Klicka här för att ta del av årsredovisningen.
Årsredovisning 2016 Kungliga biblioteket Datum Dnr 2017-02-21 1.2.2-2017-28 Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 1(90) INNEHÅLLSFÖRTECKNING RIKSBIBLIOTEKARIENSINLEDNING.............................................................................................3 ÅRSREDOVISNINGENSDISPOSITION..........................................................................................5 NYVISIONOCHMÅLBILD...........................................................................................................6 SAMLAIN..................................................................................................................................7 BESKRIVA................................................................................................................................17 BEVARA...................................................................................................................................22 TILLHANDAHÅLLA....................................................................................................................26 NATIONELLÖVERBLICKOCHSAMVERKAN...............................................................................36 SÄRSKILDAÅTERRAPPORTERINGSKRAV..................................................................................43 TABELLBILAGA.........................................................................................................................65 FINANSIELLREDOVISNING.......................................................................................................70 SAMMANSTÄLLNINGÖVERVÄSENTLIGAUPPGIFTER...............................................................71 RESULTATRÄKNING.................................................................................................................73 BALANSRÄKNING....................................................................................................................74 ANSLAGSREDOVISNING...........................................................................................................76 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR........................................................................................................78 NOTER.....................................................................................................................................80 INSYNSRÅDET2016.................................................................................................................88 ÅRSREDOVISNINGENSUNDERTECKNANDE..............................................................................90 Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 2 av 90 Riksbibliotekariens inledning Förordningen om skriv- och tryckfriheten utfärdades i kung Adolf Fredriks namn den 2 december 1766. Därmed avskaffades förhandscensuren och med några få begränsningar gjordes yttrande- och tryckfriheten till en grundlagsskyddad rättighet. Samtidigt infördes offentlighetsprincipen, som gjorde myndigheternas handlingar tillgängliga för medborgarnas granskning. Inför och under 250-årsjubileet 2016 har Kungliga biblioteket på olika sätt uppmärksammat det fria ordet. Inte minst genom KB:s och Kulturrådets gemensamma satsning Tisdagar med tryckfriheten – en samtalsserie om tryckfrihet och offentlighet under 250 år som genomfördes i KB:s hörsal under våren och som sändes av SVT. KB var också initiativtagare till det nätverk av arrangörer som på olika sätt lyft fram jubiléet. På själva jubileumsdagen arrangerade KB ett samtal, Hur fritt är ordet när den svenska tryckfrihetsförordningen fyller 250 år? Där kunde journalisten Gellert Tamas berätta hur hans boksignering av Det svenska hatet blivit inställd av en bokhandel trots att något konkret hot inte hade uttalats mot arrangemanget. Det fria ordet kan vi aldrig ta för självklart och varje generation måste ständigt förvalta och försvara dessa rättigheter. Det har tyvärr, med all tydlighet, visat sig under själva jubileumsåret. Debattklimatet blir allt hårdare på såväl sociala medier som i offentligheten. Både arrangörer och kulturarbetare vittnar om att man börjat med självcensur och i vissa fall skräms man till tystnad. I arbetet för det fria ordet har biblioteken och nationalbiblioteket en central roll. I Bibliotekslagens ändamålsparagraf stadgas att ”Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.” Biblioteken är en viktig plats för medborgarnas tillgång till fri information. KB har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en nationell biblioteksstrategi. Ett arbete som under året kommit igång på allvar och som bland annat resulterat i en första lägesrapport. För att KB ska fortsätta att utvecklas som nationalbibliotek och möta framtidens krav har vi under året arbetat med Vision 2025. Genom att fokusera på sex viktiga fokusområden vill vi kraftsamla för att få till en utveckling av vår verksamhet med sikte på de kommande tio åren. Det handlar bland annat om att öka tillgången till digitaliserat material, öka tydligheten i samlingsbyggandet, öka bibliotekens synlighet som viktig samhällsresurs samt ökat användarfokus i vårt arbete. KB:s syftesbeskrivning inleds: ”Samhällets publicerade tankar och idéer ska vara enkla att hitta och ta del av. Informationen ska vara så öppen som möjligt för alla. Det bidrar till forskning, debatt och samhällsutveckling. Ytterst handlar uppdraget om demokrati, jämlikhet och fri åsiktsbildning.” Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 3 av 90 För mig som riksbibliotekarie är det synnerligen otillfredsställande att det material som vi digitaliserar till stor del bara kan tillgängliggöras för de som besöker oss på plats i Stockholm. Forskning på våra samlingar måste kunna bedrivas effektivt över hela landet och därför kommer vi att prioritera arbetet med att hitta lösningar där tillgången till digitalt material (dagstidningar, e-pliktmaterial, audiovisuellt material etc.) även är möjligt utanför våra lokaler i Humlegården. Det är en viktig del i arbetet för det fria ordet. Foto: Helena Anderhag/KB Gunilla Herdenberg Riksbibliotekarie För den som vill läsa mer om tillkomsten av Tryckfrihetsförordningen 1766: 1766 års tryckfrihetsförordning. Bakgrund och betydelse av Jonas Nordin, KB http://www.kb.se/aktuellt/Butik-och-Publikationer/Butiken-bocker/1766-arstryckfrihetsforordning/ Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 4 av 90 Årsredovisningens disposition Årsredovisningen består av två delar: En resultatredovisning och en finansiell redovisning. I resultatredovisningen redovisar och kommenterar Kungliga biblioteket (KB) verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och återrapporteringskrav i regleringsbrevet för 2016. KB har sedan flera år valt att redovisa sin verksamhet i prestationsområdena samla in, beskriva, bevara, tillhandahålla samt nationell överblick och samverkan. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 5 av 90 Ny vision och målbild Under 2016 har KB arbetat med att utveckla sin interna styrmodell. Med utgångspunkt i instruktionen har ledningen formulerat Vision 2025 och ett syfte för myndigheten. För att visionen ska bli verklighet har en treårig målbild tagits fram. Målbilden innehåller sex prioriterade fokusområden: Fler ska använda mer, större tillgång till digitaliserat material, tydlighet i samlingsbyggandet, bibliotek är en viktig samhällsresurs, stärkt fokus på kompetens samt samarbetskultur med användarfokus – ett KB. I samband med visionsarbetet togs en ny modell för flerårig verksamhetsplanering fram. I verksamhetsplaneringen planerar program och avdelningar aktiviteter i syfte att åstadkomma en utveckling i riktning mot målbilden. Syftet med detta genomgripande arbete var att åstadkomma en förenklad och mer effektiv planerings- och uppföljningsprocess med mer fokus på uppföljning, att tänka i process över flera år och stärka den tvärgående verksamhetens roll. Vidare var syftet att åstadkomma en långsiktig personalplanering. Den nya modellen innebär att en genomgripande verksamhetsplanering genomförs var tredje år, då också målbilden ses över. Under ”mellanåren” fokuseras på uppföljning och justering av aktiviteter. KB tillämpar linjestyrning i kombination med tvärgående programstyrning. Den tvärgående verksamhet som programmen ska koordinera är arbetsflöden och processer som löper över flera avdelningar och enheter. KB har sedan 2014 tvärgående program inom områdena; plikt, metadata, digitalisering och it. I den nya verksamhetsplaneringsprocessen stärks programmens roll. Under våren genomfördes en justering av programverksamhetens organisation vilket ledde till de programansvariga organisatoriskt placerades mer centralt i organisationen och att programmens strategiska roll därmed förtydligades. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 6 av 90 Foto: Jens Gustafsson/KB Samla in Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 7 av 90 Samla in Pliktlevererat material KB ska enligt instruktionen • • • ta emot … den svenska tryckproduktionen i dess helhet och sådana dokument för elektronisk återgivning som avses i § 10 första stycket lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument, ta emot … pliktexemplar av filmer, fonogram, videogram, sådana dokument för elektronisk återgivning som avses i §14 tredje stycket lagen om pliktexemplar av dokument och upptagningar av ljud, radio- och televisionsprogram, fullgöra de uppgifter som följer av lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument och förordningen (2008:1420) om pliktexemplar av dokument. KB vill lyfta fram: Inflödet av tryckt material ökar i alla kategorier, parallellt med ett ökat inflöde av digitalt material KB har en unik överblick över svensk utgivning och dess utveckling över tid. Från och med 2015 kommuniceras den nationalbibliografiska statistiken i ett mer lättillgängligt format E-plikten är nu ordinarie verksamhet och KB ansluter kontinuerligt nya leverantörer av e-pliktmaterial. Omvärldsfaktorer som påverkar insamlandet av tryckt pliktmaterial Förlag och andra utgivare är numera inte de enda aktörer som arbetar med utgivning av tryckt material. Tryckteknikens utveckling har bidragit till att privatpersoner i allt större utsträckning kan ge ut egna skrifter, dels i tryckt form, dels som e-böcker. Trenden med ökad egenutgivning verkar hålla i sig även detta år. Dessutom har den så kallade variabel- och tryckeriutgivningen1 ökat under senare år, vilket innebär svårigheter att bedöma om alla versioner av en utgåva har pliktleverats till KB. Det finns också andra faktorer som påverkar pliktinsamlingen – bland annat den stora mängd publiceringstjänster som idag agerar mellan beställare och utförare av tryckeritjänster. Dessa aktörer är idag inte pliktleverantörer. Vidare ökar ljudboksutgivningen, liksom de tidstypiska poddarna inom olika områden. Dessa kan vara helt fristående, men också en del av exempelvis tryckt eller elektronisk tidskriftsutgivning. 1 Med en digital tryckpress kan man med hjälp av variabeldata variera innehållet i en trycksak. Genom att koppla ihop tryckpressen med en databas kan man byta ut både bilder och text. Detta kallas även personifierat tryck eftersom innehållet anpassas efter varje enskild mottagare. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 8 av 90 Inflöde av pliktlevererat tryckt material Antalet pliktleveranser av tryckt material under 2016 ökar i nästan samtliga kategorier. I kontrast till den länge förväntade minskningen av tryckta pliktleveranser som spåddes i och med en ökad digital utgivning kan vi nu konstatera att närmast det motsatta har skett. Diagram 1: Inflöde av tryckt pliktmaterial InflödeavtrycktpliktmaterialtillKB(antal) 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2012 2013 2014 Trycktmaterial(plikt) 2015 2016 Trycktadagstidningar(plikt) Även inflödet av det audiovisuella pliktlevererade materialet har ökat under senare år. Diagram 2:Inflöde av audiovisuellt material Inflöderadio/TV-material,plikt(antaltimmar) 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 2012 2013 2014 2015 2016 Audiovisuelltmaterial Detaljerad statistik för olika materialtyper finns i bilaga på sidan 65. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 9 av 90 Böcker – monografier Inflödet av monografier har ökat med fyra procent jämfört med 2015. On demand-produktionen drivs alltmer mot sin ursprungliga betydelse. Böcker produceras endast i beställt antal exemplar eller till och med i ett exemplar vid varje beställning och skickas direkt till kund. I dessa fall produceras inga lager av fysiska upplagor. Man kan inte tala om ett mångfaldigande i pliktexemplarslagens bemärkelse. Resultatet blir då att publikationer som kan vara av intresse både för forskning och samhällsutveckling går förlorade. Mot bakgrund av dessa tendenser påbörjade KB under början av 2016 ett avtalsreglerat test med en tongivande publiceringstjänst för att pröva nya kriterier för leverans. Avtalet omfattar även övriga pliktexemplarsmottagande bibliotek och innebär en kombination av leverans och rekvisitionsrätt och har förlängts från och med 2017 och tills vidare. Det senare för att komma tillrätta med gallringsproblematiken hos vissa av pliktbiblioteken, inte minst i relation till ekonomin hos en egenutgivare. Läromedel uppvisar detta år en utveckling där trenden verkar gå mot att läromedelsutgivare, på sina webbplatser, kombinerar tryckta böcker med information och uppgifter i interaktiva databaser eller ger ut allt i appar. Enligt instruktionen ska KB också ta emot dokument avseende elektronisk utgivning och publicering av så kallat kombinerat material. Interaktiva databaser faller utanför lagen som omfattar insamling av elektroniskt material. Som en effekt av detta samlar KB in läromedel i analog form som tryckta skrifter i kombination med audiovisuella objekt, men när det gäller kombinationen av tryckta läromedel med innehållet i interaktiva databaser, så samlas bara den tryckta delen in. E-böcker som utgör återutgivning av tryckta, kommersiellt utgivna böcker är inte leveranspliktiga idag. Det gäller även egenutgivna e-böcker, även om dessa är originalutgåvor. Till skillnad från e-böcker är ljudböcker leveranspliktiga, oavsett om det är nyproduktion eller återutgivning i annat format. Detta material samlas in av KB med hjälp av e-pliktlagen. Tidskrifter Inflödet av tidskrifter har ökat med drygt 20 procent jämfört med 2015. Under 2016 fortsatte omfattande strukturella förändringar och omställning till digital produktion, som delvis präglade 2015 års tidskriftsutgivning. Trenden att komplettera den tryckta utgivningen med publicering i digitala kanaler, sociala medier och i mobilen fortsatte även under detta år. Gränserna mellan olika medier och typer av utgivare suddas ut alltmer. Dock finns det idag ingen tendens att övergå helt till digital publicering av tidskrifter. Däremot ger man allt oftare ut olika former av komplement till den tryckta tidskriften. Exempelvis kompletteras tidskrifter med korta filmer, kommunikation Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 10 av 90 i sociala medier och journalister som använder sociala medier för kommunikation med sina läsare. Poddar ökar som ett vanligt komplement vid tidskriftsutgivning. Att bygga varumärken i samband med utgivningen har blivit allt vanligare. Totalt har KB reklamerat 450 saknade tidskriftsnummer under året, vilket kan jämföras med 247 tidskriftshäften som inkom genom reklamation under 2015. Arbetet med att skapa effektiva reklamationsrutiner och förebyggande informationsinsatser kommer att vidareutvecklas under 2017. Vardagstryck Inflödet av vardagstryck har ökat något under 2016, vilket förmodligen beror på fortsatt ökad bevakning och åtgärder för att samla in det leveranspliktiga materialet, än på ökad publicering. Vissa insatser är påbörjade för att fånga upp nya leverantörer och informera dem om deras leveransskyldighet. Som exempel kan riktade informationsinsatser mot tryckerier nämnas. KB har också arbetat med ett antal riktade insatser mot studieförbunden och mot stora företag som trycker sina kataloger, reklam etc. utomlands. När det gäller vardagstryck är relationen till det pliktmässiga utbudet mycket svår att bedöma. Det speciella med vardagstrycket är att det ofta ges ut av företag och organisationer vars huvudsakliga uppgift är en annan än att producera trycksaker. Materialets karaktär innebär också en svårighet att se om vi saknar ett visst material. Kartor, bilder, vykort och musiktryck En stor ökning av inflödet av bilder och vykort kan noteras mellan 2015 och 2016. Vad gäller insamlade kartor sker varje år en minskning av antalet insamlade objekt. Detta beror till stora delar på att utgivare med tidigare omfattande produktion av tryckta kartor har övergått till digital publicering via interaktiva databaser, en form som idag inte är leveranspliktig. En insamling av dessa databaser skulle dessutom bli oerhört omfattande och tekniskt komplicerade att underhålla. Detta är ett dilemma för ett material som är så betydande för forskning. Dagstidningar Det mottagna antalet dagstidningsnummer och löpsedlar låg på ungefär samma nivå som 2015. Vid utgången av 2016 fanns det 326 titlar som KB räknar som dagstidningar, vilket är en mindre ökning mot 2015, då antalet var 322. Antalet reklamationer som KB har varit tvungna att göra under året på grund av uteblivna leveranser av dagstidningar har uppgår till 807, vilket är något fler än året innan. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 11 av 90 Omvärldsfaktorer som påverkar insamlandet av audiovisuellt pliktmaterial Film, musik, spel och radio/tv i dagens medialandskap bekräftar bilden av en alltmer mobil och uppkopplad medievärld. Teknikutvecklingen med bättre mobiltelefoner/datorer och bredband med hög kapacitet har gjort den rörliga bilden och musiken tillgänglig inte bara för nedladdning utan även som strömmad via musik, film- och tv-tjänster. Film- och musikleverantörer befinner sig i ett sammankopplat system av producenter, säljare, nätverksoperatörer/distributörer och andra som är mer eller mindre beroende av varandra. Den digitala distributionen av spel är helt dominerande i Sverige. Nya teknologier kompletterar varandra. Medier/plattformar närmar sig varandra liksom individualiseringen av utbudet efter personliga intressen och preferenser. Avgränsningen mellan många medier blir allt flyktigare (exempelsvis radio, tv, film, böcker, tidningar, musik, spel och sociala nätverk). Sociala medier och meddelandetjänster upptar allt större plats i det digitala landskapet med fokus på rörlig bild. Radio/tv Inflödet av insamlad radio och tv har ökat något jämfört med 2015. Under året har antalet kanaler som omfattas av insamlingen av marksänd tv och satellit-tv minskat. Detta kan ses som ett trendbrott vad gäller insamling av pliktexemplar i denna kategori. Utvecklingen ligger i linje med förändringar i konsumentmönster generella på området där allt större del av tittandet flyttar från de traditionella linjära medierna till webb-tv-tjänster och andra digitala plattformar. Inom kategorin privata lokalmedier har antalet närradioföreningar och kabeltvföreningar minskat något. Insatser har gjorts för att föra in tablåinformation som saknas i Svensk mediedatabas (SMDB) under åren 2006 – 2014. Trots minskningen i utbudet ligger resultatet för insamlingen av radio och tv något över resultatet från föregående år, vilket kan förklaras av att tidigare saknade referensinspelningar har levererats till KB i efterhand. Film Under 2016 har konsumtion av film på nätet fortsatt att öka. De kommersiella utgåvor som levereras till KB finns i stor utsträckning även parallellpublicerade på strömningstjänster. Videobranschen verkar dock ha ett fortsatt intresse för utgivning på fysiska bärare och antalet levererade objekt ligger på ungefär samma nivå som föregående år. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 12 av 90 För pliktexemplar av lokal och dokumentär karaktär dominerar fortfarande DVDutgåvor. Som tidigare år är arbetet med att lokalisera och kräva in detta material resurskrävande. Ett nytt arbetssätt med katalogiseringen av svensk video har frigjort viss tid för att hitta och samla in pliktexemplar. Musik och ljudböcker Alltmer musik ges endast ut digitalt och endast en försumbar mängd digital musik enligt lagen om pliktexemplar av elektroniskt material har kommit in till KB i dagsläget. Cd-intaget ligger på en ganska jämn nivå jämfört med förra året, medan lp-och kassettutgivningen har ökat till det dubbla. Även vinylsingelutgivningen har ökat med nästan en tredjedel. Närmare 80 procent av de fysiska skivor som ges ut i Sverige kommer från oberoende bolag. Det är tids- och resurskrävande att hitta dessa bolag och skivsläpp. Ljudboksbranschen är under förändring; det vittnar strömningstjänsten Storytels uppköp av Norstedts förlag om. Cd-ljudböckerna håller på att fasas ut av de stora förlagen. En del mindre och medelstora förlag ger fortfarande ut ljudböcker på Cd. Statistik från Svenska Förläggarföreningen visar också att omsättningen för nedladdningsbara och strömmade ljudböcker har tiofaldigats sedan 2010. Spel Den aktuella lagstiftningen kring pliktexemplar täcker inte digitalt distribuerade spel, som utgör en stor del av den svenska spelproduktionen. KB har under 2016 arbetat för att involvera aktörer inom spelbranschen, arkivsektorn och media. Syftet har varit att synliggöra de juridiska och teknologiska utmaningarna samt presentera förslag på lösningar kring insamlingen och bevarandet. Under året har även fokus lagts på att ta in kringmaterial i form av spelrelaterade videos samt att på olika sätt uppmärksamma frågan om risken för framtida förlust av spelkulturarvet. Mängden inkomna spel har ökat sedan 2015. En betydande del av objekten som inkommit under året är gåvor från folkbibliotek som tidigare har saknats i samlingarna. E-plikten Den 1 januari 2015 trädde lagen om pliktexemplar av elektroniskt material i full kraft. Det innebär att ett pliktexemplar av vissa typer av elektroniskt material som tillgängliggjorts för allmänheten ska lämnas till KB. Lagen är ett komplement till pliktexemplarslagen för analogt material. Arbetet med e-plikten kan ses som en process i fyra delar – identifiera, informera, ansluta och övervaka. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 13 av 90 KB arbetar aktivt för att få leveranspliktiga leverantörer att registrera sig för eplikten. Under året har totalt 175 nya leverantörer registrerat sig på KB:s portal för e-plikt. En ”delgrupp” leveranspliktiga är statliga myndigheter och kommuner. Vid slutet av året 2016 hade 38 procent av samtliga myndigheter och kommuner registrerat sig för e-pliktleverans. Diagram 3: Myndigheter som registrerat sig för e-plikt Ackumuleratantalmyndigheterochkommuner somregistreratsigföre-pliktleverans 250 200 150 100 50 0 2015 2016 Lagtolkningsarbetet har under året främst handlat om konkreta frågor om leverantörernas material men också kring material som är digitalt fött som nyhetssajter och bloggar. KB har deltagit i flera relevanta konferenser för att informera om e-plikten. Under året har det genomförts fortsatta utvecklingsinsatser när det gäller KB:s webbplats för registrering och webbuppladdning av e-pliktmaterial. Antalet besök på e-pliktens webbplats ligger på drygt 4 300 unika besök under året, vilket är en ökning med 13 procent jämfört med 2015. Antalet sidvisningar på KB:s webbplats för e-plikt har ökat med 64 procent. Bland annat utvecklades ett särskilt webbuppladdningsformulär för musik. Formuläret är tänkt att underlätta för mindre och medelstora skivbolag att ladda upp musikfiler, omslag samt bifoga metadata. Det har även varit fortsatt fokus på att utveckla rutiner för att övervaka ankommet e-pliktmaterial. KB känner till tre företag som under året har tagit fram särskilda lösningar för eplikten. Bland annat har det dominerande webbpubliceringssystemet för kommuner lanserat ett inbyggt stöd för e-pliktleveranser. Det finns även tredjepartsleverantörer som ordnar med videoleveranser åt dagstidningar. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 14 av 90 Förvärv av icke leveranspliktigt material Utländsk litteratur KB ska enligt instruktionen: • • samla … utomlands utgivna publikationer med svensk anknytning samla … en representativ samling utländsk litteratur, särskilt inom samhällsvetenskap och humaniora Det utländska förvärv KB bedriver utifrån instruktionens uppdrag har under femårsperioden 2012 – 2016 hållit en stabil nivå. KB prioriterar att skaffa sådan utländsk litteratur som bidrar till att placera in Sverige i ett europeiskt och globalt sammanhang och att möjliggöra jämförande studier, liksom sådana resurser som fungerar som ett viktigt stöd för forskning i KB:s olika samlingar och för tolkning av dessa. I första hand förvärvas kvalitativa utgåvor av grundläggande och bestående värde, material som skulle kunna benämnas referenslitteratur i ordets vidaste mening: bibliografier, encyklopedier, lexika, inflytelserika författares samlade skrifter, historiska översikter, urkundsutgåvor av olika slag m.m. Några hundra monografier per år förvärvas vanligen utifrån användares inköpsförslag, men under 2016 utvidgades den direkt efterfrågestyrda andelen genom att drygt 200 utländska monografier också köptes in som ersättning för begärda fjärrinlån från andra bibliotek. En annan prioriterad kategori är suecana, dvs: • utländsk litteratur om Sverige och svenska förhållanden • översättningar till främmande språk från svenska original • utomlands utgiven litteratur på svenska språket (främst finlandssvenskt material) Arbetet med att utveckla ett effektivt och relevant suecana-förvärv har fortsatt även under 2016. Nätverkskontakter och samarbeten av skilda slag är avgörande för att kunna förvärva så många relevanta titlar som möjligt. En värdefull samverkan äger rum med svenska förlag och litterära agenturer, vidare med bland annat Internationella biblioteket, Statens kulturråd och Svenska institutet samt med den litteratursociologiska forskningen vid Uppsala universitet. Under året inleddes en grundläggande utredning angående framtida vägval för en formatoberoende suecana-insamling. Utredningen slutförs 2017. De avgiftsbelagda databaser som KB håller är noga prövade mot förvärvsprofilen och avsikten med detta förvärv är framför allt att erbjuda stöd till forskning i KB:s samlingar. Under året förvärvades ytterligare några utländska tidningsarkiv i eformat. Inom området utländska tidskrifter eftersträvas kompletta sviter av ett urval viktiga tidskrifter inom främst humaniora. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 15 av 90 Antikvariskt förvärv KB ska enligt instruktionen • • förkovra bibliotekets äldre samlingar av böcker och annat tryck, handskrifter, kartor och bilder. KB får som deposition eller gåva ta emot eller på annat sätt förvärva sådana dokument som avses i 2 § 2 och 4, andra upptagningar av ljud och rörliga bild än sådana som avses i 1 § 2 och sådana framställningar i skrift, ljud eller rörlig bild som är avsedda att användas tillsammans med upptagningarna. Handskrifter och antikvariskt förvärv av tryckt material Under ett par år har KB arbetat för att historiska depositioner i avtal övergått i KB:s ägo eller återlämnats. Det arbetet är nu slutfört. KB tar inte längre emot depositioner, utan enbart donationer. Det antikvariska förvärvet syftar till att komplettera och fylla luckor i KB:s äldre samlingar av böcker och annat tryck. KB erbjuds allt oftare stora boksamlingar i samband med till exempel organisationsförändringar vid myndigheter och andra institutioner. Dessa tar tid att gå igenom och det finns således en viss fördröjning mellan donation och registrering. Audiovisuellt material KB får löpande erbjudanden om donationer av både äldre och nyare samlingar av audiovisuellt material. Under 2016 inkom 48 förfrågningar om att ta emot material och av dessa har 19 mottagits. Från och med 2014 hänvisas alla förfrågningar om att ta emot audiovisuellt material till KB:s enhet Filmarkivet i Grängesberg oavsett bärare och innehåll. En process har tagits fram för ärendegången vilken inkluderar handläggare med specialkompetens inom olika områden. Som exempel på material som inkommit under året kan nämnas privatfilm som skildrar biståndsorganisationen Svalornas tidiga verksamhet i början av 1960talet, material från Tekniska högskolans studentkår från cirka 1930 – 1990-tal samt arbetsmaterial/klipp från Rainer Hartlebs Jordbrosvit. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 16 av 90 Foto: Jens Gustafsson/KB Beskriva Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 17 av 90 Beskriva KB ska enligt instruktionen: • beskriva … den svenska tryckproduktionen i dess helhet och sådana dokument för elektronisk återgivning som avses i 10 § första stycket lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument, • framställa nationalbibliografin KB vill lyfta fram: KB har under året genomfört stora insatser kopplat till införandet av nya katalogiseringsregler i enlighet med internationell standard (RDA) Nya katalogiseringsregler för Sverige Vid årsskiftet 2016/2017 gick KB över till de internationella katalogiseringsreglerna RDA (Resource Description and Access). Under de senaste två åren har KB förberett övergången internt. RDA-projektet 2014 – 2016 KB börjar tillämpa den nya katalogiseringsstandarden från januari 2017. Övriga Librisbibliotek går över till RDA under 2017. Projektets uppdrag har varit att förbereda för en övergång till den nya katalogiseringsstandarden RDA i Libris och SMDB (Svensk mediedatabas). I projektet har medarbetare från alla katalogiserande enheter inom KB deltagit. Under projekttiden kartlades den praxis som tillämpades i Libris och SMDB under tidigare katalogiseringsregler2 och jämfördes med riktlinjerna i RDA. RDA:s terminologi översattes och en praxis för RDA utarbetades. Målet var att få en praxis som så nära som möjligt ansluter till internationell praxis. Under hösten 2016 togs katalogiseringsanvisningar fram för RDA och KB:s katalogisatörer utbildades i RDA och under 2017 fortsätter övergången för övriga katalogiserande instanser i Sverige. 2 KRS (Katalogiseringsregler för svenska bibliotek) Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 18 av 90 Katalogisering av pliktmaterial Monografier och tidskrifter Antalet katalogiserade monografier år 2016 är något lägre än föregående år. Produktionsbortfallet beror i första hand på KB:s förberedelser inför övergången till nya katalogiseringsregler (RDA) i januari 2017. Trots en eftersläpning för flödet av pliktlevererade böcker till katalogisering under omställningstiden, har KB klarat av att katalogisera den mest spridda bokutgivningen i snabb takt, dvs. den som återfinns i bokhandeln och på de flesta bibliotek. Vi har därmed klarat av och prioriterat det nationalbibliografiska uppdraget. Det som behövt prioriteras ned är framför allt katalogisering av myndighets- och föreningsutgivningen. Under 2016 har ett utvecklingsarbete avseende det nationalbibliografiska uppdraget genomförts. Dels har statistikrapporteringen förnyats, dels har en utredning färdigställts om vad uppdraget nationalbibliografin innebär. KB har under året också prövat nya vägar att sprida information om den svenska utgivningen. Antalet nykatalogiserade tidskriftstitlar har ökat jämfört med tidigare år. En förklaring är att antalet tidskriftshäften, och därmed förmodligen titlar som kommit till oss som pliktleverans, har ökat. En ytterligare förklaring till ökningen i antalet nykatalogiseringar är att KB i större utsträckning än tidigare beskrivit elektroniska tidskrifter och webbplatser. Ungefär en tredjedel av antalet beskrivna resurser utgörs av elektroniska sådana och det finns en koppling till vetenskaplig publicering och Open Access-rörelsen. Att ansöka om och använda sig av den internationella ISO-identifikatorn för tidskrifter, ISSN, är av intresse för denna sfär. KB är svenskt registreringsorgan för ISSN. Allt sedan e-pliktens införande arbetar KB med att vidareutveckla rutiner för bibliografisk kontroll och beskrivning av elektroniska tidskrifter. Dagstidningar Antalet katalogiserade dagstidningar/annonsblad har ökat kraftigt jämfört med 2014 och 2015. Orsaken till den stora förändringen är att alla ”Mitt i”-tidningar bytte namn vid årsskiftet. Detta resulterade i nya poster även om antalet dagstidningar är det samma. Utöver detta har ett inventerings- och uppmärkningsarbete av tidningssamlingarna inletts under året. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 19 av 90 Audiovisuellt material Katalogiseringen av inkommande pliktexemplar för film, musik, spel och ljudböcker har skett löpande under året. En viss eftersläpning råder dock inom musikområdet. Det pågår även retrospektiv katalogisering av den äldre vinylsamlingen på KB samt av videomaterial från 2005 – 2007. Registrering av donationer och samlingar har skett under året. I ett projekt under året har KB infört rutinen att lägga in EAN-koderna från pliktexemplaren, vilket öppnar för möjligheten att extrahera metadata och övrig information från streckkoderna framöver. Svenska 1900-talstidskrifter – Nya Lundstedt Sedan 2002 har KB med stöd av Riksbankens jubileumsfond arbetat med att täcka en lucka i nationalbibliografin – 1900-talets svenska tidskrifter. Efter sommaren gick det avslutande delprojektet i mål och därmed finns nu en fullständig beskrivning av 1900-talets svenska tidskriftsutgivning tillgänglig i Libris. Text Till Tiden – Katalogisering av fornsvenska handskrifter Sedan årsskiftet pågår projektet TTT – Text Till Tiden på KB och Uppsala universitetsbibliotek. Projektet pågår i tre år och kommer att resultera i en webbkatalog över båda bibliotekens bestånd av fornsvenska handskrifter. Katalogisering av icke leveranspliktigt material KB ska enligt instruktionen: • • beskriva ... utomlands utgivna publikationer med svensk anknytning, beskriva … en representativ samling utländsk litteratur, särskilt inom samhällsvetenskap och humaniora Utländsk litteratur och antikvariskt förvärv Det totala antalet producerade katalogposter inom området utländsk litteratur samt antikvariskt förvärv låg under åren 2012 – 2015 mycket stabilt, och i regel katalogiserades årligen 90 – 95 procent av antalet under året förvärvade monografier. Under 2016 ökade den totala produktionssiffran med cirka nio procent och under året katalogiserades fler monografier än vad som förvärvades under året, dvs. en del av de monografier som förvärvades 2015 katalogiserades först 2016. Inom kategorin suecana3 har under året litteratur på cirka 50 olika språk katalogiserats, delvis med stöd av extern språkkonsult. 