1. No category

LandsbygdsNytt 1/2015
LandsbygdsNytt 1/2015
Landsbygdsnytt
Skånskt lantbruk allt effektivare
Det är glädjande att konstatera att det skett förändringar i positiv riktning
som ger effekter på både övergödning och klimat, sparar på ändliga resurser
och förbättrar lönsamheten i lantbruket.
Det finns drygt 2000 lantbrukare i Skåne inom Greppa Näringen som brukar 57 % av den
skånska åkerarelen. På drygt 40 % av arealen finns växtnäringsbalanser upprättade och på
30 % finns mer än en balans som därmed gör det möjligt för oss att följa utvecklingen.
Nedan presenteras en kort sammanfattning med olika gårdsinriktningar och kortfattade
utvecklingstendenser.
Med våren kommer nyheter
Ett nyhetsbrev från Länsstyrelsen Skåne
Gruppreklam till
landsbygdsföretag
Rovdjursavvisande stängsel
Nr 1/2015 • 2015-02-27
SAM-ansökan 2015
Ansökan om EU:s jordbrukarstöd, SAM-ansökan, görs via SAM Internet som öppnar den 16 mars.
Sista ansökningsdag är den 12 maj. Läs mer på vår hemsida www.lansstyrelsen.se/skane/sam
Kväve: Minskat kväveöverskottet från 102 till 85 kg N/ha via ökande
skördar, mindre mineralgödselanvändning och mindre foderimport.
Kväve: Minskat överskottet från 45 till 40 kg /ha via ökande skördar med
endast marginellt ökad användning av mineralgödsel (+ 1 kg N/ha).
Fosfor: Bortförseln är i genomsnitt 5 kg högre än tillförseln via
ökande skördar och mindre mineralgödseltillförsel. Ger på sikt sjunkande markvärden och är långsiktigt diskutabelt.
Kväve: Överskottet har minskat från 143 till 129 kg N/ha p.g.a. mindre
foderimport med i stort oförändrad produktion, mindre mineralgödselanvändning trots minskad kvävefixering och övergång till flytgödsel som ger effektivare kväveutnyttjande.
Fosfor: Överskottet minskar och i genomsnitt börjar vi närma oss
balans mellan bort- och tillförsel. Beror på bättre styrning av både
foder och mineralgödsel.
Hög bördighet, främst p.g.a. jordarten, ger höga och säkra skördar och därmed lägre
överskott per kg producerad vara, vilket är tydligt på de goda jordarna i sydöstra, sydvästra och västra Skåne. Hög djurtäthet, d.v.s. förädlade vegetabilier till animaliska
produkter, ökar kväveöverskotten kraftigt vilket är tydligt i mellan- och skogsbygd med
hög djurproduktion.
Effektiviteten ökar alltså men det finns ytterligare steg att ta. I växtodlingen handlar
det om långsiktiga åtgärder som bättre dränering, minskad markpackning, bra växtföljd
och ökad mullhalt men också kortsiktiga åtgärder som styrning av växtnäringen utifrån
skördepotentialen på varje del av fälten via GPS-teknik, s.k. precisionsgödsling, vilket inte
minst gäller stallgödsel. På djurgårdarna handlar det om mer individuell foderstyrning
och bättre optimering mellan vallodling och produktion.
En hållbar livsmedelsproduktion bygger på många faktorer, men lantbrukets roll
handlar i allt väsentligt om en ökad effektivitet i de insatser vi gör.
Växtnäringsbalanser i Skåne (skillnad mellan in- och utflöde av N och P) vid två tillfällen med i snitt 5 års skillnad.
Detaljerad information, uppdelad i 7 olika regioner,
finns utlagd på vår regionala Greppasida:
www.greppa.nu/om-greppa/regionalt/skane/resultat
Rovdjurshägn med 7 trådar. Foto: Tom Espgård
Du kan fortfarande söka bidrag för att
uppföra rovdjursavvisande stängsel på
marker som betas av får, get eller kalvar (upp till 6 mån). Om din ansökan
beviljas kan du få ersättning med 50 kr
per meter.
