1. No category

KALLELSE
Sammanträdesdatum 2017-02-13
Kommunfullmäktige
Tid
Plats
18:30-23:45
Alléskolan aula, Hallsberg
Beslutande ledamöter
Ej tjänstgörande ersättare
Ulf Ström (S)
Andreas Svahn (S)
Jamal Bayazidi (S)
Magnus Andersson (S)
Siw Lunander (S)
Anne Carlqvist Fors (S)
Magnus Fahlström (S)
Inga-Britt Ritzman (S), vice ordförande
Birgitta Kumblad (S)
Veronica Wallgren (S)
Thomas Hermansson (S)
Hans Karlsson (S)
Conny Larsson (S)
Christel Forsberg (S)
Börje Andersson (S)
Gunnel Hedström (S)
Krister Eklund (S)
Ewa-Rosa Sliwinska (S)
Toni Blanksvärd (S)
Christina Johansson (S)
Lotta Öhlund (MP)
Andreas Tranderyd (MP)
Mia Sydow Mölleby (V)
Veronica Löfling (V)
Tryggve Thyresson (V)
Torbjörn Appelqvist (M)
Ulrika Björklund (M)
Lennart Pettersson (M)
Rikard Arveden (M)
Ann-Christine Appelqvist (M)
Mattias Björklund (M)
Anders Lycketeg (C)
Cecilia Hedlund (C)
Solveig Eriksson (C), 2:e vice ordförande
Gösta Hedlund (C)
Ingrid Grahn (L)
Erik Storsveden (L)
Tomas Hagenfors (KD)
Lena Gunnarsson (KD)
Rein Hjalmarsson (SD)
Christian Eriksson (SD)
Viking Andersson (SD)
Majlis Telemo (SD)
Anna-Karin Ryefalk (S)
Annelie Nordin (S)
Bengt-Åke Andersson (S)
Suzana Madzo (S)
Mattias Sevesson (S)
Theres Andersson (S)
Halmat Hosayn (S)
Kjell Rapp (S)
Aminatu Bello (S)
Susanne Bergqvist (S)
Göril Thyresson (V)
Östen Tylebrink (MP)
Sören Pettersson (V)
Ewa Unevik (M)
Ingemar Hallberg (M)
Nina Lagemyr (M)
Doris Fröberg (C)
Kjell Gustavsson (C)
Göran Bergström (L)
Jaana Storsveden (L)
Martin Pettersson (KD)
Andreas Glad (KD)
Sida 1 av 61
KALLELSE
Sammanträdesdatum 2017-02-13
Jimmy Olsson (SD)
Joakim Rosén (SD)
Övriga
Lena Dibbern, Kvalitets- och administrativ chef
Lena Fagerlund, Ekonomichef
Ilina Dahlberg-Andersson, Sekreterare
Torbjörn Dybeck, Kommundirektör
Sida 2 av 61
KALLELSE
Sammanträdesdatum 2017-02-13
Föredragande
1 – Sammanträdets inledning
Ärendebeskrivning
1. Öppnande av sammanträdet.
2. Upprop.
3. Val av justerare, tillika rösträknare.
Justering föreslås ske den 20 februari kl. 14:00.
4. Kallelse till och kungörande av sammanträdet.
5. Fatställande av föredragningslistan.
Sida 3 av 61
KALLELSE
Sammanträdesdatum 2017-02-13
Föredragande
2 – Allmänhetens frågestund
Ärendebeskrivning
Allmänheten bereds tillfälle att, vid varje sammanträde med kommunfullmäktige, ställa frågor med
anledning av de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet. Ordföranden kan tillåta även andra
aktuella frågor.
Sida 4 av 61
KALLELSE
Sammanträdesdatum 2017-02-13
Föredragande
3 – Aktuell information
Sida 5 av 61
KALLELSE
Sammanträdesdatum 2017-02-13
Föredragande
4 - Avsägelse (17/KS/5)
Ärendebeskrivning
Veronica Wallgren har inkommit med avsägelse av sin post som vice ordförande i social- och
arbetsmarknadsnämndens individutskott.
Förslag till beslut
Kommunfullmäktige entledigar Veronica Wallgren från sin post som vice ordförande i social- och
arbetsmarknadsnämndens individutskott.
Sida 6 av 61
KALLELSE
Sammanträdesdatum 2017-02-13
Föredragande
5 - Fyllnadsval (17/KS/5)
Ärendebeskrivning
Till vice ordförande i social- och arbetsmarknadsnämndens individutskott efter Veronica Wallgren
(S) föreslås Inga-Britt Ritzman (S).
Förslag till beslut
Kommunfullmäktige väljer Inga-Britt Ritzman till vice ordförande i social- och
arbetsmarknadsnämndens individutskott.
Sida 7 av 61
KALLELSE
Sammanträdesdatum 2017-02-13
6 - Revidering av kostpolicy för Hallsbergs
kommun (16/KS/150)
Föredragande
Ärendebeskrivning
Mat- och miljöpolicy för måltidsavdelningen beslutades av Kommunfullmäktige 2012-06-18. Policyn
uppdateras under varje mandatperiod. Reviderad kostpolicy biogas för beslut.
Kommunstyrelsens behandling av ärendet
På kommunstyrelsens sammanträde fördes diskussioner om policyns innehåll och det framfördes
förslag på tillägg i den framtida policyn. Synpunkterna vidarebefordras till kommande arbete med
kostpolicyn.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antar upprättat förslag till kostpolicy för
Hallsbergs kommun.
Beslutsunderlag



Tjänsteskrivelse Kostpolicy
Reviderad Kostpolicy
Remiss Kostpolicy Hallsberg kommun - svar PDF
Expedieras till
Kostchef, Hallsbergs kommun
Sida 8 av 61
KALLELSE
Sammanträdesdatum 2017-02-13
7 - Firmatecknare i samband med
fastighetsförvärv, avtal, borgensförbindelser,
låneförbindelser, fullmakt m.m. (17/KS/7)
Föredragande
Ärendebeskrivning
På grund av personalförändringar föreligger behov av nytt beslut om firmatecknare.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att:
1. Magnus Andersson, eller vid förhinder för honom Siw Lunander, Veronica Wallgren, Lotta Öhlund
eller Torbjörn Appelqvist, i samtliga fall med kontrasignering av antingen Torbjörn Dybeck, Lena
Fagerlund, Clas-Göran Classon eller Marianne Christiansen, får i Hallsbergs kommuns namn med
bindande verkan underteckna köpehandlingar, kontrakt, låne- och borgensförbindelser, fullmakter,
avtal och andra liknande handlingar, såvida inte kommunstyrelsen i det enskilda fallet beslutar
annat.
2. Som ett undantag från 1 gäller i de fall där kommunstyrelsen har delegerat beslutanderätten till
en tjänsteperson eller då det ingår i dennes tjänst att fatta bindande beslut, att tjänsteperson
ensam får underteckna avtal, kontrakt, lånehandlingar och liknande handlingar.
3. Tidigare beslut om rätt att teckna firma enligt ovan, upphör att gälla omedelbart.
Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse angående firmatecknare i samband med fastighetsförvärv, avtal,
borgensförbindelser, låneförbindelser, fullmakt m.m.
Expedieras till
Ekonomiavdelningen, kommunstyrelseförvaltningen.
Sida 9 av 61
KALLELSE
Sammanträdesdatum 2017-02-13
8 - Medlemskap i den gemensamma
nämnden för företagshälsovård samt tolkoch översättarservice (16/KS/230)
Föredragande
Ärendebeskrivning
Medlemmarna i den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice
samt Ljusnarsbergs kommun föreslås besluta om att Ljusnarsbergs kommun ska bli medlem i den
gemensamma nämnden genom att i sina fullmäktigeförsamlingar fatta beslut därom.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta:
1. att för sin del godkänna samverkansavtal mellan Region Örebro län, Örebro kommun, Kumla
kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun, Lindesbergs kommun och Ljusnarsbergs kommun
avseende samverkan angående företagshälsovård samt tolk- och översättarservice med giltighet
från och med 2017-04-01,
2. att från samma tidpunkt anta reglemente för den gemensamma nämnden för företagshälsovård
samt tolk- och översättarservice,
3. att tidigare samverkansavtal mellan Region Örebro län, Örebro kommun, Kumla kommun,
Hallsbergs kommun, Laxå kommun och Lindsbergs kommun upphör när det nya samverkansavtalet
träder i kraft,
4. att tidigare reglemente för den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och
översättarservice upphör när det nya reglementet träder i kraft, samt
5. att beslutet för sin giltighet förutsätter samstämmiga beslut av regionfullmäktige samt
kommunfullmäktige i Örebro, Kumla, Hallsbergs, Laxå, Lindesbergs och Ljusnarsbergs kommuner.
Beslutsunderlag




Missiv till medlemmarna
Nytt samverkansavtal
Samverkansavtal
Reglemente för den gemensamma nämnden för samverkan angående företagshälsovård.
Expedieras till
Medlemmarna i den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och
översättarservice.
Sida 10 av 61
KALLELSE
Sammanträdesdatum 2017-02-13
9 – Lista över ej besvarade motioner
Ärendebeskrivning
Lista över ej besvarade motioner:
Motion om översyn av kommunens alkoholpolicy (KS 192/2013)
Motion om tillgänglighet IT (KS-2015/106)
Ansvar för kommunala fastigheter (16/KS/31)
Motion om samlingslokaler i Hallsbergs tätort (16/KS/87)
Förslag till beslut
Listan över ej besvarade motioner läggs till handlingarna.
Sida 11 av 61
Föredragande
KALLELSE
Sammanträdesdatum 2017-02-13
10 - Förslag från kommuninvånare 2017
Föredragande
(17/KS/29)
Ärendebeskrivning
Inga förslag har inkommit.
Förslag till beslut
Punkten lämnas då inga förslag har inkommit sedan föregående sammanträde.
Sida 12 av 61
KALLELSE
Sammanträdesdatum 2017-02-13
Föredragande
11 – Meddelanden
Ärendebeskrivning
Meddelas för kännedom.
 Kommundirektörens rapport, december 2016
Sida 13 av 61
KALLELSE
Sammanträdesdatum 2017-02-13
Föredragande
12 – Ledamöternas frågestund
Ärendebeskrivning
Ledamot av fullmäktige eller tjänstgörande ersättare får under denna punkt ställa frågor till
nämndordförande och gruppledare i nämnd. Frågan ska vara av enklare karaktär som inte kräver
några förberedelser. Frågan ska lämnas in i skrift senast i samband med att sammanträdet börjar
och ska av ordföranden anmälas vid fastställandet av dagordningen. Debatt får förekomma endast
mellan den som frågar och den som frågan är riktad till.
Sida 14 av 61
KALLELSE
Sammanträdesdatum 2017-02-13
Föredragande
13 – Sammanträdets avslutning
Sida 15 av 61
Revidering av kostpolicy för Hallsbergs
kommun
6
16/KS/150
Sida 16 av 61
Tjänsteskrivelse
Datum: 2017-01-20
Sida 1 av 1
Dnr: 16/DOS/73
Revidering av kostpolicy för Hallsbergs kommun
Ärendebeskrivning
Mat- och miljöpolicy för måltidsavdelningen beslutades av Kommunfullmäktige 2012-06-18. Policyn
uppdateras under varje mandatperiod. Ny reviderad kostpolicy för beslut.
Förslag till beslut
Att kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå att kommunfullmäktige
antar upprättat förslag till kostpolicy för Hallsbergs kommun.
Ärendet
Mat- och miljöpolicy för måltidsavdelningen beslutades av Kommunfullmäktige 2012-06-18. Policyn
ska uppdateras under varje mandatperiod. Kostpolicyn har reviderats och uppdaterats så den följer
Livsmedelsverkets senaste rekommendationer. Den största förändringen är att S.M.A.R.T. - modellen
har bytts ut mot måltidsmodellen (pusslet). Innehållet är densamma men komplettering av
integrerade måltider har genomförts.
Den reviderade kostpolicyn har varit ute på remiss och remissvaren har sammanställts.
Drift- och servicenämnden beslutade § 127, 23 november 2016, godkänna den reviderade
kostpolicyn och överlämna ärendet till kommunstyrelsen för beslut.
Drift- och serviceförvaltningen
Clas-Göran Classon
Carita O. Prim
Förvaltningschef
Kostchef
Bilagor
Kostpolicy för Hallsbergs kommun
Remiss Kostpolicy Hallsberg kommun – svar PDF
Version 1.3
Sida 17 av 61
2017-01-20
KOSTPOLICY
Antagen av xx den 2016 xx
Mat och miljö - policy för måltidsverksamheten i
Hallsbergs kommun
1
Sida 18 av 61
2017-01-20
Innehållsförteckning
Sida
Inledning
3
Utgångspunkter
3
Vision
3
Syfte
3
Mål
4
Definitioner
4
Hälsa
4
Måltidsmodellen
5
Måltiden är viktig
5
Skolans möjlighet
5
Barns måltidsvanor/ Måltidskvalitet och matglädje
5
Riktlinjer för skola, förskola och fritidshem
9
Måltidsordning
9
Ansvarsfördelning
9
Måltidsavdelningen
9
Bildningsförvaltningen
9
Rektor/ verksamhetsansvarig
9
Riktlinjer för stöd boende
10
Matlådor
10
Måltidsordning
11
Social- och arbetsmarknadsförvaltningen
11
Verksamhetschef
11
Genomförande
12
2
Sida 19 av 61
2017-01-20
Inledning
I Hallsbergs kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,
den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och med rätt
sammansättning, för att vi ska må bra och kunna prestera i förskola, skola och i arbetslivet.
Maten är dessutom viktig för att nå god livskvalitet och goda resultat inom vård och omsorg.
Att äta tillsammans har en stark pedagogisk, social och kulturell funktion. I vår kommun vill
vi erbjuda gästerna lustfyllda måltider som ger hälsa och hållbar utveckling.
Det medför att produktion och konsumtion av matpåverkan både på klimatet och på miljön i
landskapet. Genom medvetna val kan vi påverka alla dessa aspekter i en positiv riktning.
Policyn är ett långsiktigt inriktningsdokument vars mål är styrande för alla berörda
verksamheter i Hallsbergs kommun. Policyn revideras vart fjärde år.
Utgångspunkt
Det kostpolitiska programmet utgår ifrån Hallsbergs kommuns styrsystem som antogs av
kommunfullmäktige i juni 2014 om vision och de övergripande målen.
Vision
-
Alla matgäster, äldre som yngre, ska i en lugn, integrerad och trevlig miljö erbjudas
god, sund och säker mat och hållbar på sikt för både jämlik hälsa och miljö.
Syfte
-
-
Policyn ska vara ett instrument för koststrategiskt beslut gällande kost- och
livsmedelsfrågor i kommunen.
Bidra till att kommunikation, samverkan och medvetenhet inom området ska öka.
Stärka matens betydelse i Hallsbergs kommuns egna verksamheter och bidra till en
hållbar kommun.
Policyn ska vara verktyg för kvalitetssäkring för de i Hallsbergs kommun som tillagar,
hanterar och serverar mat och dryck eller möter matgäster i sitt arbete.
En grund för politiska beslut som syftar till att skapa stödjande miljöer och en
gemensam samsyn och ett helhetsperspektiv i kommuns verksamheter.
3
Sida 20 av 61
2017-01-20
Mål
Definitioner
Det finns några olika vedertagna definitioner av ”hållbar utveckling” en utveckling som
tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att
tillfredsställa sina behov. ”Hållbar utveckling” är inte ett svar utan en dialog och process som
kräver arbete, kompromisser och en vilja till förändring" (Robert W. Kates 2005).
Kommunfullmäktige beslutade 2015-12-14 om mål och indikatorer inom kommunens
strategiska områden, som i sin tur ska leda till att de politiska prioriteringarna för
mandatperioden förverkligas. Följande indikatorer, inom det strategiska området Hållbar
kommun har koppling till kosten:
-
Andelen ekologiska och/eller närproducerade livsmedel som används ska öka till
40 % senast år 2020.
Matsvinnet ska minska med 5 % årligen vid kommunens serveringar.
Måltidsmodellen är inriktad till skolan idag för att det finns lagkrav på skolans måltider och
på måltidsmiljön enligt skolverket. Måltidsmodellen är användbar för alla offentliga måltider
inom vård, skola och omsorg. Att måltiden är god och trivsam är viktigt för att maten ska
hamna i magen och att det kommer matgästen till godo. En bra måltid ska också vara
näringsriktig och säker att äta. Dessutom ska måltiden vara miljömässigt och socialt hållbar.
Den ska även vara integrerad. Det menas att måltiden tas tillvara som en resurs i
verksamheten, exempelvis i den pedagogiska verksamheten eller i omvårdnaden.
Måltidsmodellen kan användas som ett verktyg i arbetet med att utveckla de offentliga
måltiderna. I samband med upphandling kan måltidsmodellen användas som stöd för de som
planerar och tar fram upphandlingsunderlag.
Modellen har utvecklats utifrån tidigare teoretiska modeller för måltidskvalitet såsom Five
Aspects Meal Model (FAMM). Även praktiska erfarenheter har vägts in. I en god ekonomi,
god folkhälsa och en livskraftig miljö är faktorerna en förutsättning för en hållbar utveckling.
Detta möjliggörs genom att följa "måltidsmodellen" som förenar hälsa, miljö och att måltiden
blir integrerad. Måltidsmodellen bygger på de svenska näringsrekommendationerna i
kombination med den nya skollagen och livsmedelslagstiftningen.
Hälsa
Många av vår tids folkhälsoproblem har samband med maten. Fördelningen av måltiderna och
måltidernas näringskvalitet och energiinnehåll är av stor betydelse såväl inom förskola och
skola som inom äldreomsorg. Den är av stor betydelse för att förebygga undernäring, speciellt
vid tugg-och sväljsvårigheter. Ett dåligt näringstillstånd gör att risken för sjukdomar ökar. En
bra sammansatt måltid för alla barn i skola och förskola ger goda förutsättningar för inlärning.
En god måltid är ofta dagens höjdpunkt inom vård och omsorg. Matens stora betydelse bör
vägas in så att maten värdesätts och tillräckliga resurser avsätts för att hålla en hög och säker
matkvalitet.
4
Sida 21 av 61
2017-01-20
Måltidsmodellen
Måltiden är viktig
Måltidernas utformning och innehåll har betydelse inte bara för hälsan och bra matvanor, utan
är också en förutsättning för trivsel och lärande. En bra skollunch ger mätta elever vilket
gynnar koncentrationen, inlärningen och en god stämning på skolan.
Skolans möjlighet
Skolan har enastående möjligheter att på ett positivt och naturligt sätt främja en hälsosam
livsstil med bra matvanor hos elever i alla åldrar, från förskoleklass till gymnasiet. Hem och
familj har naturligtvis det grundläggande ansvaret, men eftersom de flesta elever äter många
av sina måltider utanför hemmet påverkas deras matvanor även av andra.
Barns matvanor/måltidskvalitet och matglädje
Många elever äter alldeles för lite till skollunch. För att alla elever ska äta en portion
skollunch varje dag krävs det att måltiden är bra på flera olika sätt. Det är en fördel om skolan
har en gemensam bild av vad en bra måltid är. Som stöd för detta arbete finns en modell i
form av ett pussel. Modellen består av sex olika områden, som alla är viktiga för att matgästen
ska må bra av maten och känna matglädje. Med integrerad menas att måltiden kan vara en
resurs i den pedagogiska verksamheten och är en integrerad del en av skoldagen.
Personalen i skolköken bör ha någon form av restaurang eller storköksutbildning på lägst
gymnasienivå. Kockar och måltidsbiträden bör kontinuerligt erbjudande fortbildning.
Skolrestauranger väljer livsmedel av god kvalitet och erbjuder en eller flera rätter varje dag.
5
Sida 22 av 61
2017-01-20
Matgästernas synpunkter och idéer ska tas tillvara. Elevernas nyfikenhet väcks genom att de
får prova på nya smaker och maträtter utan tvång. Sinnet lockas med doft, färg och vackra
serveringar.
Det finns en samsyn på skolan om vad en pedagogisk måltid är och vilken roll de vuxna har
vid måltiden.
Eleverna har inflytande i måltidsverksamheten.
Måltiden utformas som en trygg mötesplats och ger tillfälle för samvaro och samtal mellan
vuxna och elever. Kompetensen hos personalen i skolrestaurangen tas tillvara, exempelvis
genom att medverka på lektionstid inom områden mat, hälsa och miljö.
Det ska finnas ett respektfullt bemötande bland matgäster och personal i skolresturanger.
Skollunchen schemaläggs så att:
-
Lunchen serveras mellan kl. 11.00 – kl. 13.00
Alla elever har ca 20 min att äta (utöver tid att ta mat och lämna disk)
Kötiden hålls kort
Ljudnivån i skolresturanger är så låg som möjligt
Skolresturangen har genomtänkt logistik så att matgästerna som sitter och äter inte
störs av köer och spring.
Måltidsmiljön blir lugnare om vuxna äter tillsammans med eleverna. Blyga och ensamma
elever kan känna sig tryggare och stökiga elever blir ofta lugnare. Det ska vara rena och
fräscha lokaler. Lokalen ska vara smyckad och bidrar till matlust och trivsel. Med växter,
skärmar och belysning kan skolresturangen avgränsas och kännas lite mysigare. Ljudmiljön
påverkar också måltidsupplevelsen. Om det finns tillräckligt med sittplatser kan alla elever
sitta kvar så länge de behöver för att äta.
Det finns en delegationsordning där det tydligt framgår vem som har ansvar för att
lagstiftningen kring livsmedelsäkerhet efterlevs. Köket har rutiner för hur det ska hanteras,
förebyggas och åtgärdas, samt hur detta ska dokumenteras. Det finns tydlig information om
maträtternas innehåll vid servering. Personalen i köket har kompetens inom
livsmedelssäkerhet. All nyanställd personal utbildas i systemet för den egna kontrollen. Vid
6
Sida 23 av 61
2017-01-20
eventuella tillbud (en matgäst blir sjuk eller får mat den inte tål) görs en rapportering, översyn
av rutiner och vid behov justeras rutinerna. Köket har särskilda rutiner för att elever med
allergi och överkänslighet inte ska bli sjuka av maten.
Skolrestaurangen arbetar på ett sätt som gör att matsvinnet i köket, vid servering och vid
tallriksmodellen blir så litet som möjligt.
Skolan strävar efter att hålla nere köttkonsumtionen och främja intaget av grönsaker,
baljväxter, frukt och spannmål. Källsortera avfall, välj livsmedel som har så lite
miljöpåverkan som möjligt, minimera energianvändningen i köket.
Miljösmart menyplanering
Bra livsmedelsval kan minska skolmåltidernas belastning på miljön. Livsmedelsverket har
tagit fram information om hur man kan göra miljösmarta matval:
-
-
Ät mindre rött kött och chark, inte mer än 500 gram i veckan. Det är bra att äta minst
500 gram om dagen av vegetabilier.
Välj kött som har så lite negativ påverkan på miljön som möjligt. Olika typer av kött
påverkar miljön olika mycket och på olika sätt.
Fisken uppfyller MSC- eller Krav märkning. Servera olika sorters fisk då minskar
trycket på några få arter.
Välj inte livsmedel som är besprutande så mycket eller inte alls, till exempel
ekologiska alternativ.
Att använda grönsaker som tål att lagras kan minska svinnet.
Välj matfetter med hög andel vegetabiliska oljor. Exempelvis orsakar raps och olivolja
mindre utsläpp av växthusgaser än smör. Undvik palmolja som ofta odlas på marker
som har varit regnskogar vilket påverkar både klimat och växter-och djurliv negativt.
Det finns i dag en del certifierade oljepalmsodlingar där odlingen sker på ett mera
hållbart sätt, men de är fortfarande få.
Ris påverkar miljön mer än spannmål och potatis på grund av höga växthusgasutsläpp
vid odling. välj i första hand potatis, eller spannmålsbaserade livsmedel, servera ris
mer sällan eller ris ifrån Italien.
7
Sida 24 av 61
2017-01-20
Varje dag serveras en komplett skolmåltid med:
-
En eller gärna flera lagade rätter, med fördel ett vegetariskt alternativ som alla får ta
del av
- Salladsbord med minst fem olika komponenter
- Bröd och smörgåsfett
- Mjölk och vatten
De lagade rätterna planeras och presenteras för matgäster enligt tallriksmodellen. Köket kan
visa att maten som serveras är näringsriktig genom att antingen visa att man följer en
näringsberäknad meny, och/eller har en aktuell skolmatsverige-rapport.
Skolan följer regelbundet upp hur många som kommer till skolresturangen och hur många
som äter en hel portion på skollunchen. Inga söta drycker (saft, måltidsdryck, läsk,
energidryck, serveras på skolan) varken bakverk, glass eller godis tillhandhålls av skolan. Om
en meny näringsberäknas centralt tas den fram i nära samverkan med dem som ska laga
maten.
8
Sida 25 av 61
2017-01-20
Riktlinjer för skola, förskola och fritidshem
Livsmedelsverkets www.slv.se "Råd för bra mat i förskolan" och "Råd för bra mat i skolan"
ligger till grund för planering och måltidsverksamhet inom skolor, förskolor och fritidshem.
Näringsrekommendationerna utgår från att barn har olika behov av energi och näring i olika
åldrar. Barn ska steg för steg börja äta "vuxen mat" och de ska lära sig vad som ingår i olika
typer av måltider, det innebär att inom barnomsorgen ska samma mat serveras till alla.
Måltidsordning
Skolmåltiden ska ge 25 – 30 % av dagsbehovet. Förskolor och fritidshem ska vid
heltidsplacering, ge barnen 70 % av dagens behov av energi och näringsämnen.
Måltidsordningen förutsätter att hemmet kompletterar med minst en måltid, som motsvarar
kvällsmål/middag och mellanmål.
Salladsbuffén vid skolorna ska innehålla minst fem olika sorters
grönsaker/grönsaksblandningar eller frukt, två med inriktning på C-vitamin och två med
inriktning på kostfiber, samt vara årstidsanpassad. Förskolorna ska erbjudas två sorters sallad
och oftare kokta grönsaker. Vid mellanmålet ligger tonvikten på grovt bröd,
mjölk/mjölkprodukter och frukt/grönsak/bär.
Ansvarsfördelning
Måltidsavdelningen har ansvar för kommunens strategi gällande kostverksamheten.
Måltidsavdelningen är livsmedelsföretagare i livsmedelslagens mening för tillagningskök
och mottagningskök, som drivs av måltidsavdelningen. Kostchefen tillsammans med
koststrateg ansvarar för planering av måltiderna, livsmedelsupphandling, matsedlar,
matproduktion, tillagningskök och mottagningskök inom måltidsavdelningen och att maten
motsvarar de nationella kvalitetskraven avseende näringsinnehåll Nordiska
Näringsrekommendationerna. Kostchefen ansvarar också för att produktionen
överensstämmer med produktansvarslagen och tillsammans med mottagande enheter, att
uppföljning och utvärdering sker, samt att ge vägledning vid val av mat.
Bildningsförvaltningen är livsmedelsföretagare för förskolor med mottagningskök och
fritidshem.
Rektor/ verksamhetsansvarig har övergripande ansvar för att arbetet på skolan/förskolan
samordnas mot uppsatta mål, inklusive det hälsofrämjande perspektivet, och ansvarar för att
system för egenkontroll finns inom mottagningsförskolor och fritidsverksamhet. Rektor/
verksamhetsansvarig ansvarar för att de kompletterande måltiderna, frukost och mellanmål,
inom förskolor och fritidshem, följer de nationella riktlinjerna. Samt för att lunchtider och
pedagogiska måltider planeras på ett sådant sätt att Hallsbergs kommuns policy för mat kan
uppfyllas.
Läraren och förskoleläraren ansvarar för att främja bra matvanor. För att lagen om
näringsriktig mat till barnen ska kunna uppfyllas krävs att förskola och skola lär barnen att äta
rätt och enligt tallriksmodellen.
Skolhälsovården är en nödvändig resurs i skolans hälsoarbete, som har ansvar som
kunskapsförmedlare, samt för att bidra till att utveckla och följa upp skolans hälsopolicy och
9
Sida 26 av 61
2017-01-20
kommunicera direkt med både barn, skolans personal och föräldrar. Skolhälsovården ansvarar
också för att köken får riktiga och aktuella intyg för elever som behöver specialkost.
Vid förskolan ansvarar barnomsorgspersonal tillsammans med förälder och kökspersonal
(skrivs under av förälder) för att köket får intyg gällande specialkosten d.v.s. om intyg inte
redan finns från läkare, dietist eller barnavård. Uppdatering av läkarintyg sker vid varje nytt
läsår. Skolkafeterian ansvarar för att föregå med gott exempel i sin verksamhet samt främja en
sund livsstil. Exempel på bra mat i skolans kafeteria:
-
Smörgåsar med pålägg
Mjölk, yoghurt och fil
Flingor, mysli
Grönsaker t ex bitar som snacks
Frukt, ibland fruktsallad
Riktlinjer för vård och omsorg
Kommunen ska följa de nationella riktlinjerna "Råd om bra mat i äldreomsorgen" www.slv.se
och "Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg" som Livsmedelsverket ger ut, samt de
kompletterande riktlinjer som socialnämnden beslutat om.
Matlådor
En matlåda motsvarar en av dagens måltider och behöver alltså kompletteras med ytterligare
ett mål lagad mat, frukost och flera mellanmål för att den äldre ska få i sig hela dagens behov
av energi och näringsämnen. Det är viktigt att tillverkaren av matlådan säkerställer måltidens
näringsinnehåll genom att lämna information om lämpliga tillbehör och mängder i anslutning
till att maten levereras, exempelvis till den äldre, anställda inom hemtjänsten eller vid behov
till anhöriga. En fördel med att ta matlåda från storkök är att det ger möjlighet att erbjuda
vissa rätter som annars skulle ta för lång tid att laga för hemtjänsten. Matlådor som ska sparas
och ätas nästa dag eller ännu senare behöver dessutom märkas med andra uppgifter, som
-
Beskrivande beteckning
Ingrediensförteckning
Nettokvantitet
Hållbarhet (bäst före- dag eller sista förbrukningsdag)
Eventuellt anvisningar för förvaring eller tillagning
10
Sida 27 av 61
2017-01-20
Måltidsordning
Allmän kost för sjuka (A-kost) är grundkost inom vård och omsorg. För matgäster med
heldags omsorg erbjuds tre huvudmål och tre mellanmål per dag. Mellanmålen bör stå för 30–
40 procent av dagens intag av energi och näringsämnen och om man hoppar över ett eller
flera mellanmål ökar risken för undernäring.
En dagportion inom vård och omsorg innehåller:
Frukost: gröt/välling/fil/yoghurt, kokt ägg, hårt och mjukt bröd, bordsmargarin, två sorters
pålägg, mjölk, kaffe/te/juice, sylt/marmelad
Mellanmål: kaffe/te, frukt- eller bärdryck/yoghurt/fil/(Innehållet anpassas till om mellanmålet
serveras före eller efter frukost)
Lunch: potatis/ris/spannmål, grönsaker/rotfrukter, kött/fisk/fågel/ägg/grönsaksrätter, bröd,
bordsmargarin, måltidsdryck (vatten/frukt- eller bärdryck/lättöl/ mineralvatten/ mjölk).
Mellanmål: kaffe/te, frukt- eller bärdryck/yoghurt/fil/skorpa/frukt/glass/frukt- eller
nyponsoppa.
Kvällsmat: varmrätt lättare variation, hårt bröd, bordsmargarin, måltidsdryck.
Mellanmål: kaffe/te, frukt- eller bärdryck/yoghurt/fil/
Dagens första mellanmål kan serveras mellan frukost och middag eller före frukost.
Nattfastan ska inte överstiga 11 timmar.
Social- och arbetsmarknadsförvaltningen är livsmedelsföretagare för mottagningskök inom
dessa område.
Kostbehandling kan vara en medicinsk åtgärd och omfattas då av Hälso- och sjukvårdslagen
eller: den kan betraktas som omvårdnadsåtgärd och omfattas då av Socialtjänstlagen.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om informationsöverföring och samordnad
vårdplanering gäller även nutrition (mat, näring).
Verksamhetschef är kvalitetsansvarig, och ansvarar för att system för egenkontroll finns.
Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid
undernäring ställer krav på rutiner för att förebygga, upptäcka och behandla undernäring.
Undernäring är många gånger ett dolt problem som kräver att vården och omsorgen arbetar
systematiskt utifrån rutiner för att problemet ska uppmärksammas. Med tydliga rutiner i vård
och omsorg kan onödigt lidande och dödsfall till följd av undernäring undvikas. Varje
verksamhet behöver analysera vilka rutiner som behövs i just deras verksamhet för att man
ska kunna förebygga, upptäcka och behandla undernäring.
