Verksamhetsplan och budget 2017 - Webbutiken på SKL
Verksamhetsplan och budget 2017 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING 2 Verksamhetsplan och budget 2017 Förord Att läsa igenom SKL:s verksamhetsplan ger en insikt i bredden av vår verksamhet, eller rättare sagt våra medlemmars verksamhet. Samtidigt är årets prioriterade frågor, som utgår från SKL:s inriktningsmål beslutade vid kongressen 2015, endast ett axplock av alla de frågor vår sektor hanterar. Det är ett omfattande uppdrag som kommuner, landsting och regioner har att utföra. Det rör allt från att leverera välfärdstjänster av hög kvalitet till att se till att den grundläggande infrastrukturen i samhället fungerar på bästa sätt. En av de prioriterade frågorna kommer fortsatt att vara nyanländas etablering. Både genom att stödja medlemmarna att utveckla arbetssätt och sprida goda exempel, samt att påverka regering och riksdag att förändra regelverk och förbättra samordningen. Genom att utgå från den lokala och regionala verkligheten kan vi skapa ett hållbart mottagande som även kan ta tillvara på de nyanländas kompetens. En jämnare fördelning av flyktingmottagandet mellan medlemsländerna i EU är även en av våra prioriterade EU-frågor under året. SKL kommer att fortsätta vässa välfärden under året. Det handlar bland annat om att stärka förutsättningarna för sektorn genom att minska antalet riktade statsbidrag, utforma en strategi för framtidens hälsa, utveckla stödet kring upphandlingar, implementering av heltid, stärka kommunernas roll som huvudmän i framtidens skola, öka kvaliteten i missbruks- och beroendevården och lyfta den regionala transportinfrastrukturens betydelse. Listan kan göras längre. En viktig fråga som kommer att vara möjliggörare för framtiden är digitaliseringen. Här gör SKL en kraftsamling tillsammans med flera av våra bolag för att stödja våra medlemmar i den digitala omvandlingen. Stockholm i februari, 2017 Lena Micko Ordförande Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetsplan och budget 2017 3 Innehåll 3Förord 5 Förbundets styrmodell 6Verksamhetsidé 7 Förbundets verksamhet 11 12 16 33 Årets verksamhet En bredd av centrala samhällsfrågor Prioriteringar Årets prioriterade EU-frågor 43 Budget 2017 47 Uppföljning och utvärdering 48 Politisk organisation 51 Koncernen – förbundens företag 54 Kansliorganisaton 56 Definitioner 4 Verksamhetsplan och budget 2017 Förbundets styrmodell Förbundets styrning av sin verksamhet beskrivs schematiskt i följande figur. Se också definitioner på sidan 56. Verksamhetsidé Varför finns vi? Kännetecken Hur vill vi uppfattas av medlemmar och omvärd? Verksamhetens inriktning Vad vill vi uppnå på sikt? Vilka perspektiv ska genomsyra verksamheten? Inriktningsmål och perspektiv Årets prioriteringar Uppföljning och utvärdering Vad ska vi uppnå under året? Hur följer vi upp och utvärderar resultat? Verksamhetsplan och budget 2017 5 Verksamhetsidé En fråga om demokrati. SKL är en sammanslutning för kommuner, landsting och regioner. Som arbetsgivar- och medlemsorganisation driver vi deras frågor och erbjuder stöd och service. Vi väcker frågor, agerar kraftfullt och bildar opinion. Vårt uppdrag är att ge kommuner, landsting och regioner bättre förutsättningar för lokalt och regionalt självstyre. Målet är att utveckla välfärden. Det är en fråga om demokrati. 6 Verksamhetsplan och budget 2017 Förbundets verksamhet Sveriges Kommuner och Landsting företräder medlemmarnas intressen och ska med utgångspunkt i den lokala och regionala demokratin stödja dem i utvecklingen av välfärdstjänster. SKL har till huvuduppgift att utveckla den kommunala självstyrelsen med stort handlingsutrymme och stark medborgerlig förankring. Insatser för att stödja medlemmarna sker framför allt genom intressebevakning, verksamhetsutveckling samt rådgivning och service. Intressebevakning Med intressebevakning agerar vi för att påverka beslutsfattande hos externa aktörer, t.ex. EU, riksdag, regering, myndigheter, fackliga och andra organisationer, i en riktning som gynnar våra medlemmar. Det kan handla om krav på förändrad lagstiftning eller frågor som rör finansieringen av medlemmarnas verksamhet. Intressebevakningen sker genom opinionsbildning, påverkansarbete och uppvaktningar, ofta baserat på färska faktarapporter om läget hos medlemmarna. Förutom våra egna initiativ till förändringar inkommer dessutom varje år runt 500 remisser från främst regeringskansliet och statliga myndigheter. SKL:s pressjour tar dessutom emot över 3 000 förfrågningar från media per år. En stor och viktig del av intressebevakaruppdraget utför vi i vår roll som arbetsgivarorganisation där vi bland annat tecknar avtal om lön och allmänna anställningsvillkor som berör en miljon anställda i kommuner, landsting och regioner. I arbetsgivaruppdraget ingår också att stärka medlemmarna i rollen som arbetsgivare för att bland annat värna om befintlig kompetens i sektorn och för att kunna rekrytera nya kompetenta medarbetare. Verksamhetsplan och budget 2017 7 Verksamhetsutveckling Bland SKL:s medlemmar pågår en omfattande verksamhetsutveckling inom flertalet av de områden som medlemmarna ansvarar för. Utvecklingsarbetena har ofta fokus på effektivitet och produktivitet men rör också förbättringsarbete i själva innehållet i välfärdstjänsterna. I dessa utvecklingsarbeten har SKL ofta en viktig roll som drivkraft och inspiratör men också som samordnare av projekt och genom att erbjuda medlemmarna en nationell mötesplats för erfarenhetsutbyte. Under senare år har en stor del av utvecklingsarbetet genomförts med finansiering från externa aktörer, bland annat regeringen, statliga myndigheter och EU. Rådgivning och service SKL:s webbplats www.skl.se har 50 000 besökare per vecka. 8 Verksamhetsplan och budget 2017 Dagligen erbjuder vi våra medlemmar rådgivning och service. Varje år inkommer cirka 2,5 miljoner epostmeddelanden till SKL med såväl juridiska och ekonomiska spörsmål som frågor inom medlemmarnas olika sakområden. Utöver den stora mängd telefonsamtal som dagligen går direkt till enskilda anställda inom SKL inkommer också mer än 175 000 telefonsamtal till vår växel varje år. SKL:s webbplats www.skl.se har 50 000 besökare per vecka, veckobrevet med VD:s krönika har 11 000 prenumeranter och det centrala twitterkontot följs av 17 000 personer. SKL:s facebook har 3 200 gillare. Dessutom diarieförs cirka 8 000 inkommande ärenden av varierande slag som fördelas ut i organisationen. Genom cirkulär på vår hemsida, 25 olika nyhetsbrev samt fyra bloggar informeras medlemmarna regelbundet om händelser och utveckling som påverkar dem. Vi erbjuder också kurser och konferenser inom de flesta områden som medlemmarna ansvarar för. Vid en förfrågan via telefon eller epost ska enligt SKL:s servicelöfte svar eller besked ges inom två arbetsdagar om hur ärendet kommer att hanteras. I servicelöftet ingår också att vi gärna håller telefoneller webbsända möten. Återkommande mätningar av hur medlemmarna uppfattar förbundets verksamhet visar bland annat att förbundets service och rådgivning generellt sett är mycket uppskattad. Våra kännetecken Initiativ, trovärdighet, öppenhet och kompetens ska känneteckna förbundets verksamhet. Det handlar om framtidsorientering, att ligga steget före och belysa viktiga omvärldsförändringar. Det gäller också att visa handlingskraft och att vara saklig, pålitlig och långsiktig. Förbundet ska dessutom ha ett förhållningssätt som präglas av öppenhet och tillgänglighet. I detta ligger bland annat att ge förutsättningar för medlemmarnas delaktighet. Inom SKL ska utrymme ges för engagemang och motivation. Verksamhetsplan och budget 2017 9 Perspektiv som genomsyrar verksamheten Vid sidan av kännetecknen har förbundet fyra perspektiv som genomsyrar verksamheten. Dessa är EU, Jämlikhet, Jämställdhet respektive Mångfald. Med ett EU-perspektiv arbetar SKL med att följa och påverka skeenden på den europeiska arenan och för att möjligheterna som erbjuds tas tillvara. Förbundet är en proaktiv aktör och är tidigt med och påverkar inriktningen av initiativ och beslut som är av betydelse för medlemmarna. Jämlikhetsperspektivet utgår från alla människors lika värde och att alla medborgare ska ha lika möjligheter att utvecklas samt lika förutsättningar till god utbildning, vård och omsorg, oavsett geografisk, ekonomisk eller social bakgrund. Att förbundet arbetar med ett jämställdhetsperspektiv innebär att SKL ska sträva efter jämlika villkor för alla medborgare oavsett kön, samt främja jämställdhet med målet att kvinnor och män ska ha samma makt och möjlighet att forma samhället och sina egna liv. Förbundet har undertecknat den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män (CEMR-deklarationen). Det övergripande målet för förbundets arbete är att ge goda förutsättningar för medlemmarnas arbete med jämställdhet i politik, verksamhet och arbetsliv. Målet nås genom att ett jämställdhetsperspektiv integreras i alla delar av förbundets verksamhet. Ett mångfaldsperspektiv innebär att värdesätta mångfalden avseende bland annat kön, könsidentitet, ålder, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och socioekonomisk bakgrund samt visa respekt för den enskilda människan. SKL:s utgångspunkt ska vara ett normkritiskt perspektiv och förbundets arbete ska inriktas på att undanröja hinder, värdesätta mångfald i verksamheterna samt ge likartade förutsättningar för alla. Perspektivet har ett särskilt intresse för SKL utifrån rollen som nationell arbetsgivarorganisation. 