1. No category

24 februari 2006
Till
Miljökontoren i Västra Götalands län
via kontaktpersonerna
Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006
Denna information ges för att ni ska kunna förbereda, och kanske inleda, er medverkan
i tillsynskampanjen.
Mer information och material kommer efterhand.
Men med ledning av den information ni får här, och med stöd av Fritidsbåtshamnar
tillsynshandledning för miljökontoren, maj 2005 a ska ni kunna börja arbetet redan nu.
Vi vänder oss i första hand till miljökontoren i de kommuner vi identifierat som ”båtkommuner” (se handledningen sid 12 - 13). Men kanske finns det också småbåtshamnar i
ytterligare kommuner som då också kan delta i kampanjen.
Målsättning och inriktning
Tillsynskampanjen omfattar flera olika, avgränsade frågor, så att varje miljökontor kan
välja om man vill delta i en, några eller alla delar. Samtidigt finns alltid möjligheten, för
de miljökontor som så önskar, att göra en mer heltäckande tillsyn och använda sig av
hela checklistan i vår handledning från maj 2005 på alla eller flertalet fritidsbåtshamnar
i kommunen.
Utgående från de prioriteringsförslag som redan gjorts i handledningen, samt resultatet
av spolplatteprojektet (rapport från Miljöanpassat Båtupptag är nu på remiss och väntas
bli klar i mars) har projektgruppen bestämt att tillsynskampanjen 2006 ska omfatta
följande delmoment, och med dessa målsättningar:
Delmoment
Tid på
året
A Sjömackar: Alkylatbensin från
pump + frågor om invallning m.m.
Valfritt
Målsättning
1) Flertalet bör tillhandahålla alkylatbensin från pump, men minst en i varje
kommun.
2) Lämpliga skyddsåtgärder mot spill
och läckage ska finnas
a
http://ww w.vgregion.se/upload/R egionkanslierna/M iljösam verkan/Fritidsbåt/fritidsbaat_handledning_m aj05.pdf
1
B Upptagsplatser: Spolplattor med
rening
Valfritt
1) Alla nya ska förses med rening enligt
rapportens rekommendationer (eller
motsvarande resultat) redan från början.
2) Många eller flertalet befintliga (kan
bero på storlek och lokalisering) bör
efterhand också anlägga sådan rening.
I år är målet att ”sälja in” den idén hos
huvudmännen för de olika upptagningsplatserna.
C Båtbottenfärger: Ingen otillåten
försäljning och minskad användning
av antifouling.
Mars - juni
1) Kraftigt minska tillgång till fartygsfärger och andra i Sverige för fritidsbåtar
otillåtna antifoulingfärger.
2) Bidra till ökad medvetenhet hos båtägarna om riskerna, så att användningen
kan minska.
D Uppläggningsplatser: Hantering
av farligt avfall.
Mars - juni
(alternativt
oktober)
Tillgång till godtagbar avlämning av farligt avfall ska finnas. Oftast i form av
miljöbod på plats (som ska vara utformad och skötas på rätt sätt), men avlämning på annat ställe kan vara godtagbar, om rimligt avstånd, skyltning
m.m. finns.
Några tips och kommentarer
Allmänna förberedelser
Det är bra att börja med en översiktlig inventering av vad som finns i kommunen. Se
handledningen sid 37. Men vill ni inte ta allt nu, så koncentrera er på de kategorier som
berörs av delmomenten A-D.
Det är också bra att ta kontakter med dem som berörs av fritidsbåtsfrågorna i kommunen. Se handledningen sid 39 - 40. Informera om att ni planerar att delta i Miljösamverkans tillsynskampanj, och ta gärna redan nu initiativ till en träff med representanter för
kommunen, båtklubbar m.fl. Men vänta med att genomföra träffar tills ni får mer
material från oss.
