Jordbiten nr 1 2017
Jordbiten Aktuell information från landsbygdsavdelningen Länsstyrelsen i Västra Götalands län Tema EU-stöd Nr 1 /2017 EU-stöd Ledaren Den 22 februari öppnar SAM Internet I detta nummer av Jordbiten har vi samlat information så att du kan läsa om de förutsättningar som gäller för din SAM-ansökan. I år, precis som förra året, kan vi endast erbjuda hjälp med SAM Internet i mindre utsträckning på våra kontor i Borås, Skara och Uddevalla. Vi prioriterar i stället handläggning av stöden så att medarbetarna hinner handlägga fler stöd, som i sin tur innebär fler utbetalningar till er. I år kommer det finnas begränsad möjlighet att boka datorplats. Servicen riktar sig i första hand till dig som har dålig uppkoppling eller saknar dator. Du förväntas ha datorvana. Annars behöver du ta med någon som hjälper dig. För att boka en tid, ring på telefon 0771-67 00 00. I januari togs ett brett parlamentariskt beslut om en framtida livsmedelsstrategi. En strategi med fokus på jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Livsmedelsstrategin omfattar hela livsmedelskedjan, från produktionen av råvaror från jorden, havet och skogen till livsmedelsindustri, export, handel, konsument, offentliga sektorns konsumtion, restaurang och måltidupplevelser. Strategin innehåller mål fram till 2030 om att bland annat öka produktionen av livsmedel och öka lönsamheten, exporten och innovationskraften i livsmedelskedjan, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. Hur märker vi då att livsmedelsstrategin har beslutats och vad kan vi förvänta oss av den? Under våren presenteras en handlingsplan med olika åtgärder som planeras. Vi återkommer till detta längre fram under året. Ett nytt ord som jag hört i flera olika forum under kort tid är resiliens. Resiliens betyder förmågan att återhämta sig eller motstå olika störningar. Nu används det i olika sammanhang där landets självförsörjningsgrad och civila beredskap diskuteras. Vi kommer att höra mer om detta i samhällsdebatten framöver. Frågan handlar i högsta grad om livsmedelsförsörjningen i landet och hur den säkerställs. Det är en viktig fråga att fundera på för oss alla. Det jag tolkar in och tar med mig är att de olika trender vi ser framöver stärker oss i att de gröna näringarna är en tillväxtmotor i framtiden. En framtidsbransch helt enkelt. Tillbakablickar och framtidsplaner Jordbitens redaktion 2016 har haft sina utmaningar på stödsidan. Precis som 2015 har inte alla IT-system varit på plats för att vi ska kunna göra klart alla utbetalningar under året. Vi har bara gjort delutbetalningar, eftersom IT-systemet inte är byggt för att göra slututbetalningar ännu. Men det är på gång. Agneta Olsson 010-224 52 97 Nina Goos 010-224 52 48 Erika Kvarnlöf 010-224 53 17 Informationsskrift från Länsstyrelsen i Västra Götalands län Utgivare Länsstyrelsen i Västra Götalands län Landsbygdsavdelningen Postadress 403 40 Göteborg Ansvarig utgivare Mirja Hjers Tryck Lenanders Grafiska 80462, 2017 Papper Arctic Volume White 100g inlaga, 130 g omslag 2016 fanns möjligheten att göra delutbetalning även på gårdsstöd och förgröningsstöd. Det gjordes i två omgångar, i den första omgången betalades 70 procent av beloppet ut och i den sista ytterligare 20 procent. Totalt betalades 90 procent av beloppet av gårdsstöd och förgröningsstödet ut. Nio av tio lantbrukare i länet har fått sitt gårdsstöd delutbetalt. Totalt har det betalats ut omkring en miljard kronor för ansökan 2016 i vårt län. Vi tar beslut om utbetalningar löpande nu efter nyår och Jordbruksverket verkställer dem på kort tid. Planen för utbetalningar Under 2017 kommer IT-system för att göra slututbetalningar på ersättningarna. Detta innebär att vi ska hantera ansökningar för åren 2015-2017 parallellt under 2017. För 2017 kommer det inte att bli någon delutbetalning av gårdsstöd och förgröningsstöd. Det var ett undantag som fanns under förra året. Dessa stöd kommer att betalas ut i slutet av 2017, så som det har varit åren innan 2016. Sista ansökningsdag i år för SAM är planerad till den 4 maj. Enbart e-legitimation, för din skull Den stora nyheten i år är att du måste använda dig av e-legitimation för din ansökan. Det är ingen nyhet i sig att e-legitimation går att använda, det har varit möjligt under några år. Många av er gör det redan. Anledningen för ändringen är ITsäkerhet. Med åren har SAM Internet blivit en allt mer omfattande e-tjänst som innehåller information som klassas som känslig. Din ansökan består av viktiga uppgifter som ska ge dig dina ersättningar, därför måste Jordbruksverket säkerställa att dina uppgifter hanteras säkert. Det säkraste för tillfället är e-legitimation. Därför blir denna lösning nu det enda sättet. På sidan 11 kan du läsa om Bertil Hagsgård och hans erfarenheter av e-legitimation. Ny chef på plats Jag vill ta tillfället i akt att presentera mig för dig. Jag heter Johan Linde och har varit chef för enheten för jordbrukarstöd sedan den 1 juni 2016. Jag kommer från Länsstyrelsen i Kalmar län där jag har arbetat under 19 år. Merparten av den tiden har jag arbetat med jordbrukarstöd i någon form. Jag började som arealkontrollant och har under åren varit både handläggare och rådgivare för att sedan bli chef för verksamheten. Närmast var jag chef för naturvården på Länsstyrelsen i Kalmar. Det är roligt att vara tillbaka till arbetet med jordbrukarstöden. Det är ett nytt län att lära sig att förstå förutsättningarna för. Hittills har min tid på nya jobbet varit kul och lärorik. Johan Linde Enheten för jordbrukarstöd Utgivningsplan 2017 Nr 1 – 23 februari Nr 2 – 11 maj Nr 3 – 14 september Nr 4 – 7 december Manusstopp 5 veckor före utgivning Mirja Hjers Enhetschef Enheten för landsbygdsutveckling Vill du prenumerera på Jordbiten eller meddela adressändring? Skicka e-post till [email protected] eller ring någon i redaktionen, så ordnar vi det. Omslagsfoto: Agneta Olsson Foton till artiklarna är tagna av författarna om inget annat anges. 2 Jordbiten 1/2017 Jordbiten 1/2017 3 Foto: Henrik Pihlblad EU-stöd EU-stöd Nyheter i SAM Internet Inför årets SAM-ansökan har Jordbruksverket genomfört ett antal förändringar i SAM Internet. Den stora nyheten är att det i år endast är möjligt att logga in med hjälp av e-legitimation. Lösenord som du har kvar sedan 2016 kommer inte att fungera och det går inte att beställa nya. Orsaken till att möjligheten med lösenord tas bort är att Jordbruksverket vill höja säkerheten för den information som du lämnar via e-tjänsten. Se din åtagandeplan I SAM Internet kan du se din åtagandeplan, för till exempel marker med särskild skötsel. Under Rapporter i SAM Internet hittar du Förslag till åtagandeplan där du kan se åtagandeplanen för din gård när den är klar. Du kan även se markklasserna i kartan genom att i kartverktyget kryssa i rutan för Markklasser (MK), se exemplet nedan. Inloggning via Mina sidor Inloggningen till SAM Internet är flyttad till Mina Sidor. Denna hittar du längst upp till höger på Jordbruksverkets webbplats. Där använder du sedan din e-legitimation för att logga in. gifter Kontaktupp r på Mina taktuppgifte n ko a in d r ed rätt Se öve ansökan. M in d r ö g u d ch sidor när sstyrelsen o ifter kan Län vilket , ig d a kontaktuppg are kontakt tt lä et rk ve Jordbruks dläggning. snabbare han en ll ti r ra id b Fullmakt fullmakt att någon annan t et g na u d ar H n? Se då gär SAM-ansöka in d in g ka g ic lo sk ar att in ersonen test till att den p an sista d i god ti inn ar er g n fu en ning llmakt via Du kan ge fu . ag sd n ka ”Fullmakt ansö via blanketten r le el r o d si Mina -E-tjänster”. Beslut och