10 Verksamhetsplan och budget 2017 Årets verksamhet SKL genomför en bredd av insatser för att underlätta för kommuner, landsting och regioner att lösa samhällsuppdraget de ansvarar för. Utöver de många insatser som görs inom olika områden, prioriterar SKL särskilt under året att fördjupa ett antal av kongressens inriktningsmål och ett antal frågor inom EU-området. Broschyrens titel. Broschyrens undertitel 11 En bredd av centrala samhällsfrågor SKL:s verksamhet återspeglar svenska kommuners, landstings och regioners viktiga roller och ansvar för Sveriges utveckling. SKL arbetar bland annat med följande områden och frågor. Demokrati, ledning och styrning SKL arbetar för att stärka och utveckla den kommunala och regionala självstyrelsen. Det gör vi bland annat i form av stöd till förtroendevalda och fritidspolitiker. Politiska ledare ska vara rustade för att leda i förändring och driva en effektiv verksamhet med en stark medborgerlig förankring. SKL stödjer medlemmarnas engagemang i att styra mot ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling enligt FN:s Agenda 2030. Inom området arbetar vi med medborgardialog och -inflytande, driftformer, valfrihet, kvalitet, styrning av verksamhet, uppföljning, mänskliga rättigheter, politisk styrning, regionfrågan, revision, val och maktfördelning. Hälsa och sjukvård En kunskapsbaserad och tillgänglig hälsooch sjukvård. 12 Verksamhetsplan och budget 2017 Hälso- och sjukvården ska vara säker, effektiv, jämställd, jämlik, patientfokuserad, hälsofrämjande, kunskapsbaserad och tillgänglig. Genom att samordna, ta initiativ och bidra med kompetens stödjer vi våra medlemmar i deras utveckling av framtidens hälso- och sjukvård. Inom området arbetar vi bl.a. med stöd för systemutveckling, e-hälsa, folkhälsa, tandvård, psykisk hälsa, jämlik vård, kunskapsstyrning, stöd inom vissa sjukdoms- och verksamhetsområden, sjukskrivning och re- habilitering, läkemedelsanvändning, tillgänglighet, patientinflytande och patientsäkerhet. Näringsliv, arbete och integration SKL stöder kommuner att utveckla arbetsmarknadsinsatser, inte minst för unga och nyanlända. Vi jobbar brett med regional utveckling och näringslivsfrågor – ett bra företagsklimat är centralt för jobb, tillväxt och välfärd. Inom området arbetar vi med arbetsmarknad, sysselsättning, forskning och innovation i offentlig sektor, näringsliv, företagsklimat samt goda förutsättningar för asyl- och flyktingmottagandet. Digitalisering SKL stödjer medlemmarna i att utveckla välfärden med hjälp av digitaliseringens möjligheter. Det behövs smarta digitala tjänster som gör det lätt att ta del av offentlig information, starta företag, komma i kontakt med vården, eller planera en utbyggnad av villan. SKL driver på i det arbetet. Vi arbetar med områdena Strategi för e-samhället, skolans digitalisering, e-hälsa, medborgardialog, LEDA för smartare välfärd, e-arkiv, digital tjänst för ekonomiskt bistånd, e-handel och e-legitimation. Miljö, samhällsplanering och infrastruktur SKL arbetar för att kommuner, landsting och regioner ska få bättre förutsättningar att bygga hållbara och attraktiva städer och samhällen. Vi driver våra medlemmars intressen och ger stöd i form av bland annat underlag till taxor och vägledningar om upphandling av kollektivtrafik. Vi arbetar med områdena miljö, klimat, hälsa, myndighetsutövning, offentliga fastigheter, planering, byggande, bostäder, regional utveckling, tillgänglighet, trafik, infrastruktur, trygghet och säkerhet. Kultur och fritid Kommuner, landsting och regioner har en viktig roll i arbetet med att skapa goda förutsättningar för ett rikt kulturliv, livslångt lärande samt meningsfulla idrotts- och fritidsaktiviteter för barn- och unga. Verksamhetsplan och budget 2017 13 Inom området arbetar vi med bibliotek, e-böcker, folkbildning, idrott och anläggningar, kultur- och fritidsstatistik, Sveriges friluftskommun och ungas fritid. Skola och förskola SKL driver på i skolfrågan. Vi stödjer skolans ledare, svarar på remisser och ger kommuner råd och service. Över hälften av landets kommuner deltar i minst en av SKL:s utvecklingsinsatser för bättre skolresultat. De handlar bland annat om bättre lokal styrning och ledning, utveckling av skolors interna arbetssätt samt metoder för att minska avhoppen från gymnasiet. Vi verkar för mer skolforskning och bättre statsbidrag. Andra frågor vi arbetar med är till exempel nyanlända elever, färre gymnasieavhopp, elevenkäter, elevhälsa, skolmat, digitalisering, förskola och fritidshem. Social omsorg, stöd och äldre SKL bevakar det socialpolitiska området utifrån kommunernas ansvar och uppdrag. Vi stödjer kommunerna att utveckla kunskapsbaserad vård, stöd och omsorg för särskilda grupper. Vi främjar och utvecklar samverkan med andra huvudmän och aktörer, i synnerhet mellan kommun, landsting och region kring målgrupper som har behov av insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Inom området arbetar vi med äldre, barn och unga inklusive ensamkommande, personer med missbruksproblem, personer med funktionsnedsättning och anhörigvårdare samt försörjningsstöd, kunskapsbaserad socialtjänst, systematisk uppföljning och brukarmedverkan. Ekonomi och statistik SKL arbetar för att skapa stabila och förutsägbara ekonomiska förutsättningar för medlemmarna. Vi tar fram prognoser för skatteintäkter, kostnader och sysselsättning. Vi utvecklar former för styrning och uppföljning. Statistik och öppna jämförelser är viktiga verktyg. 14 Verksamhetsplan och budget 2017 Inom området arbetar vi med upphandlingsfrågor, konkurrens, budget och planering, finansfrågor, finansieringsprincipen, god ekonomisk hushållning, pensionskostnader, redovisning, utjämningssystem, välfärdens långsiktiga finansiering, statistik och nyckeltal. Arbetsgivarfrågor SKL är landets största arbetsgivarorganisation. Vi tecknar centrala kollektivavtal för över en miljon medarbetare i kommuner, landsting och regioner. Genom att skapa attraktiva villkor och erbjuda intressanta jobb kan arbetsgivare attrahera medarbetare med rätt kompetens och trygga kompetensförsörjningen för framtidens välfärd. SKL ger medlemmarna stöd i det arbetet. Inom området arbetar vi med arbetsmiljöfrågor, arbetsrätt, chefs- och ledarskap, EU-rätt, kollektivavtal, lönebildning, personal- och kompetensförsörjning, projektet Sveriges Viktigaste Jobb, uppföljning och analys. Juridik SKL ger råd och vägledning till medlemmarna i juridiska frågor och verkar för att lagar och föreskrifter utformas med hänsyn till det kommunala självstyret och kommunernas och landstingens förutsättningar. Inom området arbetar vi med kommunalrätt, offentlighet och sekretess, skoljuridik, socialrätt, hälso- och sjukvårdsjuridik, civilrätt, skatterätt, EUrätt, konkurrens- och upphandlingsjuridik samt plan- och miljörätt. SKL har också särskild service inom området arbetsrätt. Lagarna ska ta hänsyn till den lokala demokratin. Verksamhetsplan och budget 2017 15 Prioriteringar Sveriges Kommuner och Landstings kongress har angett inriktningsmål för SKL perioden 2015–2019. Ett urval av dessa inriktningsmål utgör årets prioriteringar. Kongressens inriktning och årets prioriteringar De närmaste åren står SKL:s medlemmar inför en rad utmaningar som ställer särskilda krav på förbundet. Utifrån dessa utmaningar har förbundets kongress i november 2015 angett att förbundets aktiviteter under mandatperioden 2016–2019 ska ha sin utgångspunkt i följande tre inriktningar: >> Demokrati och självstyre >> Välfärdens utveckling och finansiering >> Attraktiva arbetsgivare och attraktiva jobb För varje inriktning har kongressen dessutom valt att ange ett antal inriktningsmål, totalt 139 sådana mål med bäring på verksamheten. Under 2017 har styrelsen valt att särskilt prioritera och följa SKL:s arbete inom ett urval av dessa inriktningsmål. För de valda inriktningsmålen anges strategiska aktiviteter och förväntat resultat under året. Aktiviteter och resultat följs upp tertialvis. Ansvaret för samtliga av kongressens inriktningsmål och uppdrag är fördelade inom beredningar, delegationer och kansli. De utgör grunden för kansliets verksamhetsplanering och de följs upp i styrelsen i mitten och i slutet av kongressperioden. 16 Verksamhetsplan och budget 2017 Under 2017 prioriterar styrelsen att särskilt följa verksamheten inom inriktningsmål med bäring på följande frågor: >> Nyanländas etablering – en investering för framtiden >> Bättre förutsättningar för skolutveckling >> Strategi för hälsa >> Färre sjukskrivna >> Missbruk och beroende >> Generella och värdesäkrade statsbidrag >> Upphandling för förnyelse >> Digitalisering för en smartare välfärd >> Bostäder till alla >> Utbyggt bredband >> Infrastruktur för vidgade arbetsmarknadsregioner >> Klimat >> Fler jobbar heltid i välfärden >> Kompetensförsörjning Verksamhetsplan och budget 2017 17 Kongressens inriktningsmål 2016–2019 Fördelat ansvar på beredningar/delegationer och kansliets avdelningar. Grund för kansliets verksamhetsplanering. Följs upp i styrelsen halvtid och sluttid. Styrelsens prioriteringar 2017 • Fördjupning av ett urval av inriktningmålen ovan. • Aktiviteter 2017 anges. • Förväntat resultat 2017 anges. • Tertialuppföljning i styrelsen. På följande sidor beskrivs förväntade resultat och aktiviteter för årets prioriteringar. 