För att stängslet skall vara godkänt ska det följa Viltskadecenters
rekommendationer för fasta stängsel,
www.viltskadecenter.se.
Om du har frågor om ansökan av rovdjursstängsel, kontakta någon av oss:
Daniel Vitestam
[email protected]
Daniel Håkansson
[email protected]
För frågor om stängslets utformning eller
allmänna frågor om rovdjur, ring vår
rovdjurslinje, 010-224 17 00.
Naturupplevelser i Skånes natur
Följ med oss ut
Broschyren Naturguidningar i Skåne kommer ut i slutet av mars och här finns mängder av spännande naturaktiviteter från april till oktober 2015. Det är Länsstyrelsen i
samarbete med ideella organisationer och Stiftelsen Skånska
Landskap som samlat guidningar och andra aktiviteter. Alla är välkomna! Följ oss gärna på Facebook
(www.facebook.com/hittautskane) eller anmäl
dig till nyhetsbrevet genom att skicka epost till
[email protected]
Hitta ut på egen hand
Länsstyrelsens utflyktsguide med 50 av de mest
besöksvärda naturreservaten är gratis och här hittar du tips
på båda kända och okända naturpärlor. Guiden finns även på engelska, danska och tyska.
Både Naturguidningsbroschyren och Utflyktsguiden kan du hämta gratis på Länsstyrelsen i
Kristianstad eller Malmö. Du kan också kontakta Länsstyrelsen Skåne för att få ett exemplar
(www.lansstyrelsen.se eller ring 010-224 20 00). De finns även för nedladdning på
Länsstyrelsens hemsida.
Länsstyrelsen Skåne
Östra Boulevarden 62A, 291 86 Kristianstad
Kungsgatan 13, 205 15 Malmö
Tel. 010-224 10 00, Fax 010-224 12 10
E-post [email protected]
www.lansstyrelsen.se/skane
Ansvarig utgivare: Marie Jeppsson
Projektledare: Helena Pettersson
Layout: Helena Pettersson
Tryckeri: Taberg Media Group
Informationsträffar om de nya jordbrukarstöden och SAM Internet
Under perioden 16 – 27 mars kommer Länsstyrelsen att hålla informationsträffar om det nya
gårds-, förgrönings- och nötkreaturstödet samt stödet till unga lantbrukare, de nya miljöersättningarna och kompensationsbidraget. Vi går även igenom vad som gäller för tvärvillkor samt
visar SAM Internet. Träffarna hålls enligt följande:
16 mars, kl. 09.00-12.00, Helgegården (HS Kristianstad), Skepparslöv
17 mars, kl. 18.00-21.00, Segragymnasiet, Ö Ljungby
18 mars, kl. 18.00-21.00, Blekinge folkhögskola, Bräkne Hoby
19 mars, kl. 13.00-16.00, Skurup folkhögskola, Restaurang Mittpunkten, Skurup
23 mars, kl. 18.00-21.00, Bollerups naturbruksgymnasium, Bollerup
24 mars, kl. 09.00-12.00, Ysane-Norje Hembygdsförening, Tingshuset, Norje
25 mars, kl. 13.00-16.00, Segragymnasiet, Ö Ljungby
26 mars, kl. 13.00-16.00, Medborgarhuset, Borgen, Osby
27 mars, kl. 09.00-12.00, Hotel Stensson, Eslöv
Gör din ansökan på lånad dator
Du kan boka tid hos oss för lån av dator.Vi finns på plats om du behöver guidning i SAM Internet.
Bokningen gör du via www.kompass.lrf.se eller genom att ringa 0771-67 00 00. Du kan boka
ett eller flera 1,5-timmarspass på följande platser:
Länsstyrelsen Kristianstad
7 april - 12 maj, 9.00-12.00 och 13.00-16.00
Länsstyrelsen Malmö
21 april - 23 april, 9.00-12.00 och 13.00-16.00
27 april - 29 april, 9.00-12.00 och 13.00-16.00
Ronneby Kunskapskälla
21 april - 23 april, 9.00-12.00 och 13.00-16.00
27 april - 29 april, 9.00-12.00 och 13.00-16.00
Läs mer här!
