1. No category

Europeiska
unionens råd
Bryssel den 22 februari 2017
(OR. en)
6590/17
ACP 14
PTOM 7
FIN 130
RELEX 164
FÖLJENOT
från:
Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens
generalsekreterare
inkom den:
till:
21 februari 2017
Jeppe TRANHOLM-MIKKELSEN, generalsekreterare för Europeiska
unionens råd
Komm. dok. nr:
COM(2017) 84 final
Ärende:
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om genomförandet av
det ekonomiska stöd som tillhandahålls till de utomeuropeiska länderna
och territorierna inom ramen för elfte Europeiska utvecklingsfonden
För delegationerna bifogas dokument – COM(2017) 84 final.
Bilaga: COM(2017) 84 final
6590/17
/cs
DG C 1
SV
EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 21.2.2017
COM(2017) 84 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET
om genomförandet av det ekonomiska stöd som tillhandahålls till de utomeuropeiska
länderna och territorierna inom ramen för elfte Europeiska utvecklingsfonden
SV
SV
Inledning
Genom ULT-beslutet 1 fastställs den rättsliga ramen för förbindelserna mellan de
utomeuropeiska länderna och territorierna 2 (ULT), de medlemsstater till vilka de är knutna
och Europeiska unionen. I enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt 3
(EUF-fördraget) är syftet med ULT-beslutet att stödja en hållbar utveckling i ULT och att
främja unionens värderingar världen över.
Ekonomiskt stöd till ULT lämnas främst via Europeiska utvecklingsfonden (EUF), med ett
anslag på 364,5 miljoner euro inom elfte EUF för programperioden 2014–2020 4.
I enlighet med artikel 91 i ULT-beslutet belyser denna rapport de framsteg som gjorts i
samband med genomförandet av elfte EUF:s medel för ULT för 2016.
Finansieringsmedel inom elfte EUF-ULT
De medel inom elfte EUF som står till förfogande för ULT fördelar sig på följande sätt enligt
bilaga II till ULT-beslutet:
•
229,5 miljoner euro i territoriella (bilaterala) anslag.
•
100 miljoner euro för regionalt samarbete och regional integration.
•
21,5 miljoner euro för att finansiera humanitärt bistånd och katastrofbistånd, eller
bistånd för fluktuationer i exportinkomsterna.
•
5 miljoner euro för att finansiera räntesubventioner och tekniskt bistånd inom ramen
för EIB:s investeringsanslag för ULT.
•
8,5 miljoner euro för undersökningar och tekniskt bistånd enligt artikel 81 i ULTbeslutet.
Enligt kriterierna i ULT-beslutet anses 16 ULT vara berättigade till ett territoriellt anslag
från elfte EUF 5. Det bör noteras att Grönland finansieras direkt genom EU:s allmänna budget
i enlighet med beslutet om Grönland. 6
Regionala program syftar till att främja samarbete mellan sådana ULT i samma region som
har liknande utmaningar och prioriteringar. Åtgärder som finansieras med det regionala
anslaget stöder utarbetande och genomförande av övergripande regionala program och projekt
1
Rådets beslut 2013/755/EU om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska
unionen.
2
EU:s utomeuropeiska länder och territorier är Grönland, Nya Kaledonien och tillhörande områden, Franska
Polynesien, de franska sydliga och antarktiska områdena, Wallis och Futuna, Saint-Pierre och Miquelon, SaintBarthélemy, Aruba, Bonaire, Curaçao, Saba, Sint Eustatius, Sint Maarten, Anguilla, Caymanöarna,
Falklandsöarna, Sydgeorgien och Sydsandwichöarna, Montserrat, Pitcairnöarna, Sankt Helena med tillhörande
områden (numera kallade Sankt Helena, Ascension och Tristan da Cunha), Brittiska antarktiska territoriet,
Brittiska territoriet i Indiska oceanen, Turks- och Caicosöarna, Brittiska Jungfruöarna och Bermuda.
3
Fjärde delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT C 326, 26.10.2012, s. 47).
