta medel tillförda projektet
Kontanta privata medel
Privata kontanta medel från projektägaren
0 kr
0 kr
0 kr
0 kr
Egeninsats enligt gruppundantagsförordning
0 kr
ESF Ansökan om stöd 20141027 ver 1.042
Egeninsats
Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden