NATURVÅRDSVERKET
FÖRSLAG
2017-02-16
Ärendenr:
NV-02606-16
Förändringsmål och arbetssätt för
Smartare miljöinformation
Förslag inom regeringsuppdraget Digitalt först
Innehåll
Innehåll
2
Detta dokument
3
Inriktning
3
Förändringsmål
5
En hållbar samverkan
7
2
Detta dokument
Detta dokument sammanfattar förslag till gemensamma förändringsmål och
långsiktigt hållbart arbetssätt för Smartare miljöinformation1.
Det är öppet för alla att lämna synpunkter på förslaget genom att mejla till
[email protected].
Dokumentet diskuteras i en kick-off 16-17 mars för de organisationer som är
direkt involverade och förväntas ha en roll i de forum vi startar upp.
Slutliga förändringsmål och arbetssätt överenskoms i det strategiska
samverkansforum som i detta dokument benämns med arbetsnamnet
”miljödataråd”. Detta planeras ske under första halvåret 2017.
Inriktning
Miljöinformation är all information i skriftlig form, bild- eller ljudform,
elektronisk eller annan materiell form om
a) tillståndet för olika delar av miljön, som luft och atmosfär, vatten, mark, land,
landskap och naturområden, inbegripet våtmarker, kust- och havsområden,
biologisk mångfald och dess delar, inklusive genetiskt modifierade organismer,
och samspelet mellan dessa delar,
b) faktorer som substanser, energi, buller, strålning eller avfall, inklusive
radioaktivt avfall, utsläpp i luften, utsläpp i vattnet och andra utsläpp i miljön som
påverkar eller troligtvis påverkar de delar av miljön som anges i a,
c) åtgärder (inklusive förvaltningsåtgärder) som policy, lagstiftning, planer,
program, miljöavtal och verksamhet som påverkar eller troligtvis påverkar de
delar och faktorer som anges i a och b samt åtgärder eller verksamheter som är
avsedda att skydda dessa delar,
d) rapporter om genomförandet av miljölagstiftningen,
e) kostnads- och nyttoanalys och övriga ekonomiska analyser och antaganden som
används inom ramen för de åtgärder och verksamheter som anges i c, och
f) tillståndet för människors hälsa och säkerhet, inbegripet förorening av
livsmedelskedjan, när det är relevant, villkoren för mänskligt liv, kulturplatser och
byggnader i den utsträckning de påverkas eller kan påverkas av tillståndet i de
delar av miljön som anges i a eller, genom dessa delar, av någon av de faktorer
som anges i b och c.2
1
2
Naturvårdsverket har uppdrag att förbättra tillgängligheten av miljöinformation inom regeringens satsning
Digitalt först. Läs mer på Naturvårdsverkets hemsida: http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-isamhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Regeringsuppdrag/Digitalt-forst--smartare-miljoinformation/
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till
miljöinformation och om upphävande av rådets direktiv 90/313/EEG.
3
Regeringen anger att miljöinformation är en strategisk resurs. Naturvårdsverket
vill starta om det existerande systemet3 för samverkan om miljöinformation så det
blir enkelt för olika intressenter att göra det de redan gör eller vill göra, och enkelt
att uppfylla sina skyldigheter. Enterprisearkitektur4 utgör ett stöd för förändring
som utgår från ett systemsynsätt.
För att syfte och mål ska uppnås behöver genomförandet av uppdraget inriktas på
att stödja den omställning mot hållbarhet som redan pågår i samhället genom att
ge individen möjlighet att delta och påverka.
Detta innebär att uppdraget inriktas mot att organisationer i samverkan ska:
• Sprida och förklara miljöinformation
• Digitalisera och samordna sina processer och sin information
• Uppmuntra till deltagande, innovation och ansvarstagande
3
System, helhet sammansatt av flera delar, samling element som hänger samman med varandra så att de
bildar en ordnad helhet (jämför struktur). (Nationalencyklopedin).
Exempelvis interagerar aktörer, roller och kompetenser i olika processer utifrån olika typer av stimuli för att
uppnå en effekt. Processer kan vara manuella och/eller automatiserade och kan få stöd av olika typer av
verksamhetsstöd. Information kan både produceras och konsumeras, kan hanteras manuellt och/eller digitalt
med stöd av olika typer av informationssystem.
