1. No category

Finansdepartementet
Skatte- och tullavdelningen
Enheten för mervärdesskatt och punktskatter
(S2)
103 33 Stockholm
Stockholm 15 februari 2017
Skatt på finansiell verksamhet (SOU 2016:76)
FAR har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet Skatt på finansiell verksamhet (SOU 2016:76).
FAR får med anledning av detta anföra följande.
FAR:s ställningstagande
FAR avstyrker förslaget.
Inledande synpunkter
Utredningens uppdrag har varit att föreslå en beskattning inom ett område som är mycket komplext
och svårtillgängligt. Den tid och de resurser som utredningen har haft tillgång till har inte stått i
proportion till uppdragets svårighetsgrad. Detta har fått till följd att förslaget inte beaktar den
komplexitet som finns i de bestämmelser som det vilar på, dvs. undantagen från momsplikt för finansoch försäkringstjänster.
FAR avstyrker utredningens förslag av i huvudsak två skäl:
1. Träffytan för den förslagna skatten (antalet skattskyldiga) är för omfattande i förhållande till syftet.
2. Lagtekniskt uppfyller den nya skatten inte de krav på förutsebarhet som kan ställas på en skattelagstiftning, inte minst eftersom den kommer att bygga på två av de mest svårtolkade undantagen i
momslagen. Detsamma gäller för de principer som ska gälla när en skälig fördelningsgrund för den
nya skatten ska beräknas.
FAR utvecklar dessa skäl i det följande.
FAR ifrågasätter också skattens lagenlighet i förhållande till EU-rätten, vilket också utvecklas nedan.
1. Träffytan för den föreslagna finansskatten är för omfattande i förhållande till syftet
Utredningen bygger enligt kommittédirektiven på antagandet att den finansiella sektorn har en
skattefördel till följd av undantaget för moms för finansiella tjänster och försäkringstjänster i
momslagen. Denna fördel består i att det sker en konsumtion av sådana undantagna tjänster på
bekostnad av annan momspliktig konsumtion, vilket leder till snedvridningar. En större andel av
samhällets resurser än vad som är samhällsekonomiskt optimalt tillfaller den finansiella sektorn och
vinsterna i sektorn kan därmed bli högre.
Utifrån dessa syften ifrågasätter FAR den utformning som förslaget nu fått. Det är ca 10 000 företag
som idag klassificeras som finans- och försäkringsföretag, medan det enligt Skatteverket är över
300 000 företag som skulle träffas av skatten baserat på hur många företag som idag omsätter finanseller försäkringstjänster. I själva verket är det sannolikt ännu fler företag som kommer att träffas av
skatten eftersom siffran ovan inte beaktar inköp av sådana tjänster från utlandet, vilket också föreslås
omfattas av den föreslagna skatten.
Att det blir så många företag beror på att skatten utgår från tjänsternas natur utan någon form av
begränsning. Detta medför att nedan nämnda företag respektive exempel på tjänster också kommer att
träffas av skatten:
-
1.1
Momspliktiga företag som köper utländska försäkringar eller upptar lån från utländska banker
IT-företag som levererar system- och driftstjänster till banker, kreditkortsföretag m.fl.,
Företag inom Fintech-sektorn som utvecklar och tillhandahåller olika tekniska lösningar till
finans- och försäkringbolag
Kommuner, staten, ideella föreningar m.fl.
Koncernintern utlåning i fullt momspliktiga företagsgrupper
Provisioner som detaljhandeln får från finans- och försäkringsbolag då de anses förmedla
momsfria kredit- och försäkringstjänster
Fördel av momsundantaget för finans- och försäkringstjänster
Syftet med skatten är att minska den fördel som finans- och försäkringssektorn anses ha till förmån för
momspliktiga verksamheter. För att detta syfte ska uppnås måste det först konstateras vilka som drar
nytta av denna fördel.
Av utredningsdirektivet framgår att undantagen från moms innebär att företag som tillhandahåller
finans- och försäkringstjänster överlag kan ta ut lägre priser av privatpersoner i förhållande till företag
som tillhandahåller momspliktiga varor och tjänster. Detta gäller även om man beaktar att dessa
företag inte har rätt att dra av någon ingående moms på kostnader. Enligt utredningen ligger fördelen i
att moms inte läggs på mervärdet av tillhandahållna tjänster.
