1. No category

Heidegger, Spengler och
autentisk fascism
av G öran Dahl
artin
M
H eid egger
(1889-1976) brukar tillsammans
med bland andra Ernst Jünger och Oswald Spengler räk­
nas till de ”konservativa revolutionärerna” i W eimarrepubliken
(M ohler 1987; W oods 1996; D ahl 1999). Dessa revolutionära
män hade i nästan samtliga fall en konservativ uppväxt och bak­
G ö r a n Da hl ä r p r o f e s s o r i s o c i o ­
grund, deras sympatier tillhörde initialt närmast en klassisk vär­
lo g i vi d Lunds u n iv e rs it et . H a n
dekonservatism. M en det smög in sig ett mycket radikalt element
h a r b l a n d a n n a t skrivit b ö c k e r n a
hos dem — något måste göras för att rädda det Västerland och det
R a d ic a l C o n s e r v a t is m a n d the
F u tu r e o f P ol it ic s ( S a g e ) o c h
R adikalare
än
H it l e r ?
Den
esoteriska o ch g r ö n a n az ism en s
in s p ir a ti o n s k ä l lo r , p i o n j ä r e r , för­
v a l t a r e o c h s l ä k t i n g a r (Atlantis,
Tyskland de levde m itt i, från det påstådda ”förfallet”, ja rentutav
den kommande undergången. I denna situation såg de lösningen
i den återuppväckta Nationen, det som var det egna homogena
Folkets organiska centrum. Sålunda hamnade de konservativa
u n d e r u tg i v n in g ) . D e n n a arti kel
revolutionärerna mycket nära fascismen, om vi i likhet med Roger
är
Griffin (1992)1 ser den minsta gemensamma nämnaren hos olika
skriven
inom
fo rsk n in g s­
projektet "R ad ikalkonservatis­
empiriska former av fascism som en ”palingenetisk ultranationa-
m en i E uropa", finansierat av
Riksbankens Jubile um sfond.
lism”, det vill säga en extrem och långt driven etnisk nationalism
där man ser den egna nationen som hotad av förfall och eventuell
undergång; alltså behövs en återfödelse (palingenesis).
M itt lilla bidrag till den stora mängd av forskning kring fas­
cismen och dess former begränsar sig här till frågan om hur den
So ciolo gisk Forskning nr 1 - 2 0 0 6
22
H e id e g g e r , S p e n g le r oc h autentisk fas ci sm1
”autentiska fascismen” kunde se ut. M ed denna
socialism ligger i det kollektiva tyska völkische
kuriösa beteckning avser jag fascistiska inställ­
bejakandet av dem själva som en nation och
ningar hos tänkare som blev kritiska m ot den
i teknologin som en viktig väg in i det nya
reella fascism som fanns etablerad i Tyskland
århundradet. D et är förvisso ganska svårt att
och Italien. Vi kan se det som att ideologer blev
förstå hans dunkla och suggestiva sätt att u t­
kritiska till regimer drivna inte bara på grund
trycka sig, men som jag förstår hans ”socialism”
av ideologiska skäl utan även av realpolitiska
är den ”anti-Faustisk”, det vill säga att han önskar
— det bästa exemplet är väl den italienska fas­
en gemenskap med starka lojaliteter som inte
cismens kompromisser med kyrkan, monarkin
drivs av viljan att ständigt erövra ny mark och
och kapitalet.
Skälet till ämnesvalet är dels att äm net är
relativt outforskat, dels att det öppnar upp för
nya perspektiv — till exempel att det precis som
territorier (Spengler 1921). Enkelt uttryckt: en
Folkgemenskap (Volksgemeinschaft) som är
originell, distinkt och annorlunda.
Även om detta visar oss att Spenglers politiska
i vänstersocialismens fall kan vara befogat att tala
position knappast är mera sympatisk än national­
om ”realsocialism” i motsats till en ”verkligare”
socialismen, har han en poäng: att NSD A P kom
eller ”sannare” socialism.
till makten genom legala och parlamentarisk­
Jag började reflektera över det här efter att
demokratiska medel; och att ”socialism” (i dess
bland annat ha läst Stuart Woods (i996:i28f.)
vänstermening) var en viktig ingrediens i både
analys av hur Spengler ogillade de ”dem okrat­
ideologiska och fysiska rörelser åtminstone till de
iska” och ”socialistiska” ideal som N S D A P
långa knivarnas natt 1934. M en vilken är då hans
(Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei)
position? I Jahre der Entscheidung konkluderar
förkroppsligade i form av masspolitik. W oods
han att fascismen bara utgör en kort övergång
refererar till Jahre der Entscheidung som publi­
till det som senare ska komma, den vita rasens
cerades under hösten 193 3. Vi måste emellertid
enda vitala kraft: den caesaristiska Preussentum.
modifiera W oods’påstående en smula.