18 Verksamhetsplan och budget 2017 Integration Nyanländas etablering – en investering för framtiden KONGRESSENS SKL avser att i början på 2017 fastställa ett reviderat och samlat åtgärdsprogram för hållbara villkor för asylmottagandet och nyanländas etablering. Programmet innehåller förslag som riktas till statliga aktörer och rekommendationer till kommuner, landsting och regioner. Insatserna syftar till bättre förutsättningar för nyanlända barn och vuxna att etablera sig i samhällslivet och på arbetsmarknaden. Åtgärderna ska ge bättre samspel mellan stat, kommuner, landsting, regioner och aktörer inom näringslivet och det civila samhället, samt enklare statliga ersättningssystem med full kostnadstäckning. Under 2017 arbetar SKL för att få genomslag för åtgärdsprogrammet. INRIKTNINGSMÅL 2016–2019 SKL ska verka för att staten tar det fulla kostnadsansvaret för de uppgifter som kommuner, landsting och regioner ansvarar för inom asyl- och flyktingmottagandet. SKL ska synliggöra nyanländas kompetens, verka för en snabb validering och för att kompetensen tas tillvara i samhällsoch arbetslivet. Förväntat resultat 2017 >> Regering och statliga myndigheter beslutar om aktiviteter eller förändringar som svarar mot inriktningar och förslag i SKL:s åtgärdsprogram. >> Den pågående statliga Mottagandeutredningen som ska lämna sitt betänkande i oktober 2017 lämnar förslag om ett sammanhållet system för mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända som stödjer inriktningar och förslag i SKL:s åtgärdsprogram. Aktiviteter 2017 >> SKL för en aktiv dialog med regeringen, Mottagandeutredningen och statliga myndigheter för att få gehör för inriktningar och förslag i åtgärdsprogrammet. >> SKL bildar opinion och skapar allianser med andra aktörer kring inriktningar och förslag i åtgärdsprogrammet. >> SKL sprider goda exempel och kunskapsunderlag samt verkar för erfarenhetsutbyte mellan medlemmarna som stöd i utvecklingen av områden som indentifierats i åtgärdsprogrammet. Verksamhetsplan och budget 2017 19 Skola KONGRESSENS INRIKTNINGSMÅL 2016–2019 SKL ska verka för att kommunerna får de bästa ekonomiska och legala förutsättningarna för att utveckla sina skolor. Bättre förutsättningar för skolutveckling Skolkommissionens slutbetänkande kommer under 2017 och det är viktigt att hänsyn tas till lokala behov och förutsättningar om skolresultaten ska förbättras. Digitaliseringen ska stärka undervisningen och regelverk och nationellt stöd för digitalisering behöver bättre följa behoven. Skolor och högskolor behöver enklare förutsättningar för samarbete och det ska vara lättare för medarbetare att vara verksam både i skola och högskola. Förväntat resultat 2017 >> Skolkommissionens slutbetänkande, och regeringens behandling av detta, tar i sina förslag hänsyn till lokala behov och förutsättningar. >> Regeringens IT-strategi för skolan innehåller de verktyg som SKL ser behövs för att digitaliseringen ska kunna bli ett effektivt redskap för att stärka undervisningen och effektivisera arbetet för personalen och till exempel minska administrationen. >> De första så kallade Ulf-avtalen mellan lärosäten och kommuner finns på plats avseende samverkan för kompetensutveckling, forskarutbildning och forskningsförankrad skolutveckling. Aktiviteter 2017 >> Möten på såväl politisk som tjänstemannanivå genomförs mellan SKL och Skolkommissionen/regeringen. >> Planeringsarbete genomförs med de tre lärosäten som ska utveckla så kallade Ulf-avtal för samverkan mellan skolor och lärosäten, samt förankring av nya avtal i berörda kommuner. >> Delta i dialog med regeringen och andra aktörer för att nå samsyn och gemensamt arbete för att skapa en god IT-arkitektur som är tillgänglig, flexibiel och stabil. 20 Verksamhetsplan och budget 2017 >> Som exempel på hur digitalisering stärker och utvecklar undervisningen sprids STL (Skriva sig till lärande) vidare. Hälsa, sjukvård och omsorg Strategi för hälsa Sverige behöver en långsiktig, sammanhållen strategi för framtidens hälsa, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg. Det finns flera viktiga utmaningar och områden att utveckla, till exempel skillnader i hälsa, hälsofrämjande synsätt, samverkan, kompetensförsörjning samt att modernisera och nyttja digitaliseringens möjligheter. Målet är att strategin blir det gemensamma verktyget för SKL:s medlemmar att klara välfärdsuppdraget. KONGRESSENS INRIKTNINGSMÅL 2016–2019 SKL ska tillsammans med kommuner, landsting och regioner ta fram en sammanhållen långsiktig strategi för framtidens hälsooch sjukvård och omsorg. Förväntat resultat 2017 >> SKL har antagit strategin som tagits fram tillsammans med kommuner, landsting och regioner och andra aktörer såsom brukar- och patientorganisationer, fack- och professionsorganisationer och myndigheter. >> Strategins målområden är integrerade i ordinarie styr- och planeringsprocess inför 2018 i de län som medverkat i strategiarbetet. Aktiviteter 2017 >> Länsvisa workshoppar med medlemmarna. >> Referensgruppsmöten med externa parter såsom fack- och professionsorganisationer, myndigheter och brukar- och patientorganisationer. Verksamhetsplan och budget 2017 21 >> Framtagande av gemensamma indikatorer för uppföljning av strategin. >> En eller flera kommunikationsaktiveteter riktade till medlemmarna och andra aktörer för att manifestera strategin, till exempel ett webbsänt seminarium eller en konferens. KONGRESSENS INRIKTNINGSMÅL 2016–2019 SKL ska verka för en kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess, ökad tillgång till rehabilitering för att förebygga sjukdom, samt att fler kvinnor och män återgår i arbete. SKL ska stödja kommuner landsting och regioner att skapa ett längre och hållbart arbetsliv med god arbetsmiljö för effektivitet och kvalitet. Färre sjukskrivna Förbundets samlade insatser ska bidra till en kvalitetssäker sjukskrivningsprocess i hälso- och sjukvården och en långsiktigt lägre, stabil nivå av sjukfrånvaro i kommuner och landsting. Genom parternas organisation Suntarbetsliv får arbetsgivare tillgång till konkreta och relevanta verktyg, stöd och inspiration för sitt utvecklingsarbete inom arbetsmiljöområdet. Förväntat resultat 2017 >> För att minska sjukfrånvaron har medlemmarna via Suntarbetsliv tillgång till nya verktyg och stöd för arbetet med förbättrad arbetsmiljö och med arbetslivsinriktad rehabilitering. >> I syfte att minska sjukfrånvaron har landstingen tillgång till en utvecklad funktion för koordinering och samverkan med arbetsgivare. >> Möjligheterna att jämföra sjukfrånvaron i kommuner och landsting med övriga sektorer på arbetsmarknaden har stärkts. Aktiviteter 2017 >> SKL har stöttat landstingens arbete med att utveckla en funktion för koordinering med betoning på samverkan med arbetsgivare. >> Insatser för att stärka chefers förutsättningar att ta det operativa ansvaret för arbetsmiljöarbetet i sin helhet – hälsofrämjande, förebyggande och rehabilitering. >> Faktarapport tas fram med statistik och nyckeltal om sjukfrånvaron i kommuner och landsting >> SKL har tillsammans med andra aktörer tagit fram bättre statistik och kunskaper om sjukfrånvaron i kommuner, landsting och regioner. 22 Verksamhetsplan och budget 2017 Missbruk och beroende Utvecklingen inom missbruks- och beroendevården går inte i önskvärd riktning. Frivillig institutionsvård enligt Socialtjänstlagen minskar, samtidigt som det skett en ökning av antalet personer som skrivs in på institution enligt Lagen om vård av missbrukare. Den narkotikarelaterade dödligheten är nu den näst högsta inom EU. Narkotikabruket är vanligare bland män än kvinnor och vanligast i de yngre åldersgrupperna (16–29 år), där cannabis är den vanligaste olagliga drog som används. Vård för psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva substanser (så kallade nätdroger) ökar. En handlingsplan som syftar till vända utvecklingen krävs. KONGRESSENS INRIKTNINGSMÅL 2016–2019 SKL ska verka för att kommunernas och landstingens missbruksoch beroendevård präglas av förbättrad samverkan, samordning och ansvarsfördelning. Förväntat resultat 2017 >> En handlingsplan för beroende i åldern 16 till 29 år inom områdena förebyggande arbete, behandling och eftervård är framarbetat och beslutat av styrelsen. >> Representanter från politik, chefer och profession inom kommun och landsting från minst 70 procent av länen har varit delaktiga i framtagandet av handlingsplanen. Aktiviteter 2017 >> Ett underlag arbetas fram i samarbete med representanter från MILKnätverket utifrån senaste forskning, bäst beprövad erfarenhet och socialstyrelsen riktlinjer. >> Handlingsplanen processas med medlemmar (politiker och tjänstemän från landsting/regioner och kommuner). >> Beredningarna Socialpolitik och individomsorg och Primärvård och äldreomsorg får