I de fall kunden istället är ett momspliktigt företag innebär undantaget från moms däremot en nackdel
då de tjänster som tillhandahålls innehåller en dold moms i underliggande kostnader som kunden får
betala trots sin rätt till avdrag för ingående moms.
Vid utformningen av vilka som kommer att bli skattskyldiga för den föreslagna finansskatten har ingen
hänsyn tagits till den påstådda momsfördelen. Skatten träffar alla företag som tillhandahåller momsfria
finans- eller försäkringstjänster inom landet eller som förvärvar dessa tjänster från utlandet, dvs. även
företag inom andra sektorer som till någon del har ett inslag av sådana tjänster. Det kan t.ex. handla om
provisioner från finans- och försäkringsföretag för sådana försäkrings- och betallösningar som
2(6)
varuhandeln erbjuder konsumenter vid köp av produkter, vilket alltså är sådana sektorer som
utredningsdirektivet menar har en nackdel jämfört med finans- och försäkringssektorn.
Här glömmer utredningen helt bort att finansiella tjänster och försäkringstjänster i många fall
kompletterar omsättning och vinster i andra sektorer. I dessa och andra fall blir därmed förslaget
kontraproduktivt, vilket alltså beror på att utredningen bortsett från själva syftet i utredningsdirektivet
genom förslaget att kollektivt beskatta alla företag som överhuvudtaget berörs av undantaget från
moms i 3 kap. 9-10 §§ mervärdesskattelagen (1994:200), ML. FAR anser mot bakgrund av detta att
förslaget inte överensstämmer med sitt syfte.
Om regeringen ändå beslutar att införa finansskatten i föreslagen form anser FAR att skatten enbart bör
träffa företag som tillhandahåller aktuella tjänster till slutkonsumenter (dvs. privatpersoner och andra
icke beskattningsbara personer).
1.2
Beloppsgräns eller annan typ av tröskelvärde
Som anges ovan kommer den föreslagna finansskatten resultera i en mycket bred träffyta, vilket kan
ifrågasättas utifrån syftet enligt utredningsdirektiven, men även utifrån det orimliga faktum att mer än
300 000 företag omsätter undantagna finansiella tjänster och därför i detta avseende är att ses som
finans- och/eller försäkringsbolag.
FAR anser att det starkt kan ifrågasättas om ett företag kan anses ha en fördel av aktuellt momsundantag när finans- och försäkringstjänsterna enbart utgör en begränsad del av företagets totala
verksamhet, vilket dessutom många gånger är en direkt konsekvens av den momspliktiga verksamheten vid t.ex. försäljningen av varor och tjänster (se föregående avsnitt). I dessa fall innebär
momsfriheten en ökad administrativ börda på grund av den begränsade avdragsrätten för ingående
moms. Notera att lagstiftaren har beaktat detta när det gäller utformningen av momslagen och därför
infört en möjlighet att inte begränsa avdragsrätten för moms i fall där den undantagna omsättningen
utgör en liten del av den totala omsättningen, se 8 kap. 14 § ML och den s.k. 95-procentregeln.
Förslaget innehåller inga motsvarande lättnader.
Enligt den föreslagna lagtexten (§ 4) är underlaget på vilket finansskatten om 15 procent ska beräknas
(beskattningsunderlaget) den årliga sammanräknade lönekostnaden. Om den som omfattas av skatten,
drygt 300 000 företag, visar att enbart en viss del av lönekostnaden är hänförlig till omsättningen av de
momsfria finans- och försäkringstjänsterna så kan beskattningsunderlaget begränsas enligt skälig
grund. Regeln har utformats som en presumtionsregel vilket innebär att utgångspunkten är att full
finansskatt utgår på hela den årliga lönekostnaden om inte annat visas.
För att begränsa finansskatten har således varje enskilt företag att bevisa att delar av lönekostnaden
istället är hänförlig till momspliktig omsättning. Denna bevisbörda innebär ytterst att varje enskilt
företag åläggs en tung administrativ börda även om bara ett par procent av företagets hela omsättning
är momsfri. Detsamma gäller för Skatteverket som har att bedöma och besluta om det beräknade
beskattningsunderlaget för 300 000 företag är korrekt.