Föreskriften gäller dem som bedriver verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763) och av dem som bedriver verksamhet med hemtjänst i ordinärt boende och
verksamhet i särskilda boendeformer enligt 5 kap. 5 § och 7 § socialtjänstlagen (2001:453);
dvs. särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre och bostäder med särskild
service för 12
11
Sida 28 av 61
2017-01-20
personer med funktionshinder. Föreskrifterna ska även tillämpas av dem som genomför
insatsen bostad med särskild service för barn och bostad med särskild service för vuxna enligt
9 § 8 och 9 LSS.
Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för att upprätta rutiner för bedömning, behandling
och uppföljning av undernäringstillstånd och verksamheten ansvarar för beställning av mat
från kostverksamheten i förhållande till de föreskrifter och rutiner som finns inom området.
Vårdpersonalen tillför patienten mat och vätska, rapporterar avvikelser, och utför medicinska
eller specifika nutritionsuppgifter. Vårdpersonalen beställer mat och tar över ansvaret för
maten i samband med avhämtning från köket. Vårdpersonalen ansvarar även för att rätt kost
serveras till enskilda vårdtagare, samt att måltiden serveras på ett aptitligt sätt. Det är också
vårdpersonalen som ska hålla kontakt med köket angående mängden mat.
Genomförande
För att policyn ska kunna genomföras och målen nås krävs ett engagemang i hela kommunens
organisation. Det ställer också höga krav på dialog, kommunikation och utbildning.
Utbildning framförallt för måltidspersonalen, men också för skol-och förskolepersonal och
personal inom vård och omsorg.
Hela Hallsbergs kommuns organisationer/verksamheter har ett gemensamt ansvar för att
policyn för hållbar utveckling och mat blir verklighet.
Bilaga 1) Tallriksmodellen
12
Sida 29 av 61
2017-01-20
Bilaga 1 )
Tallrik för den som rör sig enligt rekommendationerna
13
Sida 30 av 61
2017-01-20
Tallrik för den som rör sig lite
14
Sida 31 av 61
Remiss Kostpolicy Hallsberg kommun
Remissvar
ifrån:
BIF
Synpunkter
 ”Här ser jag det är viktigt att servera
kost som eleverna känner till och som
ser aptitligt ut. Till exempel vad det
gäller grönsaker.
 ”Också att miljön är tillfredsställd. Att
ha ett grönskasbord med skålar i stället
för kantiner”.
Svar – Dos, genom
Måltidsavdelningen
 Måltidsavdelningen planerar
menyer efter önskemål ifrån våra
gäster och enligt Livsmedelsverkets
och de nordiska
näringsrekommendationerna. Det
är dock viktigt att väcka elevernas
nyfikenhet att våga prova nya
smaker och maträtter, dock utan
tvång.
 Måltidsmiljön bör vara trivsam och
smyckad och på det viset bidra till
matlust och trivsel. Vi kommer att
se över salladsborden men det
kommer inte att stå med i policyn.
Kostpolicy
 Se sid 6, under
rubriken ”god”.
 Se sid 6, under
rubriken ”trivsam”.
1
Sida 32 av 61
BIF
 Under rubriken ”trivsam” så kan man
inte skriva att varje elev äter vid samma
tid varje dag och att lunchen serveras
under en och samma tid. När elever
äter är en pedagogisk och schematiskt
fråga som rektor styr över och kan inte
stå i sådant här dokument”.
 ”På flera ställen i policyn står det hur
viktig del matsituationen är för den
pedagogiska omsorgen. Jag anser att
det ger tyngd i att den pedagogiska
lunchen förskola och skola ska vara fria
från vår arbetstagare”.
 Om våra gäster kan äta på ganska
regelbundna tider så påverkar det
hälsan på ett positivt sätt. Det ger
också ett minskat svinn. Lunch
mellan 11,00-13,00 är en
rekommendation som man jobbar
med i hela landet för att få bättre
fördelning av kötider och logistik i
matsalen. Vi tar bort meningen i
kostpolicyn. ”Varje elev äter vid
samma tidpunkt varje dag”.
 Vi anser att enhetschefer inom
måltidsavdelning tillsammans med
rektor och schemaläggare ska ha
en rutin för planering och
diskussion inför varje läsår.
 Det är viktigt att kommunen har
samsyn i vad en pedagogisk måltid
innebär. När vi skriver om
integrerad så handlar det om flera
delar. Skolmåltiderna kan utgöra
ett värdefullt pedagogiskt verktyg i
skolans uppdrag kring livsstil, miljö
och hälsa, enligt läroplanen. Det
kan till exempel vara en
schemalagd lunch där man lättare
undviker utanförskap bland elever
eller ha samtal om normer och
värdegrunder. Förslag: Material
och förslag för lärare finns att
hämta hem ifrån SLV.se
(Livsmedelsverket), ”Hej skolmat”,
i det här området.
 Se sid 6, under rubrik
”trivsam”.
  Se sid 6, under rubrik
”integrerad”.
2
Sida 33 av 61
BIF
BIF
 ”Vid Transtensskolan serveras bland
annat smörgås, loka vatten, loka med
smak, festis, kaffe, halstabletter och
glass (maj-aug). Vi erbjuder ett varierat
val av produkter som tillmötesgår
elevernas önskemål. Tonåringar är
hungriga och endast lunch räcker inte
för en dag i skolan. Om vi inte kunde
erbjuda ett sådant utbud vore risken
stor att elever skulle gå till Ica och
handla. Detta skulle medföra frånvaro,
andra inköp som exempelvis
energidrycker och godis med mera.
Detta utbud är något vi har avsikt att
fortsätta med”.
 ”Under rubriken ansvarsfördelning och
Rektor/verksamhetsansvarig så finner
jag frågetecken av vad som förväntas av
en skolledare (rektor och förskolechef).
Vårt uppdrag är att följa skollagen och
pedagogiska dokument som Lgr 11 och
Lpfö98”.
 Skolkafeterian ansvarar för att
föregå med gott exempel i sin
verksamhet samt med att främja
en sund livsstil. Vi ger här förslag
på ett sunt utbud för en
skolkafeteria.
Exempel på bra mat i skolans
kafeteria:
- Smörgåsar med pålägg
- Mjölk, yoghurt och fil
- Flingor, mysli
- Grönsaker t ex bitar som
snacks
- Frukt, ibland fruktsallad
 Se sid 8, under rubrik
”näringsriktig, samt
sid 10, tredje stycket.
 I skollagen finns sedan 2011, lag på
näringsriktiga måltider. Det är i
samråd mellan Måltidsavdelningen
och skolan som vi kan uppfylla
lagkraven. Det kan göras med hjälp
av ett verktyg - SkolmatSverige
som drivs av Centrum för
epidemiologi och samhällsmedicin
(CES) på Stockholms läns landsting.
SkolmatSverige är framtaget i
samarbete mellan Sveriges
 Se sid 9, under rubrik
”ansvarsfördelning”.
3
Sida 34 av 61
BIF
 Vilka nationella riktlinjer är det? Men
att de olika måltiderna följs enligt de
nationella riktlinjerna anser jag inte hör
till en lärare eller skolledares uppgift,
utan bör ligga på kostavdelningen att se
till att alla måltider är enligt de riktlinjer
som finns. Givetvis förväntas lärarna
följa styrdokumenten vad gäller kost
och vara positiv till skolans mat.
kommuner och landsting,
Folkhälsomyndigheten,
Livsmedelsverket och Karolinska
institutet.
Underlaget kan lämnas till
skolverket i händelse av en
inspektion.
Rektor/verksamhetsansvarig är
ansvarig för samtliga verksamheter
som ligger inom skolans ramar
såsom fritidsverksamhet och
mottagningskök i förskolorna.
Därmed är
rektor/verksamhetsansvarig,
ansvarig för egenkontrollsystem,
lagar och att följa kostpolicyn i
kommunen. Måltidsavdelningen
ansvarar för Måltidsavdelningens
verksamheter.
 De nationella riktlinjerna som finns
är Bra mat i skolan av
livsmedelsverket och Nordiska
näringsrekommendationer.
Riktlinjerna används som verktyg
och arbetsunderlag inom
Måltidsavdelningen. Det finns även
områden inom riktlinjerna som
berör skolans område. Det handlar
om matsalsmiljö, pedagogiska
måltider, fritidsverksamheter och
förskolan som är
rektor/verksamhetsansvariges
ansvar.
 Se sid 9, under rubrik
”ansvarsfördelning”.
4
Sida 35 av 61
BIF
SAF
ALLIANSPARTIER
 Avslutningsvis tycker jag det är väldigt
bra att vi satsar på ekologisk mat
”Det som är viktigt är att ha med klimatsmarta
råvaror, de vill säga närproducerat”
 ”Överst på sid 4 så anges
Mål/Definitioner: Inget nämns där eller
på annat ställe i dokumentet om vår
kommuns övergripande mål för
måltidsavdelningen”.
Vi anser att de mål vi har angivit i både
kommunens och DOS förvaltningens
måldokument måste förmedlas vidare
ut i kostpolicyn om de ska kunna få
någon verkan. Målen är ju dels att år
2020 ska kosten vara ekologisk eller
 Det måste klargöras vems ansvar
det är att äska pengar för utökat
inköp av ekologiska livsmedel. Är
det den köpande förvaltningen
som ska göra det eller är det Driftoch serviceförvaltningen? Vem
ansvarar för frågan då målet med
40 % ekologiska livsmedel är taget i
Kommunfullmäktige och gäller alla
verksamheter?
 Det står inte i
Kostpolicyn och
kommer inte heller
att läggas in i
kostpolicyn.
 Det finns ingen allmän definition av
vad närodlade och närproducerade
livsmedel innebär utöver att det är
något som tillverkas nära den plats
där varan säljs. Vad som är nära
definieras inte, men i Sverige
menar vi oftast lokalt eller
regionalt. Hallsbergs kommun
måste själva ta fram vad definition
på närproducerat betyder hos oss.
 Se sid 7, under
rubriken ”hållbar”.
 Kommunens mål finns i
kommunens styrdokument och
kommer inte att finnas med i
kostpolicyn. Målen följs upp och
redovisas kvartalsvis i
budgetarbetet.
5
Sida 36 av 61
närproducerad till minst 40 % och
matsvinnet ska minska med 5 % per år.”
ALLIANSPARTIER
ALLIANSPARTIER
 I Måltidsmodellen riktas och skrivs
texten enbart till skolmåltiderna, hur
Måltidsmodellen för äldrevården ska
utformas nämns ej där och inte senare i
det kapitlet som behandlar kosten till
äldrevården.
Vi anser att Måltidsmodellen redigeras
om så det gäller rent allmänt för all
måltidsverksamhet”
 Sista stycket på sid 7 med tallriksdelen”,
hållbar har en märklig skrivning
angående kött.
Där är angivet att man ska sträva efter
att hålla nere köttkonsumtionen. Har
man som mål att hålla ner
köttkonsumtionen så måste det vara
underbyggt och motiverat på ett bra
sätt.
 Måltidsmodellen riktar sig till
skolan av den anledningen att
endast skolans måltider är
lagstadgade. Övrig
måltidsverksamhet är inte lagstyrd.
Det betyder inte att övriga
måltidsverksamheter inte kan
arbeta utifrån måltidsmodellen
vilket också poängteras i
kostpolicyn. Måltidsmodellen
kommer inte att omarbetas i
kostpolicyn.
 Det är inte Hallsbergs kommuns
mål att minska på mängden kött
utan det är en strävan som
kommer från att verksamheterna
ska minska köttintaget globalt av
miljöskäl.
 Se sid 4, under
”definitioner”.
 Se sid 7, under
rubriken ”hållbart”.
6
Sida 37 av 61
ALLIANSPARTIER
ALLIANSPARTIER
 Ändring bör också göras i stycket med
rubriken ”Miljösmart menyplanering”.
Motiveringen till ändringen är att
importkött ofta kommer från
uppfödning av typ ”feedlots” och som
producerats med foder och
uppfödningsmetoder som är förbjudna i
svensk lagstiftning
 Under rubriken miljösmart
menyplanering finns inget skrivet
om importkött utan en total
minskning av köttkonsumtion är
önskvärt. I så stor utsträckning som
möjligt köper Måltidsavdelningen
in svenskt kött. Det är också en
kostnadsfråga.
 Enligt förvaltningschefen så skulle inköp
av ekologist och närproducerat för att
uppnå vårt mål innebära 0,1 Mkr per år
i ökad kostnad, för oss känns det som
en överkomlig kostnadsökning utslaget
på Måltidsavdelningens totalkostnad
som för 2016 budgeterats till 36,4 Mkr
 Det måste klargöras vems ansvar
det är att äska pengar för utökat
inköp av ekologiska livsmedel. Är
det den köpande förvaltningen