Här hittar du länkar knutna till artiklarna i detta nummer:
www.lansstyrelsen.se/skane/landsbygdsnytt
Aktiviteterna är delfinansierade med
EU-medel via Länsstyrelsen Skåne.
Malin Wildt-Persson har avslutat sitt
uppdrag som Landsbygdsdirektör.
Under tiden som vi på Länsstyrelsen
arbetar med att rekrytera en ersättare
till henne kommer jag, Marie Jeppsson,
att axla uppdraget som tillförordnad
Landsbygdsdirektör. Jag har arbetat
som enhetschef på enheten Landsbygd
miljö sedan 2008. Som följd av att jag
lyfts upp en nivå går Anders Ericson in
som tillförordnad enhetschef på enheten under samma tid. Sedan tidigare
arbetar Kerstin Rietz som tillförordnad
enhetschef för Landsbygd samverkan.
Mycket återstår innan det nya
Landsbygdsprogrammet och det nya
Gårdsstödet är helt klart, men det
kommer nya bitar på plats varje dag.
Länsstyrelsen tillsammans med Jordbruksverket gör allt för att hålla er
uppdaterade om det som händer. Är
det något ni saknar i informationsväg
är vi tacksamma om ni kontaktar oss.
För mig är det viktigt att vi alla hjälps
åt att göra det bästa möjliga för Skåne.
Vi sitter alla på viktiga pusselbitar för
att uppnå detta, men det förutsätts att
vi möts och att vi hjälps åt att se våra
möjligheter inom de ramar som ställs
till förfogande.
Trevliga nyheter framkommer i en
ny studie från Jordbruksverket där man
undersökt det sammanlagda resultatet
för gårdsstödet tillsammans med ett
urval av stöd i landsbygdsprogrammet
med fokus på bland annat sysselsättning och biologisk mångfald. Flera av
de analyserade stöden har stora och
positiva effekter på sysselsättningen, då
de nyskapar eller bevarar många tusen
årsverken. Påverkan på sysselsättningen
har beräknats för såväl jordbruket som
för de följdeffekter som uppstår i andra
näringsgrenar. Den största effekten
uppstår i lantbruket och störst effekt på
sysselsättningen har gårdsstödet, såväl i
jordbruket och på landsbygden som i
Sverige totalt. I alla regioner utom de
tre nordligaste är gårdsstödet viktigast
för sysselsättningen. Gårdsstödet motverkar också nedläggningen av jordbruksmark och bevarar åkermarken i
Sverige.
Miljöersättningar kan ge minst lika
höga effekter på sysselsättningen som
investeringsstöd till landsbygdsutveckling. Om man jämför med andra sysselsättningspolitiska åtgärder är flera av
stöden i landsbygdsprogrammet effektiva. Stödens miljöeffekter är stora och
om de togs bort skulle konsekvenserna
för den biologiska mångfalden och kulturlandskapets kollektiva nyttigheter
bli allvarliga. Störst samhällsekonomisk
nytta ger miljöersättningarna till betesmarker och kulturmiljöer. I förhållande
till stödbeloppen är stöden till betesmarker, kulturmiljöer och gödselanläggningar de samhällsekonomiskt mest
lönsamma.
Däremot leder samtliga analyserade
stöd till utsläpp av klimatgaser, vilket
är ofrånkomligt om matproduktionen,
den odlade arealen och antalet kor ökar.
Slutligen vill jag passa på att önska er
alla en skön och produktiv vår!
Foto: Helena Pettersson
Gårdsinrikting – Växtodling
Gårdsinrikting – Mjölk
Foto: Linda Paulin
Vitsippor. Foto: Helena Pettersson
Fosfor: Kraftigt minskat P-överskott, i genomsnitt balans mellan bortoch tillförsel via både bättre foderstyrning och lägre tillförsel av
mineralgödsel.