kontinuerliga avstämningar under arbetets gång. Verksamhetsplan och budget 2017 23 Ekonomi KONGRESSENS INRIKTNINGSMÅL 2016–2019 SKL ska verka för att statens ekonomiska stöd till kommuner, landsting och regioner utgörs av generella och värdesäkrade statsbidrag. Generella och värdesäkrade statsbidrag De riktade statsbidragen uppgår till närmare 90 stycken. I en skrivelse till regeringen våren 2016 beskriver SKL problemen med bidragen. De medför en ökad detaljstyrning och administration och försämrar även kommunernas och landstingens förutsättningar att planera och effektivisera sin verksamhet och ekonomi. SKL lämnar också ett antal förslag till åtgärder. Några få konkreta åtgärder kring statsbidragen föreslås i budgetpropositionen 2017 och ett arbete har påbörjats inom regeringskansliet i syfte att ”uppnå en mer strategisk användning av statsbidragen”. Förväntat resultat 2017 >> Antalet statsbidrag har minskat och de generella bidragen ökat i minst motsvarande grad. Aktiviteter 2017 >> Ta fram analys om problem med riktade eller dåligt utformade statsbidrag inom t.ex. hälso- och sjukvård och utbildning. >> Föra en dialog med medlemmarna om riktade statsbidrag och överenskommelser i syfte att ta fram konkreta förslag till avveckling. >> Ta fram ett underlag som beskriver hur statsbidragen skulle ha utvecklats under perioden 2006–2015 om de varit värdesäkrade samt förtydliga definitionen av värdesäkring. >> Säkra en tydlig kommunikation om statsbidragen och våra ändringsförslag gentemot regeringskansliet, samtliga berörda departement och media. >> Verka för tillsättande av en statlig utredning om statsbidragen. 24 Verksamhetsplan och budget 2017 Upphandling för förnyelse Strategisk styrning och ledning i kommuner, landsting och regioner är många gånger en förutsättning för att uppnå god kvalitet och effektivt resursutnyttjande. Strategi för försörjning av varor, tjänster och verksamheter är en viktig del i detta arbete. Det finnas skäl för SKL att lyfta inköp och upphandling som en del i den strategiska styrningen och att innovationer, miljö och social hållbarhet blir en del i utvecklingsarbetet av offentlig sektor. Förväntat resultat 2017 KONGRESSENS INRIKTNINGSMÅL 2016–2019 SKL ska verka för att medlemmarna har goda möjligheter att ta tillvara de vinster upphandlingen kan ge i form av ökad effektivitet och minskade kostnader. SKL ska verka för att medlemmarna genomför fler funktions- och innovationsvänliga upphandlingar. >> Nationella nätverk är etablerade i syfte att ta fram strategiska styrdokument och stärka kommuners, landstings och regioners ledningar i arbetet med att genom upphandling uppnå bättre resultat, resursutnyttande samt utveckling av varor, tjänster och verksamheter. >> Tillsammans med medlemmar och leverantörer är partnerskap etablerade för upphandling av förnyelse för två sektorer/verksamhetsområden. Aktiviteter 2017 >> Introduktion av SKL:s framtagna egenvärderingsinstrument och ett påbörjat arbete med att ta fram ett analysverktyg. >> Nätverk med medlemmar för att utveckla lokala strategiska styrdokument som också kan fungera som exempel för andra. >> Utveckla partnerskap med medlemmar och SKL Kommentus AB och identifiera sektorer/verksamhetsområden för upphandling av förnyelse. Verksamhetsplan och budget 2017 25 Digitalisering KONGRESSENS INRIKTNINGSMÅL 2016–2019 SKL ska verka för att privatpersoner och företagare har tillgång till fler och bättre digitala tjänster från offentlig sektor. Digitalisering för en smartare välfärd Digitaliseringen är en av de främsta möjliggörarna för att höja kvaliteten, förbättra effektiviteten och möta upp förväntningarna på välfärden. För att nå en effektiv digital utveckling som möter invånarnas, företagens, den egna verksamhetens och medarbetarnas behov, behövs mer av stöd kring förändringsledning, upphandlingar och gemensamma digitala lösningar. Här kan SKL, SKL Kommentus AB och Inera AB spela en viktig roll i att koordinera de gemensamma insatser som medlemmarna har behov av. Till exempel ett banbrytande arbete tillsammans med Verksamt.se som ska förenkla för restaurangföretagare att starta och driva restaurang. Förväntat resultat 2017 >> En gemensam plan finns för hur SKL, SKL Kommentus AB och Inera AB ska erbjuda stöd för till kommuner, landsting och regioner kring förändringsledning, upphandlingar och gemensamma digitala lösningar. >> Samtliga kommuner erbjuds möjlighet att ansluta sig till digitala tjänster för att starta restaurang, och även prioriterade tjänster för att driva restaurang. Aktiviteter 2017 >> Bred dialog genomförs med kommuner, landsting och regioner kring behov och förväntningar på koordinering och stöd från SKL, SKL Kommentus och Inera kring förändringsledning, gemensamma upphandlingar och gemensamma digitala lösningar. >> En standard tas fram för de kommunala tillstånd och de kontakter som restaurangföretagare behöver ha för att starta och driva sin verksamhet. >> Kommunikation och erbjudande till kommuner kring hur de kan ansluta sig till de gemensamma digitala tjänster som förenklar för restaurangföretagare. 26 Verksamhetsplan och budget 2017 Samhällsbyggnad och miljö Bostäder till alla SKL har under lång tid verkat för en bostadspolitik som leder till ökat bostadsbyggande och som svarar mot den stora efterfrågan som råder för olika hushållsgrupper. Förbundet konstaterar att det också behövs ett fokus på bostäder för alla. För hushåll som har en svag ställning på bostadsmarknaden och för hushåll som har behov att att anpassa sitt boende till en förändrad livssituation. Omfattningen av statens krav, bland annat riksintressen och länsstyrelsernas yttranderätt försvårar bostadsbyggandet. KONGRESSENS INRIKTNINGSMÅL 2016–2019 SKL ska verka för att kommunerna har förutsättningar att planera för ett bostadsbyggande som svarar mot efterfrågan och säkrar bostadsförsörjningen för alla. Förväntat resultat 2017 >> Det har blivit enklare för kommuner att få fram bra bostäder genom att staten tagit initiativ till att minska hinder såsom riksintressen, strandskydd och bullerkrav. >> Kommuner har avropat bostäder från SKL Kommentus ramavtal. >> Regeringen har tagit initiativ till att förbättra incitamenten och ge bättre förutsättningar för bostadsbyggande på svaga bostadsmarknader. Aktiviteter 2017 >> Bedriva ett aktivt påverkansarbete mot regering och riksdag för att minska omfattningen av de statliga riksintressena. >> Utveckla en typprocess för bättre dialog med länsstyrelserna så att planerings- och genomförandeprocesserna i kommunerna underlättas. >> Ge stöd till kommuner, kommunala bostadsbolag med flera som har för avsikt att avropa bostäder från SKL Kommentus ramavtal. Verksamhetsplan och budget 2017 27 >> Vara en mötesplats för kunskapsförmedling och erfarenhetsutbyte för det praktiska arbetet med bostadsplanering och PBL-frågor i kommunerna. KONGRESSENS INRIKTNINGSMÅL 2016–2019 SKL ska verka för en långsiktig finansiering av bredband i hela landet. SKL ska verka för statlig samordning och reglering av landets fibernät oaktat ägandeform (motion nr 33). Utbyggt bredband Utbyggnaden av bredbandsnäten pågår för fullt i Sverige. För att ge alla goda förutsättningar för digital kommunikation krävs fortsatt offensiv utbyggnad, att infrastrukturen erbjuds på öppna och lika villkor samt att den bredbandsinfrastruktur som finns används på ett effektivt sätt. Förväntat resultat 2017 >> Fler kommuner har säkerställt att bredbandsinfrastruktur långsiktigt tillhandahålls på öppna och lika villkor. >> Regeringen har vidtagit åtgärder som gör att den statliga bredbandsinfrastrukturen (optisk fiber) används på ett mer effektivt sätt. Aktiviteter 2017 >> Tillsammans med nätverket för kommunala bredbandsfrågor utarbetas vägledningar/goda exempel för stadsnätsbolag och privat samverkan som säkrar tillgång till öppen infrastruktur. >> Exempel tas fram på hur statliga bredbandsstöd kan utformas för att bättre motsvara kommunernas behov och förutsättningar. >> SKL ska understödja förslag och aktiviteter som leder till att det statliga innehavet av optisk fiber kommer hela samhället till del. 28 Verksamhetsplan och budget 2017 Infrastruktur för vidgade arbetsmarknadsregioner Transportinfrastrukturen är grunden för att arbetsmarknadsregionerna ska kunna vidgas och för att gods- och persontransporter ska fungera. I många regioner är den regionala tågtrafiken en förutsättning för pendling och en fortsatt hållbar regionförstoring. Den regionala tågtrafiken behöver bättre förutsättningar än idag och staten behöver därför säkerställa att reinvesteringar och underhåll motsvarar de stora behov som finns. För att använda tillgängliga resurser effektivt krävs insatser som kan påverka behovet av transporter eller som leder till ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen, det vill säga steg 1 och 2-åtgärder i enlighet med Trafikverkets så kallade fyrstegsprincip. Genom att arbeta mer systematiskt med dessa åtgärder kan arbetet för att minska klimatpåverkan skärpas. Arbetsmarknadsregionerna behöver samtidigt vara sammanlänkade för att möjliggöra ett effektivt utbyte. Ett väl fungerande nationellt flygplatssystem kräver regionala flygplatser. Det är därför