1. No category

LANDSBYGDSNYTT 1/2017
Landsbygdsnytt
OPTIMERA DIN
PRODUKTION!
Ett nyhetsbrev från Länsstyrelsen Skåne
Nr 1/2017 • 2017-03-03
ETT TILLFÄLLE DU INTE VILL MISSA
NYHETER I SAM-ANSÖKAN
2017
Gruppreklam till
landsbygdsföretag
och lantbrukare
Som medlem i Greppa Näringen får du gårdsanpassade råd – rätt åtgärd på rätt plats. Du får
hjälp att optimera din produktion, något som både
du och miljön tjänar på.
ÅTAGANDEN OCH
GRÖDKODER
Inför årets ansökan har Jordbruksverket genomfört ett antal förändringar i SAM Internet. Den stora nyheten är att det
endast är möjligt att logga in med hjälp av e-legitimation.
Rådgivningen kostar dig ingenting,
däremot kan du tjäna på den genom
att produktionen blir mer kostnadseffektiv. Det finns många olika
områden du kan fördjupa dig inom.
Kanske är det läge att uppdatera
kunskaperna om hur du optimerar
fosforutnyttjandet på åkern och minimerar förlusterna till vatten. Då
är våra rådgivningar och kurser om
fosforåtgärder perfekta för dig. Eller
så behöver du vässa argumenten för
att marknadsföra det klimatsmarta
svenska lantbruket med utgångspunkt i hur du jobbar på just din
gård. Då rekommenderar vi vår
rådgivning Klimatkollen.
Greppa Näringen erbjuder både
individuell rådgivning på gården och
olika gruppaktiviteter och kurser.
På www.greppa.nu/skåne kan du
läsa om vad som är aktuellt i Skåne
just nu och du hittar kontaktuppgifter för att anmäla dig till kurser och
rådgivning.
Har du frågor är du välkommen att
kontakta oss per telefon, Tatjana
Blidovic på 010-224 12 49 eller
Anders Ericson på 010-224 13 07.
SMART AKTIV SKÅNSK
LANDSBYGD
I januari kom ”Smart landsbygd” ut i
era postlådor. Missade ni den kan ni
alltid gå in på vår Facebook-sida där
alla kurser, rådgivningar och annat
som rör Skånes landsbygd ligger. Allt
som har utvecklat lantbruket, stärkt
företagandet, skapat
fler jobb eller skyddat
miljön kommer vi
ha där. Önskar ni
tidningen i pdf-format
finns den på vår hemsida.
www.facebook.com/landsbygdskane
www.lansstyrelsen.se/skane/kompetensutveckling
Foto: Most Photos
Foto: Stina Olofsson
Foto: Most Photos
I SAM-ANSÖKAN
Åtaganden ännu inte beslutade
Åtaganden för dig som lantbrukare
ansökte om 2015 eller 2016 har ännu
inte beslutats. Detta innebär att du
inte ser alla dina åtaganden i SAM
Internet. Om blockidentiteten är samma som när du sökte så kan du se att
du ansökt om åtagande på blocket. Har
blockidentiteten ändrats kommer du
inte kunna se att du sökt ett åtagande.
Du ska i dessa fall inte behöva ansöka
om nytt åtagande utan när besluten tas
kommer de uppdaterade blockidentiteterna att synas. Du behöver bara ansöka om utbetalning för blocken.
Grödkod 50 eller 49?
Grödkod 50 ska bara användas för
produktionsvallar som domineras av
vallgräs eller vallbaljväxter där målLänsstyrelsen Skåne
Östra Boulevarden 62A, 291 86 Kristianstad
Kungsgatan 13, 205 15 Malmö
Tel. 010-224 10 00, E-post [email protected]
www.lansstyrelsen.se/skane
www.facebook.com/landsbygdskane
sättningen är en hög avkastning med
bra kvalitet. För att uppnå detta krävs
regelbunden omläggning och en balanserad gödsling.
Om vallen inte passar in i ovanstående beskrivning ska du använda dig av
grödkod 49. Typiska 49-vallar är äldre
betesvallar med mycket naturliga gräs
och örter. Men även skiften med vildsvinsproblem eller där insådden misslyckats kan vara aktuella.
Grödkod 49 ger inte utbetalt i ersättningen för vallodling, övergångsstöd
inom kompensationsstödet eller i de
gamla miljöersättningarna.
Grödkod 49 ligger inte heller som
underlag för utbetalning av ekologiska
djur.