4
EUT L210, 6.8.2013, s. 1 – Internt avtal mellan företrädarna för regeringarna i Europeiska unionens
medlemsstater, församlade i rådet, om finansiering av Europeiska unionens bistånd inom den fleråriga
budgetramen för perioden 2014–2020 i enlighet med AVS–EU-partnerskapsavtalet och om tilldelning av
ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen i fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt är tillämplig.
5
En förteckning över vägledande individuella, territoriella och regionala anslag finns i bilaga I till denna rapport.
6
Enligt rådets beslut 2014/137/EU om förbindelserna mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönland och
Konungariket Danmark, å andra sidan, anslås 217,8 miljoner euro för perioden 2014–2020 till samarbetet mellan
unionen och Grönland på områden av gemensamt intresse.
2
som avser dessa utmaningar. Partnerskap med andra finansieringskällor, även andra av
Europeiska unionens finansieringsinstrument, genom samarbete med AVS-grannländer
och/eller tredjeländer samt med EU:s yttersta randområden, uppmuntras aktivt.
Programplaneringsprocess för elfte EUF-ULT
I ULT-beslutet 7 fastställs en särskild programplaneringsprocess för ULT. Till skillnad från
vad som gäller för länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) bygger
programplaneringen inte på nationella vägledande program utan utgår istället från en process
i ett steg – utarbetande av ett programdokument med två delar: a) EU:s åtgärdsstrategi
(del A), och b) ett åtgärdsdokument (del B).
Kommissionen fattar endast ett formellt beslut om godkännande av var och en av de
utomeuropeiska ländernas och territoriernas programdokument. Beslutet avser både de
strategiska riktlinjerna och den detaljerade programutformningen. Ett programdokument kan
alltså inte antas förrän strategin och ett åtgärdsdokument har utarbetats och formellt godkänts.
Budgetstöd är den metod som är vanligast för territoriella anslag i ULT.
ULT behåller huvudansvaret för programplaneringsdokumenten och de prioriteringar
som ligger till grund för strategierna, och för att se till att nödvändiga samråd hålls på lokal
nivå. På begäran av ULT har tekniskt bistånd gjorts tillgängligt för att ledsaga ULT i
programplaneringsprocessen, i enlighet med artikel 81 i ULT-beslutet.
ULT har fått särskild vägledning om olika aspekter av programplaneringsprocessen för
perioden 2014–2020:
•
Närmare instruktioner för programplaneringen särskilt för ULT har utarbetats som
vägledning för dessa länder och territorier. Vägledningen omfattar både riktlinjer och
särskilda mallar för olika etapper i utarbetandet av programplaneringsdokumentet.
•
EU:s riktlinjer för budgetstöd (bilaga X) innefattar en särskild och mer flexibel
vägledning om godkännande och förvaltning av budgetstödinsatser i ULT.
•
För att uppmuntra samarbete mellan ULT, AVS-länder/grannländer och de yttersta
randområdena har en orienterande not utarbetats för att främja gemensamma projekt
med finansiering från EUF och Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf).
Samråd
Omfattande samråd mellan ULT och Europeiska kommissionen har ägt rum (vid både
huvudkontoret och delegationerna) sedan programplaneringen inleddes.
Programplaneringen för ULT inleddes vid det tolfte forumet EU–ULT i december 2013,
sedan ULT-beslutet och den tillhörande finansieringsramen hade antagits. Kommissionen
presenterade de vägledande anslagen och programplaneringsinstruktionerna för ULT och de
medlemsstater till vilka de är knutna och inledde samrådsprocessen med sikte på ett avtal om
potentiella samarbetssektorer.
Sedan dess har Europeiska kommissionen aktivt stött ULT under hela
programplaneringsprocessen genom att finansiera och/eller underlätta anordnandet av
särskilda seminarier, workshoppar och konferenser för att diskutera gemensamma
prioriteringar och mål.
7
Fjärde delen i ULT-beslutet.