utbetalningar Via Mina sidor kan du se de beslut som Länsstyrelsen eller Jordbruksverket fattat gällande dina ansökningar. Du kan även se vilka belopp som kommer att betalas ut snabbare än du hinner få brev med besluten. Använd gärna Mina sidor för att kontrollera att du har stödrätter till all mark du söker gårdsstöd för. Här finns även möjlighet att överföra stödrätterna direkt till en annan lantbrukare. När du gör din ansökan kommer du i SAM Internet kunna se om det är någon annan som redan söker på blocket. Söker du på ett block som någon annan redan söker på kommer du få en varning i ansökan. Varningen kommer ligga kvar även om du begärt att blocket ska delas eftersom ni söker på varsin del. Boka datorplats För dig som inte har tillgång till dator eller e-legitimation kommer det att finnas ett begränsat antal datorplatser att boka tid till. Länsstyrelsen kommer då att kunna hjälpa dig med din inloggning, utan e-legitimation. Du behöver dock vara beredd på att besöket kommer ta längre tid än tidigare år, eftersom uppgifterna för inloggning inte kan lösas förrän du är på plats. Åtaganden ännu inte beslutade 4 När du övertar ett helt eller delar av ett företag underlättas handläggningen av din ansökan om det är du som övertagare som söker på marken i SAM Internet. Att handläggningen går lättare minskar risken för att du får vänta på dina pengar. Kontrollera ditt innehav av stödrätter Se om någon annan söker på blocket Fortfarande har åtaganden som ansöktes om 2015 eller 2016 inte beslutats. Detta innebär att du inte kan se alla dina åtaganden i SAM Internet. Om blockidentiteten är samma som när du sökte kan du se att du ansökt om åtagande på blocket. Har blockidentiteten ändrats kommer du inte kunna se att du sökt ett åtagande. Du ska inte ansöka om nytt åtagande på dessa block, utan när besluten tas kommer de uppdaterade blockidentiteterna att synas. Du behöver bara ansöka om utbetalning för blocken. Övertag av hela eller del av företag Ersättning för djurvälfärd Nytt för i år är att du nu kan ansöka om djurvälfärdsersättningarna via SAM Internet. Detta gäller Extra djuromsorg för får, Utökad klövhälsovård för mjölkkor och Extra djuromsorg för suggor. Har du frågor om dessa ersättningar kontaktar du Jordbruksverket. Ny adress en för ll Länsstyrels Ny adress ti nsökan: ll din SAM-a ti ar g in er tt komple lands län i Västra Göta Länsstyrelsen FE 19 Box 204 ERHAMN 826 25 SÖD Maria Johansson Enheten för jordbrukarstöd Digital post t rjat skicka u et har nu bö rk ve ks ru b Jord Mina via tjänsten digital post t du kan välja et innebär at D . en d an el läsplattan medd t via datorn, lu es b a in d ämst beslut att läsa get är det fr lä u n I . n ile b eller mo ked som kan er och årsbes ksom stödrätt st. Se Jordbru än tj a n en d al skickas med nster / Digit bplats / E-tjä eb w s n et io rk ve format . st för mer in o sp et h ig d myn Frågor kan ringer om din ansö r o åg fr u d Har du välja om 00. Här kan 0 0 7 6 177 du 0 nsstyrelsen pplad till Lä du vill bli ko itt personrket. Ange d ve ks ru b rd eller Jo ummer så anisationsn nummer/org tyrelse. till rätt länss kopplas du -12 och 13-15. Öppettider 9 Jordbiten 1/2017 Jordbiten 1/2017 5 EU-stöd EU-stöd Nyheter och påminnelser om dina stöd Här hittar du praktisk information som gäller din SAM-ansökan 2017. Miljöersättningar för att motverka växtnäringsläckage Från i fjol går det att söka åtaganden vars syften är att minska växtnäringsläckage till sjöar och vattendrag. Dessa är stöd för skyddszoner och stöd för minskat kväveläckage. När du söker åtagande för skyddszoner, tänk på att zonen ska ligga på åkermark och ha en fullgod vallgröda. En liten inblandning av klöver och insektsbefrämjande växter tillåts men det betyder inte att du måste ha det. Skyddszoner Grödkod 77 Skyddszoner mot vattendrag är den vanliga skyddszonen där du själv ansvarar för vilken areal den har. Den ska ligga i direkt anslutning till ett dike som är vattenförande någon del av året (nya definitionen) eller direkt mot annat vattendrag. Tänk på att zonen ska fylla en funktion. Mot invallade diken eller mot diken i uppförsbackar fyller zonen sällan en funktion. Grödkod 66 Vill du ansöka om anpassad skyddszon där det är risk för saltskador ska zonen ligga på lerjord, eftersom det är denna jordart som tar skada av vägsaltet. Zonen ska också ligga i direkt anslutning till vägen. Finns det ett vattenförande dike mellan vägen och åkern är det skyddszon mot vattendrag du ska söka. Anpassad skyddszon på översvämningsmark är inte till för mark där dräneringen är eftersatt eller inte 6 fungerar. När vattnet rinner tillbaka efter översvämningen ska åkern åter vara torr och fullgod åkermark. På mark som är ständigt blöt ska i första hand dikena ses över. Nytt för i år är att om du behöver bekämpa invasiva arter på din zon och därmed putsa före den 1 juli kan du kontakta Länsstyrelsen och be om tillstånd att få göra detta. Minskat kväveläckage Ersättningen för minskat kväveläckage innebär, som i tidigare programperiod, att du har en fånggröda och/eller att du vårbearbetar istället för att höstplöja. Tänk på att storleken på åtagandet är den areal du har sökt utbetalning för första året i åtagandet. Där ingår den sammanlagda arealen för fånggröda och vårbearbetning eller en kombination av båda delarna på samma mark. Kombinationen ger ersättning för båda åtgärderna, men det är den faktiska arealen på skiftet som ingår i åtagandearealen. År två till fem i åtagandeperioden måste du söka utbetalning för minst 80 procent av den areal du hade år ett. Ansökan om utbetalning för mer än 120 procent av åtagandearealen leder till ett nytt femårigt åtagande. Om du söker utbetalning för mindre än 80 procent av åtagandearealen får du ingen ersättning alls och om detta upprepas hävs åtagandet. Villkorsfel på 30 procent eller mer av den areal som ingår i ansökan leder också till hävning. När du planerar din växtföljd, tänk på att åtgärden vårbearbetning alltid måste följas av en huvudgröda och att vallar i vallåtagande måste ligga obrutna i minst tre år. Louise Christensson Enheten för jordbrukarstöd Per Lagerfelt Enheten för jordbrukarstöd Vallstödet Nötkreatursstödet och kompensationsstödet När det gäller vallstödet är det ingen förändring av villkoren 2017. Det är ändå viktigt att tänka på att vallen ska vara en godkänd produktionsvall (se Vanliga fel vid kontroll på sidan 9) samt att den ska ligga tre år i följd innan den får brytas. Det tredje året får du bryta vallen tidigast den 31 juli. Du kan inte byta ut en vall mot en annan för att hålla samma areal utan det är den specifika vallytan som ska ligga i tre år. Bryter du mot liggtiden tre år blir det avdrag på utbetalningen för de aktuella åren, alltså även tillbaka i tiden. För att dina nötkreatur ska ingå i beräkningen för kompensationsstödet och nötkreatursstödet ska dina djur vara rätt märkta, journalförda och rapporterade till centrala nötkreatursregistret (CDB) inom sju dagar. Om det vid en kontroll konstateras brister i något av detta får du avdrag på ditt nötkreatursstöd. Avdraget baseras på antalet djur som inte uppfyller kraven. I vissa fall påverkas avdraget även av förhållandet mellan djuren som inte uppfyller kraven och hur många djur du får nötkreatursstöd för. Fel som upptäcks vid en kontroll kan medföra att djurtätheten per hektar grovfoderareal minskar i kompensationsstödet och du kan hamna i en annan typklass med lägre ersättning. För sent rapporterade djur till CDB räknas inte med i djurtätheten, vilket även kan påverka vilken typklass du hamnar i. Ingela Selgin Enheten för jordbrukarstöd Vårbearbetning