D etta för oss tillbaks till hans tidigare arbeten
Ingenstans i denna bok om talar Spengler
vare sig N S D A P eller H itler explicit. D etta är
— botemedlet m ot kultur i förfall är preussisk
socialism.
förståeligt eftersom den publicerades efter die
Precis som NSDAP drömmer Spengler om ett
M achtübernahm e. E m ellertid finns på flera
”nytt”Tyskland. H an gör det som en konsekvens
ställen en kritik mellan raderna. H an pläderar
av sin cykliska historiesyn och diagnosen av det
för ett m er heroiskt, aristokratiskt samhälle
nuvarande tillståndet som dekadens, N SD A P
utan majoritetens tyranni, utan en reduktion
inspireras såväl av idéer som ligger nära Spenglers
av det ädla till det enkla etc. H ans alternativ
som av ”progressiva” ickecykliska synsätt. Både
är ”preussisk socialism”, någonting han redan
Spengler och NSDAP är nationalister, den senare
diskuterat i Preussentum und Sozialismus från
mer biologiskt rasistisk än Spenglers kulturella
1920. H ans socialism är antimarxistisk, denna
”ethnopluralism”. Spenglers unika position kan
Socio log isk Forskning nr 1 - 2 0 0 6
23
G ö r a n Dahl
sägas innebära att han både är en pre-proto-
nerna kring ideologiernas död, historiens slut
fascist och en traditionalistisk konservativ, eller
och så vidare. Först ut var vad jag kan bedöma,
en ickemodernistisk radikalkonservativ.
D aniel Bell
Spengler är också en typisk livsfilosof i det
att han i sina arbeten ställer G estalt m ot Liv. I
Livet strävar människan efter att skapa något ur
det amorfa livsflödet eller energin, något analogt
(som inte bryter eller negerar flödet) och inte
M od ern ism en s utm attning; k om m u n is­
mens ofruktbarhet; det gränslösa självets
leda, och de monolitiska politiska sångernas
m eningslöshet, allt detta indikerar att en
lång epok närmar sig ett sakta slut. (Bell
i978:xxix)
digitalt (som ju inte per definition kan fånga in
allt det som ligger mellan o och i). Resultatet är
Vad jag vill säga med detta är givetvis inte att
Gestalter, eller Former. H äri ligger en djup kult
Bell med flera skulle ha något med fascism att
av det produktiva, krafterna, de nya skapelserna.
göra. Nej, vi ser här ännu en gång att mycket av
Fiendens Gestalt är parasiten — finanskapita­
det som fascismen uttrycker ligger i linje med
let, Juden etc. O m en civilisation befinner sig
mera allmänt spridda och erkända tankefigurer
i förfall är den alltför ”utm attad” för att skapa
— en poäng jag gärna vill framhålla.
N är vi diskuterar Spengler kan vi inte bortse
nya Gestalter.
Tesen om ”utm attning” har senare kom m it
från hans personlighet — han var antisocial,
igen hos postm odernism en och i diskussio­
saknade hum or (von Klem perer 1957), han
*
'
m.
S oci ol ogi sk Forskning nr 1 - 2 0 0 6
- '*
T' **'
V
-
.1
j
Leo Schlageters
grav i Schönau i
Schwarzwald.
24
H e id e g g e r , S p e n g le r oc h autentisk fas ci sm1
klagade ofta över huvudvärk, en tråkig eremit
Bland de m inst ”extrema” finner vi A dolf H itler
helt enkelt. Intuitionen, som han menar vara
(!) som ser nederlaget i första världskriget som
sin m etod behöver varken kom m unikation
den absolut viktigaste faktorn.
eller dialog.
O m vi använder denna skala skulle vi kunna
Spenglers relation till fascismen är alltså bara
säga att de förra är mer utopiska och de senare
till hälften en ”autentisk” fascism. Spengler var en
mer ”realistiska”, och att denna skillnad utgör
”pre-proto-fascist”, och han förblev kritisk m ot
en viktig orsak till spänningen mellan utopisk
den reellt existerande fascismen i Tyskland.
H ans relation till fascismen är av ett mycket
och pragmatisk fascism eller ”realfascismen” i
Tyskland och Italien.
speciellt slag. M ed sin m onum entala studie
E tt annat viktigt villkor för utvecklandet av en
”Västerlandets undergång” skrev han ner vad
”autentisk”, utopisk fascism i Tyskland var dess
Hans Sluga (1995:67 ff.) benäm nt ett ”historiskt
tyskhet. E tt viktigt drag hos den tyska filosofin
a priori”. Även om detta inte var författarens
efter upplysningen var tron på det tyska språkets
ursprungliga avsikt (volym 1 skrevs under en fas
unika egenskap — att ha en privilegierad relation
av första världskriget när utsikterna till en tysk
till Sanningen och det ursprungliga. D enna tes
seger fortfarande var ganska goda) så gav det
formulerades först av Fichte i hans ”Adress till
ord till något som saknades. Efter nederlaget i
den tyska nationen” från 1807 och sedan även
första världskriget var det många frågor som sur­
av Heidegger.2 D enna tro på ett visst språks
rade i den tyska luften: Vad är Tyskland? Vilket
möjlighet att uppenbara en autentisk, oförstörd
tillstånd befinner sig Tyskland i? Vari ligger dess
verklighet, är ett arv från grekiskan. Heidegger
uppgift? Dess öde och plats?