Om de olika momenten
Mer information kommer som sagt efterhand. Men här är några förslag redan nu:
A Sjömackar
Oavsett om ni gjort det redan förra året eller ej: Använd Miljösamverkans informationsblad från 2005 om alkylatbensin b och dela ut/skicka till mackarna.
b
http://ww w.vgregion.se/upload/R egionkanslierna/M iljösam verkan/Fritidsbåt/fritidsbaat_alkylatblad.pdf
2
B Upptagsplatser
I nuläget, innan rapporten om Miljöanpassat Båtupptag är helt klar, kan det vara
lämpligt att avvakta med närmare råd till dem som driver upptagsplatserna. Men ta reda
på vilka upptagsplatser som finns, vilka som ansvarar för dem, och ungefär hur många
upptag de har per år.
C Båtbottenfärger
Tillsynen för att motverka försäljning av otillåtna färger bör inte främst inriktas på
vanlig färghandel, där tror vi inte att risken för fusk är så stor. Marinor, småbåtsvarv,
kranfirmor m.fl. är viktigare målgrupper för denna tillsyn. Försök identifiera dessa
tillsynsobjekt nu. Men påbörja inte tillsynen. Mer information om hur tillsynen kan
genomföras kommer snart.
D Uppläggningsplatser
Ta inledningsvis reda på vilka uppläggningplatser som finns, och vilka som ansvarar för
dem. Kommunens renhållningsavdelning eller entreprenör kanske dessutom kan ge er
uppgifter om vilka rutiner/avtal som finns för hämtning av farligt avfall från de olika
uppläggningsplatserna.
För projektgrupp Fritidsbåtshamnar
Lasse Lind
P ROJEKTLEDARE M ILJÖSAMVERKAN V ÄSTRA G ÖTALAND
E DSGATAN 18 662 30 Å MÅL
T EL : 0532-714 47, 070-37 87 439 F AX 070-609 87 70
E-POST : [email protected]
www.miljosamverkan.se
3
9 april 2006
kompletterad 19 april 2006
Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006
Kampanjinformation nr 2. Tillsyn båtbottenfärger
Kampanjinformation i delprojekt Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006
• Nr 1. (24 februari 2006). Översiktlig redovisning av alla moment A - D i
delprojektet:
A Sjömackar: Alkylatbensin från pump + frågor om invallning m.m.
B Upptagsplatser: Spolplattor med rening
C Båtbottenfärger: Ingen otillåten försäljning och minskad användning av antifouling.
D Uppläggningsplatser: Hantering av farligt avfall.
•
Nr 2. Båtbottenfärger (moment C)
•
Nr 3. Sjömackar (del av moment A) och uppläggningsplatser (moment D)
•
Nr 4. Spolplattor och rening (moment B)
•
Nr 5. Informations- och diskussionsträffar med hamnsvariga, båtklubbar m.fl.
Nr 2 - 5 ges ut i april 2006.
Ytterligare kampanjinformation kan komma efterhand.
Bakgrund
Se först Fritidsbåtshamnar tillsynshandledning för miljökontoren, maj 2005 1 sid 19 - 21
Mer om regler och vilka produkter som förekommer
Båtbottenfärger, eller antifoulingprodukter (AFP) som motverkar påväxt på kemisk väg
måste godkännas som bekämpningsmedel av Kemikalieinspektionen (se bilaga 2).
Bestämmelserna finns i förordning (2000:338) om biocidprodukter.
Av godkännandet framgår om produkten är avsedd för fritidsbåtar eller för yrkesmässigt
bruk samt i vilka vatten den får användas. Färger som verkar fysikaliskt behöver inte
godkännas.
Följande gäller för båtbottenfärger som är bekämpningsmedel (kemiskt verksamma
AFP):
! Båtbottenfärg med kemisk verkan får endast användas på båtar med huvudsaklig
användning på västkusten, med undantag av en produkt som får användas även
på ostkusten (se lista A bilaga 2). En produkt är godkänd endast för användning
mot skeppsmask på träbåtar (se lista B, bilaga 2).