Med vårbearbetning menas att du inte får jordbearbeta före den 1 januari året efter det aktuella stödåret efter skörd av en huvudgröda eller vall, eller efter en bevuxen träda. Året efter det aktuella stödåret ska du så en huvudgröda eller så en vall senast den 30 juni. Dubbelredovisade djur Om ett djur är redovisat på två produktionsplatser under samma period med överlapp på mer än fem dagar, är djuret dubbelredovisat. Den som redovisat fel får inte utbetalt för djuret i nötkreatursstödet eller kompensationsstödet under räkningsperioden. Ett felrapporterat djur kan Fånggröda Med fånggröda menas växtlighet som har sin huvudsakliga tillväxt mellan två huvudgrödor. Slåtter-, frö- eller betesvall, eller bevuxen träda, räknas inte som huvudgröda. Jordbiten 1/2017 Foto: HIllevi Upmanis Jordbiten 1/2017 inte ligga till grund för ersättning hos någon annan under resten av räkningsperioden. Dessutom blir det ett extra avdrag på nötkreatursstödet för den som rapporterat fel. Produktionsplatsnummer För att minska risken att få försenad utbetalning ska det vara samma person eller organisation som står på produktionsplatsnummer (PPN) och SAM-ansökan. När det är olika personer/organisationer på PPN och SAM-ansökan, behöver Länsstyrelsen utreda vem djuren tillhör. Det innebär att handläggningen tar längre tid och utbetalningen riskerar att bli försenad. Har du endast tackor eller getter och söker kompensationsstödet, ska du inte ange PPN i SAM-ansökan. Du ska däremot ange antalet tackor eller getter du har under en hållandeperiod av minst 60 dagar efter ansökningsdagen. Om du däremot söker stöd för Extra djuromsorg för får, ska du ange PPN i SAM-ansökan. Malin Rantanen Enheten för jordbrukarstöd 7 EU-stöd EU-stöd Lägre avdrag vid arealfel Under hösten kom nya sanktionsregler för arealfel i gårdsstödet, stödet för unga jordbrukare samt kompensationsstödet. För övriga stödformer är det inte några förändringar. De nya reglerna innebär lägre avdrag generellt för de stödformer som omfattas. Med arealfel menas skillnaden mellan den areal du redovisat och den godkända arealen i en stödform. Även aktivitetsfel som konstaterats vid fältkontroll räknas som arealfel. De nya reglerna gäller både för arealfel efter fältkontroll samt efter så kallad administrativ kontroll på grund av ajourhållning Vanliga fel vid fältkontroll av blockdatabasen och fältbesök för åtagandeplan. En stor förändring är att det införts en ny nivå med lägre avdrag första gången du har ett arealfel som är ett mindre fel. En annan stor förändring är att stora arealfel inte längre leder till avslag på utbetalningen. Det finns tre nivåer i de nya reglerna, som du kan se i tabellen nedan. Ann-Sofie Josefsson Enheten för jordbrukarstöd Storlek på avvikelse Förändring Avvikelse med högst 2 hektar eller högst 3 procent. Ingen ändring. Leder till minskad utbetalning men inget extra avdrag. Avvikelse större än 2 hektar eller större än 3 procent. Lägre extra avdrag. Leder till minskad utbetalning + extra avdrag för felet * 1,5. Avvikelse större än 2 hektar eller större än 3 procent men högst 10 procent första gången du har ett arealfel. Ny nivå – ”Gult kort”. Leder till minskad utbetalning + extra avdrag för felet * 0,75. OBS. Denna nivå gäller endast första gången du har ett arealfel. Om du nästa år har arealfel på mer än 2 hektar eller 3 procent igen blir det ett extra avdrag * 1,5. Dessutom får du då avdrag för 0,75 * felet första året. Vid våra fältkontroller ser vi återkommande fel som kan förebyggas med god kunskap. Här kan du läsa om några saker som vi påträffade förra året. Ej godkänd vallgröda Ett återkommande fel var att vallgrödan inte kunde godkännas. En vallgröda ska bestå av insådda vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter. Smakliga smalbladiga gräs och örter får ingå, men de får inte vara dominerande. Grödan får inte ha påtagligt inslag av älggräs, veketåg eller tuvtåtel. Äldre vallar uppfyller i de flesta fall inte grödkravet för vallstödet. Grödkrav för skyddszoner Vid nyanläggning av skyddszoner är det samma grödkrav som för vallar. Det är därför viktigt att det blir en bra etablering. För äldre vallar är kraven på vallgrödan lägre. Grödan underkänns vid kontroll om grödan på zonen är skadad eller består av nässlor, vass, veketåg, vitgröe med mera. Dokumentationskrav för djurvälfärdsstöden Det är stora krav på dokumentation för djurvälfärdsstöden och vid kontroll har vi hittat mycket brister. Läs villkoren noga för de stöd du söker. Kartblad är det område där du kan rita skiften och söka jordbrukarstöd. Du kan behöva beställa kartblad om du ska söka för första gången eller när du köpt till eller arrenderar ny mark. För att lägga till nya kartblad behöver vi uppgifter om var kartbladen ska läggas. Det finns tre olika typer av uppgifter, välj den som passar dig bäst. • • • Jordbiten 1/2017 Foto: Agneta Olsson En vanlig brist vid kontroll av tvärvillkor i nitratkänsliga områden är avsaknad av dokumenterad kväveberäkning. Det ska framgå hur mycket kväve grödan behöver utifrån förväntad skörd, justerad med hänsyn till långtidseffekt av stallgödsel, förfruktseffekt och eventuell mulljord, samt planerad tillförsel av gödsel. En vanlig form av dokumentation är en växtodlingsplan, men den kan även vara dokumenterad på annat sätt. Ann-Kristin Svensson Enheten för jordbrukarstöd Beställ kundnummer och blockkartor via webben För att söka jordbrukarstöd behöver du ha ett kundnummer och kartblad till SAM Internet. 8 Tvärvillkor Fastighetsbeteckning. När det är många block på stora fastigheter eller när jordbruksmarken inte är blocklagd. Fastighetsbeteckningen ska anges enligt ”Kommun+trakt+beteckning” till exempel Herrljunga, Grästorp 1:3. Block id. När det är enstaka block eller där du anger att det aktuella blocket ska vara mitt i kartbladet. Kopiera eller överta kartblad från kundnummer XXXXX. Om du ska ha samma kartblad som en annan lantbrukare. Du ska även förklara om det är en kopia eller om du övertar kartbladen. Jordbiten 1/2017 Oavsett vilka uppgifter du väljer att ange är det viktigt att dessa är helt korrekta, annars kan vi inte lägga in kartbladen. Om du använder webbformuläret för att beställa kundnummer kommer vi i första hand att kontakta dig via e-post för att informera om ditt nya kundnummer. Om du enbart beställer nytt kartblad via webbformuläret sker ingen återkoppling annat än vid oklarheter. Länk till webbformuläret för att beställa kundnummer och kartblad finns på www. lansstyrelsen.se/vastragotaland, Lantbruk & Landsbygd, Aktuellt. Rita Vigna Enheten för jordbrukarstöd 9 EU-stöd EU-stöd Fakta om e-legitimation En e-legitimation är en elektronisk legitimation som du kan använda för att logga in i tjänster och för att skriva under något på internet. E-legitimation visar vem du är och den motsvarar ditt ID-kort eller körkort. När du använder din e-legitimation för att skriva under något på internet motsvarar det din underskrift på papper. Du skaffar din e-legitimation hos din bank eller hos Telia. De flesta banker kallar e-legitimationen för BankID. Det här är Mobilt BankID Mobilt BankID är en e-legitimation som du har i din mobiltelefon eller på din surfplatta. Om du har ett Mobilt BankID kan du göra din SAM-ansökan på vilken dator som helst. Om du har en vanlig e-legitimation finns den på den dator du har laddat ner den till och det är bara på den datorn du kan använda den. Du kan använda Mobilt BankID för att logga in i SAM Internet, men det fungerar däremot inte att använda SAM Internet direkt i mobiltelefonen eller på surfplattan. E-legitimation och BankID - ett hjälpmedel i vardagen