Rutin för fallprocess

Malmö stad
Medicinskt ansvariga
Rutin för fallprocess
Fallskador bland äldre är ett uppmärksammat folkhälsoproblem.
Ett fall definieras som en händelse då en person oavsiktligt hamnar på marken, golvet eller
en lägre nivå. Denna definition inkluderar alla fall, även de som beror på akut sjukdom och
när vårdtagaren glider ner på golvet från en stol eller säng. Fallet behöver inte leda till skada.
Målet med rutinen är att skapa ett Malmö stads övergripande arbetssätt för att minska
antalet fall och fallskador.
Rutinen omfattar alla malmöbor som är i kontakt med vård och omsorg samt alla inom
dagverksamhet, särskilt boende enligt SOL, daglig verksamhet och boende med särskild
service enligt LSS.
Identifiering av fallrisk
Vid den inledande kontakten med den enskilde ska biståndshandläggare, arbetsterapeut,
sjukgymnast/fysioterapeut eller sjuksköterska identifiera eventuell fallrisk genom att ställa
frågan Har du fallit under det senaste året?
Professionen ska även själv ställa sig frågan Kan denna person komma att falla inom den närmaste
månaden om ingen fallförebyggande åtgärd sätts in?
Om svaret är Ja på någon av frågorna är en ökad fallrisk identifierad och fördjupad
fallriskanalys ska göras.
Professionen ska även identifiera vilken huvudman som ska ansvara för de fallpreventiva
åtgärderna.
Identifiering av enskild med fallrisk kan även ske via inkommen fallavvikelse i Malmö stads
avvikelsesystem.
Om fallrisk identifieras vid första kontakten ska fallförebyggande åtgärder omedelbart
vidtas.
Samtliga personer erbjuds vid första kontakten Malmö stads informationsbroschyr med
aktuella kontaktuppgifter samt information om fixartjänsten.
Om den enskilde inte kan ta sig till vald vårdenhet ska ett hembesök erbjudas och vara
genomfört inom 20 arbetsdagar. Hembesöket ska ske tvärprofessionellt utifrån den
enskildes behov och professionens bedömning. I det tvärprofessionella teamet kan följande
professioner ingå; arbetsterapeut, biståndshandläggare, omvårdnadspersonal, sektionschef,
sjukgymnast/fysioterapeut och sjuksköterska. Vid hembesöket ska fastställd hembesöksmall
och bedömningsinstrumentet Downton Fall Risk Index användas.
För de verksamheter som använder sig av kvalitetsregistret Senior Alert används vedertagna
bedömningsinstrument i registret.
Det är av största vikt att man vid hembesöket utreder alla tänkbara orsaker till den enskildes
aktuella situation för att hitta lämpliga åtgärder.
Åtgärder
Alla patienter med bedömd fallrisk ska diskuteras i det tvärprofessionella teamet och
lämpliga åtgärder ska vidtas.
Patienten och/eller närstående ska vara delaktiga i det fallförebyggande arbetet.
Vid misstanke om att läkemedel kan vara en bidragande faktor till fallrisk ska en
läkemedelsöversyn initieras. Om patienten själv ansvarar för sin läkemedelshantering
rekommenderas denna att kontakta sin läkare.
Exempel på fallförebyggande åtgärder kan vara att kontrollera patientens medicinering,
balans- och styrketräning, prova ut hjälpmedel samt aktivering. Det kan också vara
anpassning av omgivande miljö, som bättre belysning och ändrad placering av möbler.
Anpassning av omgivningen bör däremot aldrig vara den enda åtgärden för att förebygga
fallolyckor.
Uppföljning av insatta åtgärder och eventuella fallavvikelser ska regelbundet följas upp i
teamet.
Dokumentation
För alla patienter med identifierad fallrisk ska det upprättas en vårdplan.
Planerade och vidtagna åtgärder ska dokumenteras i patientjournalen under ordinationer
som sedan kopplas till vårdplanen i patientens journal.
Uppföljningarna ska också dokumenteras i patientjournalen som resultat under respektive
ordination.
Rapportering av fall
I socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:9) om Ledningssystem för systematiskt
kvalitetsarbete finns bestämmelser att fallrapportering ska ingå i ledningssystemet.
Rapportering av fall är en skyldighet och ett ansvar för all personal inom vård och omsorg.
Även fall som personal inte bevittnar men får kännedom om ska rapporteras.
Vid fall ska den enskilde och/eller anhörig alltid informeras om att en fallavvikelse
upprättas i avvikelsesystemet.
Fall som inte beror på brister i vården
De fall som inte beror på brister i vården registreras som Fall i Malmö Stads avvikelsesystem.
Registrering ska ske oavsett om fallet lett till skada eller inte.
2 (4)
Ansvarig arbetsterapeut och/eller sjukgymnast/fysioterapeut avgör vilken profession som
ska medverka i utredning och åtgärd.
Fall som beror på brister i vården
När fall sker inom vård o omsorg som beror på brister i vården ska händelsen registreras
som HSL i Malmö stads avvikelsesystem.
Registrering ska ske oavsett om fallet lett till skada eller inte och skall hanteras enligt Malmö
stads Rutin för avvikelsehantering.
Hantering/ansvarsfördelning av fall





Personal som upptäcker ett fall ansvarar för att kontakta sjuksköterskan för
bedömning.
Vid fall som sker på daglig verksamhet ska tjänstgörande sjuksköterska i det
geografiska området där den dagliga verksamheten är belägen kontaktas.
Tjänstgörande sjuksköterska bedömer situationen, vidtar åtgärder och dokumenterar
i den enskildes journal.
Personal som upptäcker fallet ansvarar för att registrera händelsen i Malmö Stads
avvikelsesystem samt dokumentera i brukarens sociala akt.
Sektionschefen för den personal som upptäcker fall ansvarar för att fall blir
registrerade och dokumenterade. De vidtagna åtgärderna ska följas upp och
regelbundet återkopplas till verksamheten.
Processhantering av fallavvikelser
Efter inrapporterad fallavvikelse får ansvarig arbetsterapeut/ sjukgymnast/fysioterapeut
händelsen för analys, utredning/åtgärd, kontroll och godkännande.
När de bedömer att fallet behöver utredas/åtgärdas av ansvarig sjuksköterska eller
sektionschef väljer man detta i avvikelsesystemet.
Alla fall ska också diskuteras i det tvärprofessionella teamet.
Sammanställning av fallavvikelser ska ske av en av vård- och omsorgschefen utsedd person i
respektive stadsområde.
Referenser
SFS 1982:763 Svensk författningssamling. Hälso- och sjukvårdslagen.
SFS 1993:387 Svensk författningssamling. Lag om stöd och service till vissa
funktionshindrade.
SFS 2001:453 Svensk författningssamling. Socialtjänstlagen.
SFS 2010:659 Patientsäkerhetslag
SOSFS 2011:19 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
3 (4)
Länk
Socialstyrelsen Förebygga fallskador
Bilagor
Fallprevention- Mall vid hembesök
Downton Fall Index – bedömningsinstrument
Fastställd av medicinskt ansvariga
4 (4)