Kallelse 2017-02-13
KALLELSE Sammanträdesdatum 2017-02-13 Kommunfullmäktige Tid Plats 18:30-23:45 Alléskolan aula, Hallsberg Beslutande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Ulf Ström (S) Andreas Svahn (S) Jamal Bayazidi (S) Magnus Andersson (S) Siw Lunander (S) Anne Carlqvist Fors (S) Magnus Fahlström (S) Inga-Britt Ritzman (S), vice ordförande Birgitta Kumblad (S) Veronica Wallgren (S) Thomas Hermansson (S) Hans Karlsson (S) Conny Larsson (S) Christel Forsberg (S) Börje Andersson (S) Gunnel Hedström (S) Krister Eklund (S) Ewa-Rosa Sliwinska (S) Toni Blanksvärd (S) Christina Johansson (S) Lotta Öhlund (MP) Andreas Tranderyd (MP) Mia Sydow Mölleby (V) Veronica Löfling (V) Tryggve Thyresson (V) Torbjörn Appelqvist (M) Ulrika Björklund (M) Lennart Pettersson (M) Rikard Arveden (M) Ann-Christine Appelqvist (M) Mattias Björklund (M) Anders Lycketeg (C) Cecilia Hedlund (C) Solveig Eriksson (C), 2:e vice ordförande Gösta Hedlund (C) Ingrid Grahn (L) Erik Storsveden (L) Tomas Hagenfors (KD) Lena Gunnarsson (KD) Rein Hjalmarsson (SD) Christian Eriksson (SD) Viking Andersson (SD) Majlis Telemo (SD) Anna-Karin Ryefalk (S) Annelie Nordin (S) Bengt-Åke Andersson (S) Suzana Madzo (S) Mattias Sevesson (S) Theres Andersson (S) Halmat Hosayn (S) Kjell Rapp (S) Aminatu Bello (S) Susanne Bergqvist (S) Göril Thyresson (V) Östen Tylebrink (MP) Sören Pettersson (V) Ewa Unevik (M) Ingemar Hallberg (M) Nina Lagemyr (M) Doris Fröberg (C) Kjell Gustavsson (C) Göran Bergström (L) Jaana Storsveden (L) Martin Pettersson (KD) Andreas Glad (KD) Sida 1 av 61 KALLELSE Sammanträdesdatum 2017-02-13 Jimmy Olsson (SD) Joakim Rosén (SD) Övriga Lena Dibbern, Kvalitets- och administrativ chef Lena Fagerlund, Ekonomichef Ilina Dahlberg-Andersson, Sekreterare Torbjörn Dybeck, Kommundirektör Sida 2 av 61 KALLELSE Sammanträdesdatum 2017-02-13 Föredragande 1 – Sammanträdets inledning Ärendebeskrivning 1. Öppnande av sammanträdet. 2. Upprop. 3. Val av justerare, tillika rösträknare. Justering föreslås ske den 20 februari kl. 14:00. 4. Kallelse till och kungörande av sammanträdet. 5. Fatställande av föredragningslistan. Sida 3 av 61 KALLELSE Sammanträdesdatum 2017-02-13 Föredragande 2 – Allmänhetens frågestund Ärendebeskrivning Allmänheten bereds tillfälle att, vid varje sammanträde med kommunfullmäktige, ställa frågor med anledning av de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet. Ordföranden kan tillåta även andra aktuella frågor. Sida 4 av 61 KALLELSE Sammanträdesdatum 2017-02-13 Föredragande 3 – Aktuell information Sida 5 av 61 KALLELSE Sammanträdesdatum 2017-02-13 Föredragande 4 - Avsägelse (17/KS/5) Ärendebeskrivning Veronica Wallgren har inkommit med avsägelse av sin post som vice ordförande i social- och arbetsmarknadsnämndens individutskott. Förslag till beslut Kommunfullmäktige entledigar Veronica Wallgren från sin post som vice ordförande i social- och arbetsmarknadsnämndens individutskott. Sida 6 av 61 KALLELSE Sammanträdesdatum 2017-02-13 Föredragande 5 - Fyllnadsval (17/KS/5) Ärendebeskrivning Till vice ordförande i social- och arbetsmarknadsnämndens individutskott efter Veronica Wallgren (S) föreslås Inga-Britt Ritzman (S). Förslag till beslut Kommunfullmäktige väljer Inga-Britt Ritzman till vice ordförande i social- och arbetsmarknadsnämndens individutskott. Sida 7 av 61 KALLELSE Sammanträdesdatum 2017-02-13 6 - Revidering av kostpolicy för Hallsbergs kommun (16/KS/150) Föredragande Ärendebeskrivning Mat- och miljöpolicy för måltidsavdelningen beslutades av Kommunfullmäktige 2012-06-18. Policyn uppdateras under varje mandatperiod. Reviderad kostpolicy biogas för beslut. Kommunstyrelsens behandling av ärendet På kommunstyrelsens sammanträde fördes diskussioner om policyns innehåll och det framfördes förslag på tillägg i den framtida policyn. Synpunkterna vidarebefordras till kommande arbete med kostpolicyn. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antar upprättat förslag till kostpolicy för Hallsbergs kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kostpolicy Reviderad Kostpolicy Remiss Kostpolicy Hallsberg kommun - svar PDF Expedieras till Kostchef, Hallsbergs kommun Sida 8 av 61 KALLELSE Sammanträdesdatum 2017-02-13 7 - Firmatecknare i samband med fastighetsförvärv, avtal, borgensförbindelser, låneförbindelser, fullmakt m.m. (17/KS/7) Föredragande Ärendebeskrivning På grund av personalförändringar föreligger behov av nytt beslut om firmatecknare. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Magnus Andersson, eller vid förhinder för honom Siw Lunander, Veronica Wallgren, Lotta Öhlund eller Torbjörn Appelqvist, i samtliga fall med kontrasignering av antingen Torbjörn Dybeck, Lena Fagerlund, Clas-Göran Classon eller Marianne Christiansen, får i Hallsbergs kommuns namn med bindande verkan underteckna köpehandlingar, kontrakt, låne- och borgensförbindelser, fullmakter, avtal och andra liknande handlingar, såvida inte kommunstyrelsen i det enskilda fallet beslutar annat. 2. Som ett undantag från 1 gäller i de fall där kommunstyrelsen har delegerat beslutanderätten till en tjänsteperson eller då det ingår i dennes tjänst att fatta bindande beslut, att tjänsteperson ensam får underteckna avtal, kontrakt, lånehandlingar och liknande handlingar. 3. Tidigare beslut om rätt att teckna firma enligt ovan, upphör att gälla omedelbart. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse angående firmatecknare i samband med fastighetsförvärv, avtal, borgensförbindelser, låneförbindelser, fullmakt m.m. Expedieras till Ekonomiavdelningen, kommunstyrelseförvaltningen. Sida 9 av 61 KALLELSE Sammanträdesdatum 2017-02-13 8 - Medlemskap i den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolkoch översättarservice (16/KS/230) Föredragande Ärendebeskrivning Medlemmarna i den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice samt Ljusnarsbergs kommun föreslås besluta om att Ljusnarsbergs kommun ska bli medlem i den gemensamma nämnden genom att i sina fullmäktigeförsamlingar fatta beslut därom. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta: 1. att för sin del godkänna samverkansavtal mellan Region Örebro län, Örebro kommun, Kumla kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun, Lindesbergs kommun och Ljusnarsbergs kommun avseende samverkan angående företagshälsovård samt tolk- och översättarservice med giltighet från och med 2017-04-01, 2. att från samma tidpunkt anta reglemente för den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice, 3. att tidigare samverkansavtal mellan Region Örebro län, Örebro kommun, Kumla kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun och Lindsbergs kommun upphör när det nya samverkansavtalet träder i kraft, 4. att tidigare reglemente för den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice upphör när det nya reglementet träder i kraft, samt 5. att beslutet för sin giltighet förutsätter samstämmiga beslut av regionfullmäktige samt kommunfullmäktige i Örebro, Kumla, Hallsbergs, Laxå, Lindesbergs och Ljusnarsbergs kommuner. Beslutsunderlag Missiv till medlemmarna Nytt samverkansavtal Samverkansavtal Reglemente för den gemensamma nämnden för samverkan angående företagshälsovård. Expedieras till Medlemmarna i den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice. Sida 10 av 61 KALLELSE Sammanträdesdatum 2017-02-13 9 – Lista över ej besvarade motioner Ärendebeskrivning Lista över ej besvarade motioner: Motion om översyn av kommunens alkoholpolicy (KS 192/2013) Motion om tillgänglighet IT (KS-2015/106) Ansvar för kommunala fastigheter (16/KS/31) Motion om samlingslokaler i Hallsbergs tätort (16/KS/87) Förslag till beslut Listan över ej besvarade motioner läggs till handlingarna. Sida 11 av 61 Föredragande KALLELSE Sammanträdesdatum 2017-02-13 10 - Förslag från kommuninvånare 2017 Föredragande (17/KS/29) Ärendebeskrivning Inga förslag har inkommit. Förslag till beslut Punkten lämnas då inga förslag har inkommit sedan föregående sammanträde. Sida 12 av 61 KALLELSE Sammanträdesdatum 2017-02-13 Föredragande 11 – Meddelanden Ärendebeskrivning Meddelas för kännedom. Kommundirektörens rapport, december 2016 Sida 13 av 61 KALLELSE Sammanträdesdatum 2017-02-13 Föredragande 12 – Ledamöternas frågestund Ärendebeskrivning Ledamot av fullmäktige eller tjänstgörande ersättare får under denna punkt ställa frågor till nämndordförande och gruppledare i nämnd. Frågan ska vara av enklare karaktär som inte kräver några förberedelser. Frågan ska lämnas in i skrift senast i samband med att sammanträdet börjar och ska av ordföranden anmälas vid fastställandet av dagordningen. Debatt får förekomma endast mellan den som frågar och den som frågan är riktad till. Sida 14 av 61 KALLELSE Sammanträdesdatum 2017-02-13 Föredragande 13 – Sammanträdets avslutning Sida 15 av 61 Revidering av kostpolicy för Hallsbergs kommun 6 16/KS/150 Sida 16 av 61 Tjänsteskrivelse Datum: 2017-01-20 Sida 1 av 1 Dnr: 16/DOS/73 Revidering av kostpolicy för Hallsbergs kommun Ärendebeskrivning