som ska göra det eller är det Driftoch serviceförvaltningen? Vem
ansvarar för frågan då målet med
40 % ekologiska livsmedel är taget i
Kommunfullmäktige och gäller alla
verksamheter?
7
Sida 38 av 61
Firmatecknare i samband med
fastighetsförvärv, avtal, borgensförbindelser,
låneförbindelser, fullmakt m.m.
7
17/KS/7
Sida 39 av 61
Tjänsteskrivelse
Datum: 2017-01-09
Sida 1 av 1
Dnr: 17/KS/7
Firmatecknare i samband med fastighetsförvärv, avtal,
borgensförbindelser, låneförbindelser, fullmakt m.m.
Ärendebeskrivning
På grund av personalförändringar finns behov av nytt beslut om firmatecknare.
Förslag till beslut
Kommunfullmäktige beslutar att :
1. Magnus Andersson, eller vid förhinder för honom Siw Lunander, Veronica Wallgren, Lotta Öhlund
eller Torbjörn Appelqvist, i samtliga fall med kontrasignering av antingen Torbjörn Dybeck, Lena
Fagerlund, Clas-Göran Classon eller Marianne Christiansen, får i Hallsbergs kommuns namn med
bindande verkan underteckna köpehandlingar, kontrakt, låne- och borgensförbindelser, fullmakter,
avtal och andra liknande handlingar, såvida inte kommunstyrelsen i det enskilda fallet beslutar annat.
2. Som ett undantag från 1 gäller i de fall där kommunstyrelsen har delegerat beslutanderätten till en
tjänsteman eller då det ingår i dennes tjänst att fatta bindande beslut, att tjänsteman ensam får
underteckna avtal, kontrakt, lånehandlingar och liknande handlingar.
3. Tidigare beslut om rätt att teckna firma enligt ovan, upphör att gälla omedelbart.
Ärendet
På grund av personalförändringar föreligger behov av nytt beslut om firmatecknare.
Kommunstyrelsens ordförande Andreas Svahn avgår 2017-01-31 och ersätts av Magnus Andersson.
Veronica Wallgren ersätter Magnus Andersson som ordförande i social- och
arbetsmarknadsnämnden. Hon är också utsedd till kommunalråd.
Kommunstyrelseförvaltningen
Torbjörn Dybeck
Lena Fagerlund
Förvaltningschef
Ekonomichef
Version 1.3
Sida 40 av 61
Medlemskap i den gemensamma nämnden
för företagshälsovård samt tolk- och
översättarservice
8
16/KS/230
Sida 41 av 61
1 (2)
Tjänsteställe, handläggare
Datum
Staben Administration juridik och säkerhet, Niklas Tiedermann 2016-12-22
Beteckning
Er beteckning
16RS4347
Örebro kommun
Kumla kommun
Hallsbergs kommun
Laxå kommun
Lindesbergs kommun
Ljusnarsbergs kommun
Ny medlem (Ljusnarsbergs kommun) i den
gemensamma nämnden för
företagshälsovård samt tolk- och
översättarservice; nytt samverkansavtal
och reglemente
Förslag till beslut
Medlemmarna i den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och
översättarservice samt Ljusnarsbergs kommun föreslås besluta om att Ljusnarsbergs
kommun ska bli medlem i den gemensamma nämnden genom att i sina
fullmäktigeförsamlingar fatta följande förslag till beslut:
att för sin del godkänna samverkansavtal mellan Region Örebro län, Örebro
kommun, Kumla kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun, Lindesbergs
kommun och Ljusnarsbergs kommun avseende samverkan angående
företagshälsovård samt tolk- och översättarservice med giltighet från och med 201704-01,
att från samma tidpunkt anta reglemente för den gemensamma nämnden för
företagshälsovård samt tolk- och översättarservice,
att tidigare samverkansavtal mellan Region Örebro län, Örebro kommun, Kumla
kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun och Lindsbergs kommun upphör när
det nya samverkansavtalet träder i kraft,
att tidigare reglemente för den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt
tolk- och översättarservice upphör när det nya reglementet träder i kraft, samt
Postadress
Region Örebro län
Box 1613, 701 16 Örebro
E-post: [email protected]
www.regionorebrolan.se
Sida 42 av 61
2 (2)
att beslutet för sin giltighet förutsätter samstämmiga beslut av regionfullmäktige
samt kommunfullmäktige i Örebro, Kumla, Hallsbergs, Laxå, Lindesbergs och
Ljusnarsbergs kommuner.
Till detta missiv fogas förslagen till reviderat samarbetsavtal och reglemente,
dessutom bifogas det föredragnings-PM som kommer att användas i beslutsprocessen
i Region Örebro län. Det kan tilläggas att materialet har kommunicerats med
medlemmarna och med Ljusnarsbergs kommun under ärendets beredning.
Som ovan
Niklas Tiedermann
Kanslichef i Region Örebro län
www.regionorebrolan.se
Sida 43 av 61
1 (3)
Tjänsteställe, handläggare
Sammanträdesdatum
Staben för administration, juridik och säkerhet,
Niklas Tiedermann
2017-01-25
FöredragningsPM
Dnr: 16RS4347
Organ
Regionstyrelsen
Ny medlem (Ljusnarsbergs kommun) i den gemensamma
nämnden för företagshälsovård samt tolk- och
översättarservice; nytt samverkansavtal och reglemente
Förslag till beslut
Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta
att för sin del godkänna samverkansavtal mellan Region Örebro län, Örebro kommun,
Kumla kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun, Lindesbergs kommun och
Ljusnarsbergs kommun avseende samverkan angående företagshälsovård samt tolkoch översättarservice med giltighet från och med 2017-04-01,
att från samma tidpunkt anta reglemente för den gemensamma nämnden för
företagshälsovård samt tolk- och översättarservice,
att tidigare samverkansavtal mellan Region Örebro län, Örebro kommun, Kumla
kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun och Lindsbergs kommun upphör när det
nya samverkansavtalet träder i kraft,
att tidigare reglemente för den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt
tolk- och översättarservice upphör när det nya reglementet träder i kraft, samt
att beslutet för sin giltighet förutsätter samstämmiga beslut av kommunfullmäktige i
Örebro, Kumla, Hallsbergs, Laxå, Lindesbergs och Ljusnarsbergs kommuner.
Sammanfattning
Efter att Ljusnarsbergs kommun har ansökt om att få ingå i den gemensamma
nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice föreslås att ansökan
ska bifallas och att reviderat samverkansavtal och reviderat reglemente för den
gemensamma nämnden fastställs.
Postadress
Region Örebro län
Box 1613, 701 16 Örebro
E-post: [email protected]
www.regionorebrolan.se
Sida 44 av 61
2 (3)
Tjänsteställe, handläggare
Sammanträdesdatum
Staben för administration, juridik och säkerhet,
Niklas Tiedermann
2017-01-25
FöredragningsPM
Dnr: 16RS4347
Ärendebeskrivning
Örebro läns landsting och Örebro kommun inrättade 2005 en gemensam nämnd, kallad
den gemensamma nämnden för samverkan angående företagshälsovård. 2007 tillfördes
kommunens tolkförmedling den gemensamma nämnden och nämnden antog
benämningen gemensam nämnd för samverkan angående företagshälsovård samt
tolkförmedling. Samverkande kommuner har sedan utökats med: Kumla 2009,
Hallsberg och Laxå 2015 och Lindesberg 2016.
Nämnden benämns den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och
översättarservice.
Sedan nu även Ljusnarsbergs kommun önskar medverka i den gemensamma nämnden
föreslås att det ingångna avtalet mellan Region Örebro län, Örebro kommun, Kumla
kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun och Lindesbergs kommun upphör från
och med 2017-04-01, då nytt avtal träder i kraft. Samtidigt gäller även nytt reglemente
för nämnden varvid tidigare reglemente upphör att gälla.
Region Örebro län är som tidigare värdorganisation och den gemensamma nämnden
ingår i regionens organisation.
Föreslås med ändring av tidigare avtal och reglemente att nämnden ska bestå av 16
ledamöter och 16 ersättare. Ledamöter och ersättare ska utses enligt följande: Region
Örebro län 8 ledamöter och 8 ersättare, Örebro kommun 2 ledamöter och
2 ersättare, Kumla kommun 2 ledamöter och 2 ersättare, Hallsbergs kommun
1 ledamot och 1ersättare, Laxå kommun 1 ledamot och 1 ersättare, Lindesbergs
kommun 1 ledamot och 1 ersättare, Ljusnarsbergs kommun 1 ledamot och 1 ersättare.
Regionen ska som värdorganisation inneha posten som ordförande medan Örebro
kommun ska inneha posten som vice ordförande.
Beredning
Den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice har
vid sitt sammanträde den 16 november 2016 informerats om Ljusnarsbergs kommuns
ansökan om medlemskap i den gemensamma nämnden.
Konsekvenser för miljö-, barn- och jämställdhetsperspektiven
Inga kända konsekvenser för miljö-, barn- och jämställdhetsperspektiven.
Postadress
Region Örebro län
Box 1613, 701 16 Örebro
E-post: [email protected]
www.regionorebrolan.se
Sida 45 av 61
3 (3)
Tjänsteställe, handläggare
Sammanträdesdatum
Staben för administration, juridik och säkerhet,
Niklas Tiedermann
2017-01-25
FöredragningsPM
Dnr: 16RS4347
Ekonomiska konsekvenser
Inga direkta konsekvenser då kostnadsfördelningen följer tillämpningen av tidigare
samverkansavtal.
Beslutsunderlag
- FöredragningsPM till regionstyrelsen den 25 januari 2017.
- Förslag till nytt samverkansavtal för gemensam nämnd för företagshälsovård samt
tolk- och översättarservice.
- Förslag till nytt reglemente för den gemensamma nämnden för företagshälsovård
samt tolk- och översättarservice.
Rickard Simonsson
Regiondirektör
Skickas till:
Regionfullmäktige
Postadress
Region Örebro län
Box 1613, 701 16 Örebro
E-post: [email protected]
www.regionorebrolan.se
Sida 46 av 61
Sida 1 av 4
SAMVERKANSAVTAL
Bakgrund
Örebro läns landsting, nu Region Örebro län, och Örebro kommun har kommit överens om att
från och med den 1 januari 2005 inrätta en gemensam nämnd, kallad den gemensamma
nämnden för samverkan angående företagshälsovård. Till grund för denna samverkan
träffades ett avtal härom. Genom beslut i landstinget och Örebro kommun tillfördes 2007
kommunens tolkförmedling den gemensamma nämnden och nämnden antog benämningen
gemensam nämnd för samverkan angående företagshälsovård samt tolkförmedling.
Samverkande kommuner har sedan utökats med: Kumla 2009, Hallsberg och Laxå 2015 och
Lindesberg 2016. Nämnden benämns den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt
tolk- och översättarservice.
Sedan nu även Ljusnarsbergs kommun önskar medverka i den gemensamma nämnden upphör
härmed det tidigare ingångna avtalet mellan Region Örebro län, Örebro kommun, Kumla
kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun och Lindesbergs kommun fr.o.m. 2017-04-01,
då detta avtal träder i kraft.
Region Örebro län, Örebro kommun, Kumla kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun,
Lindesbergs kommun och Ljusnarsbergs kommun gemensamt kallade parterna, träffar därför
nu nedanstående avtal om samverkan angående företagshälsovård samt tolk- och
översättarservice.
Region Örebro län är värdorganisation och den gemensamma nämnden ingår i regionens
organisation.
§ 1 Uppgifter m.m.
Nämnden har ansvar för företagshälsovård och tolk- och översättarservice (ej teckenspråk) åt
parterna. Vad avser företagshälsovården deltar Örebro kommun endast med den del som
utgöres av programområdet Social välfärd.
Nämndens verksamhet kommer att drivas genom en särskild förvaltning inom Region Örebro
län. Förvaltningen består av två skilda verksamheter, dels företagshälsovård (Regionhälsan)
och dels språktolkning och översättningar (Tolk- och översättarservice).
Regionhälsan erbjuder konsulttjänster inom arbetsmiljöområdet och arbetslivsinriktad