Ansvarig utgivare: Matz Hammarström
Projektledare: Kristina Larsson
Layout: Kristina Larsson
Tryckeri: Elanders Sverige AB
Nyheter i SAM Internet
Lösenord som du har kvar sedan 2016
kommer inte att fungera och det går
inte att beställa nya. Orsaken är att
Jordbruksverket vill höja säkerheten
för den information som du delger via
e-tjänsten. Om någon annan person,
till exempel en konsult eller en släkting, ska göra ansökan åt dig måste du
ge den personen fullmakt. Personen
kan då logga in med sin egen e-legitimation och göra SAM-ansökan åt dig.
Detta gäller även om du har ett aktiebolag, handelsbolag eller gör ansökan
åt en förening.
Inloggning via Mina sidor
Inloggningen till SAM Internet är flyttad till Mina Sidor. Denna hittar du
längst upp till höger på Jordbruksverkets hemsida.
Se om någon annan söker på
blocket
När du gör din ansökan kommer du
att få en varning om någon annan
redan sökt på blocket. Varningen kommer att ligga kvar även om du begärt
att blocket ska delas eftersom ni söker
på varsin del.
Läs mer här!
Här hittar du länkar knutna till artiklarna i detta nummer:
www.lansstyrelsen.se/skane/landsbygdsnytt
Djurvälfärdsersättningarna
Från och med 2017 söker du ersättningarna för extra djuromsorg för
får, suggor samt utökad klövhälsovård
för mjölkkor i SAM Internet. Har du
frågor om dessa stöd så kontaktar du
Jordbruksverket.
Övertagande
Om du tagit över ett företag och ska
söka för första gången är det bästa
alternativet att SAM-ansökan görs på
ditt eget kundnummer. Ska du ta över
ett helt företag finns möjlighet att föra
över den förra brukarens ansökan till
dig i SAM Internet. Detta måste i så fall
göras innan du börjar med din ansökan,
ta kontakt med oss på Länsstyrelsen så
hjälper vi dig.
Om det finns åtaganden i gamla
miljöersättningar som ingår i övertagandet förs dessa över med blankett
som skickas till Länsstyrelsen. Om
överlåtaren ansökte om nya åtaganden
2015 eller 2016 vill vi att övertagaren
söker nya åtaganden 2017 motsvarande
de som överlåtaren sökte. Detta eftersom åtagandena 2015 och 2016 inte
är beslutade ännu och vi har inte någon möjlighet att föra över åtaganden
mellan brukare.
EN NY SAMMANHÅLLEN
LANDSBYGDSPOLITIK
Den 4 januari lämnade landsbygdskommittén över
sitt slutbetänkande, ”För Sveriges landsbygder – en
sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och
välfärd”, till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.
Ambitionen är att presentera en
”sammanhållen politik för landsbygdernas utveckling de närmaste
30 åren. En politik som syftar till
optimism och framtidstro i hela
Sverige”.
I sitt arbete har kommittén utgått
från tre övergripande perspektiv:
• Skapa likvärdiga förutsättningar
för medborgarna att arbeta, bo och
leva i landsbygderna.
• Öka landsbygdernas förmåga
att ta till vara förutsättningarna för
företagsamhet och sysselsättning på
ett långsiktigt hållbart sätt.
• Öka landsbygdernas möjligheter
att bidra till en positiv utveckling av
samhällsekonomin.
I utredningen presenteras 75 förslag
som syftar till ”att säkerställa att medborgarna och näringslivet i landsbygderna ges samma förutsättningar som
i övriga delar av vårt land”.
Bland förslagen som kan få
relevans för Skåne kan nämnas:
• Ge även landsbygderna tillgång
till effektiv och säker digital kommunikation med hög överföringskapacitet, så att hela landet har tillgång
till minst 100 Mbit/s senast 2025.
• Minska vissa begränsningar som
finns för byggande och utveckling i
landsbygderna, t.ex. gällande riksintressen, strandskydd och VA-lagstiftningen.
• Få kommunerna att i ökad
utsträckning använda översiktsplaneringen som ett verktyg för
att skapa goda förutsättningar för
landsbygdernas utveckling
• Utred om byggandet av bostäder i landsbygderna kan underlättas
genom införandet av särskilda landsbygdslån.
• Stärk och utveckla den kommersiella servicen, bl.a. genom att säkra
tillgången till post- och betaltjänster.
• Stärk den statliga närvaron i
landsbygderna, genom att inrätta en
serviceorganisation med uppgift att
ansvara för den lokala service som
i dag utförs av Försäkringskassan,
Skatteverket och Pensionsmyndigheten, genom att stoppa Arbetsförmedlingens planerade nedläggningar inom sitt lokala kontorsnät, och
genom att ställa krav på maximal
insatstid för polisärenden där ingripanden måste ske omedelbart.