Mat- och miljöpolicy för måltidsavdelningen beslutades av Kommunfullmäktige 2012-06-18. Policyn uppdateras under varje mandatperiod. Ny reviderad kostpolicy för beslut. Förslag till beslut Att kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå att kommunfullmäktige antar upprättat förslag till kostpolicy för Hallsbergs kommun. Ärendet Mat- och miljöpolicy för måltidsavdelningen beslutades av Kommunfullmäktige 2012-06-18. Policyn ska uppdateras under varje mandatperiod. Kostpolicyn har reviderats och uppdaterats så den följer Livsmedelsverkets senaste rekommendationer. Den största förändringen är att S.M.A.R.T. - modellen har bytts ut mot måltidsmodellen (pusslet). Innehållet är densamma men komplettering av integrerade måltider har genomförts. Den reviderade kostpolicyn har varit ute på remiss och remissvaren har sammanställts. Drift- och servicenämnden beslutade § 127, 23 november 2016, godkänna den reviderade kostpolicyn och överlämna ärendet till kommunstyrelsen för beslut. Drift- och serviceförvaltningen Clas-Göran Classon Carita O. Prim Förvaltningschef Kostchef Bilagor Kostpolicy för Hallsbergs kommun Remiss Kostpolicy Hallsberg kommun – svar PDF Version 1.3 Sida 17 av 61 2017-01-20 KOSTPOLICY Antagen av xx den 2016 xx Mat och miljö - policy för måltidsverksamheten i Hallsbergs kommun 1 Sida 18 av 61 2017-01-20 Innehållsförteckning Sida Inledning 3 Utgångspunkter 3 Vision 3 Syfte 3 Mål 4 Definitioner 4 Hälsa 4 Måltidsmodellen 5 Måltiden är viktig 5 Skolans möjlighet 5 Barns måltidsvanor/ Måltidskvalitet och matglädje 5 Riktlinjer för skola, förskola och fritidshem 9 Måltidsordning 9 Ansvarsfördelning 9 Måltidsavdelningen 9 Bildningsförvaltningen 9 Rektor/ verksamhetsansvarig 9 Riktlinjer för stöd boende 10 Matlådor 10 Måltidsordning 11 Social- och arbetsmarknadsförvaltningen 11 Verksamhetschef 11 Genomförande 12 2 Sida 19 av 61 2017-01-20 Inledning I Hallsbergs kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och med rätt sammansättning, för att vi ska må bra och kunna prestera i förskola, skola och i arbetslivet. Maten är dessutom viktig för att nå god livskvalitet och goda resultat inom vård och omsorg. Att äta tillsammans har en stark pedagogisk, social och kulturell funktion. I vår kommun vill vi erbjuda gästerna lustfyllda måltider som ger hälsa och hållbar utveckling. Det medför att produktion och konsumtion av matpåverkan både på klimatet och på miljön i landskapet. Genom medvetna val kan vi påverka alla dessa aspekter i en positiv riktning. Policyn är ett långsiktigt inriktningsdokument vars mål är styrande för alla berörda verksamheter i Hallsbergs kommun. Policyn revideras vart fjärde år. Utgångspunkt Det kostpolitiska programmet utgår ifrån Hallsbergs kommuns styrsystem som antogs av kommunfullmäktige i juni 2014 om vision och de övergripande målen. Vision - Alla matgäster, äldre som yngre, ska i en lugn, integrerad och trevlig miljö erbjudas god, sund och säker mat och hållbar på sikt för både jämlik hälsa och miljö. Syfte - - Policyn ska vara ett instrument för koststrategiskt beslut gällande kost- och livsmedelsfrågor i kommunen. Bidra till att kommunikation, samverkan och medvetenhet inom området ska öka. Stärka matens betydelse i Hallsbergs kommuns egna verksamheter och bidra till en hållbar kommun. Policyn ska vara verktyg för kvalitetssäkring för de i Hallsbergs kommun som tillagar, hanterar och serverar mat och dryck eller möter matgäster i sitt arbete. En grund för politiska beslut som syftar till att skapa stödjande miljöer och en gemensam samsyn och ett helhetsperspektiv i kommuns verksamheter. 3 Sida 20 av 61 2017-01-20 Mål Definitioner Det finns några olika vedertagna definitioner av ”hållbar utveckling” en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. ”Hållbar utveckling” är inte ett svar utan en dialog och process som kräver arbete, kompromisser och en vilja till förändring" (Robert W. Kates 2005). Kommunfullmäktige beslutade 2015-12-14 om mål och indikatorer inom kommunens strategiska områden, som i sin tur ska leda till att de politiska prioriteringarna för mandatperioden förverkligas. Följande indikatorer, inom det strategiska området Hållbar kommun har koppling till kosten: - Andelen ekologiska och/eller närproducerade livsmedel som används ska öka till 40 % senast år 2020. Matsvinnet ska minska med 5 % årligen vid kommunens serveringar. Måltidsmodellen är inriktad till skolan idag för att det finns lagkrav på skolans måltider och på måltidsmiljön enligt skolverket. Måltidsmodellen är användbar för alla offentliga måltider inom vård, skola och omsorg. Att måltiden är god och trivsam är viktigt för att maten ska hamna i magen och att det kommer matgästen till godo. En bra måltid ska också vara näringsriktig och säker att äta. Dessutom ska måltiden vara miljömässigt och socialt hållbar. Den ska även vara integrerad. Det menas att måltiden tas tillvara som en resurs i verksamheten, exempelvis i den pedagogiska verksamheten eller i omvårdnaden. Måltidsmodellen kan användas som ett verktyg i arbetet med att utveckla de offentliga måltiderna. I samband med upphandling kan måltidsmodellen användas som stöd för de som planerar och tar fram upphandlingsunderlag. Modellen har utvecklats utifrån tidigare teoretiska modeller för måltidskvalitet såsom Five Aspects Meal Model (FAMM). Även praktiska erfarenheter har vägts in. I en god ekonomi, god folkhälsa och en livskraftig miljö är faktorerna en förutsättning för en hållbar utveckling. Detta möjliggörs genom att följa "måltidsmodellen" som förenar hälsa, miljö och att måltiden blir integrerad. Måltidsmodellen bygger på de svenska näringsrekommendationerna i kombination med den nya skollagen och livsmedelslagstiftningen. Hälsa Många av vår tids folkhälsoproblem har samband med maten. Fördelningen av måltiderna och måltidernas näringskvalitet och energiinnehåll är av stor betydelse såväl inom förskola och skola som inom äldreomsorg. Den är av stor betydelse för att förebygga undernäring, speciellt vid tugg-och sväljsvårigheter. Ett dåligt näringstillstånd gör att risken för sjukdomar ökar. En bra sammansatt måltid för alla barn i skola och förskola ger goda förutsättningar för inlärning. En god måltid är ofta dagens höjdpunkt inom vård och omsorg. Matens stora betydelse bör vägas in så att maten värdesätts och tillräckliga resurser avsätts för att hålla en hög och säker matkvalitet. 4 Sida 21 av 61 2017-01-20 Måltidsmodellen Måltiden är viktig Måltidernas utformning och innehåll har betydelse inte bara för hälsan och bra matvanor, utan är också en förutsättning för trivsel och lärande. En bra skollunch ger mätta elever vilket gynnar koncentrationen, inlärningen och en god stämning på skolan. Skolans möjlighet Skolan har enastående möjligheter att på ett positivt och naturligt sätt främja en hälsosam livsstil med bra matvanor hos elever i alla åldrar, från förskoleklass till gymnasiet. Hem och familj har naturligtvis det grundläggande ansvaret, men eftersom de flesta elever äter många av sina måltider utanför hemmet påverkas deras matvanor även av andra. Barns matvanor/måltidskvalitet och matglädje Många elever äter alldeles för lite till skollunch. För att alla elever ska äta en portion skollunch varje dag krävs det att måltiden är bra på flera olika sätt. Det är en fördel om skolan har en gemensam bild av vad en bra måltid är. Som stöd för detta arbete finns en modell i form av ett pussel. Modellen består av sex olika områden, som alla är viktiga för att matgästen ska må bra av maten och känna matglädje. Med integrerad menas att måltiden kan vara en resurs i den pedagogiska verksamheten och är en integrerad del en av skoldagen. Personalen i skolköken bör ha någon form av restaurang eller storköksutbildning på lägst gymnasienivå. Kockar och måltidsbiträden bör kontinuerligt erbjudande fortbildning. Skolrestauranger väljer livsmedel av god kvalitet och erbjuder en eller flera rätter varje dag. 5 Sida 22 av 61 2017-01-20 Matgästernas synpunkter och idéer ska tas tillvara. Elevernas nyfikenhet väcks genom att de får prova på nya smaker och maträtter utan tvång. Sinnet lockas med doft, färg och vackra serveringar. Det finns en samsyn på skolan om vad en pedagogisk måltid är och vilken roll de vuxna har vid måltiden. Eleverna har inflytande i måltidsverksamheten. Måltiden utformas som en trygg mötesplats och ger tillfälle för samvaro och samtal mellan vuxna och elever. Kompetensen hos personalen i skolrestaurangen tas tillvara, exempelvis genom att medverka på lektionstid inom områden mat, hälsa och miljö. Det ska finnas ett respektfullt bemötande bland matgäster och personal i skolresturanger. Skollunchen schemaläggs så att: - Lunchen serveras mellan kl. 11.00 – kl. 13.00 Alla elever har ca 20 min att äta (utöver tid att ta mat och lämna disk) Kötiden hålls kort Ljudnivån i skolresturanger är så låg som möjligt Skolresturangen har genomtänkt logistik så att matgästerna som sitter och äter inte störs av köer och spring. Måltidsmiljön