rehabilitering i hela Örebro län. Tolk- och översättarservice förmedlar tolk- och
översättartjänster för kontakter mellan myndigheter och länsinvånare då gemensamt språk
saknas så att möjlighet till kommunikation tryggas för alla berörda parter.
§ 2 Administration
Region Örebro län skall genom sin förvaltning ha ansvaret för beredning och verkställighet av
nämndens beslut samt planera och administrera den verksamhet nämnden ansvarar för.
§ 3 Äganderätt till egendom och arbetsgivaransvar
För den verksamhet som skall bedrivas i nämnden skall Region Örebro län vara huvudman
och äga eller förhyra fastighet, inventarier och annan lös egendom.
Region Örebro län skall vara arbetsgivare för den personal som är anställd i nämndens
verksamhet.
Sida 47 av 61
Sida 2 av 4
§ 4 Försäkring
Region Örebro län ansvarar för att egendom och verksamhet har erforderligt
försäkringsskydd.
§ 5 Kostnadsfördelning m.m.
Var och en av parterna beslutar i vilken utsträckning man vill använda den gemensamma
nämndens tjänster. När det gäller företagshälsovård fastställer vardera parten årligen den
budget man avsätter för företagshälsovård. Det fastställda beloppet för företagshälsovård
betalas månatligen med 1/12. Tolktjänsterna beställs löpande utifrån uppkomna behov och
faktureras månatligen.
Respektive part svara för uppkomna underskott i proportion till det antal timmar man anlitat
den gemensamma nämndens tjänster.
Överskott som uppkommer i verksamheten skall tillföras denna verksamhet om inte parterna
beslutar om annat.
§ 6 Insyn i förvaltningen
Parterna har rätt till löpande insyn i förvaltning och redovisning som gäller nämndens
verksamhet. Nämnden skall till parterna rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den
ekonomiska ställningen är.
§ 7 Mandatperiod
Mandatperioden skall vara fyra år räknat från den 1 januari året efter det att allmänna val till
fullmäktige hållits i hela landet. Nämndens verksamhet skall dock upphöra tidigare om
uppsägning av detta avtal sker före mandatperiodens utgång enligt vad närmare anges i § 10.
§ 8 Sammansättning
Nämnden skall bestå av 16 ledamöter och 16 ersättare. Ledamöter och ersättare utses enligt
följande: Region Örebro län 8 ledamöter och 8 ersättare, Örebro kommun 2 ledamöter och 2
ersättare, Kumla kommun 2 ledamöter och 2 ersättare, Hallsbergs kommun 1 ledamot och 1
ersättare, Laxå kommun 1 ledamot och 1 ersättare, Lindesbergs kommun 1 ledamot och 1
ersättare, Ljusnarsbergs kommun 1 ledamot och 1 ersättare.
Parterna är överens om att Region Örebro län skall inneha posten som ordförande och Örebro
kommun skall inneha posten som vice ordförande.
§ 9 Tvister
Tvist rörande tolkning och tillämpning av detta avtal skall i första hand lösas av parterna i
samråd. Kan enighet inte uppnås ska tvisten avgöras av allmän domstol.
§ 10 Avtalets giltighet
Detta avtal gäller från och med 2017-04-01 till och med 2020-12-31 och förutsätter för sin
giltighet godkännande av regionfullmäktige samt kommunfullmäktige i Örebro, Kumla,
Hallsberg, Laxå, Lindesberg och Ljusnarsberg.
Sida 48 av 61
Sida 3 av 4
Vardera parten har rätt att senast 12 månader före avtalstidens utgång säga upp detta avtal till
upphörande. Sker inte sådan uppsägning är avtalet förlängt med fyra år i sänder. För dessa
förlängningsperioder gäller en uppsägningstid av 18 månader före avtalsperiodens utgång.
Detta avtal ersätter ett tidigare mellan Region Örebro län, Örebro kommun, Kumla kommun,
Hallsbergs kommun, Laxå kommun och Lindesbergs kommun ingånget avtal i denna sak.
------------------Detta avtal har upprättats i sju likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt.
Örebro den
Örebro den
För Region Örebro län
För Örebro kommun
------------------------
------------------------
------------------------
-----------------------
Kumla den
Hallsberg den
För Kumla kommun
För Hallsbergs kommun
------------------------
------------------------
------------------------
------------------------
Laxå den
Lindesberg den
För Laxå kommun
För Lindesbergs kommun
------------------------
------------------------
------------------------
------------------------
Sida 49 av 61
Sida 4 av 4
Kopparberg den
För Ljusnarsbergs kommun
-----------------------------------------------
Sida 50 av 61
Sida 1 av 3
Bakgrund
Örebro läns landsting, nu Region Örebro län, och Örebro kommun har kommit överens om att
från och med 2005-01-01 inrätta en gemensam nämnd, kallad den gemensamma nämnden för
samverkan angående företagshälsovård.
Örebro kommun och landstinget har senare, med verkan från och med 2007-09-01, beslutat att
kommunens tolkförmedling skall tillföras den gemensamma nämnden, som därvid namnändrats till den gemensamma nämnden för samverkan angående företagshälsovård samt
tolkförmedling.
Sedan 2009-01-01 ingår Kumla kommun i den gemensamma nämnden, och sedan 2015
Hallsbergs kommun och Laxå kommun, och sedan 2016 även Lindesbergs kommun.
Nämnden benämns den gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och
översättarservice.
Sedan beslut nu även fattats om att Ljusnarsbergs kommun med verkan från och med
2017-04-01, skall ingå i den gemensamma nämnden gäller för den gemensamma nämnden för
företagshälsovård samt tolk- och översättarservice nedanstående
REGLEMENTE
Region Örebro län är värdorganisation och den gemensamma nämnden ingår i regionens
organisation.
Utöver vad som följer av lag gäller detta reglemente och ett mellan Region Örebro län,
Örebro kommun, Kumla kommun, Hallsbergs kommun, Laxå kommun, Lindesbergs kommun
och Ljusnarsbergs kommun ingånget samverkansavtal för den gemensamma nämnden.
§ 1 Uppgifter m.m.
Nämnden har ansvar för företagshälsovård och tolk- och översättarservice (ej teckenspråk) åt
parterna. Vad avser företagshälsovården deltar Örebro kommun endast med den del som
utgöres av programområdet Social välfärd.
Nämndens verksamhet kommer att drivas genom en särskild förvaltning inom Region Örebro
län. Förvaltningen består av två skilda verksamheter, dels företagshälsovård (Regionhälsan)
och dels språktolkning och översättningar (Tolk- och översättarservice).
Regionhälsan erbjuder konsulttjänster inom arbetsmiljöområdet och arbetslivsinriktad
rehabilitering i hela Örebro län. Tolk- och översättarservice förmedlar tolk- och
översättartjänster för kontakter mellan myndigheter och länsinvånare då gemensamt språk
saknas så att möjlighet till kommunikation tryggas för alla berörda parter.
Utöver vad som följer av lag skall nämnden tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med
detta reglemente och samverkansavtalet.
Sida 51 av 61
Sida 2 av 3
Nämnden skall till regionen och kommunerna rapportera hur verksamheten utvecklas och hur
den ekonomiska ställningen är.
Nämnden skall vid behov samråda med berörda nämnder och förvaltningar i regionen och
kommunerna samt med andra myndigheter.
§ 2 Sammanträden
Den gemensamma nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer.
Nämnden sammanträder hos regionen om inte nämnden själv bestämmer annat.
§ 3 Sammansättning
Nämnden består av 16 ledamöter och 16 ersättare. Ledamöter och ersättare utses enligt
följande: Region Örebro län 8 ledamöter och 8 ersättare Örebro kommun 2 ledamöter och 2
ersättare, Kumla kommun 2 ledamöter och 2 ersättare, Hallsbergs kommun 1 ledamot och 1
ersättare, Laxå kommun 1 ledamot och 1 ersättare, Lindesbergs kommun 1 ledamot och 1
ersättare, Ljusnarsbergs kommun 1 ledamot och 1 ersättare.
Regionen skall som värdorganisation utse ordförande medan Örebro kommun utser vice
ordförande.
§ 4 Ersättarnas tjänstgöring
Om ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett
sammanträde skall en ersättare från den part som valt ledamoten tjänstgöra i ledamotens
ställe.
Om ersättare inte valts proportionellt skall de tjänstgöra enligt den av respektive fullmäktige
bestämda ordningen.
En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en
ersättare har trätt in i ledamotens ställe.
En ersättare som har börjat tjänstgöra har företräde oberoende av turordningen. En ersättare
från samma parti som den frånvarande ledamoten har dock alltid rätt att träda in i stället för en
ersättare från ett annat parti.
En ledamot eller ersättare som avbrutit tjänstgöringen på grund av jäv får åter tjänstgöra,
sedan ärendet har handlagts.
En ledamot som avbrutit tjänstgöringen på grund av annat hinder än jäv får åter tjänstgöra om
ersättare från annat parti har trätt in.
Ersättarna har rätt att närvara och yttra sig på sammanträde även när de inte tjänstgör.
§ 5 Anmälan av förhinder
En ledamot eller ersättare som är förhindrad att delta i sammanträde eller i en del av ett
sammanträde, skall snarast anmäla detta till nämndens sekreterare.
Sida 52 av 61
Sida 3 av 3
§ 6 Kallelse
Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena.
Kallelsen skall vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet.
Kallelsen skall på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen.
Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning
handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan skall bifogas kallelsen.
I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt.
När varken ordförande eller vice ordförande kan kalla till sammanträde skall den till åldern
äldste ledamoten göra detta.
§ 7 Ersättare för ordföranden
Om varken ordförande eller vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av
sammanträde fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter.
Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för
en längre tid, får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren
fullgör ordförandens samtliga uppgifter.
§ 8 Justering och anslag av protokoll
Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot.
Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen bör då
redovisas skriftligt innan nämnden justerar den.
Nämndens protokoll skall anslås på regionens och kommunernas anslagstavlor.
§ 9 Reservation
Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen
skall ledamoten göra detta skriftligt. Motiveringen skall lämnas före den tidpunkt som har
fastställts för justeringen av protokollet.
§ 10 Delgivning
Delgivning med nämnden sker med ordföranden eller anställd som nämnden bestämmer.
§ 11 Undertecknande av handlingar
Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden skall undertecknas av
ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordföranden och kontrasigneras av anställd som
nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som skall underteckna handlingar.
Sida 53 av 61
Lista över ej besvarade motioner
9
Sida 54 av 61
Sida 1 av 1
Lista över ej besvarade motioner
Ärendebeskrivning
Motion om översyn av kommunens alkoholpolicy (KS 192/2013)
Motion om tillgänglighet IT (KS-2015/106)
Ansvar för kommunala fastigheter (16/KS/31)
Motion om samlingslokaler i Hallsbergs tätort (16/KS/87)
Förslag till beslut
Lista över ej besvarade motioner lägges till handlingarna.
Sida 55 av 61
Meddelanden
11
Sida 56 av 61
Kommundirektörens rapport
till Kommunstyrelsen, december 2016
Kommunstyrelseförvaltningen