oroande att det idag ligger på enskilda kommuner att bekosta olönsamma delar av det nationella flygplatssystemet. KONGRESSENS INRIKTNINGSMÅL 2016–2019 SKL ska verka för en långsiktig finansiering och utveckling av transportsystemet, så att både gods- och persontransporter sker på bästa möjliga hållbara och effektiva sätt samt att miljöoch klimatpåverkan minskar. Förväntat resultat 2017 >> Staten har initierat ett arbete med en nationell tågstrategi och har i det sammanhanget lyft den regionala tågtrafikens behov och betydelse. >> Förutsättningarna för att finansiera så kallade steg 1- och 2-åtgärder har förbättras vilket innebär att arbetet med att minska transportsystemets klimatpåverkan blir mer systematiskt. >> Staten ser över de regionala flygplatsernas roll i transportinfrastrukturen och behovet av statlig finansiering. Aktiviteter 2017 >> Som underlag för den nationella tågstrategi som SKL anser att regeringen ska initiera sammanställs fakta om den regionala tågtrafikens betydelse samt behov av trafikering enligt de regionala trafikförsörjningsprogrammen. Verksamhetsplan och budget 2017 29 >> Exempel tas fram på steg 1- och steg 2-åtgärder som är betydelsefulla för minskad klimatpåverkan och som bör kunna finansieras i nationell plan samt länsplanerna. >> Förutsättningar för en långsiktig ekonomisk hållbarhet för de regionala flygplatserna utreds och påverkan sker för att staten ska öka sin finansieringsgrad och påbörja en utredning av de regionala flygplatsernas roll i transportinfrastrukturen. KONGRESSENS INRIKTNINGSMÅL 2016–2019 SKL ska verka för en tydlig ansvarsfördelning och en fungerande samordning mellan staten, kommunerna, landstingen och regionerna för de förebyggande åtgärder som krävs med anledning av klimatförändringar. Klimat Med anledning av de förväntade klimatförändrigarna bedriver kommuner, landsting och regioner ett proaktivt arbete för att göra samhällen och städer mer motståndskraftiga mot de klimatförändringar som redan sker. Samtidigt pågår ett omfattande arbete för att minska klimatpåverkan inom en rad olika områden. Staten ger bidrag till bland annat kollektivtrafikutveckling i och med stadsmiljöavtalen. Ett problem inom klimatanpassning är att ett tydligt ansvar för befintlig bebyggelse saknas. Under våren 2017 kommer SKL:s programberedning för klimat att presentera en rapport med förslag på åtgärder. Förväntat resultat 2017 >> Ansvariga regeringsdepartement och SKL har fört en dialog om de förslag som presenteras i SKL:s rapport från programberedningen för klimat. >> Den statliga utredningen för klimatanpassning kommer fram till en ansvarsfördelning för klimatanpassning av befintlig bebyggelse. >> Aktuella goda exempel finns tillgängliga på hur kommuner, landsting och regioner bidrar till att andelen hållbara transporter i tätorter ökar. Aktiviteter 2017 >> Sprida de slutsatser som SKL lyfter från programberedningen genom olika initiativ. 30 Verksamhetsplan och budget 2017 >> Bjuda in till möten där kommunala företrädare diskuterar knäckfrågor för klimatanpassning tillsammans med klimatanpassningsutredningen >> Föra en dialog med staten om utveckling av stadsmiljöavtalen samt vara en mötesplats för kommuner, landsting och regioner i diskussioner om tillämpning av stadsmiljöavtalen. Arbetsgivarfrågor Fler jobbar heltid i välfärden Samtidigt som behoven av välfärdstjänster ökar går många medarbetare i pension. Välfärden behöver fler som vill jobba inom vård, skola och omsorg. En strategi för att minska rekryteringsbehovet och ändå få tillgång till mer personal är att ersätta deltidsanställningar med heltidsanställningar och deltidsarbete med heltidsarbete. KONGRESSENS INRIKTNINGSMÅL 2016–2019 SKL ska verka för att fler medarbetare inom kommuner, landsting och regioner ges möjlighet att arbeta heltid. Förväntat resultat 2017 >> Alla till SKL anslutna arbetsgivare har en plan för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka. Aktiviteter 2017 >> Driva nätverk för ledare av heltidsprojekt. >> Ge konkret stöd till medlemmarna i arbetet med att ta fram handlingsplaner för heltid, via projekt tillsammans med Kommunal. Verksamhetsplan och budget 2017 31 KONGRESSENS INRIKTNINGSMÅL 2016–2019 SKL ska bidra till att utbildningsystemets dimensionering, kvalitet och relevans bättre matchas med kommuners, landstings och regioners behov. Kompetensförsörjning Utbildningssystemen behöver bättre möta välfärdssektorns behov. Det finns idag stora matchningsproblem där arbetslösa saknar den kompetens som efterfrågas och där universitet och högskolor inte erbjuder rätt utbildning eller rätt utbildning i tillräcklig omfattning. Förväntat resultat 2017 >> En rapport om medlemmarnas behov av personal med yrkesexamen inom områdena vård och skola samt SKL:s krav på staten har kommunicerats till och är känd av regering respektive ansvariga myndigheter och utbildningsinstitutioner. >> De delar av det nationella kvalitetssäkringssystemet för högre utbildning som lanseras under 2017 är i enlighet med SKL:s vilja att hänsyn ska tas till arbetslivets behov. Aktiviteter 2017 >> Kommunicera rapport om kompetensförsörjningsbehoven och SKL:s krav på staten. >> Bevaka arbetsgivarperspektivet i Universitetskanslerämbetets nationella kvalitetssäkringssystem som inletts som pilot hösten 2016 och bedrivs under 2017. >> Bevaka gymnasieutredningen och regeringens förslag avseende yrkesprogrammen, frågor om behörighet till högskola, yrkeshögskolan samt regeringens övriga förslag gällande vuxenutbildningen. >> Bevaka Universitetskanslerämbetets, Skolverkets och Socialstyrelsens uppdrag att arbeta för att trygga kompetensförsörjningen inom hälsooch sjukvården samt skola. 32 Verksamhetsplan och budget 2017 Årets prioriterade EU-frågor EU-perspektivet ska genomsyra förbundets verksamhet. De prioriterade EU-frågorna är en fördjupning av inriktningsmålen och utgår från Europeiska kommissionens arbetsprogram och vilka politiska processer inom EU som är särskilt viktiga för förbundet att följa under året. Prioriteringarna på EU-området följs upp i årsredovisningen till styrelsen. Broschyrens titel. Broschyrens undertitel 33 I. Ett hållbart asyl- och flyktingmottagande i hela EU KONGRESSENS INRIKTNINGSMÅL 2016–2019 SKL ska verka för att staten tar det fulla kostnadsansvaret för de uppgifter som kommuner, landsting och regioner ansvarar för inom asyl- och flyktingmottagandet. SKL ska verka för att fördelningen i landet av asylsökande och flyktingar leder till bättre integrering i samhälle och arbetsliv. SKL ska synliggöra nyanländas kompetens, verka för en snabb validering och för att kompetensen tas tillvara i samhälls- och arbetslivet. 34 Verksamhetsplan och budget 2017 Viljeinriktning: >> SKL ska verka för en jämnare fördelning mellan medlemsländerna av asylsökande. >> SKL ska verka för att lokala och regionala perspektivet ges ett inflytande när beslut fattas i frågor som rör asyl- och flyktingmottagandet. >> SKL ska bevaka utvecklingen av de nya förslagen och vad de får för konsekvenser för lokal och regional nivå. Aktiviteter: >> SKL ska uppvakta ansvariga tjänstemän och politiker i Bryssel för att uppmärksamma dem på vilka förutsättningar lokala och regionala myndigheter i Sverige behöver i mottagandet av asylsökande och nyanlända flyktingar. >> SKL ska delta i de sammanhang där kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan medlemsländerna genomförs, avseende såväl integration som asyl- och flyktingmottagande, bl.a. inom ramen för det nätverk som CEMR har startat, för att inhämta kunskap och dela erfarenheter som den svenska lokala och regionala nivån har gjort. II. Balans mellan arbetsliv och privatliv för förvärvsarbetande familjer Viljeinriktning: >> SKL ska verka för att det inte blir någon ytterligare reglering på EUnivå angående olika former av ledighet. Om kommissionen lägger fram förslag på området, ska SKL verka för att de är förenliga med svensk lagstiftning och kollektivavtal. >> SKL ska framhålla vikten av ett holistiskt perspektiv på kvinnors och mäns förutsättningar på arbetsmarknaden, bl a vikten av välfärdsoch omsorgstjänster för att möjliggöra kvinnors och mäns jämlika deltagande på arbetsmarknaden. Aktiviteter: >> SKL ska lyfta fram goda exempel från medlemmarna på hur man kan underlätta för förvärvsarbetande familjer att kombinera arbetsliv och privatliv. >> SKL ska översätta och sprida en engelsk version av SKL:s skrift ”Jämställdhet ur arbetsgivarperspektiv”. >> SKL ska påverka och bevaka EU:s lagstiftningsarbete och andra initiativ på området genom europeiska arbetsgivar- och paraplyorganisationer. >> SKL ska verka för att de europeiska arbetsmarknadsparterna ska fortsätta sitt gemensamma och individuella arbete i dessa frågor. KONGRESSENS INRIKTNINGSMÅL 2016–2019 SKL ska stödja kommuner, landsting och regioner att skapa ett längre och hållbart arbetsliv med god arbetsmiljö för effektivitet och kvalitet. SKL ska verka för jämställda arbetsvillkor och en jämställd lönepolitik. SKL ska bidra till att kommuner, landsting och regioner uppfattas som attraktiva arbetsgivare. Verksamhetsplan och budget 2017 35 III. Den europeiska pelaren för sociala rättigheter KONGRESSENS INRIKTNINGSMÅL 2016–2019 