3
Med utgångspunkt i resultaten av två regionala konferenser som anordnades för de
utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT) i Stillahavsområdet (november 2014)
och Västindien (februari 2015), som uppmuntrade regionalt samarbete med aktörer utanför
ULT inom området och gjorde det möjligt att göra framsteg med ULT:s identifiering av de
centrala sektorerna (och undersektorer) för de två regionala programmen (klimatförändring
och biologisk mångfald för det regionala programmet för Stillahavsområdet, och hållbar
energi och marin biologisk mångfald för det regionala programmet för Västindien), har flera
andra workshoppar och möten anordnats under 2016 för att underlätta dialogen mellan de
olika deltagande parterna och göra framsteg i programplaneringensprocessen.
Två regionala samrådsmöten för ULT i Västindien ägde rum i februari respektive
september 2016, och gjorde det möjligt att gå vidare i identifieringsfasen i det regionala
programmet för Västindien, medan ett tredje samrådsmöte som syftar till att slutföra
utformningen av programmet är planerat till början av 2017. Dessutom hölls en workshop för
det tematiska programmet inom elfte EUF i februari 2016. Den utgjorde en möjlighet för
ULT att nå en samsyn om de viktigaste prioriterade områdena när det gäller de två centrala
sektorerna (hållbar energi och klimatförändringar, inbegripet minskning av katastrofrisken).
Omfattande samråd har också hållits mellan ULT i Stillahavsområdet. De gjorde det
möjligt att inte bara gå vidare i programplaneringen, utan även att överväga möjligheten att
göra ytterligare framsteg med regional integration och samarbete med de angränsande AVSländerna. I detta avseende pågår samråd för att bättre utforska och fastställa möjliga synergier
mellan det regionala programmet för AVS och det regionala programmet för ULT i
Stillahavsområdet.
Framsteg har dessutom gjorts med reflektionen om strategiska prioriteringar genom en dialog
inom ramen för den associering som inrättats enligt ULT-beslutet. På teknisk nivå hölls 2016
fyra trepartsmöten mellan kommissionen, företrädare för ULT och de medlemsstater till
vilka de är knutna, vilket gav möjlighet till en dialog mellan kommissionen, ULT och
medlemsstaternas företrädare.
Dessutom organiserades en partnerskapsarbetsgrupp om miljö och klimatförändring i
juni 2016, som inriktades på den del i den tematiska ramen som rör hållbar energi, vilket
bekräftar ULT:s starka engagemang på detta område. Denna partnerskapsarbetsgrupp
organiserades i direkt anslutning till och i linje med resultaten av det andra toppmötet för
hållbar energi, där ULT:s energiministrar deltog, vilket säkerställde politiskt stöd på hög
nivå.
På politisk nivå byggde det fjortonde forumet ULT–EU i februari 2016 på slutsatserna från
det trettonde forumet ULT–EU som hölls 2015. Vid forumet diskuterades och upprepades det
gemensamma åtagandet när det gäller viktiga frågor av gemensamt intresse, t.ex.
klimatförändringen, ULT:s investerings- och tillväxtmöjligheter och behovet av gemensamma
tillvägagångssätt för att hitta lösningar, vilket direkt kunde överföras till de tematiska och
regionala programmen.
I synnerhet stärktes genom undertecknandet av en gemensam förklaring mellan Europeiska
unionen och tjugotvå utomeuropeiska länder och territorier om ett fördjupat samarbete
på området hållbar energi 8 banden mellan de utomeuropeiska ländernas och territoriernas
energipolitiska åtaganden och det stöd som Europeiska unionen skulle kunna ge genom de
8
Gemensam förklaring av Europeiska unionen och de utomeuropeiska länderna och territorierna Grönland, Nya
Kaledonien, Franska Polynesien, de franska territorierna i södra Indiska oceanen, Wallis och Futuna, SaintBarthélemy, Saint Pierre och Miquelon, Aruba, Bonaire, Curaçao, Saba, Sint Eustatius, Sint Maarten, Anguilla,
Caymanöarna, Falklandsöarna, Montserrat, Pitcairnöarna, Sankt Helena, Ascension och Tristan da Cunha,
Turks- och Caicosöarna, Brittiska Jungfruöarna och Bermuda om fördjupat samarbete på området hållbar energi.