4
Arkitektur – Avser grundläggande koncept eller egenskaper hos ett system i sin omgivning, förkroppsligad
genom sina element och sina relationer, samt principer för dess utformning och evolution.
Arkitekturarbete – Avser processen att skapa, definiera, uttrycka, dokumentera, kommunicera, säkerställa
korrekt implementation av, underhålla och förbättra en arkitektur under ett systems hela livscykel.
Arkitekturbeskrivningar – Med arkitekturbeskrivningar avses beskrivningar (av varierande detaljeringsgrad) av
en existerande, eller framtida, arkitektur.
(ISO/IEC/IEEE 42010:2011Systems and software engineering, översättning)
4
Förändringsmål
Strategin för hantering av miljödata5 anger riktning för utveckling, uppföljning
och samordning av arbetet med miljöinformationsförsörjning.
Regeringen utgår i sina satsningar från mål för digitalisering av det offentliga
Sverige.
5
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Oppnadata/Strategi-for-miljodatahantering/
Miljödata- sådan miljöinformation som har en strukturerad form lämpad för överföring, tolkning och
bearbetning av maskiner. Miljödata kan sedan utgöra underlag för att skapa miljöinformation såsom diagram,
rapporter, kartpresentationer, indikatorer, informationsfilmer mm
(SIS termdatabas Ekvator23)
5
Förslag till målgruppsanpassade förändringsmål för inriktning av konkreta
samverkansinsatser för smartare miljöinformation:
1. Aktörer har integrerat digitalisering i sina ordinarie verksamhetsprocesser
2. Allmänheten har insyn i och deltar i myndighetsprocesser, och förstår
myndighetsutövningen
3. Allmänheten har rätt miljöinformation för att kunna göra smarta miljöval
4. Allmänhet och företagare upplever interaktionen med myndigheter som enkel
och smidig
5. Beslutsfattare på alla nivåer har rätt miljöinformation för att möta de stora
samhällsutmaningarna
6. Handläggare har nödvändig miljöinformation i sina ordinarie verksamhetsstöd
7. Innovatörer tänker och gör nytt baserat på miljöinformation
8. Myndigheter förklarar och publicerar relevant miljöinformation som öppna data
9. Myndigheter samverkar digitalt, har effektiva processer och effektiv rättssäker
informationshantering
10. Myndigheter återbrukar modeller, mönster, lösningar och information från
EU, offentlig förvaltning och civila aktörer
11. Uppgiftslämnare lämnar en uppgift en gång till en myndighet
6
En hållbar samverkan
För att förändringsmålen ska kunna realiseras krävs juridisk, organisatorisk,
semantisk och teknisk förändring hos de samverkande organisationerna. Antalet
aktörer och de utmaningar som ska hanteras innebär att långsiktigt hållbara och
effektiva strukturer för samverkan behöver skapas för gemensamma frågor.
Samverkansstrukturen ska klara att hantera förändringsbehov och krav över tid så
att antalet samverkansgrupper mellan berörda organisationer minskar. Samverkan
utgår från beredning och överenskommelse i frågor av gemensamt intresse, varje
organisation fattar sedan beslut och genomför vad som överenskommits via egna
utvecklingsprojekt, förvaltningsorganisationer och i linjen. Styrning av vilken
information som skapas/samlas in, varför, av vem och med vilka medel hanteras
inte i dessa forum, utan sköts via ordinarie verksamhetssamverkan.
Strukturen behöver fungera tillsammans med andra samverkansinitiativ såsom
Geodatasamverkan och samverkansprogrammet eSam. De organisationer som inte
kan samverka i föreslagna forum inbjuds att delta på andra sätt via olika
kommunikationskanaler.
Förslag till strategiskt forum
Miljöinformation är en uttalat strategisk resurs och hanteringen av den behöver
därmed tydlig strategisk styrning. Dagens forum för samverkan mellan
länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och
Skogsstyrelsen kan vidareutvecklas i strategisk riktning och utvidgas avseende
deltagare under arbetsnamnet ”Miljödatarådet”.