blir lugnare om vuxna äter tillsammans med eleverna. Blyga och ensamma elever kan känna sig tryggare och stökiga elever blir ofta lugnare. Det ska vara rena och fräscha lokaler. Lokalen ska vara smyckad och bidrar till matlust och trivsel. Med växter, skärmar och belysning kan skolresturangen avgränsas och kännas lite mysigare. Ljudmiljön påverkar också måltidsupplevelsen. Om det finns tillräckligt med sittplatser kan alla elever sitta kvar så länge de behöver för att äta. Det finns en delegationsordning där det tydligt framgår vem som har ansvar för att lagstiftningen kring livsmedelsäkerhet efterlevs. Köket har rutiner för hur det ska hanteras, förebyggas och åtgärdas, samt hur detta ska dokumenteras. Det finns tydlig information om maträtternas innehåll vid servering. Personalen i köket har kompetens inom livsmedelssäkerhet. All nyanställd personal utbildas i systemet för den egna kontrollen. Vid 6 Sida 23 av 61 2017-01-20 eventuella tillbud (en matgäst blir sjuk eller får mat den inte tål) görs en rapportering, översyn av rutiner och vid behov justeras rutinerna. Köket har särskilda rutiner för att elever med allergi och överkänslighet inte ska bli sjuka av maten. Skolrestaurangen arbetar på ett sätt som gör att matsvinnet i köket, vid servering och vid tallriksmodellen blir så litet som möjligt. Skolan strävar efter att hålla nere köttkonsumtionen och främja intaget av grönsaker, baljväxter, frukt och spannmål. Källsortera avfall, välj livsmedel som har så lite miljöpåverkan som möjligt, minimera energianvändningen i köket. Miljösmart menyplanering Bra livsmedelsval kan minska skolmåltidernas belastning på miljön. Livsmedelsverket har tagit fram information om hur man kan göra miljösmarta matval: - - Ät mindre rött kött och chark, inte mer än 500 gram i veckan. Det är bra att äta minst 500 gram om dagen av vegetabilier. Välj kött som har så lite negativ påverkan på miljön som möjligt. Olika typer av kött påverkar miljön olika mycket och på olika sätt. Fisken uppfyller MSC- eller Krav märkning. Servera olika sorters fisk då minskar trycket på några få arter. Välj inte livsmedel som är besprutande så mycket eller inte alls, till exempel ekologiska alternativ. Att använda grönsaker som tål att lagras kan minska svinnet. Välj matfetter med hög andel vegetabiliska oljor. Exempelvis orsakar raps och olivolja mindre utsläpp av växthusgaser än smör. Undvik palmolja som ofta odlas på marker som har varit regnskogar vilket påverkar både klimat och växter-och djurliv negativt. Det finns i dag en del certifierade oljepalmsodlingar där odlingen sker på ett mera hållbart sätt, men de är fortfarande få. Ris påverkar miljön mer än spannmål och potatis på grund av höga växthusgasutsläpp vid odling. välj i första hand potatis, eller spannmålsbaserade livsmedel, servera ris mer sällan eller ris ifrån Italien. 7 Sida 24 av 61 2017-01-20 Varje dag serveras en komplett skolmåltid med: - En eller gärna flera lagade rätter, med fördel ett vegetariskt alternativ som alla får ta del av - Salladsbord med minst fem olika komponenter - Bröd och smörgåsfett - Mjölk och vatten De lagade rätterna planeras och presenteras för matgäster enligt tallriksmodellen. Köket kan visa att maten som serveras är näringsriktig genom att antingen visa att man följer en näringsberäknad meny, och/eller har en aktuell skolmatsverige-rapport. Skolan följer regelbundet upp hur många som kommer till skolresturangen och hur många som äter en hel portion på skollunchen. Inga söta drycker (saft, måltidsdryck, läsk, energidryck, serveras på skolan) varken bakverk, glass eller godis tillhandhålls av skolan. Om en meny näringsberäknas centralt tas den fram i nära samverkan med dem som ska laga maten. 8 Sida 25 av 61 2017-01-20 Riktlinjer för skola, förskola och fritidshem Livsmedelsverkets www.slv.se "Råd för bra mat i förskolan" och "Råd för bra mat i skolan" ligger till grund för planering och måltidsverksamhet inom skolor, förskolor och fritidshem. Näringsrekommendationerna utgår från att barn har olika behov av energi och näring i olika åldrar. Barn ska steg för steg börja äta "vuxen mat" och de ska lära sig vad som ingår i olika typer av måltider, det innebär att inom barnomsorgen ska samma mat serveras till alla. Måltidsordning Skolmåltiden ska ge 25 – 30 % av dagsbehovet. Förskolor och fritidshem ska vid heltidsplacering, ge barnen 70 % av dagens behov av energi och näringsämnen. Måltidsordningen förutsätter att hemmet kompletterar med minst en måltid, som motsvarar kvällsmål/middag och mellanmål. Salladsbuffén vid skolorna ska innehålla minst fem olika sorters grönsaker/grönsaksblandningar eller frukt, två med inriktning på C-vitamin och två med inriktning på kostfiber, samt vara årstidsanpassad. Förskolorna ska erbjudas två sorters sallad och oftare kokta grönsaker. Vid mellanmålet ligger tonvikten på grovt bröd, mjölk/mjölkprodukter och frukt/grönsak/bär. Ansvarsfördelning Måltidsavdelningen har ansvar för kommunens strategi gällande kostverksamheten. Måltidsavdelningen är livsmedelsföretagare i livsmedelslagens mening för tillagningskök och mottagningskök, som drivs av måltidsavdelningen. Kostchefen tillsammans med koststrateg ansvarar för planering av måltiderna, livsmedelsupphandling, matsedlar, matproduktion, tillagningskök och mottagningskök inom måltidsavdelningen och att maten motsvarar de nationella kvalitetskraven avseende näringsinnehåll Nordiska Näringsrekommendationerna. Kostchefen ansvarar också för att produktionen överensstämmer med produktansvarslagen och tillsammans med mottagande enheter, att uppföljning och utvärdering sker, samt att ge vägledning vid val av mat. Bildningsförvaltningen är livsmedelsföretagare för förskolor med mottagningskök och fritidshem. Rektor/ verksamhetsansvarig har övergripande ansvar för att arbetet på skolan/förskolan samordnas mot uppsatta mål, inklusive det hälsofrämjande perspektivet, och ansvarar för att system för egenkontroll finns inom mottagningsförskolor och fritidsverksamhet. Rektor/ verksamhetsansvarig ansvarar för att de kompletterande måltiderna, frukost och mellanmål, inom förskolor och fritidshem, följer de nationella riktlinjerna. Samt för att lunchtider och pedagogiska måltider planeras på ett sådant sätt att Hallsbergs kommuns policy för mat kan uppfyllas. Läraren och förskoleläraren ansvarar för att främja bra matvanor. För att lagen om näringsriktig mat till barnen ska kunna uppfyllas krävs att förskola och skola lär barnen att äta rätt och enligt tallriksmodellen. Skolhälsovården är en nödvändig resurs i skolans hälsoarbete, som har ansvar som kunskapsförmedlare, samt för att bidra till att utveckla och följa upp skolans hälsopolicy och 9 Sida 26 av 61 2017-01-20 kommunicera direkt med både barn, skolans personal och föräldrar. Skolhälsovården ansvarar också för att köken får riktiga och aktuella intyg för elever som behöver specialkost. Vid förskolan ansvarar barnomsorgspersonal tillsammans med förälder och kökspersonal (skrivs under av förälder) för att köket får intyg gällande specialkosten d.v.s. om intyg inte redan finns från läkare, dietist eller barnavård. Uppdatering av läkarintyg sker vid varje nytt läsår. Skolkafeterian ansvarar för att föregå med gott exempel i sin verksamhet samt främja en sund livsstil. Exempel på bra mat i skolans kafeteria: - Smörgåsar med pålägg Mjölk, yoghurt och fil Flingor, mysli Grönsaker t ex bitar som snacks Frukt, ibland fruktsallad Riktlinjer för vård och omsorg Kommunen ska följa de nationella riktlinjerna "Råd om bra mat i äldreomsorgen" www.slv.se och "Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg" som Livsmedelsverket ger ut, samt de kompletterande riktlinjer som socialnämnden beslutat om. Matlådor En matlåda motsvarar en av dagens måltider och behöver alltså kompletteras med ytterligare ett mål lagad mat, frukost och flera mellanmål för att den äldre ska få i sig hela dagens behov av energi och näringsämnen. Det är viktigt att tillverkaren av matlådan säkerställer måltidens näringsinnehåll genom att lämna information om lämpliga tillbehör och mängder i anslutning till att maten levereras, exempelvis till den äldre, anställda inom hemtjänsten eller vid behov till anhöriga. En fördel med att ta matlåda från storkök är att det ger möjlighet att erbjuda vissa rätter som annars skulle ta för lång tid att laga för hemtjänsten. Matlådor som ska sparas och ätas nästa dag eller ännu senare behöver dessutom märkas med andra uppgifter, som - Beskrivande beteckning Ingrediensförteckning Nettokvantitet Hållbarhet (bäst före- dag eller sista förbrukningsdag) Eventuellt anvisningar för förvaring eller tillagning 10 Sida 27 av 61 2017-01-20 Måltidsordning Allmän kost för sjuka (A-kost) är grundkost inom vård och omsorg. För matgäster med heldags omsorg erbjuds tre huvudmål och tre mellanmål per dag. Mellanmålen bör stå för 30– 40 procent av dagens intag av energi och näringsämnen och om man hoppar över ett eller flera mellanmål ökar risken för undernäring. En dagportion inom vård och omsorg innehåller: Frukost: gröt/välling/fil/yoghurt, kokt ägg, hårt och mjukt bröd, bordsmargarin, två sorters pålägg, mjölk, kaffe/te/juice, sylt/marmelad Mellanmål: kaffe/te, frukt- eller bärdryck/yoghurt/fil/(Innehållet anpassas till om mellanmålet serveras före eller efter frukost) Lunch: potatis/ris/spannmål, grönsaker/rotfrukter, kött/fisk/fågel/ägg/grönsaksrätter, bröd, bordsmargarin, måltidsdryck (vatten/frukt- eller bärdryck/lättöl/ mineralvatten/ mjölk). Mellanmål: kaffe/te, frukt- eller bärdryck/yoghurt/fil/skorpa/frukt/glass/frukt- eller nyponsoppa. Kvällsmat: varmrätt lättare variation, hårt bröd, bordsmargarin, måltidsdryck. Mellanmål: kaffe/te, frukt- eller bärdryck/yoghurt/fil/ Dagens första mellanmål kan serveras mellan frukost och middag eller före frukost. Nattfastan ska inte överstiga 11 timmar. Social- och arbetsmarknadsförvaltningen är livsmedelsföretagare för mottagningskök inom dessa område. Kostbehandling kan vara en medicinsk åtgärd och omfattas då av Hälso- och sjukvårdslagen eller: den kan betraktas som omvårdnadsåtgärd och omfattas då av Socialtjänstlagen. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om informationsöverföring och samordnad vårdplanering gäller även nutrition (mat, näring). Verksamhetschef är kvalitetsansvarig, och ansvarar för att system för egenkontroll finns. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring ställer krav på rutiner för att förebygga, upptäcka och behandla undernäring. Undernäring är många gånger ett dolt problem som kräver att vården och omsorgen arbetar systematiskt utifrån rutiner för att problemet ska uppmärksammas. Med tydliga rutiner i vård och omsorg kan onödigt lidande och dödsfall till följd av undernäring undvikas. Varje verksamhet behöver analysera vilka rutiner som behövs i just deras verksamhet för att man ska kunna förebygga, upptäcka och behandla undernäring. Föreskriften gäller dem som bedriver verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och av dem som bedriver verksamhet med hemtjänst i ordinärt boende och verksamhet i särskilda boendeformer enligt 5 kap. 5 § och 7 § socialtjänstlagen (2001:453); dvs. särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre och bostäder med särskild service för 12 11 Sida 28 av 61 2017-01-20 personer med funktionshinder. Föreskrifterna ska även tillämpas av dem som genomför insatsen bostad med särskild service för barn och bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 8 och 9 LSS. Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för att upprätta rutiner för bedömning, behandling och uppföljning av undernäringstillstånd och verksamheten ansvarar för beställning av mat från kostverksamheten i förhållande till de föreskrifter och rutiner som finns inom området. Vårdpersonalen tillför patienten mat och vätska, rapporterar avvikelser, och utför medicinska eller specifika nutritionsuppgifter. Vårdpersonalen beställer mat och tar över ansvaret för maten i samband med avhämtning från köket. Vårdpersonalen ansvarar även för att rätt kost serveras till enskilda vårdtagare, samt att måltiden serveras på ett aptitligt sätt. Det är också vårdpersonalen som ska hålla kontakt med köket angående mängden mat. Genomförande För att policyn ska kunna genomföras och målen nås krävs ett engagemang i hela kommunens organisation. Det ställer också höga krav på dialog, kommunikation och utbildning. Utbildning framförallt för måltidspersonalen, men också för skol-och förskolepersonal och personal inom vård och omsorg. Hela Hallsbergs kommuns organisationer/verksamheter har ett gemensamt ansvar för att policyn för hållbar utveckling och mat blir verklighet. Bilaga 1) Tallriksmodellen 12 Sida 29 av 61 2017-01-20 Bilaga 1 ) Tallrik för den som rör sig enligt rekommendationerna 13 Sida 30 av 61 2017-01-20 Tallrik för den som rör sig lite 14 Sida 31 av 61 Remiss Kostpolicy Hallsberg kommun Remissvar ifrån: BIF Synpunkter ”Här ser jag det är viktigt att servera kost som eleverna känner till och som ser aptitligt ut. Till exempel vad det gäller grönsaker. ”Också att miljön är tillfredsställd. Att ha ett grönskasbord med skålar i stället för kantiner”. Svar – Dos, genom Måltidsavdelningen Måltidsavdelningen planerar menyer efter önskemål ifrån våra gäster och enligt Livsmedelsverkets och de nordiska näringsrekommendationerna. Det är dock viktigt att väcka elevernas nyfikenhet att våga prova nya smaker och maträtter, dock utan tvång. Måltidsmiljön bör vara trivsam och smyckad och på det viset bidra till matlust och trivsel. Vi kommer att se över salladsborden men det kommer inte att stå med i policyn. Kostpolicy Se sid 6, under rubriken ”god”. Se sid 6, under rubriken ”trivsam”. 1 Sida 32 av 61 BIF Under rubriken ”trivsam” så kan man inte skriva att varje elev äter vid samma tid varje dag och att lunchen serveras under en och samma tid. När elever äter är en pedagogisk och schematiskt fråga som rektor styr över och kan inte stå i sådant här dokument”. ”På flera ställen i policyn står det hur viktig del matsituationen är för den pedagogiska omsorgen. Jag anser att det ger tyngd i att den pedagogiska lunchen förskola och skola ska vara fria från vår arbetstagare”. Om våra gäster kan äta på ganska regelbundna tider så påverkar det hälsan på ett positivt sätt. Det ger också ett minskat svinn. Lunch mellan 11,00-13,00 är en rekommendation som man jobbar med i hela landet för att få bättre fördelning av kötider och logistik i matsalen. Vi tar bort meningen i kostpolicyn. ”Varje elev äter vid samma tidpunkt varje dag”. Vi anser att enhetschefer inom måltidsavdelning tillsammans med rektor och schemaläggare ska ha en rutin för planering och diskussion inför varje läsår. Det är viktigt att kommunen har samsyn i vad en pedagogisk måltid innebär. När vi skriver om integrerad så handlar det om flera delar. Skolmåltiderna kan utgöra ett värdefullt pedagogiskt verktyg i skolans uppdrag kring livsstil, miljö och hälsa, enligt läroplanen. Det kan till exempel vara en schemalagd lunch där man lättare undviker utanförskap bland elever eller ha samtal om normer och värdegrunder. Förslag: Material och förslag för lärare finns att hämta hem ifrån SLV.se (Livsmedelsverket), ”Hej skolmat”, i det här området. Se sid 6, under rubrik ”trivsam”. Se sid 6, under rubrik ”integrerad”. 2 Sida 33 av 61 BIF BIF ”Vid Transtensskolan serveras bland annat smörgås, loka vatten, loka med smak, festis, kaffe, halstabletter och glass (maj-aug). Vi erbjuder ett varierat val av produkter som tillmötesgår elevernas önskemål. Tonåringar är hungriga och endast lunch räcker inte för en dag i skolan. Om vi inte kunde erbjuda ett sådant utbud vore risken stor att elever skulle gå till Ica och handla. Detta skulle medföra frånvaro, andra inköp som exempelvis energidrycker och godis med mera. Detta utbud är något vi har avsikt att fortsätta med”. ”Under rubriken ansvarsfördelning och Rektor/verksamhetsansvarig så finner jag frågetecken av vad som förväntas av en skolledare (rektor och förskolechef). Vårt uppdrag är att följa skollagen och pedagogiska dokument som Lgr 11 och Lpfö98”. Skolkafeterian ansvarar för att föregå med gott exempel i sin verksamhet samt med att främja en sund livsstil. Vi ger här förslag på ett sunt utbud för en skolkafeteria. Exempel på bra mat i skolans kafeteria: - Smörgåsar med pålägg - Mjölk, yoghurt och fil - Flingor, mysli - Grönsaker t ex bitar som snacks - Frukt, ibland fruktsallad Se sid 8, under rubrik ”näringsriktig, samt sid 10, tredje stycket. I skollagen finns sedan 2011, lag på näringsriktiga måltider. Det är i samråd mellan Måltidsavdelningen och skolan som vi kan uppfylla lagkraven. Det kan göras med hjälp av ett verktyg - SkolmatSverige som drivs av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) på Stockholms läns landsting. SkolmatSverige är framtaget i samarbete mellan Sveriges Se sid 9, under rubrik ”ansvarsfördelning”. 3 Sida 34 av 61 BIF Vilka nationella riktlinjer är det? Men att de olika måltiderna följs enligt de nationella riktlinjerna anser jag inte hör till en lärare eller skolledares uppgift, utan bör ligga på kostavdelningen att se till att alla måltider är enligt de riktlinjer som finns. Givetvis förväntas lärarna följa styrdokumenten vad gäller kost och vara positiv till skolans mat. kommuner och landsting, Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket och Karolinska institutet. Underlaget kan lämnas till skolverket i händelse av en inspektion. Rektor/verksamhetsansvarig är ansvarig för samtliga verksamheter som ligger inom skolans ramar såsom fritidsverksamhet och mottagningskök i förskolorna. Därmed är rektor/verksamhetsansvarig, ansvarig för egenkontrollsystem, lagar och att följa kostpolicyn i kommunen. Måltidsavdelningen ansvarar för Måltidsavdelningens verksamheter. De nationella riktlinjerna som finns är Bra mat i skolan av livsmedelsverket och Nordiska näringsrekommendationer. Riktlinjerna används som verktyg och arbetsunderlag inom Måltidsavdelningen. Det finns även områden inom riktlinjerna som berör skolans område. Det handlar om matsalsmiljö, pedagogiska måltider, fritidsverksamheter och förskolan som är rektor/verksamhetsansvariges ansvar. Se sid 9, under rubrik ”ansvarsfördelning”. 