SKL ska verka för likvärdiga förutsättningar för kommuner, landsting och regioner samt för att staten och EU inte begränsar deras handlingsfrihet. SKL ska synliggöra nyanländas kompetens, verka för en snabb validering och för att kompetensen tas tillvara i samhällsoch arbetslivet. SKL ska stödja kommuner, landsting och regioner att skapa ett längre och hållbart arbetsliv med god arbetsmiljö för effektivitet och kvalitet. SKL ska verka för jämställda arbetsvillkor och en jämställd lönepolitik. SKL ska bidra till att kommuner, landsting och regioner uppfattas som attraktiva arbetsgivare. Viljeinriktningar: >> SKL välkomnar europeiska gemensamma målsättningar, riktlinjer och erfarenhetsutbyten inom det social- och sysselsättningspolitiska området. SKL förordar att en europeisk pelare för sociala rättigheter utformas som den socialpolitiska delen av den europeiska planeringsterminen. >> Nyanländas etablering är en avgörande faktor för social hållbarhet och tillväxt i Europa. En snabbare etablering för nyanlända på arbetsmarknaden är en nyckelfråga för den enskilde, för den offentliga sektorns kompetensförsörjningsbehov och för välfärdens finansiering. >> SKL anser att den sociala pelaren bör ha en genomgående tydlig jämställdhetsprofil i alla målsättningar och principer. Pelaren bör även ha ett tydligt folkhälsoperspektiv då social hållbarhet, hållbara sociala trygghetssystem och en fungerade vårdsektor kräver förebyggande arbete. >> Den svenska arbetsmarknadsmodellen, där ansvarstagande, autonoma arbetsmarknadsparter ansvarar för lönebildningen måste garanteras. Lönesättning är en exklusiv befogenhet för medlemsstaterna, och i vissa fall för arbetsmarknadens parter på nationell nivå. >> SKL ska verka för att det inte blir någon ytterligare arbetsrättslig reglering på EU-nivå. Aktiviteter: >> SKL ska påverka och bevaka EU:s lagstiftningsarbete på området enskilt och genom de europeiska arbetsgivar- och paraplyorganisationerna förbundet är medlem i. SKL ska i relation till detta lyfta fram behoven av revideringar av arbetstidsdirektivet i enlighet med tidigare ställningstaganden. >> SKL ska delta i planeringsarbetet inför samt verka för deltagande från SKL vid det sk ”sociala” toppmötet som svenska regeringen planerar 36 Verksamhetsplan och budget 2017 för i Stockholm hösten 2017. Kommunernas, landstingens och regionernas avgörande roll för den socioekonomiska sammanhållningen och sysselsättningen i Europa ska lyftas fram. >> SKL ska bevaka den sociala pelarens eventuella påverkan på utformningen av den kommande långtidsbudget- och programperioden. IV. En kraftfull och utvecklad sammanhållningspolitik efter 2020 Viljeinriktning: >> SKL ska verka för en kraftfull och utvecklad sammanhållningspolitik för alla regioner inom EU. >> SKL ska verka för en integrering av de olika fonderna för att gynna samhällsutvecklingen lokalt och regionalt. >> SKL ska verka för förenklingsåtgärder i det nationella genomförandet, för att minska den administrativa bördan kopplad till projektarbete. >> SKL ska verka för en starkare proportionalitetsprincip inom sammanhållningspolitiken, där uppföljning och kontroll står i proportion till projektens omfattning. >> SKL ska verka för att sammanhållningspolitiken i största möjliga mån ska utgå från regionala förutsättningar. >> SKL ska verka för ett särskilt initiativ inom sammanhållningspolitiken riktat mot nyanlända. KONGRESSENS INRIKTNINGSMÅL 2016–2019 SKL ska verka för att EU:s framtida social-, tillväxt-, forsknings- och regionalpolitik beaktar lokala och regionala förutsättningar, och att programgenomförandet underlättar ett högt deltagande för kommuner, landsting och regioner. Aktiviteter: >> SKL ska arbeta aktivt för att Europeiska kommissionen, svenska ledamöter i Europaparlamentet och Regionkommittén ska känna till SKL:s position om EU:s framtida sammanhållningspolitik. >> SKL ska fortsatt delta i olika expertgrupper gällande EU:s framtida sammanhållningspolitik. Verksamhetsplan och budget 2017 37 V. Det kommunala och regionala perspektivet ska respekteras vid beslut på EU-nivå om energieffektivisering och förnybar energi Viljeinriktning: KONGRESSENS INRIKTNINGSMÅL 2016–2019 SKL ska verka för att kommuner, landsting och regioner kan bedriva ett sammanhållet hållbarhetsarbete som tillvaratar såväl sociala som ekologiska och ekonomiska dimensioner. SKL ska verka för att EU:s miljölagstiftning tar hänsyn till kommuners, landstings och regioners förutsättningar och ambitioner. >> SKL ska verka för att främja mål och krav på resultat snarare än detaljkrav. >> SKL ska verka för att utformning av nära-nollenergikrav för byggnader och förnybarhetsdirektiv inte styr bort från gemensamma lösningar som fjärrvärme och fjärrkyla. (EPBD) >> SKL ska verka för att krav på individuell mätning och debitering (IMD) bara ska krävas där så är kostnadseffektivt. Hänsyn behöver därvid tas till fastighetsägarnas förmåga och incitament att energieffektivisera. (EPBD) >> SKL ska verka för tydliga förutsättningar och främjande villkor för biodrivmedel och biobränslen, med hänsyn till energibeskattning, statsstödsregler och hållbarhetskriterier. >> SKL ska verka för att krav på energikartläggning i EED samordnas med krav på energideklaration i EPBD och ges ett kompletterande kriterium om minsta storlek på företagets energianvändning. Aktiviteter: >> SKL ska ha en kontinuerlig diskussion med Europaparlamentariker och Svenska representationen för att säkerställa att de känner till vår position och arbetar för att lyfta fram våra frågor i förhandlingarna. >> SKL ska vara aktivt i och delta i CEEP och CEMR:s arbete med energipaketet. 38 Verksamhetsplan och budget 2017 VI. Ett dricksvattendirektiv som underlättar lokala tillsynsmyndigheters arbete med prioriterade ämnen Viljeinriktning: >> SKL anser att det är viktigt att dricksvatten får en tydligare koppling till Ramdirektivet för vatten så att medlemsstaterna kan ta ett samlat grepp kring hela vattenfrågan. Detta är inte minst viktigt mot bakgrund av PFAS-problemen som uppdagats i Sverige. >> SKL anser att det är viktigt att EU underlättar arbetet med prioriterade ämnen (kemikalier) och skyddet av dricksvatten, men att man undviker detaljstyrning och överlåter detta till vattenproducenterna och de lokala tillsynsmyndigheterna genom krav på riskbaserat arbete och möjlighet till särskilt fokus på nationella förutsättningar. Sverige har väldigt många små dricksvattenproducenter och det är viktigt att man inte instiftar regler som ställer samma krav på t.ex. Nederländernas fem vattenverk som på Sveriges nästan 2 000 kommunala vattenverk. >> På nationell nivå kommer kansliet att arbeta för en bättre nationell, sammanhållen syn på dricksvatten. Det är viktigt att nationella myndigheter med ansvar för olika delar dricksvatten samordnar sig sinsemellan och med kommunerna. KONGRESSENS INRIKTNINGSMÅL 2016–2019 SKL ska verka för att kommunernas ansvar att planera för mark, byggande och vatten tydliggörs och stärks. Aktiviteter: >> SKL ska på ett tidigt stadie samordna dricksvattenarbetet med ansvariga departement, centrala myndigheter och Svenskt Vatten. >> SKL ska delta vid de sammanhang och i de konsultationer som kommissionens väntas arrangera på temat. >> SKL ska fortsatt delta i arbetet med revideringen av dricksvattendirektivet genom berörda paraplyorganisationer på plats i Bryssel (t.ex. CEMR, CEEP och EurEau). >> SKL ska ha en kontinuerlig diskussion med Europaparlamentariker och Svenska representationen för att säkerställa att de känner till vår position och arbetar för att lyfta fram våra frågor i förhandlingarna. Verksamhetsplan och budget 2017 39 VII. Implementeringen av paketet för cirkulär ekonomi ska ge tydlig miljönytta Viljeinriktning: KONGRESSENS INRIKTNINGSMÅL 2016–2019 SKL ska verka för att kommunerna har bättre förutsättningar att planera och bygga hållbara och attraktiva städer och samhällen. SKL ska verka för ambitiösa mål för minskad deponering och ökad återvinning. >> SKL ska framhålla att energiåtervinning från avfall är en ändamålsenlig behandlingsmetod för avfall som inte kan återanvändas eller materialåtervinnas. >> SKL ska motverka att definitionen av kommunalt avfall innehåller en referens till kvantitet samt arbeta för att definitionen ska stämma bättre överens med den svenska definitionen av hushållsavfall. >> SKL ska lyfta att det bör finnas separata mål för återanvändning och återvinning. >> SKL ska verka för att producentansvaret även bör gälla för avfall som är föremål för separat insamling men som inte sorterats ut. Aktiviteter: >> SKL ska ha en kontinuerlig diskussion med Europaparlamentariker och Svenska representationen för att säkerställa att de känner till vår position och arbetar för att lyfta fram våra frågor i förhandlingarna. >> SKL ska vara aktivt i och delta i CEEP och CEMR:s arbete med revideringen av avfallsdirektiven. >> SKL ska lyfta fram goda exempel från medlemmarna om nyttorna med energiåtervinning (waste-to-energy). 