Foto: Frugan / Most Photos
Foto: Helena Pettersson
Foto: Marco Tomasini
/ Most Photos
Gårdsinrikting – Gris
Marie Jeppsson
T.f. Landsbygdsdirektör
LandsbygdsNytt 1/2015
Aktiviteter
•
•
Betesmarker och slåtterängar
ska vara betade, skördade eller
putsade
Åkermark ska vara odlad, betad
eller putsad
Träda ska vara putsad (eller jordbearbetad om det är svartträda)
OBS! Söker du miljöersättning på
skiftet så tillkommer ofta fler villkor.
Ny betesmarksdefinition
Här pågår fortfarande många diskussioner om detaljregler och tolkningar.
Om du har betesmarker är det extra
viktigt att du håller dig uppdaterad så
att du vet vad som krävs av dig.
Mer information finns på Jordbruksverkets hemsida: www.jordbruksverket.se
Sparsam körning Lantbruk
Syftet är att ge lantbrukare,
egna företagare såväl som
anställda, kunskap och motivation att köra sparsamt vid
maskinarbeten. Målet är att
genomföra kurser där lantbrukaren tar del av teori om sparsam körning (teknik, metodik,
klimat, miljö och energi) för att
efter kursen kunna tillämpa det
i verksamheten.
4/3 Tomelilla (22559)
Fredrik Hallefält, 046-71 36 30
Kursen ska ge ökad förståelse
om vilken inverkan olika parasiter kan ha på fåren och de
växande lammen. Du får lära
dig hur parasitangrepp kan
förebyggas, upptäckas i tid och
vid behov behandlas. Genom
rätt behandling ökar djurens
välfärd och gårdens produktionsresultat förbättras.
5/3 Staffanstorp (22654)
Lena Hjorth, 046-32 58 80
Hästen och lagen
– Vad gäller?
Seminarium om hästhållning
där vi gör en genomgång av
aktuella regelverk som man
måste ha ”koll” på som hästhållare. Det gäller bland annat
transportregler, utformning av
häststall m.m.
16/3 Oxie (22573) Eftermiddag
16/3 Oxie (22574) Kväll
Anna Starck, 0708-16 20 32
Annika Sällvik, 0413-55 90 06
Smaksättning av honung
Introduktion till grundläggande
kunskaper om honung som
råvara. Smaksättning av
honung på olika sätt, med respekt för honungens egen kvalitet. Olika smaksättare som eteriska oljor, bärpulver, kryddor,
nötter, alkohol och choklad.
7/3 (22569)
Olof Friberg, 046-71 36 34
Hållbar intensifiering
– förena en hög skörd
med miljöansvar!
Parallellt med kostnadsjakten
är det viktigt att ta vara på
skördepotentialen på din gård.
Vi vill ta initiativ till en träff där
Du tillsammans med kollegor
stimuleras att ta vara på egna
och andras erfarenheter för
att utveckla växtodlingen på
gården. Vi vill lyfta frågan för
att du sedan ska kunna arbeta
vidare, själv eller tillsammans
med din rådgivare.
9/3 Önnestad (22614)
18/3 Alnarp (22647)
Lars Törner, 070-330 42 00
Ventilation i slaktgrisstallar
Under dagen kommer vi att
gå igenom vilka krav grisarna
ställer på luftkvalitet och ventilation.
12/3 Knästorp/Staffanstorp
(22658)
Lena Hjorth, 046-32 58 80
Våta markers biologiska
mångfald
– bevarande & restaurering
I det äldre lantbruket sågs
småvatten och våta marker
som en resurs men kom senare
att ses som ett odlingshinder.
I dag kan miljöerna återigen
vara en tillgång och ge både
ägare och samhället många
”nyttor ”. Urban Emanuels-
10 mervärdesbegrepp
– så får du bättre betalt
Kursen är till för dig som vill
utveckla mervärden hos dina
produkter för att du därmed
ska kunna ta bättre betalt och/
eller sälja mer. Kursen är två
halvdagskurser, kursdag två
den 18/3.
17/3 Höör (22604)
Anita Persson, 0413-55 90 03
Arrendekurs
Har du frågor kring arrende? Vi
ger dig information om vad som
är aktuellt i arrendesammanhang.