4 Sida 35 av 61 BIF SAF ALLIANSPARTIER Avslutningsvis tycker jag det är väldigt bra att vi satsar på ekologisk mat ”Det som är viktigt är att ha med klimatsmarta råvaror, de vill säga närproducerat” ”Överst på sid 4 så anges Mål/Definitioner: Inget nämns där eller på annat ställe i dokumentet om vår kommuns övergripande mål för måltidsavdelningen”. Vi anser att de mål vi har angivit i både kommunens och DOS förvaltningens måldokument måste förmedlas vidare ut i kostpolicyn om de ska kunna få någon verkan. Målen är ju dels att år 2020 ska kosten vara ekologisk eller Det måste klargöras vems ansvar det är att äska pengar för utökat inköp av ekologiska livsmedel. Är det den köpande förvaltningen som ska göra det eller är det Driftoch serviceförvaltningen? Vem ansvarar för frågan då målet med 40 % ekologiska livsmedel är taget i Kommunfullmäktige och gäller alla verksamheter? Det står inte i Kostpolicyn och kommer inte heller att läggas in i kostpolicyn. Det finns ingen allmän definition av vad närodlade och närproducerade livsmedel innebär utöver att det är något som tillverkas nära den plats där varan säljs. Vad som är nära definieras inte, men i Sverige menar vi oftast lokalt eller regionalt. Hallsbergs kommun måste själva ta fram vad definition på närproducerat betyder hos oss. Se sid 7, under rubriken ”hållbar”. Kommunens mål finns i kommunens styrdokument och kommer inte att finnas med i kostpolicyn. Målen följs upp och redovisas kvartalsvis i budgetarbetet. 5 Sida 36 av 61 närproducerad till minst 40 % och matsvinnet ska minska med 5 % per år.” ALLIANSPARTIER ALLIANSPARTIER I Måltidsmodellen riktas och skrivs texten enbart till skolmåltiderna, hur Måltidsmodellen för äldrevården ska utformas nämns ej där och inte senare i det kapitlet som behandlar kosten till äldrevården. Vi anser att Måltidsmodellen redigeras om så det gäller rent allmänt för all måltidsverksamhet” Sista stycket på sid 7 med tallriksdelen”, hållbar har en märklig skrivning angående kött. Där är angivet att man ska sträva efter att hålla nere köttkonsumtionen. Har man som mål att hålla ner köttkonsumtionen så måste det vara underbyggt och motiverat på ett bra sätt. Måltidsmodellen riktar sig till skolan av den anledningen att endast skolans måltider är lagstadgade. Övrig måltidsverksamhet är inte lagstyrd. Det betyder inte att övriga måltidsverksamheter inte kan arbeta utifrån måltidsmodellen vilket också poängteras i kostpolicyn. Måltidsmodellen kommer inte att omarbetas i kostpolicyn. Det är inte Hallsbergs kommuns mål att minska på mängden kött utan det är en strävan som kommer från att verksamheterna ska minska köttintaget globalt av miljöskäl. Se sid 4, under ”definitioner”. Se sid 7, under rubriken ”hållbart”. 6 Sida 37 av 61 ALLIANSPARTIER ALLIANSPARTIER Ändring bör också göras i stycket med rubriken ”Miljösmart menyplanering”. Motiveringen till ändringen är att importkött ofta kommer från uppfödning av typ ”feedlots” och som producerats med foder och uppfödningsmetoder som är förbjudna i svensk lagstiftning Under rubriken miljösmart menyplanering finns inget skrivet om importkött utan en total minskning av köttkonsumtion är önskvärt. I så stor utsträckning som möjligt köper Måltidsavdelningen in svenskt kött. Det är också en kostnadsfråga. Enligt förvaltningschefen så skulle inköp av ekologist och närproducerat för att uppnå vårt mål innebära 0,1 Mkr per år i ökad kostnad, för oss känns det som en överkomlig kostnadsökning utslaget på Måltidsavdelningens totalkostnad som för 2016 budgeterats till 36,4 Mkr Det måste klargöras vems ansvar det är att äska pengar för utökat inköp av ekologiska livsmedel. Är det den köpande förvaltningen som ska göra det eller är det Driftoch serviceförvaltningen? Vem ansvarar för frågan då målet med 40 % ekologiska livsmedel är taget i Kommunfullmäktige och gäller alla verksamheter? 7 Sida 38 av 61 Firmatecknare i samband med fastighetsförvärv, avtal, borgensförbindelser, låneförbindelser, fullmakt m.m. 7 17/KS/7 Sida 39 av 61 Tjänsteskrivelse Datum: 2017-01-09 Sida 1 av 1 Dnr: 17/KS/7 Firmatecknare i samband med fastighetsförvärv, avtal, borgensförbindelser, låneförbindelser, fullmakt m.m. Ärendebeskrivning På grund av personalförändringar finns behov av nytt beslut om firmatecknare. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att : 1. Magnus Andersson, eller vid förhinder för honom Siw Lunander, Veronica Wallgren, Lotta Öhlund eller Torbjörn Appelqvist, i samtliga fall med kontrasignering av antingen Torbjörn Dybeck, Lena Fagerlund, Clas-Göran Classon eller Marianne Christiansen, får i Hallsbergs kommuns namn med bindande verkan underteckna köpehandlingar, kontrakt, låne- och borgensförbindelser, fullmakter, avtal och andra liknande handlingar, såvida inte kommunstyrelsen i det enskilda fallet beslutar annat. 2. Som ett undantag från 1 gäller i de fall där kommunstyrelsen har delegerat beslutanderätten till en tjänsteman eller då det ingår i dennes tjänst att fatta bindande beslut, att tjänsteman ensam får underteckna avtal, kontrakt, lånehandlingar och liknande handlingar. 3. Tidigare beslut om rätt att teckna firma enligt ovan, upphör att gälla omedelbart. Ärendet På grund av personalförändringar föreligger behov av nytt beslut om firmatecknare. Kommunstyrelsens ordförande Andreas Svahn avgår 2017-01-31 och ersätts av Magnus Andersson. Veronica Wallgren ersätter Magnus Andersson som ordförande i social- och arbetsmarknadsnämnden. Hon är också utsedd till kommunalråd. Kommunstyrelseförvaltningen Torbjörn Dybeck Lena Fagerlund Förvaltningschef Ekonomichef Version 1.3 Sida 40 av 61 Medlemskap i den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice 8 16/KS/230 Sida 41 av 61 1 (2) Tjänsteställe, handläggare Datum Staben Administration juridik och säkerhet, Niklas Tiedermann 2016-12-22 Beteckning Er beteckning 16RS4347 Örebro kommun Kumla kommun Hallsbergs kommun Laxå kommun Lindesbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Ny medlem (Ljusnarsbergs kommun) i den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice; nytt samverkansavtal och reglemente Förslag till beslut Medlemmarna i den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice samt Ljusnarsbergs kommun föreslås besluta om att Ljusnarsbergs kommun ska bli medlem i den gemensamma nämnden genom att i sina fullmäktigeförsamlingar fatta följande förslag till beslut: att för sin del godkänna samverkansavtal mellan Region Örebro län, Örebro kommun, Kumla kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun, Lindesbergs kommun och Ljusnarsbergs kommun avseende samverkan angående företagshälsovård samt tolk- och översättarservice med giltighet från och med 201704-01, att från samma tidpunkt anta reglemente för den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice, att tidigare samverkansavtal mellan Region Örebro län, Örebro kommun, Kumla kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun och Lindsbergs kommun upphör när det nya samverkansavtalet träder i kraft, att tidigare reglemente för den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice upphör när det nya reglementet träder i kraft, samt Postadress Region Örebro län Box 1613, 701 16 Örebro E-post: [email protected] www.regionorebrolan.se Sida 42 av 61 2 (2) att beslutet för sin giltighet förutsätter samstämmiga beslut av regionfullmäktige samt kommunfullmäktige i Örebro, Kumla, Hallsbergs, Laxå, Lindesbergs och Ljusnarsbergs kommuner. Till detta missiv fogas förslagen till reviderat samarbetsavtal och reglemente, dessutom bifogas det föredragnings-PM som kommer att användas i beslutsprocessen i Region Örebro län. Det kan tilläggas att materialet har kommunicerats med medlemmarna och med Ljusnarsbergs kommun under ärendets beredning. Som ovan Niklas Tiedermann Kanslichef i Region Örebro län www.regionorebrolan.se Sida 43 av 61 1 (3) Tjänsteställe, handläggare Sammanträdesdatum Staben för administration, juridik och säkerhet, Niklas Tiedermann 2017-01-25 FöredragningsPM Dnr: 16RS4347 Organ Regionstyrelsen Ny medlem (Ljusnarsbergs kommun) i den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice; nytt samverkansavtal och reglemente Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta att för sin del godkänna samverkansavtal mellan Region Örebro län, Örebro kommun, Kumla kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun, Lindesbergs kommun och Ljusnarsbergs kommun avseende samverkan angående företagshälsovård samt tolkoch översättarservice med giltighet från och med 2017-04-01, att från samma tidpunkt anta reglemente för den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice, att tidigare samverkansavtal mellan Region Örebro län, Örebro kommun, Kumla kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun och Lindsbergs kommun upphör när det nya samverkansavtalet träder i kraft, att tidigare reglemente för den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice upphör när det nya reglementet träder i kraft, samt att beslutet för sin giltighet förutsätter samstämmiga beslut av kommunfullmäktige i Örebro, Kumla, Hallsbergs, Laxå, Lindesbergs och Ljusnarsbergs kommuner. Sammanfattning Efter att Ljusnarsbergs kommun har ansökt om att få ingå i den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice föreslås att ansökan ska bifallas och att reviderat samverkansavtal och reviderat reglemente för den gemensamma nämnden fastställs. Postadress Region Örebro län Box 1613, 701 16 Örebro E-post: [email protected] www.regionorebrolan.se Sida 44 av 61 2 (3) Tjänsteställe, handläggare Sammanträdesdatum Staben för administration, juridik och säkerhet, Niklas Tiedermann 2017-01-25 FöredragningsPM Dnr: 16RS4347 Ärendebeskrivning Örebro läns landsting och Örebro kommun inrättade 2005 en gemensam nämnd, kallad den gemensamma nämnden för samverkan angående företagshälsovård. 