uppfattar tyskan som grekiskans arvtagare. H and
För Spenglers läsare var det inte långsökt,
i hand med språket finner vi frågan om territo­
tvärtom, att se hur den tyska nationen slutli­
riet som själva ”basen”, villkoret för att tala detta
gen var statt i djupt förfall, inväntande en ny
språk och inte något annat. När det gäller den
tidsålder, en återfödelse. Således kan Spengler
territoriella faktorn visar en titt på kartan att
sägas ha skapat ett historiskt a priori för en hel
Tyskland är en ”mellannation”i Europa, distinkt
diskurs kring den tyska (och västerländska)
placerat mellan Väst — England och Frankrike
”krisen”. Flertalet tyskar väntade på ett svar, ett
— och O st — Ryssland. Jag tror att det är här,
botemedel, och Weimarrepubliken var definitivt
alltså kring frågan språk och territorium, som
inte svaret.
idén om en tysk Sonderweg, en specifik ”stig” el­
O m vi accepterar denna beskrivning, kan vi se
ler ”uppgift”för Tyskland uppstår. Givetvis utgör
att tidpunkten och orsakerna till krisen varierar
denna idé, precis som alla andra postulat om en
beroende på vem som diskuterar det. A ena se­
överlägsenhet, utvaldhet och protoimperialism,
dan har vi de mest ”extrema” som Nietzsche och
en fara för grannstaterna och när den länkas till
Heidegger som ser kristendomen respektive den
idéer om ett Stortyskland och det tyska Folket,
postsokratiska filosofin som början på förfallet.
då uppstår en viktig betingelse för den specifika
S oci ol ogi sk Forskning nr 1 - 2 0 0 6
25
G ö r a n Dahl
tyska varianten av fascism.
omedelbart måste handla beslutsamt 1933. Den
Först och främ st representerar Spengler det
första beskrivningen framhävs av till exempel
protofascistiska aristokratiska förkastandet av
Marcuse och Richard Wolin; den andra fram ­
den pragmatiska och reala fascismen. Heidegger,
hålls starkt av Rüdiger Safranski. M in diskus­
däremot, är en helt annan historia.
sion här är influerad av Safranski, helt enkelt
därför att jag menar att hans bok om Heidegger
är den bästa hittills om Heidegger och hans
Martin Heidegger______________
filosofi. Jag ämnar fokusera hans samröre med
Relationen mellan Heidegger som person, hans
nazismen och varför han ansåg att nazisterna
filosofi och hans naziengagemang har varit ett
förrådde dess verkliga mål och uppgift och hur
kärt diskussionsämne under efterkrigstiden. Idag
en av klyftorna mellan autentisk och real fascism
verkar det råda rätt stor samstämmighet om att
uppstod. Heideggers mest berömda ord här är
åtminstone någon icke-kontingent bestämd form
”denna rörelses (nationalsocialismen) inre san­
av relation existerar. Jag tror att det huvudsakli­
ning och storhet”.4
gen går att lokalisera två typer av beskrivningar
av relationerna.
D et finns en generell bakgrund, en domine­
rande m entalitet i 1920-talets Tyskland, åtmins­
D en första formen är den som ligger — vad
tone i de sociala konstellationer där Heidegger
M arcuse har kallat — Heideggers ”politiska
växte upp och började utveckla sitt tänkande.
existentialism” (Marcuse 1972), det vill säga
D enna mentalitet har två nyckelord: nationa­
att han applicerar individuella-existentiella
lism och Völkischkeit. Tillsammans konstituerar
frågor på ett kollektivt plan. Redan i Sein und
denna konjunktion en generell disposition för
Zeit där han försöker utreda möjligheten av ett
nazisympatier. Em ellertid säger oss detta inte
”autentiskt” liv kommer han fram till att denna
mycket om Heideggers egna specifika relation till
uppgift inte kan åstadkommas av en individ, utan
nationalsocialismen. Jag tror att James E. W ard
måste genomföras av någon form av kollektiv
(i995:xx) har en poäng när han i en lång reso­
gemenskap. Först nämner han en ”generation”,
nerande fråga ger oss en nyckel till Heideggers
därefter ”Folket” (Heidegger 19 81, del 2:18 5ff).
politiska tänkande:
H annah A rendt ham nar också nära Marcuses
diagnos när hon hävdar att Heidegger blandade
samman sin privata historiska gnosticism med
politiskt tänkande (Safranski 1998:267).
D en andra beskrivningen av de tre sidorna
är att Heidegger såg det som oerhört viktigt att
Tänk om det vore m öjligt att människorna,
folken (Volker) i sina största strävanden
(Umtrieben) och resultat (G em achten), är
länkade till varanden (Seienden) och ändå
sedan länge har varit fallna av från Varat
(Sein) utan att veta om det, och att detta
var den innersta och främsta anledningen
(Grund) till dess förfall (Verfalls)?