3(6)
Detta sammanvägt innebär att förslagets breda träffyta inte synes genomtänkt utan resulterar i en
omotiverad arbetsbörda för många företag som huvudsakligen tillhandahåller momspliktiga varor och
tjänster. Dessutom kan som nämnts ifrågasättas om dessa företag över huvud taget har en fördel av
undantaget från moms.
Om regeringen ändå beslutar att införa finansskatten i föreslagen form anser FAR att det är av vikt att
ett generöst tröskelvärde eller annan begränsningsregel införs.
1.3
Övrigt avseende träffytan
En kategori som blir särskilt utsatt för den föreslagna skatten, i och med att den ska baseras på
lönekostnaden, är nystartade företag som är personalintensiva och med höga utvecklingskostnader
samtidigt som intäkten initialt är låg. Det kan t.ex. gälla nystartade Fintech-bolag, ett område där
Sverige under senare år utmärkt sig internationellt sett. I dessa fall kommer skatten att innebära en
betydande kostnad i uppstartsskedet. FAR känner stor oro för att denna typ av verksamhet kommer att
söka sig till andra länder om skatten införs i sin föreslagna utformning.
2. Lagtekniska invändningar
En ny skattelagstiftning bör vara så enkel och förutsebar som möjligt att tillämpa. Utredningen har
dock valt att bygga den nya lagstiftningen på två av de mest svårtillämpade undantagen i momslagen; 3
kap. 9 och 10 §§ avseende finansiella tjänster och försäkringstjänster som kontinuerligt ger upphov till
gränsdragningsproblem och ny rättspraxis. Därigenom överförs också dessa gränsdragningsproblem in
i den nya lagstiftningen. Några exempel från senare år som kan nämnas är:1
-
Tjänster i samband med aktieemission, t.ex. kontakta potentiella investerare (förhandsbesked
2009-05-25) – undantaget
-
Koncernbolags tillhandahållande av tjänster till ett kreditbolag i samband med att andra bolag
inom koncernen förmedlade krediter mellan kreditbolaget och kredittagarna (RÅ 2010 ref. 27)
– momspliktigt
-
Marknadsföringstjänster avseende valutaväxling (RÅ 2010 not. 25) – momspliktigt
-
Förmedling av aktier i fastighetsbolag (EU-domstolens dom i mål C-259/11 (DTZ Zadelhoff)
och HFD 2011 ref. 21) – undantaget
-
Tjänster avseende transaktionsövervakning avseende manuell analys av information från
kortföretags system för att kunna stoppa bedrägerier m.m. (förhandsbesked 2012-07-09) –
momspliktigt
-
Tjänster avseende kortbetalningar åt e-handelsföretag, som bestod i att ta emot betalningar från
kunder på ett gemensamt klientmedelskonto och efter avräkning för bl.a. egen ersättning föra
över betalningarna till e-handelsföretaget (förhandsbesked 2012-10-31) – undantaget
1
För en utförlig uppräkning kan t.ex. hänvisas till Kleerup, Kristoffersson och Öberg, Mervärdesskatt i teori och
praktik, 2016 s. 95 ff.
4(6)
-
S.k. gap fee vid tillhandahållande av kapitalförvaltningstjänster, dvs. då någon binder sig till
att köpa sådana tjänster för ett visst minimivärde per år, för vilket motparten får ersättning i
form av en minimum fee och en rätt föreligger att, såvitt en avtalad fixed fee understiger denna
minimum fee, fakturera mellanskillnaden (HFD 2013 not. 27) – momspliktigt
-
Tjänster avseende analys och värdering vid förmedling av aktier i ett bolag när dessa tjänster
kan anses underordnade förmedlingstjänsten av aktierna (HFD 2013 ref. 32) – undantaget
-
Ett dotterbolags förmedling av avtal om moderbolagets betaltjänster har ansetts utgöra
undantagen betalningsförmedling (HFD 2014 ref.73) – undantaget
-
Förmedling av bostadsrätter (HFD:s dom den 2 juni 2015 i mål nr 4004-14) – momspliktigt
På grund av de gränsdragningsproblem som den grundläggande regeln i artikel 135.1 a-g i EU:s
momsdirektiv (2006/112/EG) föranlett, lade EU-kommissionen redan 2007 fram ett förslag om
förtydligade och mer detaljerade bestämmelser i syfte göra tillämpningen av undantagen mer enhetlig,
skapa större förutsebarhet för de ekonomiska aktörerna och göra det lättare för dessa att rätta sig efter
bestämmelserna. Kommissionen hade uppmärksammat att antalet rättsfall vid EU-domstolen ökat
avsevärt under de senaste åren och att flertalet av dessa fall avsåg olika tillämpningar av undantagen.