Deltagare representerar en organisation på ledningsnivå och arbetar för det
gemensamt bästa. En större referensgrupp hålls informerad och bjuds in att delta
vid behov/intresse. Geodatarådet, Miljömålsrådet samt eSam:s styrgrupp och
arbetsgrupp har angränsande och delvis överlappande fokus, så samverkan och
avgränsning med dessa forum är viktig.
Forumet är inte eskaleringsforum för olösta taktiska och operativa frågor.
Förslag till taktiska och operativa forum
Dagens forum för samverkan kring informationshantering med anledning av
Industriutsläppsdirektivet, IED, vidareutvecklas och utvidgas avseende deltagare
och omfattning inom tre tematiska program; ”Miljöskydd”, ”Natur” och ”Vatten
och hav”.
Varje program bildar en styrgrupp som stöds av en programledning. Ett
planeringsforum per program bereder planeringsfrågor. För frågor som berör flera
program kan drivansvaret läggas på ett av dem, och arbetssätt och lösningar kan
återbrukas mellan programmen.
Som komplement till det programindelade arbetet sätts tre expertforum upp där
experter från deltagande organisationer bereder frågor för planeringsforum och
Miljödataråd.
7
Initial beskrivning av en långsiktigt hållbar samverkansstruktur som utformas efter hand
Forum
Syfte
Exempel innehåll
Hantering av riktlinjer från FN, EU, regeringen.
Strategi för miljödatahantering.
Samverkansstruktur och ramverk för samverkan.
Principer för finansiering och nyttorealisering.
Arkitektur och arkitekturprinciper (t ex meta- och
masterdata, informationssäkerhet).
Förändringsmål och -plan för realisering.
Deltagare
Frekvens
Ansvarig
”Miljödataråd”
(arbetsnamn)
Överenskomma gemensamma
principiella frågor.
Myndigheter som i stor
utsträckning samverkar om
miljöinformation och har
stort intresse av att
fortsätta samverka.
Andra organisationer bjuds
in vid behov.
Ca 1 fysisk träff
per halvår
Naturvårdsverket
Programstyrgrupp
Överenskomma gemensamma
Modeller, planer, juridiska/organisatoriska/
frågor inom konkreta
semantiska/ tekniska lösningsmönster, uppstart av
Ca 1
telefonkontakt
per månad
förändringsinitiativ.
initiativ, genomförandedirektiv.
Myndigheter som
samverkar kring konkreta
initiativ för hantering av
miljöinfo.
Programledning
Stöda programstyrgruppen och
deltagande myndigheter.
Omvärldsbevaka och
koordinera.
Driva samverkansformerna och
beredning av underlag för
programstyrgruppen.
Mötesinbjudningar och anteckningar.
Beslutsunderlag och dokumentation av
överenskommelser.
Statusrapporter.
Riskloggar.
Löpande
synkning mellan
program
Naturvårdsverket
för ”Miljöskydd”
och ”Natur”. Havs
och vattenmyndigheten för
”Vatten och hav”.
Planeringsforum per
program
Bereda planeringsfrågor inom
sin egen organisation och i
samverkan om gemensamma
frågor.
Ansvarsfördelning, planering, kompetensförsörjning,
finansiering och uppföljning av konkreta initiativ.
Ca 1
telefonkontakt
per månad,
därutöver efter
behov
Gemensamma
expertforum
Bereda frågor inom sin egen
organisation och i samverkan
om gemensamma frågor kring:
- Förvaltnings- och miljöjuridik
- Arkitektur
- Kommunikation
Förvaltningsjuridiska frågor gällande
informationsutbyte mellan myndigheter, frågor om
offentlighet och sekretess och personuppgiftsfrågor.
Miljöjuridiska frågor kring informationshantering.
Arkitekturfrågor med avseende på drivkrafter,
verksamhet, information och teknik.
Gemensamma kommunikationsinsatser och material.
8
Experter från deltagande
myndigheter, om någon
part inte har kompetens får
man ”åka med” och lära
Telefonkontakt
eller fysiska
möten beroende
på frågornas art