agera i rätt ögonblick för att tillvarata en unik
möjlighet.3 Heidegger trodde verkligen att Hitler
O m man nu kan vara så här extremt misstänk­
kunde skapa en genuin revolution och att alla
sam och tro att det mesta har gått helt fel, ja då
So cio lo gis k Forskning nr 1 - 2 0 0 6
26
H e id e g g e r , S p e n g le r oc h autentisk fas ci sm1
är det inte speciellt förvånande att man tror att
bristen på respekt för naturen etc. H är kunde
bara en verkligt radikal förändring kan bryta
Tyskland stå som en modell för resten av värl­
denna förbannelse. O m vi sätter samman detta
den. D en världsomfattande krisen hade fått sitt
med Heideggers tysknationalism, och tesen att
skarpaste uttryck i Tyskland. Både han själv som
Varat (Sein) bara kan uppenbaras under ett kort
Rektor och Hitler som Führer hade sina specifika
ögonblick, så följer slutsatsen att man måste
uppdrag, ansvariga som de var för olika områden
vara modig och beslutsam i detta ögonblick så
av den organiska Tyska staten, Nationen och
att dess möjligheter inte går förlorade.
Riket. En revolution måste ske, och en andlig
D et mest famösa, och även det första doku­
sådan, som totalt bryter med den nyss förgångna
m entet över Heideggers samröre med nazismen
perioden som förlorat orienteringen. H är kan vi
är hans Rektorsrede, alltså det tal han höll när
skönja två komplex som faktiskt skulle kunna
han blivit rektor för Freiburgs universitet den
leda till det som Heidegger såg som ett svek
27 maj 1933. E n ofta berättad anekdot är att
m ot saken: för det första, betoningen av ”ande”
åhörarna efter talet var så pass förvirrade att de
leder mer eller mindre av sig själv till en konflikt
inte visste om de borde gå med i SA eller om
med verkligheten, eller snarare Realpolitiken;
de borde gå hem för att studera försokratikerna.
för det andra ville Heidegger ha en revolution
Heidegger var förvisso ofta dunkel, men detta
medan andra — tysknationalister, auktoritära
tal säger oss faktiskt något om hur han såg på
konservativa och antisemiter — ville ha ordning.
sin egen roll, Folket, N ationen, Universitetet
Carl Schm itt kan vara en god illustration av de
och der Führer.
senare — något av det värsta som kunde kända,
D et var faktiskt ganska klart vad han ville
i hans tankevärld, var ett revolutionärt kaos som
åstadkomma. I en av sina första föreläsningar i
krossar en livsnödvändig Ordning. Ä r 1933 såg
Freiburg den 3 maj 193 3, sa han till åhörarna att
han nazisterna som den enda kraft som kunde
”frågan är om vi vill eller inte vill skapa en andlig
förhindra detta kaos.
värld. O m vi inte kan göra detta kommer någon
D et finns för övrigt en stor skara av tyska po­
form av barbari att komma till oss och då har vi
litiker från det renodlat konservativa (och även
nått slutet av vår existens som ett historiskt folk.”
de såkallade ”nationalliberala”) kretsarna som i
(citerad efter Sluga 1995:3) H an ville återföra
det längsta ställde upp för H itler och det nya
”anden” till världen och han trodde att Tyskland
Tyskland. Franz von Papen är ett bra exempel.
hade en specifik uppgift här. Ö nskan av mera
ande i form av önskan av mera ”autenticitet” i
Sein und Zeit i stället för tom t prat och platt
”förströelse” återkommer här i delvis nya kläder.
Världen kommer att gå under om det antiandliga tillståndet fortsätter att härska, det vill säga
I ett tal vid Svensk-Tyska Föreningen, Stock­
holm, 18. januari 1939, hävdar han att :
D e n gam la idealism en lever fortfarande,
strävandet att genom nya prestationer och
ädel konkurrens åter giva den gamla kon­
tinenten prägeln av kulturell föregångare.
(Papen 1939:7)
masskonsumtion, sekularisering, teknikfixering,
Socio lo gis k Forskning nr 1 - 2 0 0 6
27
G ö r a n Dahl
H u r artikulerade H eidegger då sin andliga
enser i fascismen blir synliga här: de religiösa
D et bästa sättet att få svar på detta
övertonerna (”uppenbarelse”) och organicismen
fascism?^
är att gå till hans korta politiska texter och tal
I 933_ I 934-6
I ett m innestal över Leo Schlageter, en fri-
(Volksgemeinschaft).
I denna text nämner Heidegger även ”stånden”.
Stånden utgör de organiska ”naturliga” grup­
kårskäm pe som avrättades av fransm ännen
perna i de medeltida samhällena — adel, borgare,
1923, kom binerar Heidegger (1993a) politiska
soldater och bönder. D et är tämligen klart att
och filosofiska syn sätt. 7 Av avgörande betydelse
den antimodernistiska impulsen i Heideggers
för en ny och vitaliserad ordning är styrka, och
tänkande har många aspekter, och vi ser även
Heidegger frågar sig varifrån Schlageter fick sin
ett annat vanligt fenomen i fascistiskt tänkande
styrka (Safranski 1998:242). Svaret är, givetvis,
här: integralismen, att varje person i Nationen
från Schwarzwald — ”vattnen, skogarna och
tillhör ett kollektiv med sin specifika uppgift,
dalgångarna”. Schlageter ”dog sin död ...med
och detta kollektiv har specifika relationer till de
en hård vilja och ett klart hjärta”. Sålunda är
andra. M an vet sin plats, och man klara sig utan
dygder som mod, vilja och klarsyn hörnstenar
m oderna fenomen som mobilisering, osäkerhet,
i H eideg g ers fascism . På n åg o t sätt hade
ovisshet och, givetvis, reflexion.