Denna bristande förutsebarhet hade i sin tur i stor grad framkallat tvister och ökat den administrativa
arbetsbördan för berörda parter.
EU-kommissionens förslag diskuterades inom EU under flera år men drogs i april 2016 tillbaka av
kommissionen. Orsaken till detta synes ha varit att medlemsstaterna inte kunde komma överens om
vissa delar av förslaget. Därmed kvarstår också de nuvarande bestämmelserna och gränsdragningsproblemen kring dessa.
Enligt FAR:s uppfattning innebär förslaget om att den nya skatten ska utgå ifrån 3 kap. 9 och10 §§ ML
att de nuvarande bristerna i systemet förvärras ännu mer. Detta kommer i sin tur leda till nya
tolkningsfrågor och processer. Eftersom det dessutom är fler som kommer att träffas av den nya skatten
än tidigare, i och med att även inköp av finansiella tjänster och försäkringstjänster från utlandet
kommer att omfattas, så kommer också fler företag att behöva göra bedömningar av om den aktuella
tjänsten faller in under momsundantaget.
Det är dock inte bara problematiskt att tillämpningsområdet för den nya skatten ska bygga på svårtolkade undantagsregler i momslagen. Dessutom måste den som omfattas av lagstiftningen, men som
inte ska behöva betala skatten fullt ut p.g.a. att även momspliktiga tjänster tillhandahålls, kunna styrka
en skälig fördelningsgrund för att beräkna skatten. Därvid måste den skattskyldiga tillämpa principerna
i 8 kap. 13 § ML. Även denna bestämmelse tillhör en av de mest svårtolkade på momsområdet och har
också varit föremål för en mängd rättsprocesser.
Sammantaget är det FAR:s bestämda uppfattning att det vore mycket olyckligt att bygga en ny skatt på
redan mycket svårtolkade regler. Det kan rentav ifrågasättas om förslaget uppfyller kraven på en
förutsebar och rättssäker skattelagstiftning.
5(6)
3. Skattens lagenlighet i förhållande till EU-rätten
Avslutningsvis vill FAR lyfta frågan om den föreslagna skatten uppfyller de legala kraven enligt EUrätten. Docent Jérôme Monsenego har i ett rättsutlåtande, på uppdrag av Svenska Bankföreningen,
kommit fram till att den föreslagna skatten sannolikt strider mot EU:s statsstödsregler eftersom den
endast ska gälla för företag som omsätter undantagna finansiella tjänster och försäkringstjänster.
Slutsatsen är därför att det finns en skyldighet för Sverige att anmäla förslaget till EU-kommissionen.
FAR delar denna slutsats.
FAR anser att det även finns annan EU-lagstiftning som måste beaktas. Enligt direktivet 2008/7/EG
om indirekta skatter på kapitalanskaffning finns mycket begränsade möjligheter att införa särskilda
skatter och avgifter på finansiella transaktioner av olika slag, t.ex. på långivning, se särskilt artiklarna 5
och 6. Enligt FAR måste även förslagets förenlighet med detta direktiv utredas ordentligt eftersom det
inte kan anses råda något tvivel om att förslaget innebär en särskild skatt för alla de som omsätter
tjänster som är undantagna enligt 3 kap. 9-10 §§ ML, även om själva beräkningen av skatten ska
baseras på lönekostnaden i företaget. I utredningen nämns det aktuella direktivet på några ställen, men
någon närmare analys av om direktivet skulle utgöra ett hinder finns inte.
FAR
Markus Thaler
Ordförande FAR:s specialistgrupp för skatt
6(6)