40 Verksamhetsplan och budget 2017 VIII. Statligt stöd och regionala flygplatser Viljeinriktning: >> SKL ska, med utgångspunkt från styrelsens ställningstaganden inför arbetet med den nationella flygstrategin, driva frågan om större flexibilitet i det EU-rättsliga regelverket som rör finansieringen av regionala flygplatser. Aktiviteter: >> SKL ska påverka förslaget från kommissionen via kontakter med regeringskansliet, EU-representationen, Regionkommittén, CEMR och de svenska europaparlamentarikerna. >> SKL ska delta vid de sammanhang och i de konsultationer som kommissionens väntas arrangera på temat. >> SKL ska ta kontakt med relevanta handläggare på kommissionen som deltar i utarbetandet av den konsekvensanalys som ska tas fram 2016 samt bevaka kommissionens arbete med dessa frågor. KONGRESSENS INRIKTNINGSMÅL 2016–2019 SKL ska verka för att tillämpningen av statsstödsreglerna utvecklas med största möjliga hänsyn till kommuners, landstings och regioners behov av handlingsutrymme. Verksamhetsplan och budget 2017 41 42 Verksamhetsplan och budget 2017 Budget 2017 Tabellen nedan beskriver förbundets budgeterade intäkter och kostnader för år 2017. INTÄKTER (mkr) Budget 2017 Budget 2016 Differens 2017/2016 Förbundsavgifter 483 473 10 Sålda tjänster 1 125 125 0 Externfinansierade projekt 650 460 190 Finansförvaltning (inkl. utdelningar) 41 41 0 Pensionsstiftelsen – gottgörelse 36 36 0 1 335 1 135 200 44 46 –2 Summa intäkter KOSTNADER (mkr) Politisk organisation Kansliet (avdelningar och projekt) 501 492 9 Externfinansierade projekt 650 460 190 Lokaler och internservice 77 75 2 Bidrag 11 11 0 Pensioner 42 42 0 Oförutsedda frågor och övrigt Summa kostnader RESULTAT efter finansiella poster 10 9 1 1 335 1 135 200 0 0 0 Intäkter Intäkterna från förbundsavgiften höjs utifrån det inriktningsbeslut som är taget kring SKL:s långsiktiga finansiering och uppgår år 2017 till 483 mkr. Förbundsavgiften finansierar cirka 70 procent av förbundets kostnader exklusive externfinansierade projekt. Not. 1. Består av intäkter från kurs- och konferensverksamhet, konsultarvoden och skrifter samt koncerninterna intäkter. Verksamhetsplan och budget 2017 43 Intäkter från sålda tjänster, dvs. kurser, konferenser och konsultuppdrag bedöms för 2017 bli i linje med budget och något högre än utfall för 2016. Förbundsavgiftens utveckling 1995–2017 I reala termer har förbundsavgiften minskat. Som framgår av diagrammet nedan låg förbundsavgiften still sedan bildandet av det gemensamma förbundskansliet år 2005 fram till 2014. Förbundet har hanterat de minskade intäkterna genom sin starka ekonomiska ställning, genom effektiviseringar i samband med sammanläggningen av de två tidigare förbunden och genom besparingsprogram. 2014 justerades förbundsavgiften för första gången och med årets justering blir den 483 mkr. Intäkterna från förbundsavgiften har alltså realt sjunkit under de senaste åren. Om förbundsavgiften istället hade vuxit i takt med kostnadsutvecklingen från år 2004 och framåt, skulle den år 2017 vara cirka 643 mkr, det vill säga 160 mkr högre. I praktiken har alltså förbundsavgiften sjunkit med cirka 19 procent sedan 2005. diagram 1. Förbundsavgiftens utveckling för SKL (inkl. SK och Lf) åren 1995–2017, mkr Förbundsavgiftens utveckling 1995–2017 Miljoner kronor Förbundsavgiftens utveckling I 1995 års priser Om den följt kostnadsutveckling 700 600 500 400 300 200 100 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 0 44 Verksamhetsplan och budget 2017 Intäkter – externfinansierade projekt För 2017 beräknas medel för externfinansierade projekt uppgå till 650 mkr. Detta är en höjning jämfört både mot budget och utfall 2016. Våra största projekt i förhållande till totala medel under 2017 är Nationella kvalitetsregistret (132 mkr), Sjukskrivningsmiljarden/Rehabgarantin (127 mkr) och Psykisk hälsa (105 mkr). Utöver dessa kommer uppskattningsvis 3 300 mkr att fördelas via SKL till medlemmarna. Dessa medel, som är en höjning jämfört med 2016, ingår inte i ovanstående budget utan hanteras i vår balansräkning. Av de 650 mkr som SKL förfogar över – och som alltså ingår i budgeten – så går ungefär 60 procent, dvs. cirka 400 mkr, direkt till köpa av konsulttjänster. Intäkter – finansförvaltning 2017 års finansiella intäkter i förbundet består dels av utdelningen från SKL Kapitalförvaltning AB som budgeteras på samma nivå som under 2016, dvs. 25 mkr. Pensionsstiftelsen förväntas lämna gottgörelse med samma belopp som 2016, dvs. 36 mkr. Vi får också en liten ränteintäkt från våra bankkonton på uppskattningsvis 1 mkr. Kostnader På kostnadssidan märks inte några större förändringar. Kansliets utökade budget beror på satsningar och kompensation för ökade kostnader. I övrigt är det mindre förändringar som delvis beror på variationer mellan åren. Omfattningen av de externfinansierade projekten ligger högre än både budget och utfall 2016. De externfinansierade projekten är fullt ut finansierade via intäkter och belastar alltså inte förbundsavgiften. Verksamhetsplan och budget 2017 45 46 Broschyrens titel. Broschyrens undertitel Uppföljning och utvärdering Kongressens uppdrag till styrelsen i form av de fyraåriga inriktningsmålen samt övriga uppdrag följs upp i halvtid. En slutlig avrapportering av samtliga inriktningsmål och övriga uppdrag görs till 2019 års ordinarie kongress. Styrelsens och VD:s löpande uppföljning i övrigt sker varje tertial. Särskilda tertialrapporter tas fram som ger en samlad bild av förbundets alla verksamheter utifrån verksamhetsplan, ekonomi, personal, finansförvaltning, pensionsstiftelse samt företagsverksamhet. Förbundets ekonomi följs dessutom löpande genom månadsrapporter till VD, ledningsgrupp och samtliga chefer. Övrig verksamhet som bedrivs inom kansliet planeras och följs upp inom respektive avdelning. Ovan nämnda uppföljning, tillsammans med ytterligare kontrollmoment för uppföljning av verksamheten, framgår av en särskild internkontrollplan beslutad av styrelsen. Därtill kan nämnas att förbundet återkommande gör undersökningar riktade mot medlemmarna för att stämma av deras uppfattningar kring förbundets prioriteringar, arbetssätt och resultat. Dessutom genomförs återkommande medarbetarundersökningar liksom externt riktade kännedomsundersökningar. Återkommande medlemsundersökningar ger svar på vad medlemmarna tycker om verksamheten. Verksamhetsplan och budget 2017 47 Politisk organisation Förbundet är en politiskt styrd organisation. Nedan framgår den politiska organisationen för mandatperioden 2016–2019. Revisorer Kongress Valnämnd Styrelse Arbetsutskott Delegationer Beredningar Förhandlingsdelegationen Demokratifrågor Revisionsdelegationen Digitalisering Sjukvårdsdelegationen Internationella frågor Kultur och fritid Primärvård och äldreomsorg Programberedningar (2016–2017) Klimat Barn och ungas hälsa Styrning av offentlig finansierad verksamhet Samhällsbyggnad Socialpolitik och individomsorg Tillväxt och regional utveckling Utbildningsfrågor Kongressen är förbundets högsta beslutande organ. Medlemmarna utövar sin beslutanderätt vid kongressen. Till kongressen finns knutet revisorer och en valnämnd. 48 Verksamhetsplan och budget 2017 Styrelsen leder förbundets verksamhet samt svarar för förbundets organisation och förvaltningen av förbundets angelägenheter. Till sitt stöd har den arbetsutskott, delegationer och beredningar. Arbetsutskottet har viss delegerad beslutsrätt från styrelsen och bereder frågor om t.ex. självstyrelse, ekonomi och styrning, upphandling och konkurrens samt allmänjuridiska frågor. Utskottet har också en strategisk roll i det internationella arbetet. Förhandlingsdelegationen bereder övergripande arbetsgivarpolitiska frågor, kollektivavtalsfrågor och frågor om arbetsmiljö. Delegationen har viss delegerad beslutsrätt från styrelsen. Revisionsdelegationen beslutar om god revisionssed i kommunal verksamhet. Delegationen är därtill samrådsorgan i intressebevakning samt utveckling och service på revisionsområdet. Sjukvårdsdelegationen bereder övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor inklusive läkemedelsfrågor, högspecialiserad vård samt tandvårdsfrågor och har viss delegerad beslutsrätt från styrelsen. Beredningen för demokratifrågor bereder frågor som rör relationen mellan medborgare och förtroendevalda. I detta ingår demokratiutvecklingsfrågorna och att arbeta med att motverka utanförskap och öka människors delaktighet. Beredningen för eSamhället bereder e-samhällesfrågor av strategisk natur och ska fortlöpande följa och bevaka utvecklingen av e-förvaltning och etjänster inom sektorn. I uppdraget ingår bland annat frågor om e-legitimation, Digitala agendan, e-styrning, integritet, säkerhet, e-inkludering, grön IT samt frågeställningar rörande juridiska och tekniska förutsättningar för utveckling av e-samhället. Beredningen för internationella frågor ska vid sidan av arbetsutskottet bereda sektorsövergripande internationella och EU-relaterade frågor. I detta ingår bland annat att stödja medlemmarnas internationella engagemang samt att stödja övriga beredningar. Beredningen för kultur och fritid bereder frågor om kultur och idrott, folkbildning, kulturmiljö, fritid och föreningsliv samt vissa barn- och ungdomsfrågor. Verksamhetsplan och budget 2017 49 Beredningen för primärvård och äldreomsorg bereder vård- och omsorgsfrågor med särskilt fokus på hela vårdkedjan och samverkan mellan olika aktörer. I uppdraget ligger också handikappfrågor och psykisk ohälsa. Beredningen ska särskilt uppmärksamma samverkan mellan kommuner och landsting samt förebyggande insatser. Beredningen för samhällsbyggnad bereder frågor om hållbar utveckling. I uppdraget ingår bland annat klimat och energi, planering och byggande, miljö och hälsa, bostadsförsörjning, kommunal infrastruktur och kommunalteknik, trygghet och säkerhet samt fastigheter och lokalförsörjning. Beredningen för socialpolitik och individomsorg bereder frågor som rör socialpolitik och individomsorg samt andra närliggande frågor som exempelvis missbrukarvård och psykiatrifrågor. Beredningen för tillväxt och regional utveckling bereder frågor om tillväxt och regional utveckling. I uppdraget ingår arbetsmarknad och integration. Frågor om komvux, högskola samt besöksnäring och turism ingår också, liksom infrastruktur och transportpolitik. Beredningen för utbildningsfrågor bereder frågor med anknytning till förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. 