Schlageter skådat en ”sanning” så att han insett
Heidegger och hans studenter tillhörde den
att historien, eller någon annan ”ES-sens”, hade
samtida formen av Prästståndet — filosoferna.
valt honom, han hade varit modig och gjort vad
H an drömmer om att konstruera en stark organisk
han måst göra.
relation mellan universitetet, Folkgemenskapen
Vad som, åtminstone for mig, utgör ett verkligt
och Staten, och han specificerar en av de mest
mysterium är varför hur och varför Heidegger,
viktiga funktionerna för universitetet: ”att utbilda
den så ofta briljante filosofen, kan resa så långt in
statens ledare till insikt”. (Heidegger 19930:44)
i struntpratets rike. M itt svar så här långt är att
H är skulle vi kunna läsa något som starkt på­
det beror på hans äkta och enkla palingenetiska
minner om det konservativtaristokratiska motivet
ultranationalism, en fascism utan ansikte, en låda
för att stödja nazismen — tron på att man kunde
innehållande vilja, hårdhet och klarhet.
kontrollera ledarna.
Heidegger försökte även leva som han lärde.
U ppenbarligen hade H eidegger en stark
H an arrangerade ”arbetsläger”.8 Kanske inspire­
narcissistisk impuls när han reflekterade över
rad av Ernst Jünger, ser han alla aktiviteter som
sin egen roll i det nya Riket. Återigen kan vi
tjänar Nationen som ”arbete”. Därför arrangerar
läsa om behovet av ”strider”, ”nytt m od” och så
han ”arbetsläger”, snarlika scoutläger, för sina
vidare. I nästa text i denna kontext kan vi läsa
studenter och fakultetskollegor i Schwarzwald.
ytterligare nonsens om ”öde” (Bestim m ung)
D enna form av arbete är en ”direkt manifesta­
(Heidegger 1993d:48). M ed andra ord är det
tion av Folkgemenskapen (Volksgemeinschaft)”.
tal om Organismen, Nationen, Folket som har
(Heidegger 1993^42). A ndra vanliga ingredi­
ett öde som redan är nedskrivet i historien, och
S o cio lo gis k Forskning nr 1 - 2 0 0 6
28
H e id e g g e r , S p en g le r och autentisk fas ci sm1
den modiga personens uppgift är att veta exakt
D enna rurala aspekt blir uppenbar när han i en
när vad ska göras och när. I en annan text fort­
annan kort text menar att det är nödvändigt att
sätter han med att säga allting och ingenting
”veta varthän urbaniseringen har fört tyskarna, hur
på samma gång:
de kan återvändas till myllan och landet genom
Inom det nya tyska universitetet kommer en
återbosättningar” (Heidegger 1993g:5 6). Precis
ny grundläggande inställning till det lärda och
som i fallet Ernst Niekisch kan vi höra tankar
vetenskapliga arbetet att utvecklas. Och när detta
som ligger nära de röda khmerernas projekt,
sker kommer föreställningen om ”ande” (Geist)
dvs. att töm m a städerna och omvandla folket
och ”andligt arbete” (geistige Arbeit) som de
till enkla bönder.9
”bildade” personerna hittills har definierat sitt liv
Som H eidegger själv säger: ”sanning” kan
genom, att helt försvinna, en föreställning som
bara uppenbaras i ett ögonblick när man tjänar
de fortfarande försöker förbehålla ett särskilt
Fosterlandet och i en värld där G ud är död
stånd (Stand) av ”intellektuella producenter”.
innebär den nazistiska revolutionen ett för­
Först då kommer vi att lära oss att allt arbete,
sök att ”låta en stjärna födas” (Safranski 1998:
såsom arbete, är andligt (geistig).
244). D etta ögonblick, denna kritiska tidpunkt
D jur och andra levande varelser som blott
i historien är en allvarlig kamp för att skapa
existerar kan inte arbeta. D e saknar den grund­
det som Safranski beskriver som ”att flytta ut
läggande erfarenhet som arbete kräver: den
från grottorna utan att kunna se solen”. Allt i
bestämda hängivenheten för uppgiften, beslut­
allt, det Heidegger förväntade sig av H itler och
samhet och stadighet i ett uppdrag de accepterat.
nationalsocialismen var ett uppenbarande av
M ed andra ord saknar de frihet, det vill säga
varat (Sein), varken mer eller mindre. H an såg
”ande” (Geist).
sig själv och universiteten som tillhörande ett
Så kallat ”andligt arbete” (geistige Arbeit) är
av stånden (arbetare, filosofer/präster, och sol­
inte andligt på grund av att det är relaterat till
dater). Uppgiften för universitetet och filosofin
högre andliga ting. Nej, det är andligt (geistig)
var att länka samman himlen och den sociala
eftersom det, såsom arbete, sträcker sig djupare
organismen.