Vad säger lagen? Vad är viktigt
att tänka på? Vi redogör också
för nyheter och färska avgöranden i rättsinstanserna.
19/3 Höör (22570)
24/3 Höör (22571)
Obs. datum och plats kan
komma att ändras. Ring för
information.
Charlotte Odell Zinn,
040-10 52 28, 070-590 33 48
Trähägnadskurs
– Skedgärden!
Kom och lär dig bygga en riktig
trägärdesgård i form av skedgärdesgård!
9/4 Broby (22664)
Patrik Olsson, 044-13 58 43,
0733-13 58 43
Kulturarv & entreprenörskap
Dagen ger svar på frågan: Hur
kan kulturarvet i vår närmiljö
vara en resurs och ett dragplåster för den verksamhet jag
har på min gård? Sara Roland,
bebyggelseantikvarie ger svar.
14/4 Skåne nordöst (22681)
Christer Yrjas, 044-22 99 13
Avlivning av djur på gården
Kan man, när nöden kräver
det, avliva sitt sjuka djur på ett
skonsamt och snabbt sätt så är
det en viktig faktor när vi pratar
om god djurvälfärd.
14/4 Kristianstad (22587)
Cecilia Danielsson, 0415-195 31
Lär dig om Skånska
naturbetesmarker
– historisk bakgrund
och skötsel
Vi börjar från början med
att professor Urban Emanuelsson föreläser om naturbetesmarkernas historiska
bakgrund och fortsätter
med skötselråd i syfte att
bibehålla och förstärka
värdena. Personal från
Lst Skåne informerar och
besvarar frågor, så långt det
är möjligt, om nya stöd och
ersättningar.
24/4 Sjöbo (22688)
Kamilla Persson, 010-224 15 75
Målet med kursen är att lära
deltagarna hur de kan utbilda sin häst på ett sätt som
dramatiskt sänker den stress
hästen upplever i ett samhälle som sällan är hästens
naturliga miljö och därmed
även minskar risken för att
hästen hamnar i situationer
där den kan skada sig själv,
ryttare och omgivning.
24/4 Höör (22660)
Johannez Rahm,
0707-56 98 33
Bussexkursion till
Skånes alléer
Exkursion med buss igenom
sydvästra Skånes allélandskap. Diskussionen under
dagen kommer bland annat
att ta upp nyplantering,
restaurering, alléns historia, trädvård och biologisk
mångfald.
27/4 Alnarp (22656)
Patrik Olsson, 044-13 58 43,
0733-13 58 43
Satsa på hästsäkerhet!
Informationsbolaget i
Malmö och hästsäkerhetsexperten Johannez Rahm
arbetar f.n. med material till
en studiecirkel om hästens
Foto: Emma Starck
Säker utbildning av häst
Pollineringens betydelse för lantbruket och
miljön
Hoten mot de pollinerande
insekterna uppmärksammas mer och mer men på
kursen får vi lära oss vad vi
kan göra för att vända den
negativa trenden. Kursen
genomförs på Hörjelgården
och leds av prof. em. Bengt
Nihlgård och bi-experten
Göran Holmström.
15/5 Sjöbo (22687)
Kamilla Persson,
010-224 15 75
Foto: Daniel Vitestam
Fårparasitologi i praktiken
En mjölkko mjölkas 2-4 ggr per
dag. Om detta görs med rätt
teknik och god hygien bidrar
det starkt till en god välfärd för
korna och leder i förlängningen till bättre hälsa och mindre
risk för utslagning.
11/3 Hörby (22577)
Annelie Wendt, 0415-195 35
Förr var det en självklar syssla
att elda torrt gammalt gräs
tidigt på våren för att gynna ny
vegetation. Metoden har varit
bortglömd under många år
men nu kommer den tillbaka.