50 Verksamhetsplan och budget 2017 Koncernen – förbundens företag Sveriges Kommuner och Landsting SKL Kapitalförvaltning AB (100 %) SKL Företag AB (100 %) Dagens Samhälle AB (100 %) KPA AB (40 %) Equalis AB (52 %) SOS Alarm AB (50 %) SKL Fastigheter och Service AB (100 %) SKL Kommentus AB (98 %) SKL International AB (100 %) Ägare och styrelse Sveriges Kommuner och Landsting äger samtliga aktier i SKL Företag AB. SKL Företag AB är moderbolag för ett antal dotteroch intresseföretag i SKL Företag-koncernen. I figuren ovan anges ägarandelar inom parentes. SKL Företag-koncernens budgeterade omsättning år 2017 uppgår till 620 mkr. Koncernens budgeterade resultat efter finansiella poster för 2017 uppgår till 73,2 mkr. Verksamhetsplan och budget 2017 51 Bolagen inom koncernen ska verka för uppfyllelse av de mål som anges i uppdrag från kongressen samt i verksamhetsplanen för SKL. Styrelse i SKL Företag AB är arbetsutskottets ledamöter i SKL. VD för SKL är också VD i SKL Företag AB. SKL företag ska hjälpa till att tillgodose medlemmarnas behov av varor och tjänster. SKL Företag AB Moderbolaget ska äga företag med uppgift att på affärsmässiga grunder bidra till att tillgodose kommunernas, landstingens, regionernas och deras bolags behov av varor och tjänster samt stödja och samordna dessa företags verksamheter. Koncernen – en kort beskrivning av bolagen Dagens Samhälle AB ger ut tidningen Dagens Samhälle samt driver en debattwebb. Equalis AB arbetar med att öka patientsäkerheten genom kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling inom laboratoriemedicin. SKL Fastigheter och Service AB med dotterbolag bedriver serviceverksamhet samt äger och förvaltar sju fastigheter, främst för SKL:s behov. SKL Kommentus AB är moderbolag för verksamhet inom områdena Upphandling respektive Verksamhetsstöd. Kunderna finns inom den kommunala och landstingskommunala sektorn. Samordnad upphandling görs bland annat inom områdena energi, fordon, finansiering, varor och tjänster samt IT. Den samordnade upphandlingsverksamheten bedrivs i en egen juridisk person i form av Inköpscentral, SKL Kommentus Inköpscentral AB. Upphandlingsrådgivning och utbildning bedrivs i dotterbolaget AffärsConcept AB. SKL International AB bedriver å förbundets vägnar internationella utvecklingsprojekt. Sida är den huvudsakliga uppdragsgivaren och finansiären. KPA AB med dotterbolag arbetar med försäkringar, kapitalförvaltning och pensionsadministration åt kommuner, landsting och regioner samt åt bolag inom kommunsektorn. 52 Verksamhetsplan och budget 2017 SOS Alarm Sverige AB med dotterbolag svarar bland annat för SOStjänsten i Sverige genom att ta emot och förmedla larm på nödnumret 112. SKL Kapitalförvaltning AB SKL Kapitalförvaltning AB förvaltar SKL:s kapital och har tillgångar värderade till cirka 1,3 mdr kronor. Kapitalet har framförallt genererats genom försäljningar av företag som ingått i SKL Företag-koncernen. Bolaget har en förväntad genomsnittlig årsavkastning på 3 procent och placerar 35 procent av kapitalet i aktiefonder och resterande 65 procent i räntefonder. Verksamhetsplan och budget 2017 53 Kansliorganisaton Förbundets kansli leds av VD. Kansliorganisationen består av nio avdelningar och en stabsenhet. VD VD-staben Avdelningen för administration Avdelningen för vård och omsorg Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Avdelningen för digitalisering Avdelningen för ekonomi och styrning Avdelningen för arbetsgivarpolitik Avdelningen för juridik Avdelningen för kommunikation VD-staben arbetar med stöd till VD och ledningsgruppen. Avdelningen för administration arbetar med intern styrning, uppföljning och utvärdering, ekonomi, finans, personal, diarium och arkiv samt stöd till förbundets förtroendevalda. Avdelningen samordnar också EU- och internationella frågor samt internationellt utvecklingsarbete. Avdelningen för vård och omsorg arbetar med frågor om hälso- och sjukvård, indi-vid- och familjeomsorg samt äldreomsorg. Uppgifterna inkluderar också folkhälsa samt jämställdhetsfrågor. Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad arbetar med frågor om arbets-marknad och sysselsättning, försörjningsstöd, integration samt förskola och skola. 54 Verksamhetsplan och budget 2017 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad arbetar med frågor om tillväxt, lokal och regional utveckling, infrastruktur, trafik, fastigheter, bredband, miljö och energi, trygghet och säkerhet, planering och byggande samt kultur och fritid. Avdelningen för digitalisering arbetar med innovation och verksamhetsutveckling som tar stöd av IT. Avdelningen svarar också för internt IT-stöd. Avdelningen för ekonomi och styrning arbetar med frågor om demokrati och självstyrelse, ekonomi och analys, styrning inklusive revision samt statistik och nyckeltal. Avdelningen för arbetsgivarpolitik arbetar med frågor om kollektivavtal, löner, pensioner och försäkringar, arbetsrätt, arbetsmiljö och hälsa samt ledarskap, personal- och kompetensförsörjning. Avdelningen är därtill kansli åt arbetsgivarförbundet Pacta. Avdelningen för juridik arbetar med kommunalrätt, civilrätt och skatterättsliga frågor och bistår medlemmarna och andra enheter inom förbundet med juridisk kompetens. Avdelningen för kommunikation arbetar med information, kommunikation, opin-ionsbildning, media, förbundet som mötesplats och arena, medlemsdialog och omvärldsbevakning. Verksamhetsplan och budget 2017 55 Definitioner Verksamhetsidé Verksamhetsidén är grunden för vårt uppdrag och svarar på frågan Varför finns vi? Kännetecken Med kännetecken anger vi hur vi vill att förbundet ska uppfattas i några viktiga avseenden. De anger egenskaper, förhållningssätt eller kvaliteter hos förbundet och dess verksamhet. Kännetecknen svarar på frågan Hur vill vi uppfattas av medlemmarna och omvärlden? Verksamhetens inriktning Verksamhetens inriktning anges i kongressens inriktningsdokument för perioden 2016-2019. Verksamhetens inriktning beskriver frågor som är av stor betydelse för våra medlemmar och där SKL kan spela en roll i att stödja medlemmarna. Verksamhetens inriktning svarar på frågan Vad ska SKL arbeta med under mandatperioden? Inriktningsmål Inriktningsmål är mål på flera års sikt. Dessa är beslutade av kongressen i det inriktningsdokument som anger vad förbundet ska uppnå under kongressperioden. Inriktningsmål anger normalt ett önskvärt tillstånd hos medlemmarna och svarar på frågan Vad vill vi uppnå på sikt? 56 Verksamhetsplan och budget 2017 Perspektiv Med perspektiv anger vi viktiga aspekter som ska genomsyra vår verksamhet såväl för de prioriterade frågorna som för annan verksamhet inom vår organisation och ska svara på frågan Vilka perspektiv ska genomsyra vår verksamhet? Årets prioriteringar Som en fördjupning och konkretisering till det av kongressen beslutade inriktningsdokumentet pekar styrelsen ut inriktningsmål som är särskilt viktiga att följa under året. Dessa beskrivs med hjälp av aktiviteter och förväntat resultat under året. Årets prioriteringar svarar på frågan Vad ska styrelse och VD särskilt följa under året? Verksamhetsplan och budget 2017 57 Upplysningar om innehållet: Torbjörn Conon, [email protected] © Sveriges Kommuner och Landsting, 2017 ISBN: 978-91-7585-510-3 Text: Torbjörn Conon Foto omslag: Thomas Henrikson Foto inlaga: Casper Hedberg, Tommy Andersson, Rickard L. Eriksson, Thomas Henrikson, Pia Nordlander, Micahel Erhardsson, Maria Rosenlöf, Hans Alm, Maskot bildbyrå, Folio bildbyrå, Scandinav bildbyrå, Bildarkivet, mandalaya.se Produktion: Advant Produktionsbyrå Tryck: LTAB, 2017 Verksamhetsplan och budget 2017 59 SKL är en sammanslutning för kommuner, landsting och regioner. Som arbetsgivar- och medlemsorganisation driver vi deras frågor och erbjuder stöd och service. Vi väcker frågor, agerar kraftfullt och bildar opinion. Vårt uppdrag är att ge kommuner, landsting och regioner bättre förutsättningar för lokalt och regionalt självstyre. Målet är att utveckla välfärden. Det är en fråga om demokrati. Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se ISBN 978-91-7585-510-3 Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se
© Copyright 2025