tillbaks till den nöd (Not) som är en del av ett
Jag har gått igenom dessa korta politiska
folks historiska existens (Dasein), och på grund av
texter i kronologisk ordning och vi kan se hur
att det mer direkt, genom att det är mera vetbart,
Heidegger blev mindre substantiell och mer
besatt av den mänskliga existensens (Dasein)
och mer förförisk. D et finns ett slags empirisk
hårdhet och faror (Heidegger 19 93b 54).
logik bakom detta. M ajoriteten av universitets -
Även om han inte säger något substantiellt
professorerna var högst ”ordinära”, det vill säga
här så hör vi ekona av längtan efter enkelheten
konservativa och ofta närde de blott taktiska
och konkretionen i det hårda lantarbetet, och
sympatier med nazisterna. Deras konservatism
kanske även av det mycket enkla sociologiska
inkluderade både positivism och idealism och det
faktum att gemensamt arbete skapar solidaritet.
var just slika fenomen som Heidegger revolterade
Sociol ogisk Forskning nr 1 - 2 0 0 6
29
G ö r a n Dahl
mot, således ville han reducera dessa traditioners
utveckling av själva Varat. 1933 gällde det att
makt. Deras reaktion var ofta att Heidegger
gripa tag i det fantastiska ögonblick då hela det
var en förvildad radikal och en komisk figur.
tyska folket och Nationen var ett ”Dasein”. D et
Oppositionen kom inte bara från de konservativa
är den heroiska beslutsamheten det gäller, något
professorerna utan även från stenhårda nazister
som angår ett helt Folk, och inte längre att finna
som E rnst Krieck och Eric Jaensch. D en senare
en individuell autenticitet (som man kan se som
skrev att Heidegger var schizofren och judisk i
budskapet i Sein und Zeit).
sitt tänkande, främjare av ateism och nihilism
Jag har velat visa att det finns inte blott ”fascism”
(Safranski 1998:268). H an fick emellertid en
utan vitt skilda former, och här behandlat vad vi
del stöd från Alfred Bäumler, ”num m er 2” i den
kan se som en ”autentisk” eller ”radikal” fascism.
officiella Nazifilosofin. ”N um m er 1” — Alfred
Även om H itler var extremt radikal i frågan om
Rosenberg verkar inte ha haft någon speciell åsikt.
att likvidera Europas judar fanns det hos honom
M en hans närmsta rådgivare såg i Heidegger
och de fraktioner som stödde honom åtminstone
bara en opportunist, en förklädd jude.
en viss realpolitisk inriktning som gjorde det
Slutligen, i m itten av 1930-talet inser han
möjligt att erövra och behålla makten.
att hans kam p för rörelsens renhet förlorat.
Den autentiska fascismen är inte något som är
H an försvarade revolutionen m ot realpolitiken
unikt för Heidegger. E n italiensk motsvarighet
som ju var pragmatisk, resultatorienterad, och
är Julius Evola, som pläderade för en ”radikali­
den använde universiteten som instrum ent för
sering av fascismen” (Sedgwick 2004).
ekonomisk och teknologisk kunskap. Heidegger
M änniskan är ett problem, hon verkar vilja
ogillade alliansen mellan staten och de speciali­
glömma sina grundvillkor, varafrågan, istället
serade vetenskaperna — här som överallt annars
upplöser hon sig i M annet, utvecklar teknologin
stod valet mellan att stödja självet, autenticiteten,
och i denna förstör allting annat. I detta ligger
eller ”M annet”, det vill säga jämlikhet, nivellering
väl en hel del visdom — men också en dödlig
och tom het. H ans tro på en revolutionär filosofi
anti-hum anism .Tänk på hans berömda ord om
påm inner onekligen om ett slags teologi.
att det industriella åkerbruket och likvidering i
För Heidegger blev ”ögonblicket” och ”ödet”
gaskamrar i princip är ”det samma” (se till exem­
av avgörande betydelse i hans författarskap från
pel Safranski 1998:414). De är båda exempel på
1930 och framåt, det gäller att gripa den möjlig­
”Gestell”, död och dödande teknologi.
het som ibland skymtar fram, det är då det kan
Givet detta kan sålunda ”bara en G ud rädda
avgöras om vi ska bryta med ”historiens terror”.
oss” — som Heidegger uttryckte sig i den be­
Heidegger såg i nationalsocialismen inte blott
römda D er Spiegel-intervjun.10
en politisk åskådning utan även en metafysisk
So cio lo gis k Forskning nr 1 - 2 0 0 6
30
H e id e g g e r , S p e n g le r oc h autentisk fas ci sm1
Abstract________________________
This article is an attem pt to make our under­
o f ”authentic fascism” which came in conflict
standing o f fascism more comprehensive. By
w ith Realfascismus.
focusing H eideggers short texts from 1933
★
and relating them to his other writings it is
shown that he hoped that the German National
Keywords:
Socialism would be much more radical than it
ler, fascism, conservative revolution, palingenetic
really was. Thus, we can see him as an example
ultranationalism.