Kommittén anser också att det
behövs en tydligare styrning och
samordning av landsbygdspolitiken.
Därför föreslås bland annat att det på
varje länsstyrelse ska finnas en landsbygdsdelegation, som ska samordna
de statliga myndigheternas verksamhet inom landsbygdspolitiken.
Landsbygdskommittén har rätt i att
en fortsatt tudelning av vårt land
inte kan accepteras, varken av ekonomiska, sociala, miljömässiga eller
demokratiska skäl. De förslag som
presenteras är bra, frågan är om de
är tillräckliga för att åstadkomma de
nödvändiga förändringarna.
Foto: Helen Rosengren
LANDSBYGDSNYTT 1/2017
Matz Hammarström
Landsbygdsdirektör
LANDSBYGDSNYTT 1/2017
GAMLA EKSTOLPAR
BEVARA EN KULTURSKATT!
HYSER SÄLLSYNTA LAVAR
ANVÄND DE URSPRUNGLIGA ÅKER- OCH ÄNGSNAMNEN
I östra Skåne, Vombsänkan och på Kullahalvön går
det att på gamla stängselstolpar av ek hitta den
sällsynta och hotade arten grå ladlav. Den som
byter ut sitt stängsel kan därför hjälpa arten
genom att låta de gamla stolparna stå kvar.
Byta stängsel
När ett stängsel behöver bytas
ut är det positivt att låta de äldre
ekstolparna stå kvar, men det är
viktigt att stolparna inte lutar. De
nya stolparna kan sättas bredvid de
gamla. Gamla ekstolpar som står
upp är mycket viktiga för grå ladlav.
Ska grå ladlav kunna flytta över till
de nya stolparna måste dessa vara
av obehandlad ek, gärna sågade och
fyrkantiga i tvärsnitt.
Grå ladlav omfattas av ett åtgärdsprogram för hotade arter.
Ett kulturarv
I det gamla jordbrukslandskapet, före
skiftesreformerna, fanns åkermark och
slåtterängar samlade i en eller flera vångar i anslutning till bebyggelsen. Längre
ut från byn fanns den samfällt ägda
utmarken
eller
fäladsmarken.
Del av enskifteskarta från år 1813.
Använd de ursprungliga åker- och ängsnamnen.
Det finns möjligheter i SAM-ansökan att använda namn
på de olika skiftena.
Grå ladlav växer på obehandlade ekstolpar,
gärna i öppna exponerade lägen. Oftast växer
laven en bit ner på stolpen. Foto: Ulf Arup
Många åkrar, ängar och betesmarker
har namn som använts under mycket
lång tid. Ofta är det samma namn
som finns angivna i skiftesprotokoll
och kartor från 1700- och 1800-talen.
Namnen kan ibland spåras ännu längre
tillbaks i tiden. Särskilt protokollen
från enskifte och laga skifte är noggrant
förda, med namn angivet på varje litet
stycke inom byns ägor.
I många fall används dessa namn fortfarande. Vid brukarskiften riskerar
dock denna historiska kulturskatt att gå
Närbild av grå ladlav. Laven lever på gammalt obehandlat ekvirke och har en grå vårtig bål med svarta skålformade fruktkroppar
(apothecier). Foto: Ulf Arup
För mer information, kontakta
Jenny Hall eller Gabrielle Rosquist
tel vxl 010-224 10 00.
Du kan även läsa mer om olika
åtgärdsprogram på Naturvårdsverkets hemsida.
www.naturvardsverket.se/atgardsprogram
förlorad om kännedomen om namnen
inte förs vidare till nästa brukare.
Gamla åkernamn
Gamla åkernamn kan visa på en tidigare användning av skiftet, eller ange
någon form av naturtyp. Sammansättningar med vång, heja, lycka, have, mad,
mosse, backen eller täppet är vanliga.
Vissa namn kan vara mycket speciella,
som t.ex. Ugglevrå och Drängskamlarna, medan Ysnahaven indikerar att
i denna hage växte nattviol (yxne)
alternativt så betade byns oxar där. ▶
För att lägga in namn på åkrar och beten i SAM-Internet
- gör på följande sätt:
▶
▶
▶
Andra namn, som sannolikt inte är fullt
lika gamla, är alla de namn som innehåller namnet på någon tidigare ägare eller
brukare, t.ex. Olssons lycka. I dessa fall
har tyvärr de äldre namnen glömts bort
i samband med att ny brukare köpt eller
arrenderat marken.