1
http://www.vgregion.se/upload/R egionkanslierna/M iljösam verkan/Fritidsbåt/fritidsbaat_handledning_m aj05.pdf
1
! Båtbottenfärg avsedd för yrkesmässig användning på fartyg får inte användas på
fritidsbåtar (se lista C, bilaga 2).
! Båtbottenfärg vars godkännande upphört får inte överlåtas oavsett
användningsområde (se lista D, bilaga 2).
! Båtbottenfärg vars godkännande upphört, och är avsedd för fritidsbåtar, får trots
detta användas, men inte överlåtas.
! Inga båtbottenfärger är godkända för båtar med en egenvikt under 200 kg.
”Norgefärger”
För säkerhets skull påpekas här att kemiskt verksamma antifoulingfärger som är tillåtna
i annat land inte är tillåtna i Sverige om de saknar svenskt godkännande.
Färg som säljs och används i Norge och erbjuds svenska båtägare är exempel på detta.
Det saknas ännu krav på godkännande av dessa färger i Norge. Norge är visserligen
bundet av biociddirektivet, men har till 2010 på sig att införa bestämmelser.
Tennorganiska ämnen är dock förbjudna i Norge.
Vad de norska fritidsbåtsfärgernas innehåller har vi inte tagit reda på, men man kan
anta att det i vart fall är mer koppar än i färger godkända i Sverige.
De norska färgerna är naturligtvis inte tillåtna vare sig att överlåta eller att använda i
Sverige.
Mer om miljöpåverkan
Kemiskt verkande färger fungerar genom att giftiga ämnen kontinuerligt läcker ut till
omgivande vatten. Läckaget av giftiga ämnen är störst i början för att sedan gradvis
minska. Småbåtshamnar är oftast lokaliserade till grunda, skyddade vikar med
begränsad vattenomsättning, vilket ger en hög koncentration av giftiga ämnen i vattnet.
Grunda vikar fungerar också som barnkammare för många vattenlevande organismer,
t.ex. fisk. Sjösättningen av fritidsbåtar sammanfaller i tiden med den känsliga
reproduktionsperioden för många arter. Detta kan ha stor påverkan på det marina
ekosystemet, bland annat genom negativa effekter på blåstång och torsk, som båda
betraktas som arter viktiga för ekosystemets struktur och stabilitet. Störningar av
reproduktionen hos blåstång är allvarlig eftersom tångbältena tillhör den artrikaste
biotopen i havet och fungerar som yngelplats, skydd och födosöksområde för t.ex. fisk.
Godkända färger för fritidsbåtar innehåller kopparföreningar och/eller Irgarol. Ur
hälsosynpunkt är dessa färger farliga vid inandning, hudkontakt och förtäring. Irgarol
kan ge allergi vid hudkontakt och irriterar ögonen.
Fartygsfärger kan innehålla andra ämnen än kopparföreningar och Irgarol. Färger som
innehåller isotiazolin är farliga vid inandning, hudkontakt och förtäring. Den främsta
hälsorisken är hudsensibilisering med påföljande allergier. I djurförsök med
zinkpyrition har skador på nervsystem och reproduktionen påvisats. Den allvarligaste
risken för hälsan vid användning av produkter med zinkpyrition är irritation på ögon
och hud. Tennorganiska föreningar, som kan förekomma i fartygsfärger vars
godkännande upphört, kan medföra skador på centrala nervsystemet, immunförsvaret,
fortplantningsförmågan, foster samt ögonskador.
2
Mer om alternativen till bekämpningsmedel (kemiska AFP)
Båtägare som avstår från kemiskt verksamma AFP måste vidta andra åtgärder för att
minska problemen med beväxning. Helt giftfria bottenfärger som på annat sätt än med
kemisk verkan ska minska beväxning finns, men är i de flesta fall ännu inte tillräckligt
effektiva som enda åtgärd.
Det tillåtna läckaget av giftiga ämnen från nu godkända kemiskt verksamma AFP är
mycket lägre än från de gamla färgerna, vissa fall 65-70 % lägre än tidigare. Dessutom
har flera ämnen som är extremt giftiga för vattenlevande organismer förbjudits.