M artin Heidegger, Oswald Speng­
★ Noter
1 För e n m e r k or tfa ttad int roduktion ä n Griffin, s e Dahl o c h
6
M i t h a n d e r (1 9 9 8 ) .
e n g e l s k ö v e r s ä t tn in g i W o l i n (red.). 1 9 9 3 c . Det f a m ö s a
D e s s a te x te r ( H e i d e g g e r
1 9 3 3 a - g ) finns s a m l a d e i
Rektorstalet finns ä v e n ö v e r s a t t till s v e n s k a i B ir n b a u m o c h
2 Det g å r d o c k inte att vifta b o r t H e i d e g g e r s f r a m h ä v a n d e
W allenstein 1 9 9 9 :7 7 f f .
a v d e t Tyska s p r å k e t s o m ren g a l l i m a t i a s . I ty s k an s prefix
o c h e n k l a s t e o r d — de-, ent-, w o- , d a- , hin-, be-, ge-, ver-
7 D en l e d a n d e n a z if ö r f a tt a r e n H a n n s j o h s t skrev ett k o r ta re
o c h s å v i d a r e — finner vi h ä n v i s n i n g a r till d e m e st b a s a l a
d r a m a om S c h la g e te r , me st kä n t för att en rollfigur h ä r s ä g e r
m ä n s k l i g a a k ti vi te te rn a .
d e t s e n a r e b e v i n g a d e " N ä r j a g hö r o r d e t kultur o s ä k r a r j a g
3 Det ka n n ä m n a s att d e t p å ett a n n a t håll, i d e n ti d i g a
kritiska teo rin h o s W a l t e r B e n j a m i n o c h T h e o d o r A d o r n o
ä v e n t a l a d e s o m ett " ö g o n b l i c k " , m e n h ä r o m d e n s o c i a ­
listiska r e v o l u ti o n e n s e n g å n g m ö j li g a , m e n s n a r t f ö r l o r a d e
m ö j li g a ö g o n b l i c k .
min revol ver ". P jä s e n u r u p p f ö r d e s i s a m b a n d m e d Hitlers
f ö d e l s e d a g i ap ri l 1 9 3 3 .
8 O t t (1 9 9 1 : 1 9 0 ) g e r e n d e t a l j e r a d b e s kr iv ni n g a v d e s s a
lä ge r, u n i f o r m e r n a s o m a n v ä n d e s m e d m e r a .
4 I H e i d e g g e r s "Einführung in d i e M e t a p h y s i k " , skriven
9 N iekisch ( 1 8 8 9 - 1 9 6 7 ) var l e d a n d e nationalbolsjevik
1 9 3 5 m e n p u b l i c e r a d först 1 9 5 3 , h ä r c i t e r a d efter Birn­
o c h u p p v i s a d e i s in a kampsk ri fte r e n g l ö d a n d e o c h militant
baum och W allenstein 1 9 9 9 : 7 4 .
a n t i u r b a n i s m . Just a n t i u r b a n i s m e n ä r e n c e n tr a l ta n k e f ig u r
5 Det b ö r n ä m n a s att B irn b a um o c h W a l l e n s t e i n (1 9 9 9 : 7 5 )
(2004).
i m o t u p p l y s n i n g e n , s e till e x e m p e l Bu ru m a o c h M a r g a l i t
b e n ä m n e r H e i d e g g e r s försök att i n a t i o n a l s o c i a l i s m e n s e ett
vitalt a l te r n a t iv till A m e ri k a o c h S o v je t u n i o n e n , e n "t re d je
1 0 Intervjun p u b l i c e r a d e s d e n 31 ma j 1 9 7 6 , fem d a g a r
v ä g " , s o m h a n s " f ö r a n d l i g a d e n a z is m " .
efter H e i d e g g e r s d ö d .
Soc iolo gisk Forskning nr 1 - 2 0 0 6
31
G ö r a n Dahl
★ Referenser
Bell, D a n ie l (1 9 7 8 ) T h e C ultural C o n tr a d ic tio n s o f C a p it a ­
Klem per er, K le m en s vo n ( 1 9 5 7 ) G e r m a n y 's N e w C o n s e r ­
lism . N e w York: B a s ic Boo ks .
va tism . Pr inc et on: Pr in ce to n University Press.
B irn b a u m ,
D aniel o c h S v e n -O lo v W a lle n s t e in
(1999)
H e id e g g e r s v ä g . S to c k h o l m : Th a le s .
B ur um a , Ian o c h Avishi M a r g a l i t ( 2 0 0 4 ) O c c id e n ta lis m .
Lo nd on: At lantic Bo ok s.
Da hl, G ö r a n o c h C o n n y M i t h a n d e r (1 9 9 8 ) "Vem ä r fascist,
M arcuse,
H erbert (1 9 7 2 ) N eg atio n s.
H arm ondsw orth:
P e n g u in .
M o h l e r , A r m in ( 1 9 8 9 ) D ie K o n s e r v a t i v e R e v o l u ti o n in
D eutschland
1918-32.
D arm stadt: W iss e n s c h a ftlic h e
B u c h g e s e ll s c h a f t .
o c h v a d s k a vi g ö r a å t h o n o m ? " Tvärsnitt 4 .
O tt, H u g o ( 1 9 9 1 ) Fallet H e i d e g g e r . [ M ar ti n H e i d e g g e r :
H e i d e g g e r , M a r ti n (1 9 8 1 ) Varat o c h tid e n . [Se in un d Zeit]
u n t e r w e g s zu s e i n e r B i o g r a p h i e . ] G ö t e b o r g : D a i d a l o s .
