Den vänliga hållplatsen
Ivan Forsman
den vänliga
hållplatsen
Ett förslag till utformning av
kollektivtrafiknoder för resenärers behov och
platsers karaktär
Framtidens kollektivtrafiknod - resenärens behov
Uppgift: att ge förslag på hur framtidens kollektivtrafiknod
ska kunna utformas och vilka mervärden som ska erbjudas.
Förslaget ska långsiktigt gynna kollektivt resande och tätortens
attraktivitet.
anpassas efter utetemperatur, då ”kallare” (blåare) ljus har en
psykologiskt kylande effekt – människor kan uppleva en miljö upp
till 5 C kallare i ”kallt” ljus. Samma gäller för varmt (rödare/gulare)
ljus, och den effekten behövs i vårt klimat.
Lösning: ett förslag med resenärens och platsens behov som
utgångspunkt, möjligt att applicera i vitt skilda kontexter utan att
tappa igenkännbarhet som del i ett busslinjenät. Utformningen
bygger på ett antal grundelement som, likt Lego, kan sättas ihop i
konfigurationer anpassade efter ort, antalet resande och platsens
förutsättningar. Eftersom grundelementen återkommer i samtliga
kollektivtrafiknoder skapas koherens.
Men en upplevd temperaturförändring på fem grader räcker inte
långt. I kuren ska därför också finnas IR-värmare, som kan slås
på när behovet finns. Av säkerhets- och miljöskäl bör kretsen ha
en 10 minuters timer, varefter användaren återigen kan trycka på
knappen om behovet kvarstår.
Lösningens utgångspunkt är resenärens och platsens behov.
Först om resenärerna.
För att alls locka dem måste det finnas god turtäthet och bra
service, vilket jag förutsätter. Resenärer är människor som valt
att resa tillsammans med andra. Detta kan vara krävande och det
är därför viktigt att resenären känner sig trygg i denna situation.
Tidspress, otrevliga medresenärer och dåligt väder går förvisso
inte att undvika, men miljön där man väntar på sin buss kan
enligt enkla principer hämtade i miljöpsykologin utformas så att
användaren känner sig trygg och omhändertagen.
Först har vi väntkuren. Människan föredrar platser där hon har
skydd i ryggen och god utsikt. Bakre väggen i väntkuren ska därför
vara av solitt material, gavlarna och främre vägg ska göras av glas.
Här ska man kunna se allt som händer, men också vara sedd (detta
försvårar för skadegörare).
Kuren ska vara ett väl utformat rum; där ska man vilja vistas även
när man inte väntar på bussen. Att det ska skydda mot väder är
givet: kurerna ska därför förses med dörrar som stänger ute vind
och regn. Där ska finnas energieffektiv belysning (förslagsvis LED)
som kan tändas när man själv känner att det behövs, men som
också tänds automatiskt då mörkret faller på, för tryggare intryck
även när ingen vistas där. Belysningens färg bör automatiskt
Det ska erbjudas eluttag så att man ska kunna ladda sin telefon,
dator och dylikt. Inte minst de resenärer som förlitar sig på
biljettköp via Hallandstrafikens mobilapp kommer att uppskatta
servicen.
I väntkuren ska finnas två anslagstavlor: en för Hallandstrafiken
och en för ortens invånare. Den senare bidrar med en viktig
funktion: som de sociala djur vi är, är vi mycket nyfikna på vad som
händer där vi bor, även triviala saker som vem som säljer vad och
liknande. Att där finns en allmän anslagstavla hjälper människor
att känna att kollektivtrafiknoden är till för dem. Gör den gärna
större än Hallandstrafikens, för att visa vilka som kommer i första
rummet, folk märker sådant.
Givetvis ska det finnas tablå med realtidsinformation om
busstrafiken. Informationen ska presenteras med vackra typsnitt
och vara läsvänlig. Anställ gärna en designer för detta, som stöd till
IT-personalen.
Utanför kuren ska finnas objekt att interagera med för att fördriva
tiden. Ett par gungor är en bra start. En manuell pixeltavla är inte
heller fel. Bara för att ge några exempel. Detta kostar inte mycket
men får väntan att kännas mindre, förmedlar omtanke och kan
verkligen göra någon glad.
Det är bevisat att människor väljer produkter och tjänster efter hur
dessa får en att känna sig. Om kollektivtrafikens väntplatser kan
skapa positiva känslor, kan fler lockas att resa kollektivt.
Sammanfattning
I väntkuren ska man kunna se allt som händer,
men också vara sedd. God överblick ger känsla av
kontroll över situationen.