Markera skiftet på
kartan. Välj i listen
ovanför kartan
”Skifte” och därefter ”Ändra eller
dela skifte”.
I bilden Ӏndra
eller dela skifte” så
finns två rutor nere
i vänstra hörnet
under kartan. I
den ena anger du
skiftesbokstav, i
den andra har du
möjlighet att ange
skiftets namn.
I utmarken hade ibland även små skiften
med bättre jordart odlats upp och hägnats in, och det var dessa som benämndes lyckor eller hejor.
Namn som inte används faller lätt i
glömska. Om vi enbart refererar till
åkrarna med skiftesbeteckning 5A, 7B
etc, så är det snart ingen som längre
minns namnen. Skiftesnamnen är ett
kulturarv som är värt att bevara, och ett
sätt att bidra till detta är att ange även
namnen vid SAM-ansökan.
LANDSBYGDSPROGRAMMET
På vår hemsida hittar du information om alla investeringsmöjligheter som vi i Skåne har att erbjuda fram
till år 2020 inom ramen för Landsbygdsprogrammet.
Inför 2017 har vi uppdaterat webben med många
nya hjälpsidor som är till för dig som vill göra en
ansökan om stöd och även ansökan om utbetalning.
Så ha alltid för vana att kika in på våra webbsidor och
även vår Facebooksida ”Skånsk landsbygd”.
Utveckla
besöksnäringen
BYGGA TILL FJÄDERFÄN?
EFFEKTIVARE ARBETSSÄTT!
Effektivare förprövning av fjäderfästallar. Inför om-, tilloch nybyggnad samt ändringar av vikt i djurstallar ska
förprövning göras hos Länsstyrelsen.
Foto: Most Photos
Grå ladlav
Grå ladlav (Cyphelium trachylioides) är
en akut hotad art som växer på obehandlade ekstolpar i jordbrukslandskapet, gärna i öppna exponerade
lägen. Oftast växer laven en liten bit
ner på stolpen. I Sverige finns grå
ladlav endast kvar på ett fåtal platser
i Skåne. Anledningen till att arten
är så sällsynt är troligen minskad
användning av obehandlat virke i
dagens jordbrukslandskap.
▶
TESTA DIN IDÉ!
Kortare handläggningstider
Vi byggnadskonsulenter som handlägger förprövningar har sett att de förprövningar för fjäderfän som kommer in
tar längre tid att handlägga än många andra ärenden.Vi har därför infört ett nytt
arbetssätt under 2017.
Vi vill att den som ska förpröva ett
fjäderfästall hör av sig till oss och bokar
in ett möte innan det är dags att lämna in
förprövningsansökan. På mötet tittar vi
på de ritningar som finns framtagna och
diskuterar vad som ska göras och vilken
information vi kommer att behöva i ansökan. Först därefter skickas ansökan in.
Vinsterna
Vinsterna blir mindre arbete för företagare och konsulter, kortare handläggningstid på Länsstyrelsen, större möjligheter till diskussioner och förändringar i
planeringsskedet samt bättre handlingar
som är enklare att utgå från vid
besiktningen.
Mer information finns på Länsstyrelsens
hemsida, www.lansstyrelsen.se/skane
Sökord ”förprövning djurstallar”.
Har du några frågor kontakta byggnadskonsulenterna Mie Meiner, Maria
Kjellström och Louise Juhlin.
Tel vxl 010-224 10 00.
Kompetensutveckling
Starta
nytt och
Skapa jobb
Utveckla
lantbruksföretag
”Testa din idé”
Webbsidan där du kan se om
du och din idé kan vara med och uppfylla målen som är satta med Landsbygdsprogrammet. Genom att klicka dig fram så
leds du och din idé fram till rätt investeringsmöjlighet.
Utveckla
livsmedelsnäringen
”Ansökningshjälp”
Utveckla
På vår webbsida finns mallar för dig som ska söka
fiskenäringen
de olika investeringsmöjligheterna. I mallarna
förklarar vi vad du ska svara på i ansökningsformuläret. De är tänkta att underlätta både för dig som
söker och för oss som handlägger. Flera
Utveckla
Utevckla
mallar är uppdaterade i början av året
trädgårdsidéer tillsamför att stämma överens med 2017 års
näringen
mans
prioriteringar.
Välkommen till
vår webb!
KlimatFörbättra
Utveckla
service och fritid
smarta lösningar
för djuren
Skydda och
värna miljön
www.lansstyrelsen.se/skane/testadinide
www.lansstyrelsen.se/skane/ansokningshjalp