2007 tillfördes kommunens tolkförmedling den gemensamma nämnden och nämnden antog benämningen gemensam nämnd för samverkan angående företagshälsovård samt tolkförmedling. Samverkande kommuner har sedan utökats med: Kumla 2009, Hallsberg och Laxå 2015 och Lindesberg 2016. Nämnden benämns den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice. Sedan nu även Ljusnarsbergs kommun önskar medverka i den gemensamma nämnden föreslås att det ingångna avtalet mellan Region Örebro län, Örebro kommun, Kumla kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun och Lindesbergs kommun upphör från och med 2017-04-01, då nytt avtal träder i kraft. Samtidigt gäller även nytt reglemente för nämnden varvid tidigare reglemente upphör att gälla. Region Örebro län är som tidigare värdorganisation och den gemensamma nämnden ingår i regionens organisation. Föreslås med ändring av tidigare avtal och reglemente att nämnden ska bestå av 16 ledamöter och 16 ersättare. Ledamöter och ersättare ska utses enligt följande: Region Örebro län 8 ledamöter och 8 ersättare, Örebro kommun 2 ledamöter och 2 ersättare, Kumla kommun 2 ledamöter och 2 ersättare, Hallsbergs kommun 1 ledamot och 1ersättare, Laxå kommun 1 ledamot och 1 ersättare, Lindesbergs kommun 1 ledamot och 1 ersättare, Ljusnarsbergs kommun 1 ledamot och 1 ersättare. Regionen ska som värdorganisation inneha posten som ordförande medan Örebro kommun ska inneha posten som vice ordförande. Beredning Den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice har vid sitt sammanträde den 16 november 2016 informerats om Ljusnarsbergs kommuns ansökan om medlemskap i den gemensamma nämnden. Konsekvenser för miljö-, barn- och jämställdhetsperspektiven Inga kända konsekvenser för miljö-, barn- och jämställdhetsperspektiven. Postadress Region Örebro län Box 1613, 701 16 Örebro E-post: [email protected] www.regionorebrolan.se Sida 45 av 61 3 (3) Tjänsteställe, handläggare Sammanträdesdatum Staben för administration, juridik och säkerhet, Niklas Tiedermann 2017-01-25 FöredragningsPM Dnr: 16RS4347 Ekonomiska konsekvenser Inga direkta konsekvenser då kostnadsfördelningen följer tillämpningen av tidigare samverkansavtal. Beslutsunderlag - FöredragningsPM till regionstyrelsen den 25 januari 2017. - Förslag till nytt samverkansavtal för gemensam nämnd för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice. - Förslag till nytt reglemente för den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice. Rickard Simonsson Regiondirektör Skickas till: Regionfullmäktige Postadress Region Örebro län Box 1613, 701 16 Örebro E-post: [email protected] www.regionorebrolan.se Sida 46 av 61 Sida 1 av 4 SAMVERKANSAVTAL Bakgrund Örebro läns landsting, nu Region Örebro län, och Örebro kommun har kommit överens om att från och med den 1 januari 2005 inrätta en gemensam nämnd, kallad den gemensamma nämnden för samverkan angående företagshälsovård. Till grund för denna samverkan träffades ett avtal härom. Genom beslut i landstinget och Örebro kommun tillfördes 2007 kommunens tolkförmedling den gemensamma nämnden och nämnden antog benämningen gemensam nämnd för samverkan angående företagshälsovård samt tolkförmedling. Samverkande kommuner har sedan utökats med: Kumla 2009, Hallsberg och Laxå 2015 och Lindesberg 2016. Nämnden benämns den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice. Sedan nu även Ljusnarsbergs kommun önskar medverka i den gemensamma nämnden upphör härmed det tidigare ingångna avtalet mellan Region Örebro län, Örebro kommun, Kumla kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun och Lindesbergs kommun fr.o.m. 2017-04-01, då detta avtal träder i kraft. Region Örebro län, Örebro kommun, Kumla kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun, Lindesbergs kommun och Ljusnarsbergs kommun gemensamt kallade parterna, träffar därför nu nedanstående avtal om samverkan angående företagshälsovård samt tolk- och översättarservice. Region Örebro län är värdorganisation och den gemensamma nämnden ingår i regionens organisation. § 1 Uppgifter m.m. Nämnden har ansvar för företagshälsovård och tolk- och översättarservice (ej teckenspråk) åt parterna. Vad avser företagshälsovården deltar Örebro kommun endast med den del som utgöres av programområdet Social välfärd. Nämndens verksamhet kommer att drivas genom en särskild förvaltning inom Region Örebro län. Förvaltningen består av två skilda verksamheter, dels företagshälsovård (Regionhälsan) och dels språktolkning och översättningar (Tolk- och översättarservice). Regionhälsan erbjuder konsulttjänster inom arbetsmiljöområdet och arbetslivsinriktad rehabilitering i hela Örebro län. Tolk- och översättarservice förmedlar tolk- och översättartjänster för kontakter mellan myndigheter och länsinvånare då gemensamt språk saknas så att möjlighet till kommunikation tryggas för alla berörda parter. § 2 Administration Region Örebro län skall genom sin förvaltning ha ansvaret för beredning och verkställighet av nämndens beslut samt planera och administrera den verksamhet nämnden ansvarar för. § 3 Äganderätt till egendom och arbetsgivaransvar För den verksamhet som skall bedrivas i nämnden skall Region Örebro län vara huvudman och äga eller förhyra fastighet, inventarier och annan lös egendom. Region Örebro län skall vara arbetsgivare för den personal som är anställd i nämndens verksamhet. Sida 47 av 61 Sida 2 av 4 § 4 Försäkring Region Örebro län ansvarar för att egendom och verksamhet har erforderligt försäkringsskydd. § 5 Kostnadsfördelning m.m. Var och en av parterna beslutar i vilken utsträckning man vill använda den gemensamma nämndens tjänster. När det gäller företagshälsovård fastställer vardera parten årligen den budget man avsätter för företagshälsovård. Det fastställda beloppet för företagshälsovård betalas månatligen med 1/12. Tolktjänsterna beställs löpande utifrån uppkomna behov och faktureras månatligen. Respektive part svara för uppkomna underskott i proportion till det antal timmar man anlitat den gemensamma nämndens tjänster. Överskott som uppkommer i verksamheten skall tillföras denna verksamhet om inte parterna beslutar om annat. § 6 Insyn i förvaltningen Parterna har rätt till löpande insyn i förvaltning och redovisning som gäller nämndens verksamhet. Nämnden skall till parterna rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är. § 7 Mandatperiod Mandatperioden skall vara fyra år räknat från den 1 januari året efter det att allmänna val till fullmäktige hållits i hela landet. Nämndens verksamhet skall dock upphöra tidigare om uppsägning av detta avtal sker före mandatperiodens utgång enligt vad närmare anges i § 10. § 8 Sammansättning Nämnden skall bestå av 16 ledamöter och 16 ersättare. Ledamöter och ersättare utses enligt följande: Region Örebro län 8 ledamöter och 8 ersättare, Örebro kommun 2 ledamöter och 2 ersättare, Kumla kommun 2 ledamöter och 2 ersättare, Hallsbergs kommun 1 ledamot och 1 ersättare, Laxå kommun 1 ledamot och 1 ersättare, Lindesbergs kommun 1 ledamot och 1 ersättare, Ljusnarsbergs kommun 1 ledamot och 1 ersättare. Parterna är överens om att Region Örebro län skall inneha posten som ordförande och Örebro kommun skall inneha posten som vice ordförande. § 9 Tvister Tvist rörande tolkning och tillämpning av detta avtal skall i första hand lösas av parterna i samråd. Kan enighet inte uppnås ska tvisten avgöras av allmän domstol. § 10 Avtalets giltighet Detta avtal gäller från och med 2017-04-01 till och med 2020-12-31 och förutsätter för sin giltighet godkännande av regionfullmäktige samt kommunfullmäktige i Örebro, Kumla, Hallsberg, Laxå, Lindesberg och Ljusnarsberg. Sida 48 av 61 Sida 3 av 4 Vardera parten har rätt att senast 12 månader före avtalstidens utgång säga upp detta avtal till upphörande. Sker inte sådan uppsägning är avtalet förlängt med fyra år i sänder. För dessa förlängningsperioder gäller en