Ibland behövs fullmakt Om du som lantbrukare har ett aktiebolag eller handelsbolag behöver du ge dig själv fullmakt från företaget för att kunna logga in i SAM Internet med din egen e-legitimation och göra ansökan åt företaget. Bolaget måste ha ett kundnummer från Länsstyrelsen för att lantbrukaren ska kunna ge sig själv fullmakt från bolaget. Om någon annan, till exempel en konsult, ska göra ansökan åt dig, behöver du ge personen fullmakt så att den personen kan logga in i SAM Internet med sin egen e-legitimation. För Bertil Hagsgård är e-legitimation med BankID en självklarhet och ett hjälpmedel som han inte vill vara utan. – Det är skönt att slippa ha en massa lösenord att hålla ordning på. Nu räcker det med ett. För mer än 20 år sedan, 1995, startade Bertil Hagsgård och hans fru Hillevi lantbruk i egen regi genom att arrendera Bertils föräldragård Norra Hagen, strax söder om Mellerud. Året efter köpte de Gasebergsängen som familjen flyttade in i 1997. Sedan dess har verksamheten vuxit ännu mer. De har både köpt och arrenderar gårdar för att föda upp grisar och bedriva växtodling. Mer information finns på Jordbruksverkets webbplats Yvonne Hajum Enheten för jordbrukarstöd Började tidigt – Vi producerar cirka 5 800 slaktsvin om året och odlar cirka 500 hektar, framför allt som foder till djuren, men vi säljer också en del, berättar Bertil Hagsgård. I bolaget finns även två heltidsanställda medarbetare. Så det är en hel del administration som ska skötas, med redovisning av bland annat moms och arbetsgivaravgifter varje månad. – Det var just för att hantera skattekontot och all redovisning där som jag började med e-legitimation för ett antal år sedan. Det är där jag använder det mest, säger Bertil. Du kan använda e-legitimation även för andra tjänster Du kan använda din e-legitimation även för andra e-tjänster på Jordbruksverkets webbplats, till exempel för att föra över stödrätter till en annan lantbrukare eller för att rapportera dina nötkreatur i CDB Internet. Du kan också använda din e-legitimation hos andra myndigheter och hos företag. När du loggar in med e-legitimation på Mina sidor kan du se information om din egen verksamhet, till exempel uppgifter om dina djur och dina stödrätter för gårdsstöd. Du kan också se dina ansökningar och kommunikationen med oss och andra myndigheter kring ansökningarna. 10 Många fördelar Fördelen med att ha e-legitimation är att den kan användas på flera ställen, hos myndigheter, internetbanken och numera även hos vissa företag och att det räcker med en inloggning, menar han. Det gör att man inte behöver ha en massa lösenord att hålla reda på till olika ställen. Mina sidor När det kommer till Jordbruksverkets webbplats finns dessutom Mina sidor där man kan se sina ansökningar om olika slags stöd, få bekräftelse på att ansökningarna kommit in och göra kompletteringar när det behövs. – Jag kan ju logga in och påbörja min ansökan i god tid, spara och gå ur för att logga in igen vid ett senare tillfälle. Jag kanske byter gröda på någon mark och behöver ändra. När jag känner mig färdig med ansökan är det bara att tryck på knappen. Då är det smidigt att ha allt på Mina sidor, säger Bertil Hagsgård. Liten risk Han har även sökt företagsstöd tidigare och sådana ansökningar är lätta att komplettera och följa på Mina sidor. Där framgår även när utbetalning av stödet beräknas ske. – Det finns ju även företag där det går att använda e-legitimation, till exempel när vi säljer gräsfrö kan vi logga in med BankID för att titta på analyser och avräkningar. Jag tror att det blir allt fler som anammar detta, säger Bertil, som egentligen inte ser några nackdelar med systemet. – Det skulle vara om någon kom över min inloggning, men då måste de ju ha min dator också eftersom mitt BankID är kopplat just till den. Så den risken är nog rätt liten, avslutar Bertil. Elisabeth Gustafsson E Gustafsson Information AB Foto: Hillevi Hagsgård Jordbiten 1/2017 Jordbiten 1/2017 11 EU-stöd Nya regler om du minskar ditt åtagande För de miljöersättningar och ersättningen för ekologisk produktion, som ingår i nya landsbygdsprogrammet, har det gjorts stora positiva förändringar i bedömning av återkrav, i de fall du inte kan fullfölja åtagandet. När du söker åtagande för miljöersättningar och ekologisk produktion åtar du dig att sköta marken under fem år enligt de villkor som gäller för stödformen. Om du av någon anledning vill ta bort något från ett åtagande under femårsperioden gör vi alltid en bedömning av om du ska betala tillbaka det du fått utbetalt eller inte. Nedan finns de viktigaste förändringarna. De tidigare reglerna om att det inte blir återkrav om du inte kan sköta marken på grund av uppsagt arrende, sjukdom och liknande orsaker finns också kvar. När du gör din SAM-ansökan är det lika viktigt som tidigare år att du skriver under övriga upplysningar vilka block eller arealer det gäller samt orsaken till att du inte kan fullfölja åtagandet. • Om en annan lantbrukare tar över mark som ingår i ett åtagande blir det inte återkrav även om hen inte tar över åtagandet. Villkoret är att marken fortsätter brukas. • Om du säljer en fastighet där ett eller flera block ingår i ett åtagande och den nye ägaren inte tar över åtagandet blir det inte återkrav. Ann-Sofie Josefsson Enheten för jordbrukarstöd Andelsjordbruk ökar Projektet för andelsjordbruk fortsätter. Efter tre års arbete med företagsmodellen möts vi fortfarande av nya infallsvinklar och lösningar så gott som varje dag. Företagsmodellen bygger på avtal mellan konsument och producent utan mellanhänder, där förskottsbetalning och regelbundna leveranser står i fokus. Erfarenheterna visar att det är lätt att hitta kunder med en aktiv Facebook-sida eller webbplats. Betalningsviljan verkar inte heller vara något problem och vi har sett att modellens solidaritet fungerar även vid svåra bakslag. Pilotfö- retagen har startat i liten skala 2016. Nu tar några av piloterna en paus 2017, för att till exempel förbättra markförutsättningar. De andra tar in fler medlemmar och fortsätter utvecklas. Stadig ökning Vi ser en stadig ökning, minst tre nya företag med grönsaker startar 2017. Vi tittar också på att sälja opastöriserad mjölk inom en förening. Små mejerier kan ha en bas med förskottsbetalning för att minska företagsriskerna och skapa utrymme för kvalitetsprodukter. Biodlare har provat andelsmodeller, genom att sälja andelar i bisamhällen och att placera ut bikupor i villaträdgårdar. Följ oss på Facebook och titta på vår webbplats där vi länkar till företag, aktiviteter och litteratur. Länkar till mer information finns på www.lansstyrelsen. se/vastragotaland, Lantbruk & Landsbygd, Aktuellt. Lina Morin Enheten för landsbygdsutveckling Några förändringar • Du får tillgodoräkna dig år som marken ingick i tidigare miljöersättning med samma syfte. Detta gäller de ersättningar som berör samma mark under hela femårsperioden, det vill säga åtagande för betesmarker, skyddszoner och ekologisk produktion. För ekologisk produktion är det ett krav att du varit certifierad under de fem åren. När det gäller miljöersättning för vallodling och minskat kväveläckage är det inte möjligt att tillgodoräkna sig tidigare år. Ekogalan 2017 Det är nästan överväldigande tydligt när man kliver in på Ekogalans branschdel - det här är en dag som behövs. Exempel: Du hade åtagande för betesmarker 2010-2014. 2015 sökte du nytt åtagande för samma mark. 2017 kan du av olika skäl inte sköta ett block som ingår i åtagandet och meddelar det i din ansökan 2017. Eftersom marken då ingått i ett åtagande 2010-2016 anses åtagandet som uppfyllt eftersom det ingått i ett åtaganden mer än fem år i följd. 