20/3 Hörjel (22572)
Kamilla Persson, 010-224 15 75
Skedgärdesgård i Markaryds socken 1930. Foto: Mårten Stenbäck,
Reproduktion: Universitetsbiblioteket, Lunds universitet
Mjölka rätt
Rena kor och friska kalvar
Med denna studieresa vill vi
visa på goda exempel på bra
stallmiljö och god djuromsorg
där djuren håller sig rena och
friska, och förhoppningen är
att, kunna inspirera lantbrukare
till att hitta system som är bra
för både djur och miljö.
5/3 Hörby/Österlen (22581)
Katarina Mattiasson, 0415-195 29
Naturvårdsbränning
– en nygammal tradition
som gynnar mångfalden
Foto: Emma Starck
Honung som livsmedel, lagstiftning i praktiken (bihusesyn
och branschriktlinjerna), säker
honung (hos biodlaren, i bigården, transporten, i slung- och
tapprum), honungshantering
och kristallisation, kvalitetssäkringssystem (Sigill biodling,
KRAV och EU-ekologisk)
5/3 Hörby (22567)
Olof Friberg, 046-71 36 34
Studieresa till Danmark. Möt
lantbrukare och rådgivare som
tillämpar precisionsodling.
Besök även på Aarhus universitet för en rundvisning bland
lantbruksrobotar och sensorer.
11/3 Studieresa till Danmark
(22663)
Hans Nilsson, 010-224 15 17,
John Nörregård, 010-224 15 37
Foto: Maria Kovalets / Most photos
På kursen går vi igenom hullbedömning av lamm, baggar
och tackor och vilka konsekvenser felaktigt hull har för
fårens hälsa och produktionsresultat. Vi har dessutom praktiska övningar där kursdeltagarna får öva hullbedömning
på fårattrapper.
3/3 Staffanstorp (22648)
10/3 Hörby (22649)
Lena Hjorth, 046-32 58 80
Kvalitetssäkring
– honungsproduktion
Är dansken före oss?
Vad behöver man egentligen
ha koll på när det aviseras
kontroll eller när man hittar
miljöinspektören el tvärvillkorskontrollanten stående på
gårdsplanen?!
6/3 Ystad (22637)
25/3 Önnestad (22859)
Anna Starck, 0708-16 20 32
säkerhet på olika nivåer.
Vi söker nu intresserade
hästverksamheter (ridklubbar, privatstall m.fl.) som
under våren vill medverka i
denna studiecirkel i syfte att
bedöma materialet. Utbildningen är kostnadsfri.
Skicka intresseanmälan till
[email protected]
Karsten Erichs, 040-611 13 00,
070-247 23 00
Enskild rådgivning:
Säker hästutbildning/hantering
Enskild rådgivning med besök innefattar att vi tillsammans med häst och ryttare går
igenom de problem de upplever och gör en plan för att lösa dem under cirka 4-6 veckor.
Vi lär dig och din häst ett femtontal övningar
från marken och från sadeln under 5-6
tillfällen som varar cirka 2-3 timmar. Ni får
kompletterande material på DVD så att ni
kan studera övningarna mellan träningspassen. Ni behöver viss utrustning som vi
informerar er om samt en stor vilja att lära.
Kod 22028
Johannez Rahm, 0707-56 98 33,
[email protected]
Foto: Emma Starck
•
Vissa företag kan inte få gårdsstöd
Reglerna för vem som kan få vissa
jordbrukarstöd blir hårdare från
2015. Utgångspunkten är att företag
och personer som driver flygplatser,
järnvägar, vattenverk, fastighetsbolag
eller permanenta sport- eller rekreationsanläggningar inte kan få något
direktstöd. Som exempel kan nämnas
ridskolor. Det finns dock möjligheter till undantag om man kan visa att
jordbruksverksamheten är en viktig
del i den totala verksamheten.
Hullbedömningskurs
Välkommen till en gårdsvandring med ”inspektörsglasögonen” på!
Foto: Helena Pettersson
Krav på årlig aktivitet
Ohävdade betesmarker, viltåkrar med
sly och bortglömda skiften långt ifrån
gården har varit vanligt förekommande vid kontroll. 2015 blir det hårdare
regler för den mark som du tar med
i din ansökan. Följande åtgärder ska
vara genomförda senast den 31 oktober 2015 om du söker gårdsstöd.