Kurerna ska förses med dörrar som stänger ute
vind och regn. Att kunna stänga om sig ger en
känsla av kontroll och trygghet.
Energieffektiv, smart belysning. Färgtemperaturen
anpassas för att ge känsla av kyla eller värme
beroende på årstid. Belysningen kan tändas
manuellt allt efter användarens vilja.
Kurerna ska förses med IR-värmare som kan slås
på extra kalla dagar. Att resenären kan styra sin
komfort utan mellanhänder är centralt för trivseln.
Det ska erbjudas eluttag så att man ska kunna ladda
sin telefon, dator eller dylikt. Det är 2010-talet,
tillgången till el ska inte vara ett problem.
Anslagstavlor för tidtabeller och lokala anslag ska
finnas. Tablå med realtidsinformation ska finnas.
Objekt för resenärerna att interagera med för att
fördriva tiden och höja stämningen.
Framtidens kollektivtrafiknod - utformning
Ett 50-tal orter ska få de nya kollektivtrafiknoderna. Orterna är
säkerligen mycket olika i sin karaktär och det gäller därför att
hitta en utformning som är sammanhållen och som människor
kan känna igen från ort till ort, men som samtidigt kommer att
passa varje plats väl, så att boende och besökare kan se att det
är en integrerad del av staden, anamma den och använda den.
Platsspecificitet har visat sig vara en viktig faktor för hur väl en ny
design tas emot.
För att uppnå god platsspecificitet men också enhet mellan noder
i olika städer, samtidigt som utformningen ska kunna planeras in
lätt, vara billig att implementera och lätt att underhålla, föreslås
noderna utformas av en begränsad uppsättning element bestående
av markmaterial, rumsbildande element och takelement som kan
kombineras likt Lego för att bilda utformningar som kan vara något
olika från plats till plats, men som helt klart hör samman.
Elementen passas in i ett enkelt ramverk av sågat virke av
standardmåttet 100 x 100 mm. Ramverket vilar på någon av de
tre markmaterialen (bild 1). Ramverket i sig bidrar starkt till att
definiera platsen, men med hjälp av rumsbildande element (bild 2)
skapar man än mer definierade ytor och kan bygga upp väntkurer
i olika storlek, lätta pergolor av klätterväxter, moderna väntplatser
med stora glaspartier och mycket annat. Slutligen skyddar man de
väntande med tak av något av de tre olika materialen som föreslås
(bild 3).
bild 1
bild 2
Den klassiska 350 x 350 mm-plattan och den markgjutna betongen är
material som är beprövade och garanterade att passa oavsett ort. Vill man
väcka mer uppmärksamhet använder man med fördel trögrostat stål som
markbeläggning.
Metallnät med klätterväxter och glas är båda semitransparenta
rumsavskiljare men med olika känsla. De passar fint i både moderna och
tidlösa utformningar. Fint betsad träpanel åldras vackert och är skön att ha
i ryggen. Detta väggelement har funkat i alla tider.
Alla dessa element fungerar utmärkt tillsammans i rätt
kompositioner och bör väljas för att passa in i sin omgivning.
På nästa sida visas hur två olika hållplatser kan (gradvis) omvandlas
till nya kollektivtrafiknoder med dessa element.
bild 3
Glas för modern touch och ljusinsläpp, korrugerad plåt för ortmiljöer från
50-talet och framåt och svart schingel för allt annat: beprövat material,
stilsäker färg.
Framtidens kollektivtrafiknod - exempel
Som avslutning visas här hur två olika hållplatser kan omvandlas
till kollektivtrafiknoder enligt tidigarenämnda principer. Observera
hur snabbt de får gemensam identitet enbart genom introduktion
av ramverket (bild 3, 4). Dessa platser är nu speciella och de hör
samman, det kommuniceras tydligt i utformningen.
Inom dessa ramverk kan man nu applicera element ur vår palett.
Alltefter ortens karaktär, omgivningens identitet och känslan man
eftersträvar på platsen kan olika saker fogas in. I detta exempel har
jag dock använt liknande element för båda kollektivtrafiknoderna.
Den större av dem har också fått ett par gungor (bild 6). Nedan bild
från busshållplats i Montreal. Ett bra sätt att fördriva tiden!
bild 1
bild 2
bild 3
bild 4
bild 5
bild 6
Utformningen är framtagen så att den lätt ska kunna appliceras på
närliggande ytor såsom parkeringar och cykelställ för att visuellt
och konceptuellt knyta samman kollektivtrafik och andra trafikslag.
Även planteringar, ytor för kiosker, lekytor, med mera kan knytas
samman med kollektivtrafiknoden för att berika den:
Applicera ramverket, foga in element, klart!