12 Alla led i livsmedelskedjans mest expansiva segment är samlade under ett tak och lyssnar till väl valda aktörer. Mingel, affärer och en varm stämning beskriver dagen bäst. Varvat med humor och goda smakprov genomför arrangörerna Cecilia och Olle Ryegård även den här galan på ett imponerande sätt med hjälp av den ständige konferencieren Svante Kaijser. Jordbiten 1/2017 Foto: Agneta Olsson Jordbiten 1/2017 Prisutdelning med framtidspris I sedvanlig ordning avslutades dagen med prisutdelning. Nyheten för i år var ett framtidspris instiftat av SEB. Till Västra Götaland gick ett pris för ”Årets Nybyggnation för Hållbart Lantbruk”. Stort grattis till Sofia och Magnus Karlsson i Brålanda! Funderingar och framtidstankar Det är verkligen en dag då handeln, näringen och producenter möts. Även om marknadsrapporten för första gången på flera år inte riktigt nådde prognosen och även om vi fortfarande inte har gått om Dan- mark i eko-konsumtion finns drag i hela kedjan. Några frågetecken finns dock kvar hos mig efter dagen, både som rådgivare och som tjänsteman. Om efterfrågan är så stor, varför är inte priserna till producenterna högre? Och hur kommer utvecklingen att tas tillvara i den nationella livsmedelsstrategin? Lina Morin Enheten för landsbygdsutveckling 13 Fokus på fosfor Grunda för en hög skörd – en bra miljöåtgärd På åkern är fosforn gödande, men utanför riskerar den att bli övergödande. Förluster uppstår ofta vid snabba vattenflöden. Upp till 90 procent av förlusterna kan ske från 10 procent av arealen under 1 procent av tiden. Det handlar inte om att sluta gödsla med fosfor, utan om att jobba markvårdande och att åtgärda hotspots för att se resultat. Greppa Näringen har nu extra fokus på att hitta åtgärder som minskar fosforförlusterna. Positivt är att läckaget från svensk åker har minskat de senaste 20 åren, men det finns åtgärder kvar att göra. Lantbrukarens kunskap om sina marker är viktig i jakten på åtgärder. Rådgivning kombinerat med lantbrukarens kännedom om sin mark är en bra väg för att göra lämpliga insatser på rätt plats. Åtgärder som gynnar grödan minskar också risken för förluster, så att lägga grunden för en hög skörd är också en bra miljöåtgärd. Några goda råd • • • • • • • Markvårdande åtgärder minskar förlusterna Markkartering inte äldre än tio år Analysera stallgödseln Alltid fosfor på hösten till höstsäd i fosforklass II Snåla inte med fosfor till fosforkrävande grödor Följ upp med växtnäringsbalanser Nyttja miljöstöden för åtgärder LRF uppmanar LRF har fört lantbrukets talan när det gäller åtgärdsprogrammet för vatten. Deras linje har varit att jobba den frivilliga vägen för att slippa reglering genom lagstiftning. Det finns flera miljöersättningar med syfte att minska växtnäringsläckaget, och LRF manar till att ta till vara denna möjlighet. Man ser vikten av att dessa pengar används fullt ut fram till 2021. Blir det pengar kvar är det svårt att argumentera för att fortsätta den frivilliga vägen. Fosfor i växt och mark Fosfor gynnar rottillväxten och ingår som byggsten i proteiner och kolhydrater och brist ger upphov till försämrad tillväxt. I marken finns stora mängder fosfor men endast en liten del är direkt växttillgängligt. Markens pHvärde påverkar tillgängligheten. Ju lägre pH-värde desto mer fastläggs fosforn i marken. Underskott av fosfor Vi gödslar allt mindre med fosfor. Idag används mindre fosfor än vid 1900-talets början trots högre skördar. En sammanställning av 467 växtnäringsbalanser från Greppa Näringen på gårdar i Västra Götalands län visar att det i snitt plockades ut ett kg mer fosfor per hektar än vad som tillfördes. Variationen är såklart stor mellan olika gårdar. Historik Fosforn försvinner delvis i form av ytavrinning. Här hade en skyddszon gjort nytta. Foto: Jenny Johansson spelar stor roll, exempelvis mängd stallgödsel och tidigare gödsling med handelsgödsel. På vissa gårdar är ett underskott helt rätt. Gödsling efter fosforklass Det bortförs 3,5 kg fosfor per ton spannmål, 6 kg per ton oljeväxter och 2,5 kg per ton torrsubstans vall. Eftersom en del fosfor fastläggs är målet i fosforklass III att ligga med cirka 2 kg överskott per hektar för att på sikt inte halka ner i klass II. Detta fungerar bra i växtföljder med vall, vår- och höstsäd. Odlas oljeväxter bör överskottet vara något högre i klass III. Rätt gödsling till rätt gröda Potatis, majs, oljeväxter och vårkorn ger bra respons på fosfor. Därefter kommer vårvete, havre, åkerbönor, höstsäd och vall. Grödor med djupa rotsystem klarar sig bättre än grödor med små, grunda rotsystem. Effektiviteten ökar också med kombisådd. Vid låga fosforvärden ska höstsäden alltid ha fosfor redan på hösten för att säkra rotutvecklingen och övervintring. Risk för förluster På lerjordar med dålig struktur är risken för fosforförluster genom ytavrinning stor. Dålig dränering och packning ger också ökad risk, liksom när det är stora torrsprickor. På sluttande mark med mo-, mjäla- eller lerjord kan yterosion i samband med kraftig nederbörd ge förluster. Jobba markvårdande Åtgärder som gynnar grödan minskar risken för att fosforn förloras. En fungerande dränering minskar risken för ytavrinning och är även grunden för att få stabila skördar. En bra gröda ger en bra struktur och bäddar också för nästa gröda. Tänk alltid på risken för markpackning. Packad jord ökar risken för ytavrinning, samtidigt som det ger en sämre gröda. Sluttande skifte med dålig genomsläpplighet som lett till att vattnet tar med sig jorden. Markpackning är en orsak. positivt, så augusti är bättre tidpunkt än i oktober. Planera in kalkning efter en gröda som skapat en bra struktur, till exempel höstraps. Bruka in kalken omedelbart, lej in om du inte har rätt redskap. Åtgärder finansierade med miljöstöd Skyddszoner och anpassade skyddszoner för att minska ytavrinningen. Fosfordamm eller våtmark som fångar sediment. Kalkfilterdike där strukturkalk blandas in i återfyllnadsmassorna vid dränering. Ökar genomsläppligheten och minskar fosforförlusterna. Tvåstegsdike som hanterar högvattenflöde, och därmed minskar risken för fosforförluster. På www.precisionsskolan.se hittar du lerhalten på ditt skifte. www.greppa.nu ger mer information om råd och åtgärder. Åtgärda med strukturkalkning På lerjord med dålig struktur kan strukturkalkning vara en lämplig åtgärd. Läckaget av fosfor minskar med strukturkalkning, samtidigt som jorden blir mer lättarbetad, kräver lägre dragkraftsmotstånd och får en snabbare upptorkning. Viktigt vid strukturkalkning är att jorden måste reda sig. Avstå om det är blött. Det får inte komma regn mellan spridning och nedbrukning. Värme är 14 Jordbiten 1/2017 Jordbiten 1/2017 Kristian Jochnick Enheten för landsbygdsutveckling 15 Fritt fram för upplevelser och turism på landsbygden Är du nyfiken på vem vinnaren av Stora Turismpriset 2016 blev? Motiveringen löd så här: ”x är en mogen aktör som utvecklats affärsmässigt genom nya trender och innovativa strategier, bidrar till kunskapsspridning i samverkan med andra och håller en hög internationaliseringsnivå”. År 2014 var en fullträff för Sverige internationellt. På Lonely Planets tio-i-topplista, i kategorin bästa resmålen, kom Sverige på fjärde plats. Grunden för placeringen var mat, kultur och läskiga deckarböcker (Millenium-böckerna). Och att det svenska köket är så starkt förknippat med lokala produkter som skaldjur, vilt, bär, örter och olika regionala ostar. I 2017 års lista för de bästa resmålen finns inte Sverige med men Finland har en hedrande tredje plats för sin natur. Besökare från Kina +25 procent