4
medel som finns tillgängliga via elfte utvecklingsfonden. I förklaringen upprepades också
ULT:s starka engagemang för hållbar energi, i enlighet med det globala avtal om
klimatförändring som ingicks under COP21. Detta engagemang bekräftades på nytt vid det
andra toppmötet mellan ULT:s energiministrar i juni 2016.
I anslutning till det fjortonde forumet ULT–EU hölls slutligen trepartsmöten mellan
kommissionen, de territoriella/regionala utanordnarna i ULT och de medlemsstater till vilka
ULT är knutna. De gav tillfälle att diskutera och ta itu med eventuella frågor med
anknytning till programplaneringen och genomförandet av finansieringsmedlen, och
konkret planera nästkommande steg tillsammans med enskilda ULT och territorierna samt
på regional nivå.
Situationen 2016
Under 2015 fastställdes programmens strategiska inriktning och föreslogs de centrala
sektorerna för alla program. På denna grundval gjordes avsevärda framsteg under 2016 när
det gäller identifiering och utformning av programmen.
I detta sammahang är det värt att erinra om att de föreslagna centrala sektorerna för de
territoriella anslagen tydligt avser följande huvudsakliga nyckelteman:
•
Miljöfrågor, klimatförändring, förnybar energi och katastrofriskreducering (gäller 5 av
16 ULT och motsvarar 21 % av de totala vägledande territoriella anslagen från den
elfte EUF).
•
Social utveckling (ungdomsfrågor) eller sysselsättning/tillträde till arbetsmarknaden
och utbildning/yrkesutbildning (gäller 5 av 16 ULT och motsvarar 33 % av de
vägledande territoriella anslagen från den elfte EUF).
•
Hållbar turism (gäller 3 av 16 ULT och motsvarar 26 % av de vägledande territoriella
anslagen från den elfte EUF).
•
Konnektivitet och tillgänglighet/digital utveckling (gäller 3 av 16 ULT och motsvarar
20 % av de vägledande territoriella anslagen från den elfte EUF).
När det gäller regionala program koncentreras resurserna till följande sektorer:
•
Västindien: hållbar energi och marin biologisk mångfald.
•
Stilla havet: Miljö och hållbar förvaltning av naturresurser. Delsektorer: a)
Klimatförändring och b) Biologisk mångfald.
•
Indiska oceanen: Observation, förvaltning och bevarande av ekosystem på land och
marina ekosystem.
•
Tematiska program (samtliga ULT): Hållbart utnyttjande av naturresurser.
Delsektorer: a) Klimatförändring, inklusive katastrofriskreducering och b) Hållbar
energi.
Dessa prioriteringar är förenliga med målet om hållbar utveckling och avser de tre
utvecklingspelarna – ekonomisk utveckling, social utveckling och miljöskydd – enligt målen i
ULT-beslutet.
När det gäller territoriella anslag har de flesta ULT föreslagit budgetstöd som
genomförandemetod, och detta innebär i flera fall ett positivt steg bort från den projektmetod
som använts tidigare, framför allt för Bonaire, Curaçao, Franska Polynesien, Saba, Sint
Eustatius och Wallis och Futuna. Kommissionen har stött program för budgetstöd genom
5
regelbunden dialog, och har även vid behov tillhandahållit särskilt stöd via tekniskt bistånd
(syftet har varit att utvärdera berättigandet till budgetstöd eller så har anslag för tekniskt
bistånd ingått i programmen inom elfte EUF i syfte att tillhandahålla kapacitetsuppbyggnad
och bistå de lokala myndigheterna i genomförandet av elfte EUF).