uppsägningstid av 18 månader före avtalsperiodens utgång. Detta avtal ersätter ett tidigare mellan Region Örebro län, Örebro kommun, Kumla kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun och Lindesbergs kommun ingånget avtal i denna sak. ------------------Detta avtal har upprättats i sju likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Örebro den Örebro den För Region Örebro län För Örebro kommun ------------------------ ------------------------ ------------------------ ----------------------- Kumla den Hallsberg den För Kumla kommun För Hallsbergs kommun ------------------------ ------------------------ ------------------------ ------------------------ Laxå den Lindesberg den För Laxå kommun För Lindesbergs kommun ------------------------ ------------------------ ------------------------ ------------------------ Sida 49 av 61 Sida 4 av 4 Kopparberg den För Ljusnarsbergs kommun ----------------------------------------------- Sida 50 av 61 Sida 1 av 3 Bakgrund Örebro läns landsting, nu Region Örebro län, och Örebro kommun har kommit överens om att från och med 2005-01-01 inrätta en gemensam nämnd, kallad den gemensamma nämnden för samverkan angående företagshälsovård. Örebro kommun och landstinget har senare, med verkan från och med 2007-09-01, beslutat att kommunens tolkförmedling skall tillföras den gemensamma nämnden, som därvid namnändrats till den gemensamma nämnden för samverkan angående företagshälsovård samt tolkförmedling. Sedan 2009-01-01 ingår Kumla kommun i den gemensamma nämnden, och sedan 2015 Hallsbergs kommun och Laxå kommun, och sedan 2016 även Lindesbergs kommun. Nämnden benämns den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice. Sedan beslut nu även fattats om att Ljusnarsbergs kommun med verkan från och med 2017-04-01, skall ingå i den gemensamma nämnden gäller för den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice nedanstående REGLEMENTE Region Örebro län är värdorganisation och den gemensamma nämnden ingår i regionens organisation. Utöver vad som följer av lag gäller detta reglemente och ett mellan Region Örebro län, Örebro kommun, Kumla kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun, Lindesbergs kommun och Ljusnarsbergs kommun ingånget samverkansavtal för den gemensamma nämnden. § 1 Uppgifter m.m. Nämnden har ansvar för företagshälsovård och tolk- och översättarservice (ej teckenspråk) åt parterna. Vad avser företagshälsovården deltar Örebro kommun endast med den del som utgöres av programområdet Social välfärd. Nämndens verksamhet kommer att drivas genom en särskild förvaltning inom Region Örebro län. Förvaltningen består av två skilda verksamheter, dels företagshälsovård (Regionhälsan) och dels språktolkning och översättningar (Tolk- och översättarservice). Regionhälsan erbjuder konsulttjänster inom arbetsmiljöområdet och arbetslivsinriktad rehabilitering i hela Örebro län. Tolk- och översättarservice förmedlar tolk- och översättartjänster för kontakter mellan myndigheter och länsinvånare då gemensamt språk saknas så att möjlighet till kommunikation tryggas för alla berörda parter. Utöver vad som följer av lag skall nämnden tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med detta reglemente och samverkansavtalet. Sida 51 av 61 Sida 2 av 3 Nämnden skall till regionen och kommunerna rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är. Nämnden skall vid behov samråda med berörda nämnder och förvaltningar i regionen och kommunerna samt med andra myndigheter. § 2 Sammanträden Den gemensamma nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Nämnden sammanträder hos regionen om inte nämnden själv bestämmer annat. § 3 Sammansättning Nämnden består av 16 ledamöter och 16 ersättare. Ledamöter och ersättare utses enligt följande: Region Örebro län 8 ledamöter och 8 ersättare Örebro kommun 2 ledamöter och 2 ersättare, Kumla kommun 2 ledamöter och 2 ersättare, Hallsbergs kommun 1 ledamot och 1 ersättare, Laxå kommun 1 ledamot och 1 ersättare, Lindesbergs kommun 1 ledamot och 1 ersättare, Ljusnarsbergs kommun 1 ledamot och 1 ersättare. Regionen skall som värdorganisation utse ordförande medan Örebro kommun utser vice ordförande. § 4 Ersättarnas tjänstgöring Om ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde skall en ersättare från den part som valt ledamoten tjänstgöra i ledamotens ställe. Om ersättare inte valts proportionellt skall de tjänstgöra enligt den av respektive fullmäktige bestämda ordningen. En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. En ersättare som har börjat tjänstgöra har företräde oberoende av turordningen. En ersättare från samma parti som den frånvarande ledamoten har dock alltid rätt att träda in i stället för en ersättare från ett annat parti. En ledamot eller ersättare som avbrutit tjänstgöringen på grund av jäv får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som avbrutit tjänstgöringen på grund av annat hinder än jäv får åter tjänstgöra om ersättare från annat parti har trätt in. Ersättarna har rätt att närvara och yttra sig på sammanträde även när de inte tjänstgör. § 5 Anmälan av förhinder En ledamot eller ersättare som är förhindrad att delta i sammanträde eller i en del av ett sammanträde, skall snarast anmäla detta till nämndens sekreterare. Sida 52 av 61 Sida 3 av 3 § 6 Kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen skall vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen skall på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan skall bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordförande eller vice ordförande kan kalla till sammanträde skall den till åldern äldste ledamoten göra detta. § 7 Ersättare för ordföranden Om varken ordförande eller vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av sammanträde fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid, får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. § 8 Justering och anslag av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen bör då redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Nämndens protokoll skall anslås på regionens och kommunernas anslagstavlor. § 9 Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen skall ledamoten göra detta skriftligt. Motiveringen skall lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. § 10 Delgivning Delgivning med nämnden sker med ordföranden eller anställd som nämnden bestämmer. § 11 Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden skall undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordföranden och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som skall underteckna handlingar. Sida 53 av 61 Lista över ej besvarade motioner 9 Sida 54 av 61 Sida 1 av 1 Lista över ej besvarade motioner Ärendebeskrivning Motion om översyn av kommunens alkoholpolicy (KS 192/2013) Motion om tillgänglighet IT (KS-2015/106) Ansvar för kommunala fastigheter (16/KS/31) Motion om samlingslokaler i Hallsbergs tätort (16/KS/87) Förslag till beslut Lista över ej besvarade motioner lägges till handlingarna. Sida 55 av 61 Meddelanden 11 Sida 56 av 61 Kommundirektörens rapport till Kommunstyrelsen, december 2016 Kommunstyrelseförvaltningen Välfärdsmiljonerna till kommuner och landsting I våras presenterade regeringen en satsning till kommuner och landsting om 10 miljarder kronor från och med 2017, ”välfärdsmiljarderna”. Efter riksdagens beslut om statsbudgeten för 2017 har en slutlig fördelning beslutats. Hallsbergs kommun tilldelas cirka 14,3 mkr. Preliminära uppgifter ingår i kommunens budget, för 2017 Utbetalning från Migrationsverket Kommunerna och landstingens omfattande fodringar på Migrationsverket har varit stora och växande under en längre tid. Migrationsverket beslutade därför att under december göra preliminära utbetalningar kring de ersättningar som gäller vård och boende för asylsökande ensamkommande barn. Beslutet innebar att Migrationsverket har utbetalat 60 procent av sökta belopp. Hallsbergs kommun mottog 8,1 mkr i slutet av december. Under 2017 kommer därefter ansökningarna att prövas i vanlig ordning och eventuella mellanskillnader mellan utbetalade och beslutade belopp kommer då att regleras. HIBA i likvidation Hallsbergs Industribyggnads AB (HIBA) har per den 27 december 2016 likviderats. Det innebär att den mark som HIBA ägde har övergått till kommunen, kommunen har också övertagit de fordringar och skulder som bolaget har haft. Boverket Hallsbergs kommun har blivit beviljade 3,4 mkr i investeringsbidrag för ombyggnaden av Stocksätterskolan och gymnastiksalen i Östansjö. Det innebär att Boverket har godkänt den inlämnade ansökan fullt ut. Samarbetsavtalet Kumla-Hallsberg Hallsbergs kommun har sedan 1 september 2015 köpt tjänster av Kumla kommun när det gäller plan, bygglov, miljö och kart o Gis. Samarbetet har under tiden i stort sett fungerat positivt. Men det finns ett antal punkter som vi under senare delen av 2016 haft diskussion om. Det är bl a frågor om bemötande av våra medborgare i bygglovsärenden, stöd