Varje år tar Tillväxtverket fram boende- och inkvarteringsstatistiken som bland annat redovisar gästnätter och gästernas hemländer för hotell, stugbyar, vandrarhem, kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter samt campingplatser i Sverige. Preliminära siffror för sommarturismen 2016 visar, i jämförelse med 2015, en ökning på cirka 40 000 nätter och en omsättning på 27,1 miljoner. När det gäller flerdagsbesökare ökar Tyskland, Kina och Storbritannien mest. I Västra Götaland minskade dock antalet gästnätter med 150 700 stycken. Besöken från grannländerna Norge och Danmark minskade också. Dessa är viktigare för Västsverige jämfört med andra regioner. Det finns flera orsaker till minskningen, till exempel var 2015 en rekordsommar. Märit Andersson och Lena Kello provsmakar italiensk glass. Everts sjöbod i Grebbestad arbetar för hållbar turism och erbjuder sina gäster smak- och naturupplevelser. Tre resetrender 2017 Vilka är de nya resetrenderna i omvärlden och hur kan de länkas till besöks- och upplevelsenäringen i Västra Götaland? Nu verkar det kanske som att vi tar oss vatten över huvudet, kan detta verkligen gälla våra landsbygdsturismföretag? En av 2017 års trender, enligt Lonely Planet, är regionala mikrobryggerier och Box Whiskey Destilleri i Ådalen är ett besökstips. En andra trend är Cykelpaket och Island är det resmål som ligger närmast oss. Med breda däck får du uppleva landskapet i ”epic off-road sagas”. En tredje trend är Hållbart resande. Intresse av hållbar konsumtion och mer medvetna val i människors resande ökar. Här beskrivs Sverige som det mest hållbara landet i världen med hundratals Naturens Bästa-certifierade turer. Och när du vill äta finns det ekologisk och lokalt tillverkade livsmedel och produkter överallt. Våga satsa på landskapsturism Bilden av Sverige som naturland är stark, med associationer som ett vackert land med unik och orörd 16 Jordbiten 1/2017 natur tillgänglig för alla, tack vare al- studiebesök och studieresa till Italemansrätten. Naturturism omfattar lien. Du kan läsa mer om detta i På människors aktiviteter när de vistas gång på sidan 22. i naturområden utanför sin vanliga omgivning. Ekoturismen ska skydda Idéer blir verklighet naturen genom att ta hänsyn till Jag frågade Märit Andersson, Märesmålets ekologiska begränsningar jens Glass & Maräng, Glassgården och bidra till en hållbar utveckling. i Håle, som deltog i grundkursen Att satsa på natur- och ekoturism Landsbygdsturism 2013 om vad hon på landsbygden kan bli en framgång tagit till sig och har nytta av idag. eftersom efterfrågan är stor hos Märit berättar att hon har kunnat framförallt utländska besökare. Vill plocka olika delar från kursen som du utveckla hållbar turismverksampassat in i hennes verksamhet. het på din gård/ – Vi har ju flera företag? Våga tankar om vidare tänk nytt och ”Det vi har tagit tillvara i vår satsningar som innovativt. har växt fram och verksamhet från kursen är väl främst att vi pratar om växer fram utifrån idéer från kursen, Kultur- och värdskap i allt vi gör, vi ser säger Märit. Idag naturturism i till att tillmötesgå alla våra har vi till exempel Västra Götaland gäster på ett bra sätt.” en plats där gäsUnder 2016terna kan få olika 2019 pågår proslag av turistinforjektet Hållbar mation som vi håller uppdaterad. produktutveckling i Västsverige som Avslutningsvis, vem vann det drivs av Turistrådet Västsverige och Stora Turismpriset 2016? Jo, GotVästarvet. Det finns redan idag stor lands Museum, kulturturism som ”är efterfrågan bland både svenska och med sin breda verksamhet ovärderutländska turister och researrangölig för destinationen, ett kulturcenrer på produkter som kombinerar trum från medeltid till nutid”. kulturupplevelser med vandring och cykling. Inom det nya projektet är tanken att också paketera dessa tillsammans med bekvämt boende och lokala måltidsupplevelser. De Ann-Charlott Hajdu-Rafis leder som i första hand kommer att Enheten för prioriteras är Ätradalsleden, lederna landsbygdsutveckling kring Göta kanal samt delar av pilgrimslederna i länet. Ta kontakt med projektansvarig och berätta om ditt företag och om du kan erbjuda några upplevelser som efterfrågas. Vill du gå på kurs 2017? Vad behövs för grunder för att utveckla företag inom landsbygdsturism? Det är en bred palett av kurser som planeras: värdskap, varumärke, marknadsföring, livsmedelssäkerhet & HACCP, vardagsjuridik, utomhusmatlagning, trädgårdsturism, grundkurs Landsbygdsturism, Jordbiten 1/2017 På Tavlebords Honungsgård på Orust kan du gå på bisafari, bo i ”Bikupan” e ller fika i det Krav-certifierade caféet, som 2015 finns med i White Guide/Café. 17 Familjen Anderssons ekologiska resa 20 % karensårsfoder Andra karensår växtodling 12 månader, till foder Karenstid nötköttsproduktion 12 månader Familjen Andersson har länge funderat på ekologisk drift och har nu bestämt sig. De har idag 20 dikor och planerar att föda upp kalvarna själva efter omläggningen. Totalt har de 60 hektar åkermark och 20 hektar naturbetesmark. Enligt de beräkningar som de gjort, tillsammans med sin rådgivare, räcker arealen för djurens betes- och grovfoderbehov samt odling av avsalugrödor. Ekologiska djur måste äta ekologiskt foder. Eftersom växtodlingen har en karenstid på två år kan man lägga om växtodlingen 2017 och djuren 2018, alternativt samtidig omläggning. Det är viktigt att fodret räcker till djuren från och med att deras karenstid börjar och sex månader framåt. Dec Nov Okt EU-ersättning Första karensår växtodling 12 månader Sep Aug Juli Juni Maj April Mars Feb Jan År 1, 2017 18 Att gå från konventionell till ekologisk produktion kan vara mer eller mindre smidigt. Det gäller att ha tungan rätt i mun och göra omläggningen i en viss ordning. I denna artikel får du följa med på resan hos familjen Andersson. Karenstider Jan År 2, 2018 Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 1 mars 2019 Tidsaxel över familjen Anderssons omläggningsplanering Familjen kan välja att lägga om växtodlingen redan i januari och i SAM-ansökan söka omläggningsersättning. Detta innebär att de måste bruka marken enligt reglerna för ekologisk odling från den 1 januari. Väljer familjen däremot att spruta eller gödsla marken i vårbruket får de vänta med att anmäla till certifieringsbolaget först efter åtgärderna och år 2018 söka miljöersättning för omläggningen. Åtagandet är tvåårigt, och kan sedan gå över i ett femårigt för ekologisk produktion. foder och gäller bara grovfoder och proteingrödor från egen odling eller samarbete. Hur blev det? Familjen Andersson har inga svåra ogräsproblem, mycket tack vare all vall de odlar. I SAM-ansökan kommer de därför att ansöka om omläggningsersättning för växtodling 2017. Innan dess tar de kontakt med ett certifieringsbolag för att påbörja markens karenstid. För djuren kommer de utnyttja 20-procentsregeln, genom att utfodra djuren med foder från första karensåret innan de släpps ut på bete 2018. Djuren anmäls till karens i början av mars, cirka två månader innan betessläpp. Fodret som odlas 2018 blir andra årets karensgröda och det är helt godkänt som ekologiskt, eget foder. Behöver du rådgivning? Har du, precis som familjen Andersson, funderingar på omläggning till ekologisk produktion finns både vi på Länsstyrelsen samt upphandlade företag här för dig. Länsstyrelsen kommer att anordna en kursdag om omläggning på växtodlingsgårdar. den 29 mars, se På Gång sidan 22. Välkomna! Ett rikare odlingslandskap för alla I Västra Götalands odlingslandskap finns många spår efter människans verksamhet - vårt kulturarv. Landskapet är ett levande biologiskt och