Av Elin Skårstedt Det var en gång en flicka som bodde i en trädkoja med sin familj. En dag stod en liten pojke utanför dörren. Pojken grät det lät utifrån. Vem kan det vara sa flickan. Hon öppnade dörren. Du ser ut som min syster, sa pojken. Vad heter hon frågade flickan. Lina sa pojken hon är 18 år. De är jag också sa flickan. Men varför kom du hit frågade flickan. För att min syster är borta. Jag är rädd för jag tror att hon är död. Jag kan hjälpa dej att leta. Dom gick över land och hav till slut var de framme. Är det här ditt hem? Sa flickan. Ja sa pojken. Hon är inte här sa pojken, vi kan leta mer sa flickan. De är säkert sa pojken hon är inte här. Konstigt sa flickan. Sen såg pojken flickans fotsteg och kände igen dom. Sen såg han noggrant på hennes ansikte och kände igen det. Men de är ju du sa pojken. Det är du som är min syster, jag känner igen dig nu. Dom blev glada att äntligen träffas igen.
© Copyright 2024