svensk dagligvaruhandels tankar kring regeringens livsmedelsstrategi
SVENSK DAGLIGVARUHANDELS TANKAR KRING REGERINGENS LIVSMEDELSSTRATEGI Räcker livsmedelsstrategin ända fram till middagsbordet? Räcker livsmedelsstrategin ända fram till middagsbordet? Med andra ord, är förslagen i regeringens proposition utformade på ett sådant sätt att den, ur dagligvaruhandelns och konsumentens perspektiv, kommer att bidra till målet ”en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar”? Detta samtidigt som relevanta nationella miljömål, en ökande sysselsättning och en hållbar utveckling i hela landet uppnås. Nedan följer Svensk Dagligvaruhandels tankar av den presenterade strategin utifrån ett konsument-/dagligvaruhandelsperspektiv. • OFFENTLIG SEKTOR SKA SPELA EN VIKTIG ROLL Det är glädjande att strategin tydligt anger inriktningen för hur den offentliga sektorn ska bidra till att öka konkurrenskraften genom att minska regelkrånglet för jordbruks- och livsmedelssektorn. Det är ett av de viktigaste bidragen i strategin. Genom en tydlig samverkan mellan myndigheter och näringsliv kan förutsättningar skapas för att nå målen. Inom ramen för myndigheternas arbete måste även digitaliseringens möjligheter beaktas. Det är också med tillfredsställelse dagligvaruhandeln kan konstatera att regeringen slagit fast att förbättrade villkor och konkurrenskraft inte får medföra att avkall görs på den svenska djurvälfärden och dess lagstiftning. Det är av central betydelse att arbetet kring de svenska mervärdena fortsätter att utvecklas, både ur ett konsument- och konkurrensperspektiv. Ett annat mervärde är Sveriges ambitiösa och långsiktiga arbete för en minskad antibiotikaanvändning i animalieproduktionen. Dagligvaruhandeln förväntar sig därför att reger ingen arbetar aktivt med antibiotikafrågan i EU. • KONSUMENTERNAS EFTERFRÅGAN SKA STYRA PRODUKTIONEN Vi välkomnar att regeringen är tydlig med att konsumenternas efterfrågan ska styra produktionen. I dagligvaruhandeln ser vi en ökad efterfrågan på livsmedel med svenskt ursprung, ekologiska livsmedel men också hälsosamma och vegetariska alternativ. Dagligvaruhandeln hoppas att reger ingen kommer med konkreta förslag som verkligen främjar att landets bönder och producenter förser marknaden med det konsumenterna vill ha. Som en av initiativtagarna till den frivilliga ursprungsmärk ningen Från Sverige, är det glädjande att regeringen ser detta initiativ som en viktig del av strategin. • FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET I livsmedelsstrategin definieras hållbarhet som social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Vi förutsätter att social hållbarhet inkluderar folkhälsan. Att bygga en livsmedelsstrategi utan att adressera en av samhällets största utmaningar vore fel. Vid bordet intas måltiden och dessvärre är det stora skillnader inom landet vad som intas. Det är bra att regeringen i strategin fört in målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation och det är positivt att nyckelhålsmärkningen pekas ut som ett viktigt verktyg. Men en sak kan vi redan nu konstatera; i Livsmedelsverkets regleringsbrev finns det inte tillräckligt med resurser avsatta för att ge nyckelhålet det stöd som krävs. Vi förutsätter dessutom att Landsbygdsministern samordnar arbetet med Folkhälsoministern som senare i vår kommer få en avrapportering från Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten om vilka insatser som krävs för att uppnå en bättre folkhälsa. • REGELFÖRENKLING EN FÖRUTSÄTTNING Livsmedelsbutiken är inte bara ett ställe där man handlar mat, utan fyller också en viktig funktion för annan service, inte minst på landsbygden. För att landsbygdsbutiker ska kunna överleva krävs det regelförenklingar och stöd. Landsbygdsstödet var en mycket bra start men det är viktigt att det – precis som livsmedelsstrategin i stort – blir lång siktigt så att små företagare vågar investera och driva verksamheten vidare. Tillsynen av regler måste också ske på ett likvärdigt sätt över hela landet. Det håller alla med om. Detta bekräftas också som viktigt i livsmedels strategin. Hittills har dock regering och myndigheter inte visat prov på att agera i den riktningen. Vi ser uppdrag i Livsmedelsverkets regleringsbrev men frågorna kvarstår; kommer det bli en lagstiftning för ökad samordning mellan kommunerna och förord ningsändring vad gäller avgiftssystemet? • MATSVINN Matsvinn sker i alla led i livsmedelskedjan, något som inte bara hamnat högt på agendan i Sverige utan även internationellt. Enligt de globala hållbarhetsmålen ska matsvinnet halveras till 2030 och detta har följts upp i Livsmedelsstrategin och ska levereras även i Sverige. Nu krävs det en samverkan och dialog mellan offentliga aktörer och näringsliv för att nå målet så effektivt som möjligt. Dagligvaruhandelsaktörerna i Sverige arbetar på olika sätt med att minska matsvinnet och det kan vi se i livsmedelsstrategin att regeringen har uppmärksammat. Dagligvaruhandeln förespråkar ett fortsatt arbete med frivilliga initiativ i hela kedjan. • DAGLIGVARUHANDELN BIDRAR TILL ÖKAD SYSSELSÄTTNING Livsmedelsindustrin, dagligvaruhandeln och restaurangnäringen lyfts fram som viktiga för sysselsättningen i Sverige, inte minst för unga och nyanlända. Om regeringen menar allvar med detta bör man överväga om beslutet om att höja arbetsgivaravgiften för unga var förenligt med detta. I en kommande handlingsplan förväntas sig dagligvaruhandeln fler initiativ för att gynna sysselsättningen. • FORSKNING OCH INNOVATION Det är bra att Livsmedelsstrategin tydligt pekar på forskning och innovation som en av framgångsfaktorerna för branschen. Tillräckliga statliga forskningsanslag till livsmedelssektorn har under många år saknats. Som vi tolkar livsmedelsstrategin ska det nu bli ändring på det. Ur ett dagligvaruhandelsperspektiv vill vi då påminna om att alla de delar som handlar om konsumentefterfrågan och beteendeförändringar kräver forskning även i handels- och konsumentledet. Vi kan nu konstatera att regeringen har ett förslag till livsmedelsstrategi som ska diskuteras bland alla riksdagspartier under våren. Dagligvaruhandelns förhoppning är att diskussionerna kommer vara konstruktiva och leda till den tillväxt i livsmedelssektorn som Sverige så väl behöver.
© Copyright 2024