historiskt arkiv, som berättar om människors villkor, om odlingens historia och om växter och djur som är beroende av hävd. Idag vill vi ha ett långsiktigt hållbart jordbruk som ska kunna förena god miljöhänsyn med god lönsamhet. Vi vill också att produktionen ska ske på ett sätt som bevarar och utvecklar natur- och kulturvärdena och behåller markens produktionsförmåga. Hur fungerar detta i praktiken? Låt oss titta närmare på kulturmiljövärdena. I Västra Götaland är det många som aktivt arbetar för att bevara, sköta och utveckla kulturlandskapet, både djur och människor. Ett variationsrikt landskap Ett av Sveriges sexton miljömål är Ett rikt odlingslandskap. Miljökvalitetsmålet innebär att vi ska ha en mångfald av biologiska värden och kulturmiljövärden som ska skyddas, bevaras och stärkas. Det ska också finnas förutsättningar för att bevara och utveckla värdena. Vi kan läsa odlingslandskapet genom dess innehåll av fornlämningar, byar, gårdar, inägor med åker och äng, naturliga betesmarker, hägnader, ägogränser, fägator och vägar. Många av dessa miljöer samt äldre jordbruksbyggnader har kulturhistoriska värden eftersom de ger en bild av hur våra förfäder levde och brukade odlingslandskapet. Kunskap bidrar till förståelse av landskapet En helhetssyn på bygdens kulturoch naturvärden kan långsiktigt gynna bevarande samt också bidra till ett hållbart nyttjande av landsbygdens samlade resurser. Den biologiska mångfalden och kulturmiljöerna är beroende av ett fortsatt jordbruk, men också av vilka metoder som vi använder. Länsstyrelsen erbjuder kurser för att stötta dem som vill lära sig mer om traditionella hantverk och skötselmetoder, till exempel restaurering av stenmurar och underhåll av överloppsbyggnader. Om du är intresserad av att veta mera om din by eller bygds kulturlandskap kan du kontakta Länsstyrelsen för den kostnadsfria kursen Lär känna din by. Lär känna din by Kursen består av tre träffar där det historiska kartmaterialet tillsammans med det immateriella kulturarvet och andra dokumenterade kända värden är en viktig del. Genom att ta vara på det lokala engagemang och intresse som finns i bygden kan långsiktig skötsel och bevarande bidra till ett öppet och rikare odlingslandskap tillgängligt för alla. Ann-Charlott Hajdu-Rafis Enheten för landsbygdsutveckling Det är viktigt att kunna grunderna i att underhålla sina stenmurar. Då kan de kanske stå i 100 år till. Foto: Karin Hante. Amanda Jansson Enheten för landsbygdsutveckling Lina Morin Enheten för landsbygdsutveckling Omläggningsfoder Skörden 2017 klassas som första årets karensgröda. Djurens foderstat får innehålla max 20 procent foder från första karensårets odling. Det motsvarar ungefär två månaders Maja-Lena Främling Enheten för landsbygdsutveckling Jordbiten 1/2017 Jordbiten 1/2017 19 Uppdatering av bevarandeplaner Sedan hösten 2015 pågår arbete med att uppdatera bevarandeplanerna för Natura 2000-områden. I Västra Götalands län finns 414 Natura 2000-områden som ingår i det europeiska nätverket för särskilt skyddsvärd natur. Arbetet innebär en uppdatering av naturtyper, bevarandemål, skötselangivelser och annat innehåll samt förtydligande av syftet med området. Arbetet genomförs av Länsstyrelsens naturavdelning. I december 2016 fick 98 områden nya fastställda bevarandeplaner. 2017 fortsätter arbetet med målet att så många som möjligt av de återstående Natura 2000-områdena ska få upp- daterade bevarandeplaner. Regeringsuppdraget avslutas i december 2017. Möjlighet till synpunkter Allteftersom planerna blir klara läggs de ut på Länsstyrelsens webbplats för synpunkter. För att få information om vilka bevarandeplaner som är klara eller ligger ute för synpunkter, gå in på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland och sök på uppdaterade bevarandeplaner. Maria Johansson, Elisabet Ottosson, Lena Smith & Jenny Wendel Natura 2000-gruppen, Naturavdelningen Bin och humlor ger ökad skörd Humlor och bin ökar skörden på många grödor. Hos växter som kan pollineras av både vind och insekter kan man se tydliga skördeökningar med god pollinering, i oljeväxter så mycket som 15-20 procent. Länsstyrelsen har upphandlat flera konsultföretag inom olika områden som nu kan erbjuda kostnadsfri eller subventionerad rådgivning inom landsbygdsprogrammet. Du kan få hjälp att utveckla ditt företag att bli starkare inför framtiden. Vill du ha rådgivning om omläggning till ekologiskt lantbruk? Vill du ha rådgivning om hur du kan utveckla ditt landsbygdsföretag? Driver du dagligvarubutik, drivmedelsstation eller annan servicepunkt på landsbygden och vill utveckla verksamheten? Kanske vill du effektivisera energianvändningen, se över matsvinnet eller få råd i affärsutvecklingen? Är du intresserad av att få rådgivning kan du vända dig direkt till rådgivningsorganisationerna. Inom ekologiskt lantbruk är rådgivningen kostnadsfri. För rådgivning om affärsutveckling för landsbygdsföretag och kommersiell service är rådgivningen subventionerad så du betalar bara 30 procent av kostnaden. Kontakt på Länsstyrelsen Ekologiskt lantbruk: Jan Hill, [email protected], 010- 224 52 40 Utveckling av landsbygdsföretag: Lena Björkqvist, [email protected], 010-224 56 27 Kommersiell service: Erika Kvarnlöf, [email protected], 010-224 53 17 Ämnesområde Företag (inriktning eko) Kontaktperson Ekologiskt lantbruk Nötköttsrådgivaren i Väst Bertil Pettersson, 070-580 74 15 (Nöt, Mjölk, Bygg) Hushållningssällskapet Skaraborg Marianne Bring, 0511-248 51 (Växt, Bygg, Ekonomi, Trädgårdsodling) Hushållningssällskapet Väst Hanna Johansson 0521-72 55 28 (Växt, Ekonomi, Trädgårdsodling) Rådgivarna Sjuhärad Margareta Helander, 0325-61 86 41 (Växt, Mjölk, Nöt) LRF Konsult Jan Lagerroth, 0511-34 58 45 (Växt, Ekonomi) Växa Sverige Att öka pollinering med humlor och bin har flera fördelar. Kvaliteten blir bättre och frukt och bär blir större och jämnare i formen. Hos åkerbönor ökar antalet bönor per balja och bönorna mognar snabbare och jämnare. Ökad pollinering höjer även odlingssäkerheten. Det vill säga att skörden blir jämnare även år med dåligt väder, då pollineringen normalt går ner. Torbjörn Lundborg, 010-471 04 14 (Mjölk, Nöt) Länsstyrelsen Jan Hill, 010-224 52 40 (Växt, Mjölk, Nöt, Lamm, Bygg, Trädgårdsodling, Biodling) Affärsutveckling och ekono- Hushållningssällskapet Skaraborg Marianne Bring, 0511-248 51 MIHR Anita A’son-Strandahl, 070-204 47 33 Hushållningssällskapet Skaraborg Marianne Bring, 0511-248 51 LMV Konsult Mikael Vestergård, 076-180 10 85 LRF Konsult Max Jamieson , 013-37 70 14 Hushållningssällskapet Väst Hugo Westlin, 0521-72 55 35 Hushållningssällskapet Väst Cecilia Corin, 0521-72 55 61 LC Utveckling Charlotte Nilsson 070-256 17 19 mi för landsbygdsföretag Affärsutveckling inom kommersiell service Energieffektivisering i Håll utkik i vår kurskalender landsbygdsbutiker Under våren kommer vi att ha flera aktiviteter om pollinering. På kurser och fältvandringar kommer vi att tipsa om vad som kan göras för att gynna honungsbin och humlor i odlingslandskapet. Växtodlare, 20 Rådgivning inom landsbygdsprogrammet Matsvinn inom kommersiell service Foto: Jörgen Thunberg Jordbiten 1/2017 Jordbiten 1/2017 21 På gång inom landsbygdsprogrammet Anmälan på https://jordbruksverket.pingpong.se/oppenkatalog Anmälningar till kurserna görs via Ping Pong, om inget annat anges. Om det är första gången du anmäler dig till en kurs via Ping Pong väljer du ”skapa konto” för att registrera dina personuppgifter. Om du redan har registrerat ett konto väljer du ”logga in”. Om du avbokar deltagande efter sista anmälningsdatum eller om du uteblir från aktiviteten får du