Ekologiska fokusarealer
– ta det säkra före det osäkra
EU har bestämt att alla som söker
gårdsstöd i vissa områden måste följa
villkoren för förgröningsstödet. En
viktig sak inför ansökan är att se till
att man har tillräckligt mycket ekologiska fokusarealer. Anmäl hellre
för mycket än för lite. När det gäller
obrukade fältkanter ska dessa ligga på
åkermark och vara mellan 1-20 meter
breda. Ha gärna lite marginal eftersom det är lätt att nagga dem i kanten
när man bearbetar intilliggande skifte.
Foto: Jonas Paulin
Träda – använd rätt grödkod
Tidigare år har det inte varit så noga
vilken grödkod man har använt när
det gäller gräsklädda marker med
enbart gårdsstöd. 2015 har Jordbruksverket förtydligat begreppen.
Följden blir att en åker som inte ska
användas för produktion, d.v.s. skörd
eller bete, ska anmälas som träda.
Om du däremot ska beta eller skörda vegetationen använder du istället
någon av grödkoderna för vall (49,
50 eller 51). Observera att man inte
får putsa en konventionell träda under
perioden 1 mars till 30 juni utom i
vissa undantagsfall.
Foto: Linda Paulin
I den här artikeln vill vi lyfta fram ett par nyheter som vi tror kan
ställa till det för er. Under 2015 kommer vi successivt att få klarhet i
vilka ersättningsnivåer och villkor som kommer att gälla för de nya
jordbrukarstöden. När det gäller gårdsstödet beslutades föreskriften
i december 2014 vilket gör att Jordbruksverket har hunnit lite längre
med detaljreglerna.
Syftet med kursen är att öka
kunskapen om vilka smittskyddsåtgärder som kan
genomföras för att minska
risken att föra in smitta till gården, sprida smitta från gården
eller förebygga smitta inom
gården.
3/3 Bollerup (22633)
10/3 Höör (22635)
19/3 Staffanstorp (22636)
Lena Hjorth, 046-32 58 80
Foto: Daniel Vitestam
Smittskydd på nötgårdar
Foto: Hans Nilsson
Vi diskuterar hur grovfoderanalyser, gödselanalyser
och markkartering kan vara
till hjälp vid gårdens gödslingsstrategi. Vi tittar på val
av fröblandningar och på
teknik som underlättar för
betesdrift. Mer information om Skånesemins fältvandringar 2015 finns på
Skånesemins hemsida;
www.skanesemin.se.
23/4 Vollsjö (22674)
Maria Wahlquist, 0415-195 28
Foto: Emma Starck
För att inte missa något kan du få automatisk information från Kompass.
Gå in på www.kompass.lrf.se. Uppe i listen väljer du E-pren och därefter fyller du i din e-postadress.
Foto: Björn Olsson
För anmälan till kurser: www.kompass.lrf.se – klicka på ”Kurs/Seminarium” och sök
vidare via angiven kod.
Fältvandring på ekologisk mjölkgård; Vall och
bete
son föreläser om det äldre
landskapet och Gösta Regnéll
redogör för de möjligheter
som finns för återskapande
och restaurering. När det gäller ekonomisk ersättning råder
det fortfarande osäkerhet om
landsbygdsprogrammet men
det finns andra möjligheter.
13/3 Hörjel (22578)
Kamilla Persson, 010-224 15 75
Kursens syfte är att ge kunskap om parasiten och dess
livscykel, hur och om stora
leverflundran påverkar produktionen och eventuella
behandlingsalternativ.
10/3 Höör (22629)
11/3 Bollerup (22630)
17/3 Staffanstorp (22631)
Lena Hjorth, 046-32 58 80
Foto: Helena Pettersson
Kurs om leverflundra
Håll dig uppdaterad genom att gå in på vår hemsida:
www.lansstyrelsen.se/skane/kompetensutveckling
Foto: Linda Paulin
Nya stöd, nya villkor, nya fallgropar