1. No category

Eristalis anthophorina
Strandslamfluga
NE
NA
LC
DD
Tvåvingar, Flugor
NT
VU
EN
CR
RE
Livskraftig (LC)
Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Diptera (tvåvingar), Familj: Syrphidae (blomflugor), Släkte:
Eristalis, Art: Eristalis anthophorina - strandslamfluga (Fallén, 1817) Synonymer: strandslamblomfluga
Kännetecken
En relativt liten art som genom sin iögonenfallande behåring ger ett humlelikt intryck. Ansiktet har en tydlig
mittstrimma, antennborstet är till synes naket och vingarna har en tydlig mörk vingfläck. Påträffas på blommande
strandängar och på vattenväxter.
Längd 11-13 mm. Ansikte med tydlig svart mittstrimma, dess sidor med gulaktig grundfärg och vit till gulaktig
pudring. Antenner svartbruna. Antennborst med mycket korta gula hår; kortare än borstets största tjocklek.
Behåringen på kinderna och under ögonen är ljus. Ryggskölden är mörk med svag, jämn pudring och ljusgul behåring.
Skutellen är blekgul. Bakkroppen har rödgula parfläckar som på tergit 2 är stora och upptar hela sidan, medan de på
tergit 3 är något mindre. Bakkroppen har oftast utstående gul behåring (framtill blekare, baktill kraftigare gul). Hos
nordliga exemplar kan dock fläckarna på tergit 2-3 vara mindre, och bakkroppens behåring i stor utsträckning svart.
Vingarna har en mörk vingfläck, som är tydligast hos honan. Vingmärket är knappt längre än brett. Benen är
övervägande svarta; dock är knäna och inre tredjedelen av skenbenen gula.
Strandslamfluga kan i fält knappast förväxlas med någon annan art. Vissa mörka individer kan dock påminna om
Eristalus fratercula och vissa former av E. intricaria.
Utbredning och status
Strandslamfluga förekommer över större delen av Sverige med undantag för de södra fjälltrakterna. Den är vanlig
längs Östersjöns stränder i Svealand och Norrland, där salthalten är måttlig. På sina håll är den också vanlig vid
Mälarens vikar, längs blomrika stränder av sjöar och vattendrag och i andra våtmarker. Arten förekommer över i
stort sett hela Danmark, men är troligen på tillbakagång. I Norge har arten en huvudsakligen nordlig utbredning, men
fanns tidigare även längs Oslofjorden. Att fynd saknas från södra Norge kan bero på att lämpliga strandbiotoper
saknas. I Finland förekommer arten över hela landet, även om fynd saknas från enstaka provinser. I övriga Europa
finns (troligen reliktartade) lokala förekomster i norra Nederländerna och östra Frankrike. Arten finns också i
Tyskland, Polen, Tjeckien, Rumänien och den europeiska delen av Ryssland. Världsutbredningen omfattar dessutom
Sibirien österut till Mongoliet och Japan samt västra Nordamerika från Alaska till Kalifornien och New Mexico.
Ekologi
Strandslamfluga förekommer främst i våtmarker, bland vattenvegetation och på strandängar. Den klarar förmodligen
inte högre salthalter. I Sverige har flugan setts besöka blommor av lönn Acer platanoides, strandaster Aster
tripolium, ryssgubbe Bunias orientalis, kabbleka Caltha palustris, rundhagtorn Crataegus laevigata, hampflockel
Eupatorium cannabinum, älggräs Filipendula ulmaria, gul näckros Nuphar lutea, vattenpilört Persicaria amphibia,
hägg Prunus padus, mandelblom Saxifraga granulata, åkermolke Sonchus arvensis, maskrosor Taraxacum spp. och
lind Tilia cordata. I andra områden har den också setts besöka tusensköna Bellis spp., bäckbräsma Cardamine
amara, sprängört Cicuta virosa, tistlar Cirsium spp., strandklor Lycopus spp., baldersbrå Tripleurospermum
perforatum, vattenklöver Menyanthes trifoliata, spansk körvel Myrrhis odorata, smörblommor Ranunculus spp.,
rubusar Rubus spp., viden Salix spp. och vänderot Valeriana spp. Flygtiden börjar i mitten av maj, längre söderut
redan i mitten av april, och kan pågå till mitten av september. Larven utvecklas sannolikt i tång, grönslick och annat
ruttnande växtmaterial längs strandkanter samt i strandnära vattensamlingar i varma lägen. Zetterstedt påträffade
även ett par individer som samlats vid ett fårkadaver för eventuell äggläggning.
ArtDatabanken - artfaktablad
1
Övrigt
Namngivning: Eristalis anthophorina (Fallén, 1817). Originalbeskrivning: Syrphus anthophorinus. Syrphici Sveciae:
28. Synonym: Eristalis nitidiventris Zetterstedt, 1843 - synonymiserat av Hippa m.fl. (2001).
Etymologi: anthophorina = blombärande; anthoforos (gr.) = blombärande, blomstrande.
Uttal: [Erístalis antofórina]
Litteratur
Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Tvåvingar: Blomflugor: Eristalinae & Microdontinae. Diptera: Syrphidae:
Eristalinae & Microdontinae. 2009. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
Författare
Hans Bartsch 2009.
ArtDatabanken - artfaktablad
2