betala hela kursavgiften. Kursavgiften faktureras i efterhand. Innovation på landsbygden Inspirationsdag En dag där du får hjälp att tänka utanför de traditionella ramarna. Vi vänder oss till dig som funderar på en förändrad eller ny verksamhet och som möter besökare, gäster och kunder. Inspiratörer är Cecilia Granquist Dahmén och Staffan Håkansson. Plats & tid Grästorps Konserthus, Grästorp den 15 mars kl 9-16 Anmälan senast den 9 mars (kursnr 1508) Kursavgift 175 kr exkl moms, inkl fika och lunch. Frågor Ann-Charlott Hajdu-Rafis 010-224 56 06, [email protected] Vardagsjuridik Tvådagars kurs En kurs för dig som vill få en grundläggande orientering och inblick i lagar och rättsregler som du kommer i kontakt med som företagare. Föreläsare är jurist Monica Andersson Skall. Plats & tid Hushållningssällskapets lokaler i Vänersborg (träff 1) och i Skara (träff 2) den 21 och 28 mars kl 9-16. Anmälan senast den 14 mars (kursnr 793) Kursavgift 800 kr exkl moms, inkl fika och lunch samt dokumentation. Frågor Lena Björkqvist 010-224 56 27 [email protected] 22 Gör din egen HACCP Tredagars kurs Denna kurs ger dig grundläggande kunskaper i HACCP. Under kursen varvas teori och praktiska övningar och du kommer lära dig mer om vilka risker som kan förekomma och hur du förebygger dem. Du får även hjälp med att analysera din egen tillverkning/beredning. Plats & tid Vara folkhögskola, Vara den 23 mars, 6 april och 20 april kl 9-15. Anmälan senast den 9 mars (kursnr 1467) Kursavgift 1 200 kr exkl moms, inkl fika och lunch. Intyg utfärdas efter genomförd kurs. Frågor Johanna Eriksson 010-224 52 23 [email protected] Turism för landsbygdsföretagare Femdagars grundkurs Kursen vänder sig till dig som funderar på att starta turismverksamhet och till dig som redan är igång och vill ha mer kunskap för att utveckla ditt företag. Grundkursen erbjuder dig en bred palett av information och kunskap om turismnäringens villkor, till exempel ekonomi, affärsplan, marknadsföring, värdskap, trender och möjligheter. Till hösten kan du också delta i en studieresa, Agroturism i Italien. Plats & tid Datum för kurstillfällen är inte bestämda, de är spridda under marsapril. Kursen hålls på olika platser i länet, alltid hos en landsbygdsföretagare. Första träffen är en konferens med övernattning. Anmälan senast den 15 mars (kursnr 1509) Omläggning - ekologisk spannmål Kursavgift 2 900 kr exkl moms, inkl en övernattning i dubbelrum samt all mat och kursmaterial. Allt du behöver veta för att lägga om till en lönsam ekologisk spannmålsodling. Frågor Ann-Charlott Hajdu-Rafis 010-224 56 06, [email protected] Kurs Plats & tid Vara folkhögskola, Vara den 29 mars kl 9-16. Anmälan senast den 20 mars (kursnr 1532) Frida Bengtsdotter 010-224 52 11 [email protected] Grupprådgivning Vill du veta mer om vad som gäller kring livsmedelssäkerhet och vad du ska tänka på i utformningen och planeringen av din livsmedelslokal? I så fall är du välkommen att anmäla ditt intresse till våra grupprådgivningar. Plats Utifrån anmälningarna sätts små grupper ihop (4-5 deltagare) för träffar på något av Länsstyrelsens kontor. Anmälan görs till intresselistan (kursnr 1466) foto Jan Pettersson Kompetensutveckling Tänker du starta en livsmedelsverksamhet? Kostnad 200-450 kr exkl moms (beroende på antal deltagare), inkl fika. Frågor Johanna Eriksson 010-224 52 23 [email protected] Funderar du på att gå över till ekologisk mjölk- eller nötköttsproduktion? Vid ett rådgivningsbesök går vi bland annat igenom hur: • växtodlingen måste förändras • djurskötseln påverkas • stallutrymmena måste förändras • lönsamheten påverkas Genom ett avtal med Länsstyrelsen har Nötköttsrådgivaren i Väst fått möjlighet att genomföra ett antal kostnadsfria rådgivningsbesök. Du anmäler dig genom att gå in på: https://jordbruksverket.pingpong.se/oppenkatalog (Sök Västra Götaland). Ring till Bertil Pettersson 0705-80 74 15 om du vill ha mer information Inom ramen för det EUsubventionerade Landsbygdsprogrammet ges du här möjlighet till såväl enskild rådgivning, som rådgivning i nätverksform. Vi blir ditt bollplank för den fortsatta utvecklingen av ditt företag. Det kan till exempel röra sig om praktisk problemlösning kring företagandet, strategiska vägval, ekonomi och budget, produkt och tjänsteutveckling, marknadsföring, försäljning mm. Välkommen att kontakta mig, Dag Stulen på 070680 22 22. Eller läs mer på www.foretagsutveckling.mihr.se ANLÄGGNING OCH SKÖTSEL AV VÅTMARKER Naturvårdsgruppen kan i samarbete med Projekt Greppa Näringen erbjuda kostnadsfri rådgivning för anläggning och skötsel av våtmarker. Naturvårdsgruppen erbjuder allt från kostnadsfri rådgivning till totalentreprenad. En totalentreprenad innebär att Naturvårdsgruppen tar hand om allt från tillståndsansökan, finansiering till slutbesiktning av den färdiga våtmarken. Kursavgift 150 kr exkl moms, inkl fika och lunch. Välkommen att höra dig till något av våra lokalkontor i Vänersnäs eller Falköping. Frågor Lina Morin 010-224 53 03 [email protected] Tfn: 0521 - 22 20 95 eller 0708 - 517 712 www.naturvardsgruppen.se Jordbiten 1/2017 Jordbiten 1/2017 23 Posttidning B Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg Landsbygdsromantik och landsbygdsdynamik ”Landsbygdsutveckling är mer än lantbruk och landsbygdsfrågor. Det är helheten, samverkan mellan stad och land.” — Marie Andreasson, Landsbygdsdirektör Citatet ovan inledde dagen som vi kallar Landsbygdsforum. Syftet var att diskutera ett antal frågeställningar och lyfta landsbygdsutvecklingens utmaningar ur ett nytt perspektiv. När vi talar om landsbygden har vi ofta två olika utgångspunkter. Antingen den romantiska med vackra bilder, alltid solsken och idyll. Eller den med hårt arbete, traktorer som plöjer och smutsiga förhållanden. Varifrån kommer dessa myter och föreställningar som vi omgärdas av? Stämmer de med verkligheten och hjälper eller stjälper de en positiv utveckling? Dessa frågor ställde vi på Landsbygdsforum i november 2016, en dag vi arrangerade inom ramen för landsbygdsprogrammet. Inbjudna att delta var Partnerskapet inom landsbygdsprogrammet och andra som på olika sätt arbetar med utveckling i staden eller på landet. Nästa steg i arbetet är att ta med oss frågeställningarna in i våra olika organisationer. Vi fick med oss tre saker att fundera på med utgångspunkt från dagens tema: • Vad ska jag sluta med? • Vad ska jag börja med? • Vad ska jag fortsätta med? Nästa Landsbygdsforum är i november och då får vi utvärdera om och vad som hänt med våra myter och föreställningar. Några av de saker som lyftes i diskussionerna var: • Vi måste sluta att låta andra definiera landsbygden och sluta att ha vanföreställningar om staden – kommunikation och samverkan krävs. • Vi tror väldigt mycket, men vi vet inte. Sociala medier bygger kunskap men inte fullt ut. De bidrar med en del men inte hela sanningen. • Det finns alltid en risk att man bränner ut eldsjälarna med administration. Det är där som stöttningen bör ligga, så att eldsjälarna får göra det som de brinner för. • Vi behöver bli bättre på att ifrågasätta normer som är givna. Kontakta oss: Länsstyrelsen i Västra Götalands län 403 40 Göteborg E-post: [email protected] Fax: 010-224 40 22 Mirja Hjers Enheten för landsbygdsutveckling KOSTERHAVET MARIESTAD UDDEVALLA VÄNERSBORG SKARA HORNBORGASJÖN GÖTEBORG BORÅS Nästa nummer av Jordbiten kommer ut den 11 maj. Besök våra kontor: Expeditionstider: 9.00–15.00 Tel: 010-224 40 00 Växeln är öppen: 8.00–16.00 www.lansstyrelsen.se/vastragotaland Borås Västerlånggatan 17 Göteborg Södra Hamngatan 3 Skara Klostergatan 13 Uddevalla Skansgatan 3
© Copyright 2024