avseende centrumplanen samt den ekonomiska delen. Då diskussionerna kring dessa frågor inte blev lösta under december månad, valde vi att säga upp avtalet för omförhandling. Ett nytt avtal måste bl a tydliggöra hanteringen av bygglovsfrågor, stöd kring större planuppdrag samt hur den ekonomiska ersättningen ska se ut. Sida 57 av 61 Befolkningsmängden i Hallsbergs kommun Befolkningen ökar och den 1 november 2016 var det 15 632 invånare i Hallsbergs kommun. Införandet av personalbil 2016-05-31 beslutade KS att införa en möjlighet för anställda i Hallsbergs kommun att leasa personalbil med bruttolöneavdrag from 1/1 2017. Bilarna som leasas ska vara miljöbilar. Det företag som kommer att administrera bilarna är Miljöbilscentralen i Göteborg. Regelverk kring detta finns på intranätet. Utbildning för chefer gällande individuell lönesättning Utbildning för chefer i individuell lönesättning samt i den nya AFS:en om organisatorisk och social arbetsmiljö har genomförts. Tillväxt för företagande i Hallsbergs kommun Hallsberg ligger tvåa i länet när det gäller företagande enligt mätning från Visma. Mätningen utgår från 2011-2015. Hallsberg har en ökning på 17,7%. Green Cargos huvudkontor flyttar från Stockholm till Hallsberg. Möten med Green Car har skett och en arbetsplan kommer att tas för att underlätta den flytt som kommer att ske, samt att få så många av de nuvarande anställda att flytta med till Hallsberg. Ett nytt byggvaruhus kommer att etablera sig i Hallsberg. Företaget heter Jem och Fix. Arbetet med etableringen har påbörjat bredvid Dollarstore. Beräknad inflyttning under hösten 2017. Möte med Göteborgs hamn har skett i syfte att finna framtida gemensamma affärsområden. Nästa möte kommer ske i Hallsberg under våren. Markarbeten har påbörjats på Rala 3 för den första etappen av ett nytt underhållscentrum för järnvägsunderhåll. Hallsbergs kommun har lämnat 2 st etableringssvar på internationella etableringsförfrågningar. Ny ledare till Nyföretagarcentrum Nyföretagarcentrum sydnärke rekryterar ny verksamhetsledning. Anki Wallberg slutar efter 10 år som verksamhetsledare. Rekrytering av två nya verksamhetsledare bedöms vara klar under januari månad. Grafisk profil och webb för Hallsbergs kommun En översyn av den grafiska profilen pågår och beräknas vara klar under våren 2017. Även en webböversyn kommer att genomföras under 2017 på domänen www.hallsberg.se. Sjöledning i Tisaren Hallsbergs och Askersunds kommun lämnade sommaren 2016 in en anmälan till Länsstyrelsen om att få lägga vatten-och avloppsledningar i sjön Tisaren. Detta för att möjliggöra VA-försörjning till bebyggelsen vid Tisarens norra strand, totalt knappt 400 fastigheter i Hallsberg och Askersund. Anmälan om sjöledningen är nu godkänd. En projektplan och ett förslag på avtal med Askersunds kommun samt beslutsunderlag för en eventuell investering i respektive kommun håller på att tas fram. Försäljning av småhustomter 2016 Totalt såldes 17 stycken tomter 2016 representerat i 5 tätorter. 2017 års första tomt kommer Sida 58 av 61 att säljas i Vibytorp i Hallsberg med tillträde den 31 januari. Översiktsplanen KF beslutade att anta översiktsplanen den 28 november 2016. Inga överklaganden har inkommit vilket innebär att den vann laga den 30 december 2016. Detaljplan Samsala etapp II Detaljplan för nästa etapp i Samsala är på väg ut på samråd under förutsättning att beslut fattas i KSAU. Projekt kring medborgarlöften Lokalpolisen i Hallsberg har tillsammans med Hallsberg kommun uttagits till ett projekt om medborgarlöften. Ett viktigt steg i processen med medborgarlöften är kartlägga hur medarbetare ser på nuläget i Hallsberg vad gäller brott och otrygghet. Medarbetardialoger har därför utförts tillsammans med fastighetsavdelningen, Individ- och familjeomsorg samt rektorer och förskolechefer för att få deras syn på nuläget innan medborgardialogerna skall ske. Surflapport till politiker Surfplattor har i december beställts till samtliga politiker. Arbete pågår nu på IT-enheten för att installera program så att kallelser och protokoll till samtliga politiska möten kan ske via surfplattan i ett verksamhetssystem som heter Meetings. Inför valet Många förändringar är gjorda i Vallagen. Representanter från avdelningen har varit på utbildning tillsammans med valnämndens ordförande för att ta del av de nya bestämmelserna. Bildningsförvaltningen Ombyggnation på Stocksätterskolan Stocksätterskolan byggs om och renoveras. Ombyggnationen sker i två etapper. Etapp ett har pågått under höstterminen och avslutades till jul. Det innebär att vi nu har verksamhet i de nya lokalerna, samt att etapp två har påbörjats. Enligt planen skulle etapp två vara klar till sommaren men beräknas nu vara klar redan till påsk. Bilder från bygget finns på Instagram, ”Stocksatterskolan”. Invigning av lokalerna beräknas bli 3 maj 2017. Rekrytering av lärare Rekryteringen av lärare till skolan blir allt svårare. Bristen på lärare och konkurrensen mellan kommunerna har ökat rörligheten. Allra svårast har vi haft att rekrytera specialpedagoger. En av de åtgärder vi gör är att öka samarbetet med universitetet och lärarutbildningen. Vi kommer även att medverka på Campusmässan i februari. Hänt i Jul och nyårshelgen Under jul och nyårshelgerna har det varit oroligt på norra delen av Hallsberg. Skadegörelse och stölder har förekommit på Stocksätterskolan och Elof-huset. Nyårsfirandet på torget i Hallsberg var relativt välbesökt. Nyårstal, sång och fyrverkerier stod på programmet. Sida 59 av 61 Social- och arbetsmarknadsnämnden Projekt arbetstider Ett arbetstidsprojekt har påbörjats. Projektet ska utreda om det är möjligt att genomföra nedanstående mål och verkställa det senast till 2018-01-01: ” Vård och omsorgspersonal inom äldreomsorgen och personal i boenden och i daglig verksamhet för funktionshindrade, ska erbjudas en önskad sysselsättningsgrad och individuell förläggning av arbetstiden. De som önskar heltid ska ha rätt till det”. Projektet ska pågå till halvårsskiftet i år. En projektledare, heltid, är anställd och det finns en styrgrupp bestående av förvaltningschef, berörda områdeschefer och representanter från Kommunal. Kompetensförsörjning I slutet av förra året rekryterades fler socionomer och sjuksköterskor och det kommer att underlätta arbetet på individ- och familjeomsorgen och i den kommunala hälso- och sjukvården. Det finns en stor brist på undersköterskor i kommunen och i länet. Förvaltningen arbetar med att validera vårdbiträden till undersköterskor och i övrigt försöka finna lösningar för att få tillräckligt med vikarier till huvudsemestern. Ensamkommande barn Dygnsersättningen för ensamkommande barn kommer att reduceras kraftigt från och med halvårsskiftet 2017. Individ- och familjeomsorgen arbetar med att göra de anpassningar som är möjliga till de framtida intäkterna från Migrationsverket. Utskrivningsklara Förvaltningsledningen arbetar tillsammans med socialchefer i länet och chefer inom hälsooch sjukvården i Region Örebro län för att finna en lämplig hantering av utskrivningsklara patienter/brukare från sluten vård. Arbetet är föranlett av förändringar i lagen som reglerar förfarandet från och med 2018 (psykiatrin 2019). Drift- och serviceförvaltningen Snöröjning Jul- och nyårshelgerna har varit relativt lugna utifrån den Tekniska avdelningens ansvarsområde. Vid ett kraftigt snöfall i början på januari genomfördes fullröjningar i alla orter. Röjningen i egen regi och med delvis nya entreprenörer verkade fungera väl och få klagomål kunde noteras. Stocksätterspåret Den 21 december invigdes den nya belysningen av motionsspåret i Stocksätter. Efter att kraftig vind knäckt några av belysningsstolparna konstaterades att alla de 71 stolparna var i så dåligt skick att de fick monteras ned. Med hjälp av ett extra investeringsanslag från Kommunstyrelsen kunde en av våra ramavtalsentreprenörer innan vintern montera en helt ny belysning med så kallad LED-teknik. Det innebär bättre belysning med lägre energiförbrukning och kostnad. Belysningen styrs av ett så kallat astronomiskt ur som följer dagsljusets förändring under den mörka årstiden. Den kommer i januari att vara tänd från klocka 5 till 8 på morgononen och från klockan 16 till 23 på kvällen. Utanför ordinarie belysningstid finns det möjlighet att tända belysningen med en särskild knapp. Sida 60 av 61 Vattenläcka Den 9 januari reparerades en vattenläcka på Finkstigen i Pålsboda. Läckan låg så till att ett hundratal enbostadshus påverkades. Genom att alla boende fick ett meddelande i sin brevlåda och att information också gick ut via hemsidan kompletterad med en artikel i Nerikes allehanda var man förberedd på den avstängning som gjordes i samband med reparationen. Oseriösa företag Gatukontoret har under föregående år drabbats av oseriösa företag som levererat material som ej beställts. De brister som funnits i rutinerna har rättats till så att den här typen av leveranser inte tas emot och godkänns av verksamheten. Sida 61 av 61
© Copyright 2024