Välfärdsmiljonerna till kommuner och landsting
I våras presenterade regeringen en satsning till kommuner och landsting om 10 miljarder
kronor från och med 2017, ”välfärdsmiljarderna”. Efter riksdagens beslut om statsbudgeten
för 2017 har en slutlig fördelning beslutats. Hallsbergs kommun tilldelas cirka 14,3 mkr.
Preliminära uppgifter ingår i kommunens budget, för 2017

Utbetalning från Migrationsverket
Kommunerna och landstingens omfattande fodringar på Migrationsverket har varit stora och
växande under en längre tid. Migrationsverket beslutade därför att under december göra
preliminära utbetalningar kring de ersättningar som gäller vård och boende för asylsökande
ensamkommande barn. Beslutet innebar att Migrationsverket har utbetalat 60 procent av
sökta belopp. Hallsbergs kommun mottog 8,1 mkr i slutet av december. Under 2017
kommer därefter ansökningarna att prövas i vanlig ordning och eventuella mellanskillnader
mellan utbetalade och beslutade belopp kommer då att regleras.

HIBA i likvidation
Hallsbergs Industribyggnads AB (HIBA) har per den 27 december 2016 likviderats. Det
innebär att den mark som HIBA ägde har övergått till kommunen, kommunen har också
övertagit de fordringar och skulder som bolaget har haft.