Lund: D o x a .
P a p e n , F r a n z (1 9 3 9 ) "H istoriska, e k o n o m i s k a o c h kulturella
H e i d e g g e r , M a r ti n ( 1 9 9 8 ) " S p i e g e l - G e s p r ä c h " i G ü n t h e r
n ö d v ä n d i g h e t e r . " S ve rig e- Ty sk lan d H ä f te 1 .
N e s k e o c h Emil Ketterling (red) A n tw o rt. M a r t i n H e i d e g g e r
im G e s p r ä c h . Pfullingen: N e s k e .
H e i d e g g e r , M a r ti n ( 1 9 9 3 ) "Till v a r a f r å g a n " i Ernst J ü n g e r
S af r an s k i, R ü di ge r ( 1 9 9 5 ) Ein M e i s t e r a u s D e u t s c h l a n d .
M ünchen: H anser
o c h M a t i n H e i d e g g e r , Linjen. Lund: K yke on.
S af r an s k i, R ü d ig e r (1 9 9 8 ) M a r tin H e id e g g e r . C a m b r i d g e :
H e i d e g g e r , M a r ti n ( 1 9 9 3 a ) " S c h l a g e t e r " i W o l i n (r ed) The
H a r v a r d University Press.
H e id e g g e r C o n tr o v e rs y . C a m b r i d g e , M S : T h e MIT Press.
S e d g w i c k , M a r k ( 2 0 0 4 ) A g a i n s t th e M o d e r n
H e i d e g g e r , M a r ti n (1 9 9 3 b ) "Lab or S e r v i c e a n d th e Un ive r­
W o r ld .
O x f o r d : O x f o r d University Press.
sity" i W o l i n (red) The H e id e q q e r C o n tro v e rsy . C a m b r i d g e ,
M S : T he MIT Press.
H e i d e g g e r , M a r ti n ( 1 9 9 3 c ) "The University in th e N e w
Reich" i W o l i n (red) T he H e id e g g e r C o n tr o v e rs y . C a m ­
b r i d g e , M S : Th e MIT Press.
H e i d e g g e r , M a r ti n ( 1 9 9 3 d ) " G e r m a n S tu de nt s" i W o l i n
S l u g a , H a n s D. ( 1 9 9 3 ) H e i d e g g e r s C risis: P h ilo s o p h y
a n d P o litics in N a z i G e r m a n y . C a m b r i d g e :
H arvard
University Press.
S p e n g l e r , O s w a l d ( 1 9 2 1 [ 1 9 1 9 ] ) P reusseri o c h s o c ia lis m
[ P r eu ß en t u m u n d S o z ia li s m u s ] S to ck h o lm : C h e l iu s .
(red) The H e id e g g e r C o n tr o v e rs y . C a m b r i d g e , M S : Th e
MIT Press.
S p e n g le r , O s w a l d ( 1 9 3 4 [ 1 9 3 3 ] ) A v g ö r a n d e år. [J ahre
d e r E n t s c h e id u n g ] S to ck ho lm : N a t u r o c h kultur.
H e i d e g g e r , M a r ti n ( 1 9 9 3 e ) " G e r m a n M e n a n d W o m e n ! "
i W o l i n (red) The H e id e g g e r C o n tr o v e r s y . C a m b r i d g e ,
Spengler, O s w a l d ( 1 9 9 6 ;
M S : T h e MIT Press.
te rla n d e ts u n d e r g å n g (vol. 1 o c h 2) [D er U n t e r g a n g d e s
1 99 7 [1918,
1922])
Väs-
A b e n d l a n d e s ) S to ck h ol m : Atlantis.
H e i d e g g e r , M a r ti n (1 9 9 3 f ) "The C a l l to th e Lab or S e r v ic e "
i W o l i n (red) T he H e id e g g e r C o n tr o v e r s y . C a m b r i d g e ,
M S : Th e MIT Press.
W a r d , J a m e s F. ( 1 9 9 5 ) H e id e g g e r 's P o litica l T h in kin g .
Amh ers t: University of M a s s a c h u s e t t s Press.
H e i d e g g e r , M a r ti n (1 9 9 3 g ) " N a t i o n a l S o ci a lis t E d u c a ti o n "
i W o l i n (red) T he H e id e g g e r C o n tr o v e r s y . C a m b r i d g e ,
M S : The MIT Press.
W o l i n , Ric h ar d (red) ( 1 9 9 3 ) The H e id e g g e r C o n tr o v e rs y .
C a m b r i d g e , M S : The MIT Press.
H e l p s , Arthur (red) ( 1 9 6 6 ) Letters o f O s w a l d S p e n g l e r
W o o d s , R o g e r ( 1 9 9 6 ) T he C o n s e r v a tiv e R e vo lu tio n in th e
1 9 1 3 - 1 9 3 6 . N e w York: Alfred A. Knopf.
W e im a r R e p u b lic . Londo n: M a c m i l l a n .
S oci ol ogi sk Forskning nr 1 - 2 0 0 6