Fiberinfrastruktur utifrån ett
kommunperspektiv
Gunilla Glasare, direktör
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
[email protected]
Kommunen – nyckelaktör i
bredbandsutbyggnaden
 Samhällsbyggare/planering
 Ägare av stadsnät
 Beslutar om markupplåtelse och
grävtillstånd
SKL stödjer medlemmarna
SKL stödjer medlemmarna
 SKL har utarbetat avtalsförslag (normalavtal) för
tillträde till kommunal mark för utbyggnad av
bredbandsinfrastruktur.
 Tar fram exempel på ägardirektiv för kommunägda
stadsnät.
 Workshop för gatuingenjörer.
 Nätverk för bredbandsansvariga i kommunerna.
 M.m.
Tack!
Marknadsutvecklingen
 I Sverige har c:a 180 kommuner egna
stadsnät.
 Under 2014-2015 stod stadsnätens
investeringar för 46 % av de nya
fiberuppkopplingarna.
Kartkälla: Svenska stadsnätsföreningen
Huvudpunkter
 Kommunens olika roller
 SKL:s grundsyn på kommunernas
roll i bredbandsutbyggnaden
 Marknadsutvecklingen
 Kunskaps- och policyutveckling de
senaste åren
 SKL:s stöd till medlemmarna
SKL:s grundsyn
 Anläggandet av fiberinfrastruktur är en naturlig del av
den kommunala verksamheten, som att anlägga gator.
 Ägandet av fibernät är viktigt för att säkerställa
kommunens inflytande för framtiden.
 SKL:s bedömning är att det är svårt att genom avtal
med privata aktörer långsiktigt säkerställa utbyggnad
och öppenhet/lika villkor.
 De kommunalt ägda öppna fibernäten främjar
konkurrens och ger invånare låga bredbandspriser.
 Stadsnäten erbjöd tidigare slutkundstjänster i sina nät
vilket idag är ovanligt.
Senaste åren – och framöver
 År 2014: SKL: ”Sälj inte stadsnäten”
 Årsskiftet 2015/2016: OECD lovordar de kommunala
stadsnätens betydelse
 År 2016: SKL säger upp överenskommelse med KKV och PTS
som begränsar de kommunala stadsnätens roll
 År 2016: SKL menar att den statliga bredbandsinfrastrukturen
bör tillgängliggöras för bredare användning.
 Årsskiftet 2016/2017: Regeringens bredbandsstrategi
 Framöver: Smarta städer