Boverket
Hallsbergs kommun har blivit beviljade 3,4 mkr i investeringsbidrag för ombyggnaden av
Stocksätterskolan och gymnastiksalen i Östansjö. Det innebär att Boverket har godkänt den
inlämnade ansökan fullt ut.

Samarbetsavtalet Kumla-Hallsberg
Hallsbergs kommun har sedan 1 september 2015 köpt tjänster av Kumla kommun när det
gäller plan, bygglov, miljö och kart o Gis. Samarbetet har under tiden i stort sett fungerat
positivt. Men det finns ett antal punkter som vi under senare delen av 2016 haft diskussion
om. Det är bl a frågor om bemötande av våra medborgare i bygglovsärenden, stöd avseende
centrumplanen samt den ekonomiska delen. Då diskussionerna kring dessa frågor inte blev
lösta under december månad, valde vi att säga upp avtalet för omförhandling. Ett nytt avtal
måste bl a tydliggöra hanteringen av bygglovsfrågor, stöd kring större planuppdrag samt hur
den ekonomiska ersättningen ska se ut.
Sida 57 av 61

Befolkningsmängden i Hallsbergs kommun
Befolkningen ökar och den 1 november 2016 var det 15 632 invånare i Hallsbergs kommun.

Införandet av personalbil
2016-05-31 beslutade KS att införa en möjlighet för anställda i Hallsbergs kommun att
leasa personalbil med bruttolöneavdrag from 1/1 2017. Bilarna som leasas ska vara
miljöbilar. Det företag som kommer att administrera bilarna är Miljöbilscentralen i
Göteborg. Regelverk kring detta finns på intranätet.

Utbildning för chefer gällande individuell lönesättning
Utbildning för chefer i individuell lönesättning samt i den nya AFS:en om organisatorisk
och social arbetsmiljö har genomförts.

Tillväxt för företagande i Hallsbergs kommun
Hallsberg ligger tvåa i länet när det gäller företagande enligt mätning från Visma.
Mätningen utgår från 2011-2015. Hallsberg har en ökning på 17,7%.
Green Cargos huvudkontor flyttar från Stockholm till Hallsberg. Möten med Green Car har
skett och en arbetsplan kommer att tas för att underlätta den flytt som kommer att ske, samt
att få så många av de nuvarande anställda att flytta med till Hallsberg.
Ett nytt byggvaruhus kommer att etablera sig i Hallsberg. Företaget heter Jem och Fix.
Arbetet med etableringen har påbörjat bredvid Dollarstore. Beräknad inflyttning under
hösten 2017.
Möte med Göteborgs hamn har skett i syfte att finna framtida gemensamma affärsområden.
Nästa möte kommer ske i Hallsberg under våren.
Markarbeten har påbörjats på Rala 3 för den första etappen av ett nytt underhållscentrum
för järnvägsunderhåll.
Hallsbergs kommun har lämnat 2 st etableringssvar på internationella
etableringsförfrågningar.

Ny ledare till Nyföretagarcentrum
Nyföretagarcentrum sydnärke rekryterar ny verksamhetsledning. Anki Wallberg slutar efter
10 år som verksamhetsledare. Rekrytering av två nya verksamhetsledare bedöms vara klar
under januari månad.

Grafisk profil och webb för Hallsbergs kommun
En översyn av den grafiska profilen pågår och beräknas vara klar under våren 2017.
Även en webböversyn kommer att genomföras under 2017 på domänen www.hallsberg.se.

Sjöledning i Tisaren
Hallsbergs och Askersunds kommun lämnade sommaren 2016 in en anmälan till
Länsstyrelsen om att få lägga vatten-och avloppsledningar i sjön Tisaren. Detta för att
möjliggöra VA-försörjning till bebyggelsen vid Tisarens norra strand, totalt knappt 400
fastigheter i Hallsberg och Askersund. Anmälan om sjöledningen är nu godkänd. En
projektplan och ett förslag på avtal med Askersunds kommun samt beslutsunderlag för en
eventuell investering i respektive kommun håller på att tas fram.

Försäljning av småhustomter 2016
Totalt såldes 17 stycken tomter 2016 representerat i 5 tätorter. 2017 års första tomt kommer
Sida 58 av 61
att säljas i Vibytorp i Hallsberg med tillträde den 31 januari.

Översiktsplanen
KF beslutade att anta översiktsplanen den 28 november 2016. Inga överklaganden har
inkommit vilket innebär att den vann laga den 30 december 2016.

Detaljplan Samsala etapp II
Detaljplan för nästa etapp i Samsala är på väg ut på samråd under förutsättning att beslut
fattas i KSAU.

Projekt kring medborgarlöften
Lokalpolisen i Hallsberg har tillsammans med Hallsberg kommun uttagits till ett projekt om
medborgarlöften. Ett viktigt steg i processen med medborgarlöften är kartlägga hur
medarbetare ser på nuläget i Hallsberg vad gäller brott och otrygghet. Medarbetardialoger
har därför utförts tillsammans med fastighetsavdelningen, Individ- och familjeomsorg samt
rektorer och förskolechefer för att få deras syn på nuläget innan medborgardialogerna skall
ske.

Surflapport till politiker
Surfplattor har i december beställts till samtliga politiker. Arbete pågår nu på IT-enheten för
att installera program så att kallelser och protokoll till samtliga politiska möten kan ske via
surfplattan i ett verksamhetssystem som heter Meetings.

Inför valet
Många förändringar är gjorda i Vallagen. Representanter från avdelningen har varit på
utbildning tillsammans med valnämndens ordförande för att ta del av de nya
bestämmelserna.
Bildningsförvaltningen

Ombyggnation på Stocksätterskolan
Stocksätterskolan byggs om och renoveras. Ombyggnationen sker i två etapper. Etapp ett
har pågått under höstterminen och avslutades till jul. Det innebär att vi nu har verksamhet i
de nya lokalerna, samt att etapp två har påbörjats. Enligt planen skulle etapp två vara klar till
sommaren men beräknas nu vara klar redan till påsk. Bilder från bygget finns på Instagram,
”Stocksatterskolan”. Invigning av lokalerna beräknas bli 3 maj 2017.

Rekrytering av lärare
Rekryteringen av lärare till skolan blir allt svårare. Bristen på lärare och konkurrensen
mellan kommunerna har ökat rörligheten. Allra svårast har vi haft att rekrytera
specialpedagoger. En av de åtgärder vi gör är att öka samarbetet med universitetet och
lärarutbildningen. Vi kommer även att medverka på Campusmässan i februari.

Hänt i Jul och nyårshelgen
Under jul och nyårshelgerna har det varit oroligt på norra delen av Hallsberg. Skadegörelse
och stölder har förekommit på Stocksätterskolan och Elof-huset.
Nyårsfirandet på torget i Hallsberg var relativt välbesökt. Nyårstal, sång och fyrverkerier
stod på programmet.
Sida 59 av 61
Social- och arbetsmarknadsnämnden

Projekt arbetstider
Ett arbetstidsprojekt har påbörjats. Projektet ska utreda om det är möjligt att genomföra
nedanstående mål och verkställa det senast till 2018-01-01: ” Vård och omsorgspersonal
inom äldreomsorgen och personal i boenden och i daglig verksamhet för funktionshindrade,
ska erbjudas en önskad sysselsättningsgrad och individuell förläggning av arbetstiden. De
som önskar heltid ska ha rätt till det”.
Projektet ska pågå till halvårsskiftet i år. En projektledare, heltid, är anställd och det finns en
styrgrupp bestående av förvaltningschef, berörda områdeschefer och representanter från
Kommunal.

Kompetensförsörjning
I slutet av förra året rekryterades fler socionomer och sjuksköterskor och det kommer att
underlätta arbetet på individ- och familjeomsorgen och i den kommunala hälso- och
sjukvården.
Det finns en stor brist på undersköterskor i kommunen och i länet. Förvaltningen arbetar
med att validera vårdbiträden till undersköterskor och i övrigt försöka finna lösningar för att
få tillräckligt med vikarier till huvudsemestern.

Ensamkommande barn
Dygnsersättningen för ensamkommande barn kommer att reduceras kraftigt från och med
halvårsskiftet 2017. Individ- och familjeomsorgen arbetar med att göra de anpassningar som
är möjliga till de framtida intäkterna från Migrationsverket.

Utskrivningsklara
Förvaltningsledningen arbetar tillsammans med socialchefer i länet och chefer inom hälsooch sjukvården i Region Örebro län för att finna en lämplig hantering av utskrivningsklara
patienter/brukare från sluten vård. Arbetet är föranlett av förändringar i lagen som reglerar
förfarandet från och med 2018 (psykiatrin 2019).
Drift- och serviceförvaltningen

Snöröjning
Jul- och nyårshelgerna har varit relativt lugna utifrån den Tekniska avdelningens
ansvarsområde. Vid ett kraftigt snöfall i början på januari genomfördes fullröjningar i alla
orter. Röjningen i egen regi och med delvis nya entreprenörer verkade fungera väl och få
klagomål kunde noteras.

Stocksätterspåret
Den 21 december invigdes den nya belysningen av motionsspåret i Stocksätter. Efter att
kraftig vind knäckt några av belysningsstolparna konstaterades att alla de 71 stolparna var i
så dåligt skick att de fick monteras ned. Med hjälp av ett extra investeringsanslag
från Kommunstyrelsen kunde en av våra ramavtalsentreprenörer innan vintern montera en
helt ny belysning med så kallad LED-teknik. Det innebär bättre belysning med lägre
energiförbrukning och kostnad. Belysningen styrs av ett så kallat astronomiskt ur som följer
dagsljusets förändring under den mörka årstiden. Den kommer i januari att vara tänd från
klocka 5 till 8 på morgononen och från klockan 16 till 23 på kvällen. Utanför ordinarie
belysningstid finns det möjlighet att tända belysningen med en särskild knapp.
Sida 60 av 61

Vattenläcka
Den 9 januari reparerades en vattenläcka på Finkstigen i Pålsboda. Läckan låg så till att ett
hundratal enbostadshus påverkades. Genom att alla boende fick ett meddelande i sin
brevlåda och att information också gick ut via hemsidan kompletterad med en artikel i
Nerikes allehanda var man förberedd på den avstängning som gjordes i samband med
reparationen.

Oseriösa företag
Gatukontoret har under föregående år drabbats av oseriösa företag som levererat material
som ej beställts. De brister som funnits i rutinerna har rättats till så att den här typen av
leveranser inte tas emot och godkänns av verksamheten.
Sida 61 av 61