Under 2016 utnyttjades tekniskt bistånd fullt ut för att stödja de nationella och regionala
utanordnarna i programplaneringensprocessen, i linje med artikel 81 i ULT-beslutet. I slutet
av 2016 hade kontrakt om tekniskt bistånd eller undersökningar för att fastställa ULT:s
sektorsstrategier eller ULT:s berättigande till budgetstöd beräknats till ett totalt belopp på
2,71 miljoner euro.
På territoriell nivå har tio av sexton program en konsoliderad strategi och ha genomgått
identifieringsfasen (Anguilla, Falklandsöarna, Franska Polynesien, Nya Kaledonien,
Pitcairnöarna, Saba, Sint Eustatius, Saint Pierre och Miquelon, Turks- och Caicosöarna,
Wallis och Futuna), medan utformningsfasen har slutförts för sex program (Anguilla, Saba,
Sint Eustatius, Saint Pierre och Miquelon, Turks- och Caicosöarna och Nya Kaledonien).
Av dessa sex program har fyra antagits formellt: i) Kommissionens beslut om elfte EUF:s
programplaneringsdokument för Saint Pierre och Miquelon antogs i september 2016,
medan ii) kommissionens beslut om programplaneringsdokumenten för Saba, Sint
Eustatius och Turks- och Caicosöarna antogs i december 2016.
Programplaneringsdokument för Saint Pierre och Miquelon undertecknades den 13
oktober 2016 i Bryssel av kommissionsledamot Neven Mimica och president Stéphane
Artano. Ett påföljande besök av Europeiska kommissionen till Saint Pierre och Miquelon i
oktober 2016 innebar en plattform för politisk dialog och underlättade utarbetandet av
dokumentationen för den första delutbetalningen på 7 miljoner euro, som betalades ut i
december 2016.
På regional nivå pågår identifieringsfasen för de regionala programmen för Västindien och
Stillahavsområdet.
Med tanke på de framsteg som gjordes under 2016 kommer 2017 därför att bli ett avgörande
år för EU–ULT-partnerskapet, med åtaganden från båda sidor om att anta flera andra program
inom elfte EUF under första halvåret.
Europeiska investeringsbanken (EIB)
Inom ramen för investeringsanslaget för ULT 9 som syftar till att finansiera
räntesubventioner och tekniskt bistånd (5 miljoner euro från elfte EUF:s medel för ULT) och
som förvaltas av EIB, har 600 000 euro använts för en räntesubvention till en insats i Tahiti
(Franska Polynesien).
Enligt ULT-beslutet ska EIB dessutom via sina egna medel erbjuda ytterligare finansiering
(upp till 100 miljoner euro för perioden 2014–2020).
Inom ramen för de egna medlen för ULT 10 ingick EIB 2015 ett låneavtal med Nya
Kaledonien, och gav ett investeringslån på 20 miljoner euro för byggnation av ett nytt sjukhus
som ska vara ledande för hela territoriet, och ersätta fyra befintliga sjukhus. Projektet
genomförs i nära samarbete med det franska utvecklingsorganet (Agence Française de
9
Inrättat genom bilaga II C till rådets beslut 2001/822/EG med EUF-medel för att stödja kommersiellt
livskraftiga företag.
10
En förteckning över två projekt för ett totalt belopp på cirka 60 miljoner euro har utarbetats inom sektorerna
för förnybar energi och IKT.
6
Developpement). Efter det att alla medlemsstater hade slutfört ratificeringsprocessen för
garantiavtalet hade hela lånet betalats ut den 1 september 2016.
Framtiden
Att upprätthålla dynamiken under hela 2017 kommer att vara avgörande för att ULT på ett
effektivt sätt ska kunna slutföra sin territoriella programplaneringsprocess, och för att snabba
och verkningsfulla framsteg ska kunna göras med programplaneringen av det regionala
anslaget, bl.a. genom ökad samordning.
Det kommande året kommer också att vara avgörande för den vidare reflektionen om EU:s
utvecklingssamarbete med ULT mot bakgrund av bedömningen av resultaten av elfte EUF
som förväntas vara färdig i början av 2017.
7