3 Se definition på sidan 15 Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 20 av 90 Audiovisuellt material Vid Filmarkivet har 1 786 poster katalogiserats i Svensk mediedatabas, vilket är en ökning med drygt 30 procent. Det finns även en del poster som katalogiserats på grundnivå och som blir sökbara via titlar i väntan på mer ingående katalogisering. Vidare har ett antal audiovisuella donerade samlingar registrerats och katalogiserats. Nationella redaktioner Den svenska Deweyredaktionen och redaktionen för Svenska ämnesord har under året fortsatt sitt arbete. De är bägge viktiga resurser för det nationella samordningsarbetet och håller regelbundna träffar med sina respektive användargrupper. Redaktionen för Svenska ämnesord har under året avslutat arbetet med att integrera ämnesordslistan för indexering av skönlitteratur i Svenska ämnesord, något som avsevärt ökar dess värde för folkbiblioteken. Arbetet fortsätter med genre/formtermer. Bägge redaktionerna har också bedrivit undervisning och vidareutvecklat konceptet med inspelade presentationer, vilket gör innehållet tillgängligt för flera, både geografiskt och över tid. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 21 av 90 Höiientorp W. Swidde Sculp: Holmiæ Ao 1694. Under 2016 färdigställdes en gemensam söktjänst Suecia antiqua et hodierna – ett digitalt titthål in i 1600-talet med alla teckningar, förarbeten och gravyrer utförligt beskrivna och fritt nedladdningsbara. Suecia.kb.se. Foto: KB Bevara Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 22 av 90 Bevara KB ska enligt instruktionen • förvara ... den svenska tryckproduktionen i dess helhet och sådana dokument för elektronisk återgivning som avses i 10 § första stycket lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument, • förvara … pliktexemplar av filmer, fonogram, videogram, sådana dokument för elektronisk återgivning som avses i 14 § tredje stycket lagen om pliktexemplar av dokument och upptagningar av ljudradio- och televisionsprogram, • förvara ... utomlands utgivna publikationer med svensk anknytning, • förvara en representativ samling utländsk litteratur, särskilt inom samhällsvetenskap och humaniora, • vårda … bibliotekets äldre samlingar av böcker och annat tryck, handskrifter, kartor och bilder, • ... i fråga om de dokument som avses i 1 § 2 och 3 § vårda de samlingar som förvaras hos myndigheten samt förvara dem på ett betryggande sätt • … i fråga om de dokument som avses i 1 § 2 och 3 § gallra samlingarna i den utsträckning som behövs. KB vill lyfta fram: KB är en av de stora aktörerna i Sverige avseende digital lagring. Under 2016 har KB:s lagringskapacitet för digitalt material utökats ytterligare och befintlig lagringslösning byggts ut Inom området bevara vill KB lyfta fram det systematiska och långsiktiga arbetet som främjar god ordning, logistik och internkontroll för samlingarna Långsiktigt bevarande Fysiska samlingar I KB:s uppdrag ligger ett ansvar för bevarandet av såväl de fysiska som de digitala samlingarna. I bevarandet av fysiska samlingar ingår att utföra specialiserade bevarandeåtgärder (konservering), administration av förebyggande bevarandeåtgärder och att iordningställa det katalogiserade trycket så att det kan tillhandahållas och långtidsförvaras. I uppdraget ingår också magasinstillsyn och planering för tillväxt och kommande förvaringsbehov för alla fysiska samlingar. Målet med KB:s bevarandearbete är att hålla samlingarna tillgängliga i så hög grad som möjligt och därmed också främja tillgänglighet genom att förbättra sökbarheten. Det bibliografiska arbetet och de aktiva bevarandeåtgärderna samordnas därför med fördel i så kallade uppordningsprojekt med vissa återkommande inslag (beroende på behoven) som inventering, märkning, Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 23 av 90 städning, skyltning och specialiserade bevarandeåtgärder. Syftet är att öka tillgängligheten för låntagare men också att skapa ordning och effektivisera de inre arbetsprocesserna. Det systematiska arbetet med utveckling och underhåll av den infrastruktur som är nödvändig för långsiktigt bevarande har alltid hög prioritet. Målet är att vara proaktiv för att undvika avbrott i informationsförsörjningen eller åtgärder för restaurering och restvärdesräddning vilket alltid är mycket resurskrävande. Som exempel kan nämnas det pågående arbetet med en tillsynsplan för samtliga magasin där en kartläggning genom självskattningsverktyget ”Benchmarks för skötsel och vård av samlingar på museer, arkiv och bibliotek” har genomförts. Löpande utveckling av rutiner och verktyg för att överblicka samlingarnas placering har genomförts vilket syftar till öka sökbarhet och därmed öka säkerheten för samlingarna. Att hålla jämna steg med det löpande inflödet av fysiska samlingar och låta dessa bli föremål för förebyggande bevarandeåtgärder prioriteras i första hand. Grundläggande behov för bevarandeuppdraget är en långsiktig magasinsplanering, ändamålsenlig förvaring och god logistik vid uppsättning och framtagning av material. En årlig magasinsrapport överblickar och ger prognoser för samlingarnas tillväxt och rapporterar om resultat inom områden som klimatövervakning, skadedjur, katastrofberedskap med mera. Inga incidenter som kunde innebära avsevärd risk har noterats. KB:s totala bestånd av samlingar på fysisk bärare är nu 173 hyllkilometer varav 2016 års tillväxt motsvarar cirka 1,3 hyllkilometer. Under året har förutsättningarna för eventuella omlokaliseringar utretts. Projektet Samlingar på väg har samlat information och bedömningar kring förutsättningar och konsekvenser i form av praktiska förberedelser, kostnadsberäkningar på kort och längre sikt som underlag för kommande beslut. Projektets effektmål är optimerat långtidsbevarande, ordning och reda, effektiv åtkomst för låntagare samt minskad totalkostnad för magasinshyra på sikt. Ett annat viktigt område är kunskapsuppbyggnad kring föremålens materialitet vilket ger bättre beslutsunderlag för bevarandeåtgärder, forskning, utställningsarbete, digitalisering med mera. I detta syfte har under året konserveringsvetenskapliga undersökningar genomförts för två mycket kända handskrifter, Codex Gigas och Codex Aureus. Audiovisuella samlingar Digitalisering av audiovisuellt material kan innebära såväl bevarandeinsatser som tillhandahållandeinsatser. Hela avsnittet om digitalisering, såväl av tryckt som audiovisuellt material redovisas under avsnittet tillhandahålla. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 24 av 90 Datalagring Under 2016 har KB:s lagringsstruktur utökats och befintlig lagringslösning byggts ut. Data har migrerats från äldre lagringslösningar som ska avvecklas men viss data återstår att migrera och denna verksamhet kommer även att pågå under 2017. För att minska mängden data som behöver lagras på disk har ett projekt för att skapa så kallade åtkomstkopior av audiovisuellt material påbörjats. Detta kommer att öka mängden data som ska lagras men minskar kostnaderna för lagringen totalt sett. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 25 av 90 Foto: Helena Anderhag/KB Tillhandahålla Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 26 av 90 Tillhandahålla KB ska enligt instruktionen: • • • • • inom sitt verksamhetsområde vara en resurs för forskning i rollen som främst humanistiskt och samhällsvetenskapligt forskningsbibliotek och främja den svenska forskningens kvalitet genom att tillhandahålla en effektiv forskningsinfrastruktur. tillhandahålla den svenska tryckproduktionen i dess helhet och sådana dokument för elektronisk återgivning som avses i 10 § första stycket lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument, tillhandahålla pliktexemplar av filmer, fonogram, videogram, sådana dokument som avses i 14 § tredje stycket lagen om pliktexemplar av dokument och upptagningar av ljud, radio- och televisionsprogram, tillhandahålla utomlands utgivna publikationer med svensk anknytning samt tillhandahålla en representativ samling utländsk litteratur, särskilt inom samhällsvetenskap och humaniora. KB vill lyfta fram: Användningen av KB:s digitala tjänster ökar kraftigt Antalet lån av det tryckta materialet ligger på en relativt oförändrad nivå, men användningen av det audiovisuella materialet på KB fortsätter att minska Alla tryckta statliga offentliga utredningar (SOU) finns nu fritt tillgängliga digitalt Användningen av KB:s samlingar och digitala tjänster Översikt Fysiska besök och besök på webben KB har under 2016 välkomnat drygt 128 000 fysiska besökare, en minskning med cirka 3 600 besökare jämfört med föregående år. Detta följer samma nedåtgående trend som för andra forskningsbibliotek, liksom för det allmänna biblioteksväsendet i stort. Det finns ingen enskild tydlig orsak till nedgången. Antalet besök på KB:s webbplats (kb.se) ligger på drygt 870 000 besök per år. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 27 av 90 Diagram 4: Antal fysiska besökare AntalfysiskabesökaretillKB 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Nytillkomna låntagare Antalet nytillkomna låntagare per år för det tryckta materialet har legat relativt fast de senaste fem åren, medan antalet nytillkomna låntagare för det audiovisuella materialet minskat varje år under samma period. Sökningar i KB:s kataloger Antalet sökningar i KB:s kataloger ökar kontinuerligt. Som exempel kan nämnas antalet sökningar i två av KB:s större, interna kataloger – Regina och SMDB. Regina är KB:s huvudsakliga katalog för material ur den tryckta samlingen i såväl fysisk som digital form och SMDB är KB:s katalog för audiovisuellt material.. Bara för dessa kataloger har antalet sökningar per år ökat med närmare 20 procent vid en jämförelse mellan åren 2014 och 2016. Diagram 5: Antal sökningar SökningareftermaterialiKB:ssamlingar 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 2014 2015 Regina Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 2016 SMDB Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 28 av 90 För två år sedan lanserade KB en ny söktjänst för att tillgängliggöra digitaliserade svenska dagstidningar. Tjänsten gör det möjligt att fritextsöka i de inskannade dagstidningarna och under 2016 gjordes närmare 803 000 sökningar i materialet. Antalet sökningar i den nationella bibliotekskatalogen Libris har ökat med närmare 1,9 miljoner sökningar per år jämfört med 2011. År 2016 gjordes 12,7 miljoner sökningar i Libris med nästan lika många framtagna poster. Diagram 6: Sökningar i Libris SökningariKB:snationellakatalogLibris 15000000 10000000 5000000 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antalet lån av tryckt material Antalet lån ur de tryckta samlingarna ligger över tid på en relativt jämn nivå, omkring 90 000 – 95 000 lån per år. Arbetet med att säkerhetsmärka material med RFID-chip (Radio Frequency IDentification) fortsätter. RFID-tekniken har gjort det möjligt att erbjuda besökarna självbetjäning när det gäller utländskt litteratur. Antal lån av uppspelade filer med audiovisuellt material Antalet uppspelade audiovisuella filer har minskat kraftigt under fyra års tid. Detta kan förklaras med att det finns höga barriärer för tillgång till materialet, bland annat av upphovsrättsliga skäl. För delar av innehållet är tillgängliggörandet reglerat i avtal. I dag är materialet i SMDB tillgängligt för forskare i KB:s lokaler. Därutöver kan forskare på vissa lärosäten få tillgång genom att KB spelar in en kopia på det efterfrågade materialet och sedan skickar dvd-skivan per post. På KB i Humlegården spelas filerna upp direkt via SMDB och forskarna har omedelbar tillgång till mer än fem miljoner inspelade timmar. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 29 av 90 Diagram 7: Uppspelad filer Antaltimmaruppspeladefiler audiovisuelltmaterial 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2012 2013 2014 2015 2016 Antalet uppspelade timmar audiovisuellt material uppgick till 16 200 timmar för 2016. Utvecklingen visar på en stadig minskning över tid, med undantag av en tillfällig ökning 2013. Jämfört med 2015 minskade uppspelningarna med drygt 40 procent. KB arbetar för att på olika sätt öka möjligheten till åtkomst av de audiovisuella samlingarna. Det är en stor utmaning att digitalt kunna erbjuda efterfrågat material till användarna. Tekniken tillåter distansåtkomst och möjliggör access till användarna oberoende av tid och rum. Lagstiftningsmässigt är det däremot skillnad på analog och digital access. Referensfrågor Antalet referensfrågor har totalt sett minskat under perioden. Diagram 8: Referensfrågor Antalreferensfrågor2012-2016 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2012 Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 2013 2014 Dnr 1.2.2-2017-28 2015 2016 Sida 30 av 90 Fjärrlån När det gäller fjärrlån, lån mellan bibliotek för användares räkning, minskade dessa även detta år. Mellan åren 2011 och 2016 har fjärrlånen minskat med drygt 40 procent. En del av minskningen av fjärrlån in till KB har sin förklaring i att KB i ökad omfattning väljer att ersätta fjärrinlån med förvärv, vilket är att betrakta som en servicehöjning för besökarna. Användningen av förvärvade e-resurser Antalet framtagna fulltextdokument i databaser har ökat jämfört med 2015. Antalet sökningar i bibliografiska databaser har minskat under 2016. En anledning till minskningen är att WorldCat/FirstSearch och Ulrichs web inte längre redovisas. Även minskning i sökningar på Art bibl. Modern och ERIC. Tillgängliggörande av tryckt material genom digitalisering KB har under året fortsatt arbetet med att öka tillgängligheten till bibliotekets samlingar genom att tillgängliggöra digitaliserat material ur desamma. För att maximera nyttan av den digitalisering som KB gör av icke upphovsrättskyddat material har det mesta tillgängliggjorts fritt och KB uppmuntrar andra aktörer att använda materialet till att bygga applikationer och söktjänster runt detta. Statens offentliga utredningar (SOU) Digitaliseringen av Statens offentliga utredningar (SOU) har avslutats under året och samtliga hittills utgivna SOU:er är nu fritt tillgängliga i digital form. Medborgare, studenter samt forskare med intresse för lagstiftningsprocessen, forskare inom språkteknologi även jurister som behöver tillgång till olika lagars förarbeten söker bland SOU:erna. KB ordnade även ett hackaton på materialet tillsammans med forskare från olika discipliner. eBooks on demand (EOD) Under år 2016 har en fortsatt satsning på tjänsten EOD (eBooks on demand) resulterat i digitalisering av ytterligare drygt 1 000 verk baserat på beställningar från bibliotekets användare. Materialet är publicerat på nätet och är fritt att använda i enlighet med Creative Commons Public Domain Mark. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 31 av 90 Dagstidningar Digitaliseringen av pliktleveranser har löpt på hela året utan några större problem. Tidningarna har varit uppe i gränssnittet två till fyra månader efter att dessa mottagits. Under våren och återigen på hösten har insatser gjorts för att förbättra funktionaliteten i gränssnittet. Mängden digitaliserade dagstidningssidor (historiska och pliktlevererade) uppgår totalt vid årets utgång till drygt 14,4 miljoner sidor, KB har med denna mängd digitaliserat material en av de större samlingarna i Europa. Digitalisering av kortkataloger Ur ett strategiskt perspektiv prioriterar vi långsiktig tillgänglighet av samlingarna och katalogisering framför förmedling via visningar. För de samlingar som har allra lägst ”webbnärvaro” har vi inlett en systematisk digitalisering av kortkataloger. Bland dessa finns de centrala katalogerna för handskrifter, kartor, bilder, äldre tryck och vardagstryck. Tillgängliggörande av audiovisuellt material genom digitalisering Jämfört med år 2015 har antalet timmar audiovisuellt material som lagrats ökat betydligt och uppgår till närmare 877 000 timmar för 2016. Arbetet med SR lokalradios material från år 2004 – 2013 med migrering av filer från cd/dvd-skivor är slutfört. Det här materialet har genererat den stora ökningen i digitaliserade timmar. Digitaliseringstakten av det icke enhetliga materialet påverkades fortfarande av de objekt som kräver manuell hantering. En hel del av de problem som måste lösas vid digitaliseringen beror på fel vid inspelning av pliktexemplaret hos leverantören. För att få en effektiv och framtidssäkrad lagring av pliktexemplar har KB undersökt hanteringen av en mer automatiserad hantering av levererade ljudfiler som saknar innehåll. KB har under året tagit fram en komprimerad kopia av pliktlevererade filer. Detta gör att materialet i fortsättningen blir tillgängligt direkt via SMDB för KB:s användare på plats i Humlegården. Under året har flera stora samlingar digitaliserats vid Filmarkivet i Grängesberg, exempelvis en filmsamling från Svenska Institutet. Filmarkivets digitaliserade material från åren 2003 – 2006 som funnits på band finns nu som digitala filer. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 32 av 90 Projekt för att öka tillgängliggörandet Suecia antiqua et hodiernas KB har under året lanserat en webbaserad söktjänst som presenterar det efterfrågade bokverket Suecia antiqua et hodiernas handteckningar och gravyrer på svenska och engelska. Även dessa digitala filer är fritt nedladdningsbara i olika format. Söktjänsten och den utställning som öppnades på KB i samband med lanseringen uppmärksammades av forskarsamhället och massmedia. EUscreenXL Det EU-finansierade EUscreenXL-projektet påbörjades 2013 och avslutades sista februari 2016. Efter redovisning godkändes projektet av EU i maj 2016. 1500 audiovisuella objekt från tidigt 1960-tal har med SVT:s tillstånd publicerats på portalen och även gjorts tillgängliga genom Europeana. Inom projektet har också cirka 8000 biografprogram, så kallade stolpaffischer, gjorts tillgängliga genom Europeana och på biografblad.kb.se. Filmarkivet.se Arbetet inom det av Riksbankens Jubileumsfond finansierade projektet Filmarkivet.se – en filmhistorisk plattform avslutades i december 2016. Projektet har syftat till att på webbplatsen filmarkivforskning.se tillgängliggöra film- och mediehistoriskt relevant forskningsmaterial som exempelvis filmhistoriska böcker och skrifter, äldre filmtidskrifter, priskuranter, programblad (så kallade stolpaffischer), censurkort och filmmusikprogram. Som ledstjärna för tillgängliggörandet har varit att materialet ska vara fritt att använda. Ett bevarandeperspektiv har också funnits för att möjliggöra access till skört material som endast i undantagsfall lånas ut. Projektet anknyter till det löpande samarbetet som KB har med Stiftelsen Svenska Filminstitutet med att tillgängliggöra filmmaterial på Filmarkivet.se, en välbesökt webb med cirka 652 000 besök 2016. Pilotprojekt för fjärraccess Ett pilotprojekt för fjärraccess har avslutats under 2016. Syftet är att forskare utanför Stockholm på ett enklare sätt ska få tillgång till det digitaliserade audiovisuella materialet. Genom licensavtal med Copyswede och Kopiosto har totalt 40 användare på Lund och Umeå universitet och 40 forskare på Åbo Akademi haft tillgång till SVT:s egenproducerade eller av företaget utlagda/beställda produktioner som sändes ut första gången under 1960-talet. Utgångspunkten var att inom pilotens ram testa möjliga vägar för att öppna upp accessen till samlingarna genom att se över praktik-, teknik- och licensfrågor och därmed få en överblick över inom vilka områden resurser behöver tillföras för att uppnå en förbättrad access för KB:s användare. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 33 av 90 Piloten är ett av flera pågående projekt inom KB för att ge en digital access. Piloten särskiljer sig i det att de senare övervägande undersöker nationell access medan den här piloten har haft ett gränsöverskridande perspektiv. Eftersom utgångspunkten har varit gränsöverskridande har KB:s fjärraccesspilot också varit intressant från ett EU-perspektiv. I det här sammanhanget har arbetet med piloten bidragit till remissvaret ”Yttrande över EU-kommissionens meddelande – Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten”. För forskare vid andra lärosäten har fjärrlånebeställningar med dvd-skivor fortsatt och antalet fjärrlånebeställningar var cirka 4000 under 2016. Samarbeten inom digitaliseringsområdet De externa samarbetena inom digitaliseringsområdet har under året involverat Digisam (utveckling av digitaliseringsnoder), Swe-Clarin (kvalitetssäkring av OCR-processer och produktion av textdata) och EU-projektet DiXiT4 (KB som studieobjekt och referens i ett postdoc-projekt). KB och Riksarkivet har tecknat en gemensam avsiktsförklaring med syfte att fördjupa samarbetet inom digitaliseringsområdet, främst verksamheten vid Mediekonverteringscentrum (MKC) i Fränsta. KB finns representerade i ett antal arbetsgrupper inom Digisam samt Digisams beredningsgrupp. Inom ramen för detta arbete har KB bland annat drivit frågan att en företrädare för bibliotekssektorn i framtiden bör ingå i Digisams sekreteriat. Ett utflöde av Digisamarbetet är att KB nu för aktiva diskussioner med Riksarkivet om ett framtida gemensamt ansvarstagande för MKC. KB har också initierat en intern utredning av förutsättningarna för att etablera KB som nationell nod för digitalisering av audiovisuellt material. Produktioner, seminarier och utställningar Genom kampanjen Fritt ord 250 år har KB tagit en aktiv roll för att uppmärksamma 250-årsminnet av offentlighetsprincipen och den första svenska tryckfrihetsförordningen. KB har bland annat tillhandahållit informationsmaterial och samlat uppgifter om aktiviteteter som ordnats runtom i landet. Tillsammans med Kulturrådet arrangerade KB under våren 2016 en välbesökt seminarieserie – Tisdagar med tryckfriheten, som spridits vidare via webben och SVT. 4”DigitalScholarlyEditionsInitialTrainingNetwork”,ettprojektmedsyfteattutvecklametodikför framställningavkritiskadigitalatextutgåvor. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 34 av 90 Serien Acta Bibliothecae regiae Stockholmiensis är främst en publiceringskanal för KB-medarbetare samt forskare som använder och arbetar med KB:s samlingar. Utgivningens främsta syfte är att aktualisera KB:s samlingar och därmed stimulera till ökad forskning på och användning av dessa. För varje utgåva söks externa anslag från fonder och stiftelser. Under 2016 utkom två nya delar i serien, dels Vilhelm Scharps Labyrinten : minnen från Tyskland under 1920- och -30talen och andra skrifter (med Andreas Åkerlund som redaktör), dels den franske förläggaren och redaktören Denis Ballus stora bibliografi över nordisk litteratur i översättning till franska: Lettres nordiques : une bibliographie, 1720-2013 : Danemark, Finlande, littérature same, Islande, Norvège, Suède. I anslutning till utgivningen av bibliografin anordnade KB med stöd av Svenska Akademien forskningsseminariet Bibliografiernas plats i det digitala medielandskapet. I enlighet med KB:s arbete för öppen tillgång finns båda skrifterna även fritt tillgängliga på KB:s webbplats. För att lyfta fram olika delar av KB:s samlingar inleddes under hösten 2016 seminarieserien Berättelser från KB. Genom offentliga föreläsningar har olika forskningsprojekt, böcker och liknande presenterats som alla har haft sin utgångspunkt i KB:s samlingar. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 35 av 90 Illustrationen är hämtad ur lägesrapporten Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi maj 2016. nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se. Illustration: Helena Shutrick Nationell överblick och samverkan Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 36 av 90 Nationell överblick över biblioteksområdet samt främja samverkan och utveckling inom området KB ska enligt regleringsbrevet lämna en fördjupad redovisning av myndighetens insatser och uppnådda resultat på biblioteksområdet enligt 5§ i KB:s instruktion. KB ska enligt instruktionen ha en nationell överblick över biblioteksområdet samt främja samverkan och utveckling inom området. Myndigheten ska särskilt svara för: 1. biblioteksstatistik enligt lagen (2001:99) om den officiella statistiken och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken, 2. det nationella biblioteksdatasystemet LIBRIS, och 3. den uppföljning som myndigheten ska göra tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna av hur de biblioteksplaner som kommuner och landsting antar i enlighet med bibliotekslagen (2013:801) har utformats och hur de används. KB ska även enligt instruktionen • • svara för frågor om samverkan mellan forskningsbibliotek när det gäller digitalisering och digitalt tillgängliggörande, och analysera utvecklingen inom forskningsbiblioteken i landet. verka för utveckling och samordning av digitala tjänster och system inom biblioteksväsendet KB vill lyfta fram: Efter omläggningen till en samlad nationell biblioteksstatistik finns nu rikstal presenterade över de offentligt finansierade biblioteken i Sverige. En kartläggning över Sveriges skolbibliotek har sammanställts och presenterats av den grupp med åtta myndigheter som KB samordnar Antalet bibliotek som ansluter sig till Libris ökar I maj 2016 publicerade utredningen för en nationell biblioteksstrategi en första lägesrapport Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 37 av 90 Nationell överblick och samverkan I början av 2016 sjösattes Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling, en samverkansplattform som stödjer KB i uppdraget att ha nationell överblick och främja samverkan och utveckling inom biblioteksområdet. Plattformen, som omfattar ett flertal områden, är öppen och flexibel för de förändringar som sker inom biblioteksväsendet. I Forum finns bland annat Myndigheten för tillgängliga medier (MTM), Skolverket, Statens kulturråd, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), utbildningsinstitutionerna inom Biblioteks- och Informationsvetenskap samt Vetenskapsrådet representerade. Den myndighetsöverskridande gruppen med fokus på skolbiblioteksfrågan har under 2016 publicerat en rapport om hur de olika myndigheternas uppdrag ser ut, vad som kan sägas om skolbiblioteksläget idag baserat på redan gjorda insatser, samt problembeskrivningar. Vidare har arbete inletts med att bidra till den omvärldsbevakande delen som den nationella biblioteksstrategin ska presentera under 2017. Deltagande myndigheter förutom KB, är Myndigheten för tillgängliga medier, Skolinspektionen, Skolforskningsinstitutet, Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens kulturråd och Statens medieråd. Officiella biblioteksstatistiken Inom ramen för KB:s uppdrag att ansvara för insamling av Sveriges officiella biblioteksstatistik redovisades för andra året i rad samlad nationell statistik samt för första gången rikstal över de offentligt finansierade biblioteken i Sverige. I syfte att både säkerställa kvaliteten på inlämningen av data såväl som presentationen av statistiken för användarna, har ytterligare kvalitetsförbättringar gjorts under året. Olika informationsinsatser har också gjorts för att underlätta uppgiftslämnarbördan för de biblioteksorganisationer som ingår i urvalsramen, bland annat har en informationsfilm gjorts tillgänglig på webben och kontakter har tagits med större bibliotekssystemleverantörer för att de ska anpassa statistikuttagsfunktionerna efter biblioteksstatistikenkäten. Libris – nationell biblioteksinfrastruktur Libris nationella biblioteksinfrastruktur omfattar flera tjänster: • • • • Libris samkatalog Libris webbsök Libris fjärrlån Libris uppsök (söktjänst för uppsatser och examensarbeten från svenska lärosäten) Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 38 av 90 • • • Sondera (samsökningstjänst för Libris, SMDB - Svensk mediedatabas, KB och NAD - Nationell ArkivDatabas, Riksarkivet) SwePub (svensk vetenskaplig publicering, referenser till de forskningspublikationer som finns registrerade i för närvarande cirka trettio lärosätens publiceringsdatabaser) SwePub för analys och bibliometri Libris är ett samarbete och innehållet i databasen byggs upp gemensamt tillsammans av de cirka 500 biblioteksorganisationer som registrerar sitt material i Libris. Utveckling av katalogsystem Under 2016 har utvecklingen av systeminfrastrukturen för Librissystemen fortsatt. Arbetet består av utveckling av helt ny systeminfrastruktur, ett nytt verktyg för att registrera material i systemet och ett omfattande arbete med att byta ut det format i vilket data sparas så att systemet kan hantera länkade data. Den största utmaningen i projektet är att lyfta det gamla, biblioteksspecifika dataformatet till en modern form, som gör det möjligt att använda biblioteksdata på nya sätt och att använda moderna webbteknologier. KB följer det initiativ som leds av Library of Congress, BIBFRAME, en datamodellering som linjerar väl med det arbete som utförs på KB och som sannolikt kommer att bli det dominerande vokabulär som används för biblioteksdata internationellt. Systemet ska klara nya, ökade krav på flexibilitet, tillgänglighet och förbättrade möjligheter att distribuera metadata. Som ett led i KB:s principiella hållning att arbeta transparent med utvecklingsprocesser har källkoden lagts ut publikt. Libriskollektivet växer Libris samkatalog bygger på samverkan mellan de deltagande biblioteken. Från och med 2011, i och med KB:s utökade uppdrag, arbetar KB aktivt med att välkomna alla offentligt finanseriade bibliotek in i Libris. För att effektivisera arbetet har KB satt samman en grupp, Libris biblioteksstöd, som arbetar med att informera och guida biblioteken in i Librissamarbetet. KB har också regelbunden kontakt med de medie- och systemleverantörer som verkar på den svenska marknaden. Under året har tillströmningen av folkbibliotek som vill delta i Librissamarbetet fortsatt. Överenskommelser har träffats med 21 bibliotek under året. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 39 av 90 Libris söktjänster Tjänsten Libris webbsök innehåller mer än 10 miljoner titlar från cirka 500 svenska bibliotek (universitets-, högskole- och forskningsbibliotek samt ett växande antal folkbibliotek). Här finns böcker, tidskrifter, artiklar, kartor, affischer, noter, elektroniskt publicerat material med mera. Libris innehåller deldatabaser inom olika områden, nationalbibliografiska, ämnesorienterade och lokala/regionala med mera. Libris webbsök har stabilt haft omkring 10 miljoner sökningar och framtagna poster per år sedan 2011. Dessa sökningar är till allra största delen sökningar utförda av personer och inte maskiner. Siffrorna för sökningar och framtagna poster för webbsök kan innehålla sökningar skapade av sökmotorer, dessa uppskattas dock inte utgöra fler än 10 procent av de angivna antalen. Användning av Libris nationella fjärrlånesystem Cirka 1 600 biblioteksenheter i Sverige har tillgång till Libris fjärrlån och cirka 1 000 biblioteksenheter inom Sverige, varav en tredjedel folkbibliotek, använde Libris fjärrlånesystem för beställning av böcker och artiklar från andra bibliotek under 2016. Drygt 500 utländska bibliotek har tillgång till systemet och under året användes systemet aktivt av 239 utländska bibliotek från Danmark, Finland och Norge. Material finns i allt större utsträckning tillgängligt i elektronisk form och antalet fjärrlånebeställningar har därför minskat kontinuerligt under 2000-talet. Under 2016 ser vi att den nedåtgående trenden fortsätter. Tjänsten Libris låntagarbeställningar är en del av Libris fjärrlån och syftar till att minska handläggningstiden för fjärrlån samtidigt som användaren får en mer aktiv roll i beställningsprocessen. Systemet användes under 2016 av 52 bibliotek med totalt 114 utlåningsenheter. Öppenhet och länkade data Öppenhet och länkade data fortsätter att vara av strategisk vikt för Librissystemen. Länkade data utgör den tekniska grunden för det nya katalogsystemet Libris. Arbetet med att tillgängliggöra databasen Libris under en öppen licens (CC0), påbörjades 2011 då den svenska nationalbibliografin och KB:s auktoritetsdata tillgängliggjordes. Under 2016 har arbetet med att utöka den delmängd som kan tillgängliggöras under öppen licens fortsatt. KB arbetar aktivt med att vidga begreppet öppenhet inom organisationen och arbetet innefattar numer inte bara metadata utan även tillgång till själva objekten, tillgängliga gränssnitt, tillgänglig kod och öppethållande av lokaler. KB verkar för att tillhandahålla öppna data i så stor utsträckning som möjligt. Det långsiktiga målet är att bidra till bättre förutsättningar för vidareutnyttjandet av myndighetens data. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 40 av 90 Biblioteksplaner och kvalitetsdialog Under namnet Kvalitetsdialog samverkar KB, den regionala biblioteksverksamheten och den kommunala nivån kring uppdraget att följa upp hur de biblioteksplaner som antagits av kommuner och landsting har utformats och hur de används. Syftet är att stödja det övergripande målet, det vill säga full implementering av bibliotekslagen, utformningen av biblioteksplanerna och dess användning, samt arbetet för att nå hög kvalitet. Under 2016 har gruppens arbete inriktats på att följa utvecklingen med framtagande av nya biblioteksplaner. Under 2016 har 53 nya kommunala biblioteksplaner registrerats av KB, en positiv utveckling som påbörjades redan under 2015 då antalet politiskt antagna biblioteksplaner ökade med 73 planer. Vid sammanräkningen i slutet av 2016 har 217 kommuner en biblioteksplan med gällande planperiod vilket motsvarar 66 procent. Detta kan jämföras med augusti 2014 då endast 103 kommuner eller 35 procent hade en gällande plan. 19 procent eller 62 kommuner har antingen ingen plan alls eller en biblioteksplan vars planperiod avslutades för mer än två år sedan. Av dessa har cirka 3 procent aldrig haft en biblioteksplan, alltså 11 kommuner, vilket är en halvering från förra året. En framtida osäkerhet är de biblioteksplaner som antas med en planperiod som saknar slutår. För närvarande rör det sig om ett tiotal planer. Dessa behöver få politiskt antagna revideringar och kompletteringar för att bibehålla sin styrande effekt och det förloppet kommer att bli svårare för KB att följa. I genomsnitt tar det cirka två år från det att ett politiskt uppdrag delats ut tills dess att biblioteksplanen är politiskt antagen. Nio regionala biblioteksplaner har antagits under 2016, varav en med startår 2017. Sammanräkningen visar att 14 län har gällande plan för 2016 (54 procent), fem län har en planperiod som avslutades de två senaste åren (19 procent). Således har även fem län en äldre plan eller ingen plan alls (19 procent). Centrala avtal för elektroniska informationsresurser Inom ramen för Bibsamkonsortiet sluter KB licensavtal med förlag och databasproducenter i syfte att effektivisera tillgång till elektroniska informationsresurser för högre utbildning och forskning. Konsortieformen ger lägre priser och rationell administration för deltagande organisationer. År 2016 anslöt 76 lärosäten och statligt finansierade forskningsinstitut till ett eller flera av de 45 tillgängliga licensavtalen. Avtalen omfattar 67 olika e-resurspaket och omsatte totalt närmare 325 miljoner kronor, vilket är en ökning med två procent jämfört med föregående år. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 41 av 90 KB, Vetenskapsrådet och deltagande organisationer har inlett ett pilotprojekt och har som första land i Norden tecknat ett så kallat offsetavtal med ett vetenskapligt förlag. Avtalet innebär att deltagande organisationers forskare automatiskt får sina artiklar publicerade öppet tillgängligt (open access) i mer än 1 650 av förlagets hybridtidskrifter. Prismodellen kombinerar licens- och publiceringsavgifter i syfte att skapa överblick och kontroll över den totala kostnaden. Öppen tillgång till vetenskaplig information Sedan rapporten Förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information och regeringens hearing i december 2015 har fokus under 2016 legat på förberedelser kring samordningsuppdraget för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer som KB kommer att få 2017. KB har deltagit med en representant i Vetenskapsrådets nationella styrgrupp för forskningsinformation som leder arbetet med att ta fram och förnya vision och målbild för svensk forskningsinformation. KB har vidare tillsammans med Vetenskapsrådet gett stöd till Utbildningsdepartementet inför Konkurrenskraftsrådets möte med EU:s forskningsministrar om gemensamma rådsslutsatser för ett öppet vetenskapssystem. KB har också deltagit i EU-projektet OpenAIRE2020, vars syfte är att skapa en infrastruktur för fria publikationer och forskningsdata från EU:s sjunde ramprogram respektive forskningsprogrammet Horizon 2020. KB har även deltagit i det under 2016 avslutade projektet PASTEUR4OA, vars mål är att utveckla open access-strategier och riktlinjer på nationell nivå och underlätta samordning av dem mellan EU:s medlemsstater. Under 2016 undertecknade KB ett open access-upprop från tyska Max Planckinstitutet med målet att få forskningsorganisationer över hela världen att samverka för ett öppet publiceringssystem för vetenskapliga publikationer. Utbildningssamordning I syfte att stärka biblioteken samt bidra till ökad samverkan inom biblioteksområdet nationellt, har KB under 2016 samordnat utbildningar för drygt 1 600 deltagare vid 28 olika tillfällen. Konferenser och seminarier har arrangerats i samarbete med organisationer som Digisam, SWE-CLARIN och Stockholms universitet. KB har även haft arrangemang som en del av den europeiska kampanjen Get Online Week. Utbildningar har hållits i Libriskatalogisering, introduktion till Librissystemen, Deweyklassificering och ämnesordskatalogisering. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 42 av 90 Foto: Jens Gustafsson/KB Särskilda återrapporteringskrav Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 43 av 90 Särskilda återrapporteringskrav Digital lagring KB ska enligt regleringsbrevet redovisa hur volym och kostnader för digital lagring har utvecklats de tre senaste åren samt bedöma framtida lagringsbehov och kostnaderna för detta. Tabell 1 Uppgifter om volym och kostnader Ackumulerad (Pb) originaldata inkl. kopior Direkt hänförbara 2 kostnader (tkr) 1 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 10 12 16 21 24 27 30 9 000 10 300 8 600 6 900 5 300 4 700 4 700 1 KB, Utredning av KB:s lagring 2013 (dnr 170-KB 102-2013) 2 Under posten direkt hänförbara kostnader redovisas kostnader för avskrivningar och räntor, bandkostnader och personalkostnader avgränsat till it-drift (1,25 åak) och from 2015 bedömt 2 åak pga. arbete med ny lagringslösning (migrering). Det finns osäkerheter i behov av framtida investeringar eftersom behovet av lagring påverkas av många olika faktorer. Under 2016 har KB migrerat data till ett nytt lagringssystem. Planerat arbete har tagit längre tid än beräknat och migrering av data till nytt lagringssystem kommer därför att pågå även under 2017. På grund av detta har siffrorna justerats under posten ”Ackumulerad (Pb) originaldata inklusive kopior” jämfört med föregående årsredovisning. Även posten ”Direkt hänförbara kostnader” har reviderats något jämfört med prognos från tidigare årsredovisning av samma skäl. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 44 av 90 Samarbetsprogram KB ska redovisa vilka samarbetsprogram myndigheten lämnat ekonomiskt stöd till, beloppen på de ekonomiska bidragen för programmen och en analys av resultaten av programmen. KB har sedan 1988 delat ut projektmedel. I en intern utredning från 2013 gjordes en processanalys av den dåvarande modellen. De viktigaste slutsatserna blev att syftet med modellen behövde breddas och att processen behövde bli mer strategisk och effektiv. Processen behövde även ha mer styrning och bli mer lärande. KB beslutade därför att det gamla systemet med sedvanlig projektmedelsutlysning skulle fasas ut. Det beslutades att KB istället ska arbeta med s.k. nationella utvecklingslinjer och i beslut från 2015 beskrivs hur arbetet med att ta fram nationella utvecklingslinjer ska ske. I samband med att KB fick i uppdrag att ta fram en nationell biblioteksstrategi lanserades tanken i KB:s ledningsgrupp att utvecklingslinjerna, i förhållande till den nationella strategin, ska vara ”verkstaden” där praktiskt utvecklingsarbete sker som stöder arbetet med den nationella strategin. Tabell 2 Nationella utvecklingslinjer 2016 764 SpringerCompact(Openaccessochlicenser) Lämnadebidrag ProjektMångspråkighet-nyanlända Digitaldelaktighet-Digidelnätverket KohaochLibris Övrigtinkl.återbetalning Summa 300 700 500 -65 1435 2198 Under 2016 har KB samarbetat med bibliotekssfären kring fem nationella utvecklingslinjer för bibliotek. Aktiviteterna inom utvecklingslinjerna har bland annat bidragit till samordning av forskningsfinansiärer, lärosäten och bibliotek för att underlätta en övergång till ett öppet tillgängligt publiceringssystem, utveckling av bibliotekssystem med öppen källkod, utveckling av bibliotekens roll som leverantörer av rådata till utbildning och forskning, samt samordning av arbetet med digital delaktighet och mångspråkighet på bibliotek. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 45 av 90 Kompensation för omkostnader vid fjärrutlåning KB har 2016 fördelat 10 130 000 kronor i fjärrlånekompensation till statligt finansierade forskningsbibliotek. Ersättningen fördelades mellan 44 olika bibliotek och blev 109 kronor per nettolån. Göteborgs universitetsbibliotek är fortfarande det bibliotek som står för i särklass flest nettolån och som därmed får störst del av fjärrlånekompensationen. Bidrag till KB:s partners i det nationella uppdraget KB fördelar årligen verksamhetsbidrag på 12 800 000 miljoner kronor till Sveriges depåbibliotek och lånecentral i Umeå samt till Internationella biblioteket i Stockholm i syfte att stödja kompletterande medieförsörjning (fjärrlån) och kompetensutvecklingsinsatser till i första hand folkbiblioteken. Sveriges depåbibliotek och lånecentral har under 2016 sett en fortsatt efterfrågan på lån från folkbibliotek och behov av främst tidskriftsartiklar från skolbibliotek. För att stödja folkbibliotekens anslutning till den nationella bibliotekskatalogen Libris driver man arbetsgruppen Folkbibliotekens samverkan i Libris. Internationella biblioteket har under året fortsatt att öka sin berikning av Libriskatalogen med poster för mångspråkig media. Ett extra bidrag för inköp av media på arabiska möjliggjorde ett besök på bokmässan i Abu Dhabi som resulterade i att lånecentralens bokbestånd utökades med 150 titlar, totalt 700 böcker. Under året har man inom ett särskilt projekt utökat webbplatsen med instruktionsfilmer samt filmade boktips och författarsamtal på originalspråk, exempelvis arabiska och urdu. Tabell 3 Bidrag till partners Tkr Internationella bibliotekets lånecentral 6 600 Malmö stadsbibliotek 1 100 Sveriges depåbibliotek och lånecentral 6 200 Projektstöd inom Kvalitetsdialog 100 14 000 Verksamhetsbidrag till Malmö stadsbibliotek för drift och utveckling av den digitala tjänsten Bibblan svarar 500 14 500 Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 46 av 90 SwePub KB ska i samarbete med Vetenskapsrådet och med universitet och högskolor, genom SUHF, vidareutveckla databasen SwePub för att möjliggöra och kvalitetssäkra bibliometriska analyser. KB ska i samband med årsredovisningen redovisa hur uppdraget fortskrider. KB utvecklar databasen SwePub för analys och bibliometri, en tjänst som ska stödja uttag av kvalitetssäkrade metadata om vetenskaplig output för analys och bibliometriska ändamål. Den nya tjänsten riktar sig mot målgrupper som arbetar med bibliometri och databearbetning. Arbetet syftar till att etablera en säker och effektiv infrastruktur för beskrivning, insamling och uttag av metadata om vetenskaplig output. Infrastrukturen är tänkt att stödja nationell utvärdering av forskning, arbets- och dataflöden vid lärosätena samt produktion och återanvändning av metadata om vetenskaplig output. Projektet utarbetar även stöd och nationella riktlinjer för beskrivning och kvalitetssäkring av publikationsdata. Syftet är att vidareutveckla SwePub enligt uppdraget för att skapa förutsättningar för SwePub att fungera som en fullgod och heltäckande datakälla för bibliometriska analyser och jämförelser på nationell nivå, fristående eller tillsammans med internationella publikationsdatabaser. En avgörande faktor för att Swepub ska kunna fungera som en heltäckande datakälla är att samtliga lärosäten deltar och levererar data enligt de nationella riktlinjerna och de krav som tas fram av KB i samverkan med Vetenskapsrådet(VR) och SUHF. Uppdraget har genomförts som ett tidsbegränsat projekt av KB i samverkan med VR och med SUHF. I slutet av 2016 annonserades att KB från och med 2017 får ett långsiktigt uppdrag och årlig anslagshöjning för drift och fortsatt vidareutveckling av SwePub. Det strategiska samarbetet sker i gruppen för SwePub inom Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling samt Nationell styrgrupp för forskningsinformation vid VR. Under 2016 har projektet ytterligare stött de identifierade målgruppernas behov av uttag av publikationsdata för kvalitetssäkrade analyser genom att vidareutveckla funktioner i tjänsten SwePub för analys och bibliometri. Projektet har även tagit fram SwePub:s lathund för databearbetning för att stödja kvalitetssäkring och validering av metadata om vetenskaplig output i samband med vidareutvecklingen av tjänsten. Arbetet med att utöka kvaliteten på metadata har resulterat i att alla lärosäten utom ett vid årsskiftet 2016 – 2017 deltar i SwePub. Arbetet har också inneburit att lärosätena har förbättrat datakvaliteten i samband med systemuppdateringar för att följa SwePub MODS – överföringsformatet. Projektet har i samverkan med arbetsgrupper bestående av representanter från lärosäten och VR sett över Nationella riktlinjer för beskrivning av vetenskaplig Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 47 av 90 output, Svensk indelning av vetenskaplig output och metadataspecifikationen SwePub MODS. Identifierade behov av vidareutveckling av SwePub kommer att lämnas över till den kommande förvaltningsorganisationen att hantera vidare. Projektet har tillsammans med VR deltagit i ett pågående nordiskt samarbete kring ett gemensamt nordiskt auktoritetsregister över publiceringskanaler. KB har i syfte att stödja infrastrukturen för öppen tillgång fattat beslut om att bidra med finansiellt stöd till Directory of Open Access Journals, DOAJ. Projektet har även vidareutvecklat stöd för uppföljning av öppen tillgång genom utökad validering av open access samt tillsammans med programmet OpenAccess.se etablerat arbete i samverkan med lärosäten för att upprätta en svensk APC-databas (Article Processing Charge) för återrapportering av data om författaravgifter. Nationell biblioteksstrategi KB ska årligen i årsredovisningen redovisa hur uppdraget med förslag till en nationell biblioteksstrategi fortlöper. KB fick 2015 uppdraget att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige. I maj 2016 presenterade och publicerade utredningen en första lägesrapport på biblioteksdagarna. I september lämnade utredningen ett förslag till regeringen om Digitalt först, en satsning på ett digitalt kompetenslyft genom region- och folkbibliotek. I november publicerades rapporten Bibliotek i centrum eller periferin? – hur chefer uppfattar bibliotekets organisatoriska placering och andra faktorer för att få genomslag. En utredning om de ekonomiska och logistiska förutsättningarna för ett nationellt depåbibliotek har genomförts, och kommer att ligga till grund för kommande analyser och förslag. Under året har sju korta filmdokumentärer producerats om olika bibliotekstyper. Filmerna blir en del av omvärldsanalysen, och kan användas fritt inom biblioteksväsendet. Tre av filmerna (skolbibliotek, forskningsbibliotek och folkbibliotek) publicerades under våren. De återstående filmerna publiceras i början av 2017. Den nationelle samordnaren och utredarna i sekretariatet har under året deltagit i och föreläst på en stor mängd möten, konferenser och seminarier inom biblioteksväsendet i Sverige och Norden. Sekretariatet har gjort studiebesök till Danmark, Norge och Finland. Samråd har skett med Kulturdepartementet, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Skolverket, Skolinspektionen, Specialpedogiska skolmyndigheten, Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 48 av 90 Kulturrådet, Myndigheten för tillgängliga medier (MTM), Medieutredningen, biblioteksforskningen och Bibliotekshögskolan, m fl. Utredningen har gjort en presentation av sitt arbete för Kulturutskottet, samt enskilda ledamöter och partigrupperingar i utskottet. Två seminarier med den nationella samrådsgruppen för biblioteksstrategin, med företrädare för hela bibliotekssektorn, har genomförts. Under hösten har flera utredningsuppdrag lagts ut på forskare och skribenter för att utgöra underlag till den omvärldsanalys som ska presenteras i september 2017. Inom KB:s Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling har sekretariatet samverkat med en nationell referensgrupp. En forsknings- och kunskapsöversikt, Skolbibliotekets roll för elevers lärande har tagits fram under året och kommer att publiceras i början av 2017. E-böcker via Librissystemen Regeringen har gett KB i uppdrag att tillgängliggöra e-böcker via Librissystemen. Det e-boksprojekt som inleddes under senare delen av 2015 och fortsatte under 2016 är en del av uppdraget att ta fram en nationell biblioteksstrategi. Eboksuppdraget, som tilldelats särskilda medel, är en fortsättning på tidigare försöksverksamhet, vilken slutrapporterades till Kulturdepartementet under 2015. Under första halvan av 2016 gjordes en undersökning av läsarnas behov. Då projektet tidigare fokuserat på bibliotekens behov, var detta en nödvändig komplettering. Projektet sammanställde en intern lägesrapport som listade ett antal insikter. Lägesrapporten låg till grund för ett antal presentationer under hösten 2016, bland annat på Bok- och biblioteksmässan. Dessa presentationer blev ytterligare tillfällen att diskutera och inhämta synpunkter på uppdraget och önskad utveckling. KB står nu inför ett antal strategiska ställningstagande inför det fortsatta arbetet. E-boksutvecklingen är förenad med många osäkerheter. E-boksprojektet fortsätter att samverka med KB:s sekretariat för nationell biblioteksstrategi samt med SKL, som har ett pågående förhandlingsarbete kring de licensierade e-böckerna. Andra viktiga samarbetspartners är olika arbetsgrupper för e-böcker på både forsknings- och folkbibliotek, samt olika medie- och tjänsteleverantörer. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 49 av 90 Kultursamverkansmodellen KB ska under 2016 delta i det samverkansråd vid Statens kulturråd som ska hantera frågor om statens roll och ansvar inom ramen för kultursamverkansmodellen KB har i 2016 års beredning handlagt tre kulturplaner som avser planperioder från och med 2017, samt revideringar och kompletteringar från övriga län/regioner som befinner sig i en löpande planperiod. KB kan konstatera att nivåskillnaderna mellan kulturplanerna kvarstår. Skillnaderna mellan årets kulturplaner har varit stor när det gäller utformningen av beskrivningarna av den regionala biblioteksverksamheten, från svårbedömt där beskrivningen ligger på en mycket hög abstraktionsnivå till fylliga beskrivningar med tydliga målbilder och ambitionsnivåer. Följsamheten mot bibliotekslagen är bättre i planerna som presenterats i beredningen 2016, trots det kvarstår vissa brister. Bristerna handlar främst om att inte alla prioriterade grupper har behandlats i beskrivningar på ett sätt som tydliggör länets/regionens avsikter. Områden som beskrivs är små barns språkutveckling, digital delaktighet eller medie- och informationskunnighet samt bibliotekens arbete med mottagandet av nyanlända, både barn och vuxna. Många har ordnat språkgrupper som erbjuds som komplement utöver Svenska för invandrare. KB noterar att det fortsatt är allt svårare att avläsa aktuellt läge för den regionala biblioteksverksamheten på grund av länens/regionernas organisatoriska konstruktioner. KB konstaterar även att kopplingen mellan den regionala kulturplanen, regionala biblioteksplanen och kommunernas biblioteksplaner fortsatt behöver följas. KB betonar att både de kulturpolitiska målen och mål kopplade till bibliotekslagen bör återfinnas på alla nivåer i planinstrumenten genom målformuleringar som är uppföljningsbara. Jämställdhetsarbete på Kungliga biblioteket 2016 KB ska lämna en redogörelse för sitt jämställdhetsarbete inom myndigheten. I den här redovisningen avses jämställdhet mellan könen. KB vill tillvarata de kvaliteter som en jämn könsfördelning tillför en verksamhet. Myndigheten arbetar aktivt efter antagen jämställdhetsplan med utgångspunkt i diskrimineringslagen (2008:567) och de jämställdhetspolitiska målen. Jämställdhetsplanens åtgärder följs upp och dokumenteras minst två gånger per år av en jämställdhets- och mångfaldsgrupp med arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanter. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 50 av 90 Jämställdhetsplanen är indelad i tre huvudområden: Arbetsförhållanden, rekrytering och lönefrågor. Rekrytering har varit prioriterat under 2016 och kommer att fortsätta vara det under 2017. Exempel på åtgärd är att jämställdhet kontinuerligt uppmärksammas och ingår som en integrerad del vid extern och intern rekrytering (såväl tillsvidare- som tillfälliga eller tidsbegränsade anställningar), kompetensutveckling samt vid projekt och andra uppdrag inom KB. Ytterligare exempel på åtgärd är att vid rekryteringar ta särskild hänsyn till könsfördelningen på enheten i samband med utformning av annons. En jämn könsfördelning eftersträvas inom såväl chefsgruppen som bland medarbetare. Myndighetens ledningsgrupp består idag av majoriteten kvinnor. Av myndighetens enhetschefer är drygt 70 procent kvinnor. Könsfördelningen inom organisationen varierar mycket beroende på verksamhetens karaktär. Exempelvis är det övervägande del män inom it. Under året har jämställdhetsanalyser gällande sjukfrånvaro och rekrytering genomförts. Arbetsförhållandena vid myndigheten tar hänsyn till behovet av att kombinera arbete och föräldraskap. Exempelvis förläggs möten till tider som underlättar för föräldrar med små barn. Individuella behov av flexibla arbetstider och andra önskemål från föräldrar beaktas också. Minskade utsläpp från resor och transporter (REMM) Myndigheten ska i sitt arbete med att minska utsläppen av koldioxid från resor och transporter, inom ramen för sitt miljöledningsarbete, använda den metodik som har tagits fram inom ramen för projektet Resfria möten i myndigheter, www.remm.se. Resfria möten i myndigheter (REMM) är ett projekt som drivs av Trafikverket med målsättningen att öka och utveckla användningen av resfria möten i svenska myndigheter. Enligt regleringsbrev för 2016 ska KB i arbetet med att minska utsläppen av koldioxid från resor och transporter, använda den metodik som tagits fram i REMM-projektet. KB arbetar därför efter Trafikverkets tiostegsmetod för resfria möten, har genomfört vissa steg och påbörjat det andra steget. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 51 av 90 Samarbeten KB ska lämna en redogörelse för samarbeten med andra myndigheter och organisationer, inklusive internationella organ, samt en bedömning av hur länge varje samarbete väntas fortgå. Nedan presenteras samarbeten med internationella organisationer etc. En bedömning av hur länge varje samarbete väntas fortgå har inte varit möjligt att redovisa eftersom flera av dessa samarbeten är mångåriga. Nationella samarbeten redovisas där de hör hemma under respektive avsnitt. KB samarbetar med många internationella organ. Nedan presenteras de internationella organisationer som vi betalar medlemsavgift till samt andra större samarbeten. Under 2016 betalade KB närmare 533 tkr i medlemsavgifter till internationella organisationer. Bibliotheca Baltica Bibliotheca Baltica arbetar för bibliotek i Östersjöområdet. CENL CENL (Conference of European National Librarians) är den europeiska samarbetsorganisationen för nationalbibliotek. CERL CERL (Consortium of European Research Libraries) har som syfte att dela resurser och expertis mellan forskningsbibliotek för att förbättra tillgången till samt nyttjandet och bevarandet av det europeiska kulturarvet. COAR Confederation of Open Access Repositories (COAR) är en internationell förening med medlemmar och partners från hela världen som representerar bibliotek, universitet, forskningsinstitut, statliga finansiärer och andra aktörer. COAR samlar repositoriesamfundet och stora repositorienätverk i syfte att stärka kompetensen, anpassa policydirektiv och praxis samt fungera som en global röst för repositoriesamfundet. Project COUNTER COUNTER (Counting Online Usage of Networked Electronic Resources) är ett internationellt initiativ som underlättar för bibliotek, förlag och aggregatorer genom att upprätta standarder för hur användningsstatistik rapporteras på ett konsekvent, trovärdigt och kompatibelt sätt. DOAJ DOAJ (Directory of Open Access Journals) är en onlinekatalog som indexerar och tillhandahåller open access, peer-reviewed journals. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 52 av 90 EBLIDA The European Bureau of Library, Information and Documentation Associations är en oberoende paraplyorganisation för bibliotek, arkiv m.fl. organisationer i Europa. EDUG KB deltar i det europeiska samarbetet för Dewey decimalklassifikation, EDUG (European Dewey User Group). EROMM EROMM (European register of microform and digital masters). EURIG KB deltar aktivt i den europeiska intresseorganisationen EURIG (European RDA interest group) som arbetar med det nya internationella regelverket för katalogisering RDA. FIAT/IFTA KB har en representant i FIAT/IFTA:s Media Management Commission. FIAT/IFTA är en sammanslutning av Nationella audiovisuella arkiv som KB IADA Internationell organisation för konservatorer. IASA Organisationen (International Association of Sound and Audiovisual Archieves) stödjer utbyte av information och samarbete mellan audiovisuella arkiv. ICOLC Sammanslutning av 200 bibliotekskonsortier världen över. Organisationen ger information om nya elektroniska informationsresurser, prissättning av elektroniska informationsleverantörer. IFLA KB har ett brett deltagande inom IFLA (International Federation of LibraryAssociations and Institutions). KB är engagerad i grupper kring metadata, bevarande, tidningar, audiovisuella medier med flera. Impact Centre of Competence The Impact Centre of Competence har i uppgift att digitalisera historiskt tryck bättre och billigare. Tillhandahåller bl.a. verktyg för ändamålet och annat stöd. International ISBN Agency Internationell standard för alla typer av böcker. The International ISBN Agency är registermyndighet för standarden globalt. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 53 av 90 ISMN Internationell standard för musik. ISSN ISSN-nummer ges till publikationer som periodiskt eller fortlöpande utkommer i tryck eller elektroniskt. Den internationella centralen ligger i Paris, Sveriges ISSNcentral ligger på KB. LIBER KB deltar aktivt i LIBER (Ligue des Bibliothèques Européennes de Recherche), ett nätverk för Europas forskningsbibliotek som bland annat arbetar för en effektiv informationstjänst och tillgång till forskningsinformation. NAPLE KB är medlem i NAPLE som är det internationella forat för biblioteksmyndigheter i Europa. Det övergripande syftet är att främja nationella strategier och övergripande policys för folkbibliotek samt identifiera områden för europeiskt samarbete. NNG NNG (Nordic Networking Group) är ett nordiskt nätverk kring bibliografiska och infrastrukturella frågor. Medlemmarna är olika nordiska biblioteksorganisationer och syftet är erfarenhetsutbyte och samarbete. NORDLIC Samarbete mellan nordiska bibliotekskonsortier som arbetar med licensavtal för elektroniska informationsresurser. SCOAP3 KB fungerar som svensk nationell nod i SCOAP3 (Sponsoring Consortia for Open Access Publishing in Particle Physics) och administrerar ekonomiska insatser från fem svenska deltagande lärosäten. SPARC SPARC (the Scholarly Publishing and Academic Resources Coalition) är en internationell sammanslutning av akademiska och vetenskapliga bibliotek som arbetar för att skapa ett mer öppet system för vetenskaplig kommunikation. TEL TEL (The european library)är en internettjänst som tillgängliggör fysiska och digitala tjänster från 48 europeiska nationalbibliotek, varav KB är ett. World Digital Library Ett internationellt digitalt bibliotek som ligger under UNESCO och Library of Congress. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 54 av 90 Personal och kompetensförsörjning Kompetensförsörjning KB Enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska en myndighet redovisa de åtgärder som vidtagits för att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i annat beslut. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till att myndigheten har kunnat fullfölja dessa uppgifter. För att KB ska fungera effektivt utifrån uppdrag och mål har fokus inom kompetensförsörjningen även för 2016 varit att uppnå förbättrad effektivitet såväl genom att utveckla våra stödprocesser som att fokusera på ledarskapsutveckling och arbetsmiljön inom KB. Vidare har verksamhet genomförts inom ramen för den arbetsgivarpolitiska strategin. Avslutningsvis redovisas personalstatistik för myndigheten. Utveckling och innovation Som ett led i att myndigheten under 2015 anslöt sin löneadministration till Statens servicecenter (SSC) har arbetet under 2016 fokuserat på att tillsammans med SSC säkerställa bra och effektiva processer och dels att effektivisera andra personaladministrativa processer såsom t ex pensionsadministrationen. Myndigheten avser att under 2017 teckna en överenskommelse med SPV gällande stöd med pensionsadministration. Chefsutvecklingsåtgärder har genomförts vid flertalet tillfällen för alla KB:s chefer i syfte att stärka arbetsgivarrollen, vilket bland annat innefattat utbildning i arbetsmiljö, arbetsrätt samt i medling. En utbildning i kommunikativt ledarskap har utarbetats och upphandlats. Utbildningen kommer att genomföras för alla myndighetens chefer i syfte att tydliggöra och förbättra kommunikationsflödet inom myndigheten. Introduktionsprogram för nyanställda har genomförts vid tre tillfällen under året. En god arbetsmiljö främjar verksamhetsutvecklingen Syftet med KB:s hälso- och arbetsmiljöarbete är bland annat att ge förutsättningar för en god arbetsrelaterad hälsa hos medarbetarna samt att ett systematiskt hälsooch arbetsmiljöarbete är en naturlig del av verksamheten. Myndigheten har även under 2016 prioriterat arbetsmiljöarbetet och den nya formen för systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete som utformades under 2015, vilken har implementerats med bra resultat under 2016. Fokus har även varit på att vid flertal tillfällen utbilda chefer och skyddsombud i den nya arbetsmiljöföreskriften om psykisk ohälsa i syfte att tydliggöra chefsansvar och roller. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 55 av 90 Insatser har genomförts för medarbetare som arbetar i yttre tjänst i form av bemötandeutbildning, vilken innefattar kunskap och verktyg om hur man bemöter besökare som uppträder aggressivt eller hotfullt. Under 2016 har några pilotprojekt även genomförts med bemötandeutbildning där fokus har varit bemötande internt inom KB och vårt förhållningssätt gentemot varandra. Myndigheten har utarbetat en ny alkoholpolicy där utgångspunkten är att intag av alkohol inte är tillåtet i KB:s arbetslokaler. Policyn är även ett stöd för chefer och medarbetare om hur de ska agera vid misstanke om missbruk av alkohol och/eller andra droger hos någon av myndighetens medarbetare. Öppna seminarier med olika teman inom arbetsmiljö och friskvård har erbjudits alla medarbetare. Aktiviteter inom ramen för myndighetens friskvårdsplan har genomförts såsom bland annat hälsoundersökningar för medarbetare som är 55+ samt fysiska aktiviter som också bidragit till att öka gemenskapen mellan medarbetare. Därtill har alla medarbetare digital tillgång till Pausit som är ett verktyg som med viss regelbundenhet uppmanar dig till att genomföra övningar för att förebygga arbetsskador på grund av stillasittande och/eller statiskt arbete. Personalförsörjning Myndigheten har under året utarbetat ett nytt arbetssätt för att kunna arbeta strategiskt med personalplanering vilket bland annat innebär att personalplanering genomförs med ett treårsperspektiv istället för ett år i taget. Utöver att vi med detta minskar verksamhetsriskerna med att inte ha medarbetare med rätt kompetens vid rätt tillfälle så förbättrar vi också vår personalpolitik och då särskilt för de medarbetare som är tidsbegränsat anställda som därmed ges en långsiktighet i den egna planeringen. Under 2016 har myndigheten genomfört 78 rekryteringsprocesser. I syfte att finnas på de arenor och i de kanaler där våra blivande medarbetare finns har vi dels vidareutvecklat våra rekryteringskanaler i sociala media och dels arbetat tillsammans med ”Korta vägen” med att erbjuda nyanlända praktikplatser inom myndigheten, vilket på sikt förhoppningsvis leder till utökade möjligheter att rekrytera den kompetens som vi behöver för att utföra vårt uppdrag. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 56 av 90 Myndighetens personal 2016 Myndigheten hade 333 (2015: 331, 2014: 332) anställda per den 31 december 2016. Av dem var 308 tillsvidareanställda. Könsfördelningen var mycket jämn; 53 procent kvinnor och 47 procent män. Medelåldern var 49 år, såväl för kvinnor som för män. Antalet tidsbegränsat anställda var per den 31 december 25 personer med könsfördelningen; 72 procent kvinnor och 28 procent män. Under 2016 började 27 medarbetare och 25 medarbetare slutade. Personalomsättningen var 7,5 procent under 2016 (2015: 11,8 procent, 2014: 10 procent) Antalet årsarbetskrafter för kalenderåret 2016 var 298 anställda (2015: 305, 2014: 296). Myndighetens sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid har under 2016 uppgått 4,6 procent, vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Tabell 4 Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid Ålder och kön m m 2016 2015 2014 2013 2012 Totalt 4,6 4,4 3,2 3,0 3,5 Åldersgruppen 29 år eller yngre 4,5 3,7 * 2,7 1,5 Åldersgruppen 30 – 49 4,1 4,3 3,1 2,7 2,7 Åldersgruppen 50 år eller äldre 5,0 4,5 3,3 3,4 4,7 Kvinnors sjukfrånvaro 6,0 5,8 4,5 3,8 4,4 Mäns sjukfrånvaro 2,9 2,8 1,8 2,1 2,5 40,4 43,6 37,6 22,7 42,0 2016 2015 2014 2013 2012 4,6 4,4 3,2 3,0 3,5 - 3,9 3,4 3,2 3,0 40,4 43,6 37,6 22,7 42,0 - 52,9 50,7 43,1 45,6 Andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer *Redovisas ej eftersom statistiken avser färre än fem medarbetare. Tabell 5 Sjukfrånvaro KB och staten som helhet Ålder och kön m m Sjukfrånvaro av tillgänglig arbetstid, KB Sjukfrånvaro av tillgänglig arbetstid. Staten Andel långtidssjukfrånvaro, KB Andel långtidssjukfrånvaro, Staten Uppgifter om sjukfrånvaron i staten som helhet är hämtade från Statskontorets årliga rapporter om Sjukfrånvaron i staten 2015. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 57 av 90 Sammanfattande bedömning av kostnadsutvecklingen 2016 KB redovisar sina kostnader fördelade inom områdena samla in, beskriva, bevara, tillhandahålla samt nationell överblick och samverkan. I tabellen nedan redovisas myndighetens verksamhetskostnader uppdelade på de fem prestationsområdena. Tabell 6 Kostnadsutveckling per prestationsområde Samla in Intäkter av anslag Övriga intäkter Kostnader Utfall samla in Beskriva Intäkter av anslag Övriga intäkter Kostnader Utfall beskriva 2016 % 2015 % 2014 % 59 656 17 % 59 420 17 % 59 306 18 % 861 5% 749 4% 840 4% -60 517 16 % -60 169 17 % -60 146 17 % 0 0 0 2016 % 2015 % 2014 % 53 621 15 % 54 802 16 % 58 233 17 % 1 965 11 % 2 708 14 % 1 969 9% -55 586 15 % -57 510 16 % -60 202 17 % 0 0 0 Bevara Intäkter av anslag Övriga intäkter Kostnader Utfall bevara Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 2016 % 2015 % 2014 % 77 613 22 % 74 904 22 % 77 997 23 % 1 942 10 % 2 677 14 % 3 007 14 % -79 555 21 % -77 581 21 % -81 004 23 % 0 Dnr 1.2.2-2017-28 0 0 Sida 58 av 90 Tillhandahålla 2014 % 93 127 26 % 90 895 26 % 79 257 24 % 8 123 44 % 5 645 30 % 9 845 47 % -101 250 27 % -96 540 26 % -89 102 25 % 0 Intäkter av anslag Övriga intäkter Kostnader Utfall nationell samverkan Totalt för KB Intäkter av anslag Övriga intäkter Kostnader Verksamhetsutfall % Nationell överblick och samverkan 2015 Utfall tillhandahålla % Övriga intäkter 2016 Intäkter av anslag Kostnader 0 0 2016 % 2015 % 2014 % 72 515 20 % 65 557 19 % 59 070 18 % 5 606 30 % 7 098 38 % 5 406 26 % -78 121 21 % -72 655 20 % -64 476 18 % 0 0 0 % 2016 % 356 532 100 % 345 578 100% 333 863 100% 18 498 100 % 18 877 100% 21 067 100% -375 030 2015 2014 % 100 % -364 455 100% -354 930 100% 0 0 0 Fördelning av de gemensamma intäkterna och kostnaderna görs enligt en fördelningsmodell som utgår från avdelningens andel årsarbetskrafter. Därefter sker en proportionell fördelning av de gemensamma kostnaderna utifrån lönekostnader per prestationsområde. Det finns en osäkerhet i siffrorna eftersom tidredovisning inte har legat till grund för fördelningen. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 59 av 90 Samla in Inga större förändringar har skett jämfört med föregående år. Beskriva I stort ingen större förändring jämfört med föregående år. Det som främst har påverkat både kostnader och övriga intäkter är det under 2016 avslutade projektet Nya Lundstedt. Bevara Kostnaderna har ökat med 1,9 mnkr och avser främst projektet Samlingar på väg. Övriga intäkter har minskat med 0,7 mnkr, vilket framförallt beror på förstudien avseende beröringsfri överföring av analoga skivspelningar till digitala. Tillhandahålla Kostnaderna har ökat med 4,7 mnkr jämfört med föregående år och avser främst kostnader för köpta digitaliseringstjänster samt ökade lönekostnader som i sin tur ger en högre andel gemensamma kostnader. Övriga intäkter har ökat med 2,5 mnkr och avser främst medel för digitalisering av historiska svenska dagstidningar. Nationell överblick och samverkan Kostnaderna har ökat med 5,5 mnkr och beror delvis på uppdraget med nationell biblioteksstrategi och e-böcker, se fördjupad redovisning av kostnader nedan. Övriga intäkter har minskat med 1,5 mnkr och beror i huvudsak på att verksamhet som har varit bidragsfinansierad från regeringen har minskat. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 60 av 90 Kostnader för nationell överblick och samverkan per utgiftsområde Tabell 7 Nationell överblick och samverkan. Kostnader exkl. transfereringar (inkl. OH) 2016 2015 2014 Utgiftsområde 16: utbildning och universitetsforskning 53 586 53 743 50 249 Utgiftsområde 17: kultur, medier, trossamfund och fritid 18 555 13 663 9 976 5 980 5 249 4 251 78 121 72 655 64 476 Externa medel Summa kostnader Prestationsområdet nationell överblick och samverkan fördelar sina kostnader på två utgiftsområden (16 och 17 enligt nedan tabell). Externa medel avser främst bidrag som erhållits från regeringen samt bidragsmedel från Vetenskapsrådet. För anslag 17 1:6 ap. 2 beräknas en overhead utifrån andel årsarbetskrafter. För 2016 utgör overheaden 4,7 mnkr varav 1,8 mnkr avser lokalkostnader och 2,9 mnkr är kostnader för gemensam administration som återfinns i raden kostnader för personal. Jämförelsetalen för 2015 är justerade med 133 tkr avseende utgiftsområde 16 och externa medel. KB:s transfereringar ingår inte i tabellen ovan eftersom de inte är verksamhetskostnader. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 61 av 90 Tabell 8 Fördjupad redovisning av kostnader för nationell överblick och samverkan Nationell överblick och samverkan Kostnader exklusive transfereringar (inklusive overhead) 2016 (tkr) 2016 (åak) årsarb etskrafter 2015 (tkr) 2015 (åak) årsarb etskrafter 2014 (tkr) 2014 (åak) årsarb etskrafter Utgiftsområde 16: utbildning och universitetsforskning Kostnader för personal 29 967 31 653 28 863 Kostnader för lokaler 8 726 9 467 9 000 Övriga driftskostnader 11 749 9 241 9 352 65 37 79 3 079 3 345 2 955 Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa kostnader och åak anslag 16 53 586 35,9 53 743 37,4 50 249 39,5 Utgiftsområde 17: kultur, medier, trossamfund och fritid Kostnader för personal 12 659 9 098 5 785 Kostnader för lokaler 1 755 1 230 735 Övriga driftskostnader 4 141 3 335 3 456 Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa kostnader och åak anslag 17 18 555 13,2 13 663 10,1 9 976 7,5 Externa medel Kostnader för personal 3 937 3 252 2 706 2 043 1 997 1 545 Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa kostnader och åak externa medel 5 980 2,7 5 249 3,7 4 251 3,6 Summa kostnader och summa åak 78 121 51,8 72 655 51,2 64 476 50,9 Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 62 av 90 Totala kostnader Av tabellen nedan framgår att KB:s verksamhetskostnader utgör samla in (16 %), beskriva (15 %), bevara (21 %), tillhandahålla (27 %) och nationell överblick och samverkan (21 %). Tabell 9 Verksamhetskostnader per prestationsområde 3000Samla 3100Beskriva 3200Bevara 3300Tillhandahålla 37**Nationellöverblick ochsamverkan KB:s verksamhetskostnader har ökat från 364,5 mnkr år 2015 till 375 mnkr år 2016, vilket är en ökning med 10,5 mnkr. KB fick i juni 2015 ett nytt uppdrag med nationell biblioteksstrategi och e-böcker, som under 2016 har haft sitt första hela verksamhetsår. Personalkostnaderna har ökat med 0,8 mnkr vilket i huvudsak är en ökning av lönekostnader. Lokalkostnaderna har ökat med 0,5 mnkr, vilket i huvudsak beror på en ökning av övriga lokalkostnader. Driftskostnaderna har ökat med 9,7 mnkr. Ökningen avser främst kostnader för retrospektiv digitalisering av dagstidningar samt konsulttjänster. Digitaliseringen av dagstidningar är både anslags- och bidragsfinansierad, där KB har erhållit bidragsmedel från bl.a. Riksbankens jubileumsfond och Dagens industri för detta ändamål. Ökningen av konsulttjänster avser exempelvis förstudier inför vissa åtgärder/effektiviseringar i magasin och lokaler samt uppdrag från den nationella biblioteksstrategin. Avskrivningskostnaderna har minskat med 0,5 mnkr, vilket beror främst på minskade kostnader för data- och teknikutrustning. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 63 av 90 Intäkter Intäkter av avgifter har minskat med 1,3 mnkr. Medel som erhållits för digitalisering av dagstidningar på 0,8 mnkr har klassificerats som bidragsmedel och inte som intäkter av avgifter efter samråd med ESV under 2016. Jämförelsetalen för 2015 har inte räknats om. Intäkter av bidrag har ökat med 0,8 mnkr. Ökningen avser exempelvis medel från Riksbankens jubileumsfond och Kungl. Vitterhetsakademien. Transfereringar KB:s transfereringar ingår inte i tabellerna ovan eftersom det inte skulle ge en rättvisande bild av fördelningen mellan prestationsområdena. Under 2016 uppgick transfereringarna till 26,2 miljoner kr enligt resultaträkningen. Kompensationsmedel för fjärrlån har fördelats med 10,1 mnkr. På det nationella samverkansuppdraget har även fördelats 14,5 mnkr till KB:s partners samt externt projektstöd. KB har även lämnat bidrag på 0,2 mnkr för det nationella samordningssekretariatet för digitalisering (Digisam) enligt regleringsbrev. Myndighetens totala kostnader för 2016, det vill säga både verksamhetskostnader och transfereringar uppgick till 401 mnkr. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 64 av 90 Tabellbilaga Statistik för områdena samla in, beskriva och tillhandhålla SAMLA IN Tabell 10 Totala inflödet av pliktlevererat material 2016 2015 2014 2013 2012 22 156 21 118 24 150 22 492 21 452 22 310 18 454 18 804 20 825 23 153 2 607 2 191 1 798 2 390 1 913 Affischer/vardagstryck 102 357 101 972 96 658 92 204 100 034 Dagstidningar 112 109 111 173 121 792 130 613 131 435 Fonogram och taltidningar 4 623 4 013 3 716 4 338 4 333 Film/video 2 108 1 971 2 640 3 915 3 664 786 805 766 724 649 754 639 397 540 095 291 321 193 181 259 Monografier 1) Tidskriftshäften Kartor/bilder/vykort/musiktryck Radio/tv (antal timmar) Flermedialt material 1) Siffran för 2014 ej jämförbar med tidigare års siffror. Ny beräkningsmetod från och med 2015, vilket innebär att siffran i ÅR 2015 var felaktig och nu har korrigerats. Nu räknas varje monografi dagligen och ackumuleras. Tabell 11 Totala inflödet av icke-leveranspliktigt material 2016 2015 2014 2013 2012 Monografier 6 147 6 277 6 196 5 497 5 508 varav suecana 2 074 1 828 1 966 2 338 1 403 Ca 490 Ca 480 Ca 470 Ca 450 Ca 400 Löpande tidskrifter 1 100 1 070 1 084 1 051 1 072 Elektroniska tidskrifter, fulltext 6 084 3 430 3 985 3 967 3 824 Antikvariskt förvärv 123 189 186 200 255 e-böcker 336 313 249 628 654 66 (89hm) 88 67 95 137 39 210 1 005 054 ca 18 200 1 902 1 001 801 60 58 57 49 50 Löpande serier/flerbandsverk Accessioner handskrifter Kartor och bilder Databaser (avgiftsbelagda) Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 65 av 90 BESKRIVA Tabell 12 Dokumentation av pliktexemplar 2016 2015 2014 2013 2012 16 056 19 602 18 280 18 373 18 378 363 283 291 296 366 Affischer och vardagstryck 1 019 1 143 1 546 1 147 1 849 Dagstidningar/annonsblad 34 13 3 8 17 Film/video 696 864 1 787 1 447 1 474 Fonogram 1 943 1 998 2 273 2 245 1 695 468 889 496 001 486 635 506 183 466 494 Monografier Tidskriftshuvudposter Radio/TV Tabell 13 Dokumentation av icke-leveranspliktigt material 2016 2015 2014 2013 2012 Nyförvärvade monografier 6 924 6 059 5 507 5 384 6 440 varav suecana 2 317 2 029 1 739 2 287 1 764 Tidskrifter och serier 8 9 16 23 42 Bidrag i monografier 90 154 104 94 60 Antikvariskt förvärv samt retrospektiv katalogisering av litteratur tryckt -1955 217 459 263 203 195 Poster till bibliografin Suecana extranea utan att förvärv skett 263 191 263 419 235 5 284 5 673 5 401 2 214 2 345 148 156 88 84 203 1 786 1 351 1 042 1 204 4 962 Antal poster. Kartor, bilder, och musiktryck, digitaliserade handskrifter & från 2014 personarkiv Handskrifter Katalogiserade filmer Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 66 av 90 TILLHANDAHÅLLA Tabell 14 Antal fysiska besökare Antal besökare 2016 2015 2014 2013 2012 128 189 131 829 167 600 131 300 132 200 Fram till och med 2014 beräknades antal besökare med stickprov, varefter en extrapolering gjords. Antalet besökare avrundas därmed till jämna hundratal. Tabell 15 Antal nytillkomna låntagare 2016 2015 2014 2013 2012 5 635 4 652 5 988 5 852 5 329 745 884 957 952 1 138 6 380 5 536 6 945 6 804 6 467 2016 2015 2014 2013 2012 61 965 55 702 59 730 60 359 58 838 Specialläsesal tryck 5 811 8 010 11 209 8 444 7 075 Specialläsesal handskrifter 4 430 4 574 4 699 4 664 4 250 Summa läsesalslån 72 206 68 286 75 638 73 467 70 163 Hemlån 15 070 14 772 17 004 16 179 15 969 Omlån 5 286 5 625 6 104 5 366 7 247 Totalt hemlån 20 356 20 397 23 108 21 545 23 216 Summa lån 92 562 88 683 98 746 95 012 93 379 Tryckt material Audiovisuellt material Summa Tabell 16 Antal lån tryckt material Allmän läsesal 2016 års siffra för antal lån i den allmänna läsesalen är inte helt jämförbar med tidigare år p.g.a. ändrade interna arbetsflöden. Uppskattningsvis ligger antalet lån till allmänna läsesalen i nivå med år 2015 Korrigerad summering av ”summa lån” för 2015 jämfört med förra årets årsredovisning. Tabell 17 Antal timmar uppspelade filer audiovisuellt material Antal timmar uppspelade filer Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 2016 2015 2014 2013 2012 16 221 28 750 51 970 212 562 124 295 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 67 av 90 Tabell 18 Antal fjärrlånebeställningar (lån inkl. kopior) 2016 2015 2014 2013 2012 Summa tryckt material 5 706 8 181 9 256 9 072 9 979 varav Fjärrlån in 1 903 2 638 3 204 2 763 2 777 varav Fjärrlån ut 3 803 5 543 6 052 6 309 7 202 Audiovisuellt material 3 995 5 730 5 717 7 234 6 958 Från och med 2016 är ”omlån” inte medräknade för att skapa enlighet med redovisningen i den nationella statistiken. Från och med 2015 redovisas antalet lån, dvs. inte beställningar, för det fysiska materialet. Fysiska och elektroniska kopior är inte medtagna. Tabelöl 19 Referensfrågor Totalt exkl. nedanstående 2016 2015 2014 2013 2012 11 830 13 494 16 692 19 370 21 320 Audiovisuellt material 1 300 Handskrifter, kartor och bilder 1780 1 588 1 676 1 519 1 528 14 910 15 082 18 368 20 889 22 848 2016 2015 2014 2013 2012 Sökningar i bibliografiska databaser 4 938 9 245 8 799 9 496 10 656 Sökningar i fakta- och nyhetsdatabaser 3 408 3 754 3 878 - - 37 425 33 472 49 262 38 896 50 205 Referensfrågor totalt Tabell 20 Användning av förvärvade e-resurser Framtagna fulltextdokument i databaser Tabell 21 Antal digitaliserade timmar audiovisuellt material Antal digitaliserade timmar Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 2016 2015 2014 2013 2012 876 941 116 415 151 774 199 000 240 616 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 68 av 90 Tabell 22 Antal nyregistreringar för e-pliktsleverans 2016 2015 81 122 Antal myndigheter & kommuner Totalt omfattas 241 myndigheter under regeringen och 290 kommuner av e-plikten. Tabell 23 Antal besök på externa webben Antal besök 2016 2015 872 336 857 492 Tabell 24 Antal sökningar i KB:s kataloger Regina och SMDB 2016 2015 2014 2013 2012 Sökningar i Regina 777 462 617 919 611 820 565 916 852 589 Sökningar i SMDB 881 011 917 543 777 582 - - Tabell 25 Antal sökningar i Libris per år och antal framtagna poster per år 2016 2015 2014 2013 2012 2011 Sökningar i Libris 12 600 639 13 582416 11 197 036 12 040 055 10 836 658 10 738 138 Framtagna poster 12 360 211 12 827 310 9 546 503 20 470 717 11 425 212 11 162991 Xsearch 40 472 117 72 835 639 20 587 079 20 470 717 13 456 839 8 690 727 Xsearch gör det möjligt att söka och få ut träfflistor och enskilda poster från Libris i en rad olika format. Dessa sökningar skapas oftast maskinellt av andra aktörer. Att Xsearch 2016 har färre sökningar än 2015 beror på att en aktör gjorde tiotals miljoner sökningar 2015, som de sedan inte fortsatte med 2016. Trenden sedan 2011 är ändå kraftigt stigande. Tabell 26 Antal fjärrlånebeställningar i Libris nationella fjärrlånesystem 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 Fjärrlånebeställningar totalt 218 882 234 155 247 166 248 837 264 441 280 584 300 733 Därav folkbiblioteken. 117 821 123 912 129 381 132 678 137 644 145 795 152 276 Därav bokbeställningar 190 142 200 687 213 237 219 158 231 568 247 112 263 957 28 740 33 468 33 929 29 679 32 873 33 472 36 776 Därav kopiebeställningar Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 69 av 90 Foto: Peter Axelsson/KB Finansiell redovisning Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 70 av 90 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER (tkr) LåneramRiksgäldskontoret Beviljad Utnyttjad KontokrediterRiksgäldskontoret Beviljad Maximaltutnyttjad RäntekontoRiksgäldskontoret Ränteintäkter Räntekostnader Avgiftsintäkter Avgiftsintäktersomdisponeras Beräknatbeloppenligtregleringsbrev Avgiftsintäkter Övrigaavgiftsintäkter Avgiftsintäktersomejdisponeras Beräknatbeloppenligtregleringsbrev Avgiftsintäkter Övrigaavgiftsintäkter Anslagskredit Beviljadanslag163:8ap1 Utnyttjadanslag163:8ap1 Beviljadanslag171:6ap2 Utnyttjadanslag171:6ap2 Anslag Ramanslag163:8ap1 Anslagssparande Ramanslag171:6ap2 Anslagssparande 2016 2015 2014 2013 68000 42665 43000 28730 241 189 8000 5438 69 0 0 0 10516 0 936 282 9195 0 72000 49676 43000 8149 146 86 0 5677 1100 0 0 0 10439 0 748 0 8743 1572 92000 63114 44800 21873 148 1 0 5382 4970 0 0 0 10397 0 744 25 7065 -25 85000 61019 32800 12297 314 5 0 8177 0 0 0 0 10204 951 728 120 -951 -120 65000 54355 32800 14617 491 8 0 7538 0 0 0 0 9946 0 727 319 355 -319 Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 2012 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 71 av 90 (tkr) Bemyndiganden,ejtillämplig 2016 2015 2014 2013 2012 Personal Antaletårsarbetskrafter(st) 298 305 296 324 333 Medelantaletanställda(st) 329 337 330 340 363 Driftkostnadperårsarbetskraft 1203 1140 1137 1034 978 Kapitalförändring** Årets 0 0 0 0 0 Balanserad 2225 2225 2225 2225 2225 **Fr.o.m.år2009avräknasanslagkostnadsmässigtochdärförbliråretskapitalförändring+/-0. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 72 av 90 RESULTATRÄKNING (tkr) Not Verksamhetensintäkter Intäkteravanslag Intäkteravavgifterochandraersättningar Intäkteravbidrag Finansiellaintäkter Summa 1 2 3 4 5 Verksamhetenskostnader Kostnaderförpersonal Kostnaderförlokaler Övrigadriftkostnader Finansiellakostnader Avskrivningarochnedskrivningar Summa 6 7 Verksamhetsutfall Transfereringar Medelsomerhållitsfrånstatensbudgetförfinansieringavbidrag Medelsomerhållitsfrånmyndigheterförfinansieringavbidrag Övrigaerhållnamedelförfinansieringavbidrag Lämnadebidrag Saldo 8 Åretskapitalförändring Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 2015 356532 345578 5507 6777 12675 11838 316 261 375030 364455 -202635 -201836 –89202 –88726 –66699 –57002 –330 –180 –16164 –16710 -375030 -364455 0 26221 28394 800 0 –26221 –29194 0 0 0 0 Sida 73 av 90 BALANSRÄKNING (tkr) Not 2016-12-31 2015-12-31 TILLGÅNGAR Immateriellaanläggningstillgångar Balanseradeutgifterförutveckling Summa Materiellaanläggningstillgångar Förbättringsutgifterpåannansfastighet Maskiner,inventarier,installationerm.m. Pågåendenyanläggningar Summa Kortfristigafordringar Kundfordringar Fordringarhosandramyndigheter Övrigakortfristigafordringar Summa 9 3438 3438 8496 32660 0 41156 1658 5559 56 7273 24075 382 24457 –999 –999 20540 30 20569 95894 10 11 12 13 14 15 16 Periodavgränsningsposter Förutbetaldakostnader Upplupnabidragsintäkter Summa 17 Avräkningmedstatsverket Avräkningmedstatsverket Summa Kassaochbank BehållningräntekontoiRiksgäldskontoret Kassaochbank Summa SUMMATILLGÅNGAR 3939 3939 9679 35984 2134 47797 641 3888 24 4553 24494 535 25029 -1973 -1973 36648 32 36680 116025 Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 74 av 90 (tkr) KAPITALOCHSKULDER Myndighetskapital Statskapital Donationskapital Balanseradkapitalförändring Kapitalförändringenligtresultaträkningen Summa Avsättningar Avsättningarförpensionerochliknandeförpliktelser Övrigaavsättningar Summa Skulderm.m. LåniRiksgäldskontoret RäntekontokreditiRiksgäldskontoret Kortfristigaskuldertillandramyndigheter Leverantörsskulder Övrigakortfristigaskulder Depositioner Summa 18 19 SUMMAKAPITALOCHSKULDER Dnr 1.2.2-2017-28 1342 1883 2225 0 5450 1259 1688 2225 0 5172 393 2081 2474 42665 0 12727 10973 2970 63 69398 14984 3588 18572 95894 564 1863 2427 20 21 22 23 24 25 26 27 28 Periodavgränsningsposter Upplupnakostnader Oförbrukadebidrag Summa Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Not 2016-12-31 2015-12-31 Sida 75 av 90 49676 0 23660 13066 2938 61 89402 15689 3335 19024 116025 ANSLAGSREDOVISNING Redovisningmotanslag Anslag Ingående (tkr) överföringsbelopp Uo163:8Ramanslag Kungl.Biblioteket ap.1Kungl.Biblioteket (ram) Uo171:6Ramanslag Bidragtillregional kulturverksamhet ap.2Samordninginom biblioteksväsendet Summa Årets Totalt tilldelning dispoenligt nibelt regleringsbrev belopp 8743 1572 Utgifter 350540 359283 31198 32770 Utgående överföringsbelopp -350088 9195 –33052 –282 10315 381738 392053 -383140 8913 Uo163:8ap.1Kungl.Biblioteket(ramanslag) EnligtregleringsbrevdisponerarKBenanslagskreditpå10516tkr.Anslagsbehållningsom fårdisponerasär3%. Villkorföranslag3:8ap.1Kungl.biblioteket 1.Avanslagetska10130tkrfördelasförkompensationsmedelisambandmedfjärrlån. KBharfördelat10130tkr. 2.Avanslagetska200tkranvändasfördetnationellasamordningssekretariatetför digitalisering,digitaltbevarandeochdigitalttillgängliggörandeavkulturarvet.Dessa medelfakturerasavochbetalastillRiksarkivet. KBharanvänt200tkravtilldeladram. Uo171:6Samordninginombiblioteksväsendet EnligtregleringsbrevdisponerarKBenanslagskreditpå936tkr.Anslagsbehållningsomfår disponerasärför2016(enligtregeringsbeslut2015-12-17)1750tkr.Normaltfåringen anslagsbehållningdisponeraspåanslaget. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 76 av 90 Anslagspostenskaanvändasförattutövanationellöverblicksamtfrämjasamverkanoch utvecklinginombiblioteksområdetienlighetmed5§KB:sinstruktion. Idettaansvaringårbl.a.attfördelabidragtillvissaavbiblioteksområdetsnationella struktur.Stödkanocksålämnastillvissautvecklingsinsatser. Idettaansvaringårävenbl.a.attfördelabidragtilldepåbibliotekochInternationella biblioteket. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 77 av 90 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper Kungl.biblioteketsbokföringföljergodredovisningssedochförordningen(2000:606)om myndighetersbokföring(FBF)samtEkonomistyrningsverket(ESV):sföreskrifteroch allmännaråd.Årsredovisningenärupprättadienlighetmedförordningen(2000:605)om årsredovisningochbudgetunderlag(FÅB)samtESV:sföreskrifterochallmännaråd. IenlighetmedESV:sföreskriftertill10§FBFtillämparmyndighetenbrytdagenden 5januari.Förebrytdatumärperiodiseringsgränsen50tkromfakturanavserdelarav både2016och2017.Avserfakturanendast2017ärperiodiseringsgränsen25tkr. Efterbrytdagenharfakturoröverstigande100tkrbokförtssom periodavgränsningsposter. Kostnadsmässig anslagsavräkning Semesterdagarsomintjänatsföreår2009avräknasfr.o.m.år2009anslagetförst viduttagetenligtundantagsbestämmelsen.Utgåendebalansår2015,2854tkr, harår2016minskatmed304tkr. Värderingsprinciper Anläggningstillgångar Somanläggningstillgångarredovisasegenutveckladedataprogram,förvärvade licenserochrättighetersamtmaskinerochinventariersomharettanskaffningsvärde omminstetthalvtprisbasbeloppochenberäknadekonomisklivslängdsomuppgårtilllägsttreår. Bärbaradatorerkostnadsförsdirekt. Avskrivningskerlinjärtöverdenbedömdaekonomiskalivslängden. Avskrivningunderanskaffningsåretskerfråndenmånadtillgångentasibruk. Tillämpadeavskrivningstider 3år Egenutveckladedataprogram,licenser,rättigheter 3-5år Datorerochkringutrustning,individuellbedömning AV-utrustning,individuellbedömning Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 78 av 90 5år 10år Max10år Transport/magasinsutrustning Kontorsmaskiner El-teleanläggningar Bokbinderiutrustning Cafeteria/pentryutrustning Inredningsinventarier Förbättringsutgifterpåannansfastighet Immateriella anläggningstillgångar Förattutgifterföregenutvecklingskaaktiverassomenanläggningstillgångkrävsatt denharettsammanlagtvärdepåminst100tkrochenekonomisklivslängdpåminst3 år. Omsättningstillgångar Fordringarhartagitsupptilldetbeloppsomdeefterindividuellprövningberäknasblibetalda. Fordringariutländskvalutaharvärderatstillbalansdagenskurs. Monetärafordringarochskuldersomärterminssäkraderedovisasmedutgångspunktfrånden terminssäkradekursen. Skulder Skuldernahartagitsupptillnominelltbelopp.Skulderiutländskvalutaharvärderats tillbalansdagenskurs. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 79 av 90 NOTER 2016 356532 356532 (tkr) Resultaträkning Not Not 1 Intäkteravanslag Intäkteravanslag 345578 Summa 345578 Summa"Intäkteravanslag"382753tkr(356532tkr+26221tkr)medelsomerhållits frånstatensbudgetskiljersigfrånsumma"Utgifter"(383140tkr)påanslagen Uo163:8ap1ochUo171:6ap2.Skillnaden(387tkr)berorpåminskningav semesterlöneskuldsomintjänatsföreår2009(304tkr)samtanskaffningav kulturtillgångviastatskapital(83tkr).Dessaposterharbelastat anslaget/anslagen,menintebokförtssomkostnadiresultaträkningen. 2 Intäkteravavgifterochandraersättningar Intäkterenligt4§avgiftsförordningen 5438 5677 Övrigaintäkteravavgifterochandraersättningar 69 1100 Summa 5507 6777 Erhållnamedelfördigitaliseringharfrom2016 klassificeratssombidrageftersamrådmedESV. Jämförelsetalenför2015harinteräknatsom. 2015:Övrigaintäkteravsermedelsomerhållitsför digitalisering. Schibstedt(Aftonbladet1880-2008;Svd1884-2008) 1000 StudioS 100 1100 3 Intäkteravbidrag Not Statligamyndigheter Riksbankensjubileumsfond Övrigaländerochinternationellaorg. Övrigaorganisationerochideellaföreningar EU:sinstitutionerochandraEU-länder Summa Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 2015 6649 3368 221 2020 417 7672 2702 424 453 587 12675 11838 Sida 80 av 90 Resultaträkning Not Not Not 2016 2015 Bidragfrånstatligamyndigheteravserihuvudsak lönebidrag,medelförSwepubochbidragfrånVinnova ochVetenskapsrådet. Bidragfrånövrigaorganisationerochideellaföreningen avserihuvudsakbidragfrånDagensindustriochKungl. Vitterhetsakademien. 4 Finansiellaintäkter RäntapåräntekontoiRiksgäldskontoret 241 146 Övrigaränteintäkter 1 3 Övrigafinansiellaintäkter 74 112 Summa 316 261 5 Kostnaderförpersonal Lönekostnader(exkl.arbetsgivaravgifter, pensionspremierochandraavgifterenligtlagochavtal) 134513 135549 Övrigakostnaderförpersonal 68122 66287 Summa 202635 201836 Iovanståendeingårarvodentillstyrelse,kommittéeroch ejanställdpersonal(uppdragstagare) 123 42 6 Övrigadriftkostnader Reparationerochunderhåll 8481 7927 Resor,representation,information 3154 4000 Köpavvaror 14302 13260 Köpavtjänster 40762 31815 Summa 66699 57002 Ökadeköpavtjänsterjämförtmedföregåendeårberorfrämstpåökadekostnaderför retrospektivdigitaliseringavdagstidningarsamtkonsulttjänster.Dessatjänsteravser exempelvisförstudierinförvissaåtgärder/effektiviseringarimagasinochlokalersamt uppdragfråndennationellabiblioteksstrategin. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 81 av 90 Resultaträkning Not 7 Finansiellakostnader RäntapåräntekontoiRiksgäldskontoret RäntapålåniRiksgäldskontoret Övrigafinansiellakostnader Summa Dennegativaräntanpålånharredovisatssomen ränteintäkt. Not 8 Lämnadebidrag Fjärrlånekompensation Projektstöd Övrigt Samordningbiblioteksväsendetanslag171:6ap2 Ipostenövrigthar200tkrfördelatstilldetnationella samordningssekretariatetfördigitalisering,digitalt bevarandeochdigitalttillgängliggörandeavkulturarvet. Minskningenpåövrigtavserfrämstdenavslutade förstudienavseendeberöringsfriöverföringavanaloga skivspelningartilldigitala(medfinansiärVinnova). Balansräkning Not 9 Balanseradeutgifterförutveckling Ingåendeanskaffningsvärde(+) Åretsanskaffningar(+) Summaanskaffningsvärde Ingåendeackumuleradeavskrivningar(-) Åretsavskrivningar(-) Summaackumuleradeavskrivningar Utgåendebokförtvärde Not 10 Förbättringsutgifterpåannansfastighet Ingåendeanskaffningsvärde(+) Åretsanskaffningar(+) Summaanskaffningsvärde Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 2016 2015 189 0 141 330 –10029 –1435 –257 –14500 -26221 86 0 94 180 –10066 –2232 –2275 –14621 29194 2016-12-31 2015-12-31 29901 29410 1101 491 31002 29901 –25962 –24576 –1602 –1386 –27564 –25962 3438 3939 23925 23588 692 337 24617 23925 Sida 82 av 90 Balansräkning Ingåendeackumuleradeavskrivningar(-) Åretsavskrivningar(-) Summaackumuleradeavskrivningar Utgåendebokförtvärde Not 11 Maskiner,inventarier,installationerm.m. Ingåendeanskaffningsvärde(+) Åretsanskaffningar(+) Åretsförsäljningar/utrangeringar,anskaffningsvärde(-) Summaanskaffningsvärde Ingåendeackumuleradeavskrivningar(-) Åretsavskrivningar(-) Åretsförsäljningar/utrangeringar,avskrivningar(+) Summaackumuleradeavskrivningar Utgåendebokförtvärde varavfinansiellleasing Not 12 Pågåendenyanläggningar Ingåendeanskaffningsvärde(+) Åretsanskaffningar(+) Färdigställdaanläggningar(-) Utgåendebokförtvärde Idennanotredovisasanskaffningarsominteär driftsatta. Not 13 Fordringarhosandramyndigheter Fordraningåendemervärdesskatt Kundfordringarhosandramyndigheter Summa Övrigakortfristigafordringar Not 14 Fordringarhosanställda Summa Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 2016-12-31 –14246 –1874 -16120 8496 2015-12-31 –12451 –1795 –14246 9679 197700 9364 0 207064 -161717 -12687 0 -174404 32660 0 196222 1478 0 197700 -148186 -13531 0 -161717 35984 0 2134 0 –2134 0 1228 2134 -1228 2134 4659 900 5559 3575 313 3888 56 56 24 24 Sida 83 av 90 Balansräkning Not 15 Förutbetaldakostnader Förutbetaldahyreskostnader Övrigaförutbetaldakostnader Summa Upplupnabidragsintäkter Not 16 Inomstatliga Utomstatliga Summa Not 17 Avräkningmedstatsverket Anslagiickeräntebärandeflöde Ingåendebalans Redovisatmotanslag(+) Medelhänförbaratilltransfereringarm.m.sombetalats tillickeräntebärandeflöde(-) Fordringar(+)/Skulder(-)avseendeanslagiicke räntebärandeflöde Anslagiräntebärandeflöde Ingåendebalans Redovisatmotanslag(+) Anslagsmedelsomtillförtsräntekonto(-) Återbetalningavanslagsmedel(+) Fordringar(+)/Skulder(-)avseendeanslagi räntebärandeflöde Fordranavseendesemesterlöneskuldsomintehar redovisatsmotanslag Ingåendebalans(+) Redovisatmotanslagunderåretenligtundantagsregeln (-) Fordran(+)avseendesemesterlöneskuldsomintehar redovisatsmotanslag Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 2016-12-31 2015-12-31 21792 2283 24075 21386 3109 24494 187 195 382 153 382 535 3916 33052 4790 28320 -31322 -29194 5646 3916 -8743 350088 -350540 0 -7065 346284 -347962 0 -9195 -8743 2854 3487 -304 -633 2550 2854 Sida 84 av 90 Balansräkning 2016-12-31 2015-12-31 Övrigafordringar/skulderpåstatenscentralkonto Ingåendebalans 0 0 Inbetalningariickeräntebärandeflöde(+) 0 Utbetalningariickeräntebärandeflöde(-) -31322 -29194 Betalningarhänförbaratillanslagochinkomsttitlar(+/-) 31322 29194 Övrigafordringar(+)/skulder(-)påstatenscentralkonto 0 0 SummaAvräkningmedstatsverket -999 -1973 Not 18 Myndighetskapital(redovisassistiavsnittet) Not 19 Statskapital Varavstatskapitalutanavkastningskrav 1342 Utgåendebalans 1342 Ökningenavserförvärvavenkulturtillgång. Not 20 Avsättningarförpensionerochliknandeförpliktelser Ingåendeavsättning 564 Åretspensionskostnad(+) 81 Åretspensionsutbetalningar(-) -252 Utgåendeavsättning 393 Övrigaavsättningar Not 21 Kompetensväxlings-ochkompetensutvecklingsåtgärder Ingåendebalans 1863 Åretsförändring 218 Utgåendebalans 2081 Not 22 LåniRiksgäldskontoret Avserlånförinvesteringarianläggningstillgångar. Ingåendebalans 49676 Underåretnyupptagnalån 8858 Åretsamorteringar -15869 Utgåendebalans 42665 Beviljadlåneramenligtregleringsbrev 68000 KBinvesteringskostnaderkoppladetilllagringsbehovetharminskat. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 1259 1259 550 399 -385 564 1764 99 1863 63114 3539 -16977 49676 Sida 85 av 90 72000 Balansräkning 2016-12-31 2015-12-31 Not 23 RäntekontokreditiRiksgäldskontoret BeviljadräntekontokreditiRiksgäldskontoretenligt regleringsbrevet 43000 43000 Utgåendeskuldpåräntekontot 0 0 Summa 0 0 RäntekontokreditenanvändsfrämstvidredovisningavEU-momsfördennationella licensverksamhetenibörjanavåret.Dennaverksamhetomsätterca325mnkr. Not 24 Kortfristigaskuldertillandramyndigheter Utgåendemervärdesskatt 667 416 Arbetsgivaravgifter 3519 3476 Leverantörsskulderandramyndigheter 8541 19768 Övrigt 0 0 Summa 12727 23660 Minskningenpåpostenleverantörsskulderandra myndigheterberorpåatthyresfakturatillSFVår2015 betaladesefterårsskiftet. Not 25 Övrigakortfristigaskulder Personalenskällskatt 2963 2900 Övrigt 6 38 Summa 2970 2938 Not 26 Depositioner Utomstatligadepositioner 63 61 Summa 63 61 Upplupnakostnader Not 27 Upplupnasemesterlönerinklusivesocialaavgifter 11114 11414 Övrigaupplupnalönerinklusivesocialaavgifter 2543 3821 Övrigaupplupnakostnader 1328 454 Summa 14984 15689 Upplupnalöneravserretroaktivlönoch omställningsåtgärder Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 86 av 90 Balansräkning Not 28 Oförbrukadebidrag Bidragsomerhållitsfrånannanstatligmyndighet Bidragsomerhållitsfrånicke-statligaorganisationereller privatpersoner Donationer Summa varavbidragfrånstatligmyndighetsomförväntastasi anspråk: inomtremånader meräntremånadertillettår meränettårtilltreår meräntreår Summa 564 3024 3588 Utgåendebalans2015 Ingåendebalans2016 Förvärv/donationerav kulturtillgångar Summaåretsförändringar Utgåendebalans2016 2273 1062 0 0 3335 Balanserad kapitalDonationsStatskapital förändring kapital Försäkringsersättning 1823 0 3335 Myndighetskapital Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 3359 0 3588 Not18 2016-12-31 2015-12-31 229 1512 Summa 1259 1259 1688 1688 2225 2225 5172 5172 83 83 1342 195 195 1883 0 0 2225 278 0 5450 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 87 av 90 Insynsrådet 2016 Arvodesuppgifter avser sammanträden 2015, men utbetalt i januari 2016. Arvodesuppgifter som avser sammanträden 2016 utbetalas 2017. Riksbibliotekariens ersättning/andra förmåner avser 2016. Nuvarande insynsråd från och med 19 maj 2016 – 31 december 2018 Gunilla Herdenberg, riksbibliotekarie, Kungliga biblioteket (ordf.) Ersättning och andra förmåner: 1 130 739 kr Uppdrag: Styrelseledamot Högskolan i Borås, Styrelseledamot Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna Jan-Erik Billinger, f.d. avdelningschef, Svenska Filminstitutet Arvode från KB: 3 900 kr Uppdrag: Styrelseledamot (ordf.) för Stiftelsen Ingmar Bergman, Insynsrådet för Myndigheten för tillgängliga medier Lars Burman, överbibliotekarie, Uppsala universitet Arvode från KB: 2 925 kr Uppdrag: Styrelseledamot Sveriges Television AB, styrelseledamot Zornmuseet, Mora, Forsknings- och programrådet, Nordiska Afrikainstitutet, Uppsala Styrelseledamot (ordf.) Stiftelsen Värmlands nations studenthem; Styrelseledamot (ordf.) Stiftelsen Uddeholms aktiebolags stipendiefond Kristina Hedberg, regionbibliotekarie, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg Arvode från KB: 3 900 kr Uppdrag: inga övriga uppdrag förutom KB:s insynsråd Carl Jacobsson, senior rådgivare, Vetenskapsrådet Arvode från KB: Inget arvode 2016 Uppdrag: inga övriga uppdrag förutom KB:s insynsråd Henrik Summanen, antikvarie, Riksantikvarieämbetet Arvode från KB: 2 925 kr Uppdrag: Styrelseledamot i Alternaliv AB Astrid Söderbergh Widding, rektor, Stockholms universitet Arvode från KB: 1 950 kr Uppdrag: Styrelsen för Stockholms universitet, Styrelseledamot Stockholm Environment Institute, Sveriges Universitets- och högskoleförbund Catta Torhell, överbibliotekarie, Linnéuniversitetet Arvode från KB: 3 900 kr Uppdrag: Styrgruppen för BIBSAM-konsortiet (t.o.m. 20160630) Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 88 av 90 Insynsråd 2013-2015 Dessa personer ingick i det förra insynrådet och fick arvoden utbetalt under 2016 avseende sammanträden 2015. Martin Bjersby, förste arkivarie, Riksarkivet Arvode: 1 950 kr Arvode från KB avser sammanträden 2015, men utbetalt i januari 2016. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 89 av 90 Årsredovisningens undertecknande Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Stockholm 2017-02-21 Gunilla Herdenberg Riksbibliotekarie Kungliga bibliotekets årsredovisning 2016 Dnr 1.2.2-2017-28 Sida 90 av 90
© Copyright 2024