Tillsammans innebär detta att den påväxthindrande effekten är mindre än tidigare och
att också båtägare som använder kemiskt verksamma AFP kan behöva komplettera med
andra åtgärder för att uppnå samma effekt.
Exempel på åtgärder
! Vänta med att sjösätta båten tills man vet att den ska användas.
! Tvätta båten i sjön, manuellt eller i särskild båttvätt om sådan finns att tillgå. Inte
lämpligt för båtar med kemiskt verksamma AFP, såvida inte tvätten är utrustad
med uppsamling och rening.
! Ta upp och tvätta av, eventuellt skrapa, båten några gånger under säsongen. Inte
lämpligt för båtar med kemiskt verksamma AFP, såvida inte tvätten är utrustad
med uppsamling och rening.
! Ta upp båten på land när den inte används. Lämpligt när båten inte används så
ofta (lämpar sig bäst för mindre båtar).
! Ta upp båten lite tidigare på säsongen, i stället för att låta den ligga oanvänd.
! ”Luftdocka”: Båten körs upp på, eller lyfts upp av, en anordning på båtplatsen
så att båten ligger förtöjd utan vattenkontakt. Ett par exempel på sådana tekniker
som finns på marknaden är GreenMarine (www.greenmarine.se) och JetFloat
(www.jetfloat.nu)
! Förvara båten i sötvatten en tid (där de marina organismerna dör) t.ex. i en
älvmynning om möjlighet finns.
Mer information
Kemikalieinspektionens sida Båtbottenfärger (http://www.kemi.se/templates/Page____3085.aspx)
med bland annat information om verksamma ämnen, listor över kemiskt och
fysikaliskt verkande färger samt mekaniska metoder, samt faktabladet
Båtbottenfärger för fritidsbåtar.
Sjöfartsverkets sida Ren båtbotten ( http://www.sjofartsverket.se/templates/SFVXPage____429.aspx),
med bland annat Antifoulingsystem på svenska marknaden som redovisar både
kemiska AFP, andra bottenfärger och andra tekniker såsom båttvätt med mera.
Se även de länkar som anges under rubriken Information, uppmuntra till alternativ
nedan.
3
Tillsyn av försäljning
! Tillsynen bedrivs genom att försäljningsställen i kommunen besöks. Det gäller
då att inte enbart titta i hyllor och försäljningsdiskar, utan också i förråd, bodar
m.m. som finns i verksamheten.
! Försäljningsställen/eventuella försäljningsställen som bör inspekteras är
småbåtsvarv, marinor, båtservicefirmor, sjömackar, kranfirmor som arbetar med
sjösättning och snarlika verksamheter. Vanlig färghandel är inte lika prioriterad.
! Eftersom denna tillsyn nästan uttryckligen innebär en misstanke om att allt
kanske inte går rätt till, så kan den vara lite känslig och tuff. Vi rekommenderar
därför att den utförs av två inspektörer gemensamt. Varför inte arbeta
tillsammans med grannkommunen?
! Syftet med tillsynen är inte att ”sätta dit” någon, syftet är att få bort de otillåtna
färgerna för att skydda miljön. Därför rekommenderas att miljökontoret går ut
med förhandsinformation om att kontroller kommer att göras. Det kan ske via
utskick till de ställen man planerar att inspektera, och/eller via annons i lokalpressen och/eller på kommunens webbplats.
Bilaga 1: Förslag på information.
Några praktiska tips för tillsynsbesöken:
! Ta med kamera och fotodokumentera förpackningar, etiketter m.m. så snart
något som eventuellt kan vara orätt eller olämpligt påträffas.
! Ta med provtagningsburkar, så att det finns möjlighet att ta prov om det skulle
visa sig intressant vid inspektionen. Det skulle t.ex. kunna gälla färg från
eventuella förpackningar eller kärl med otydlig eller ingen märkning, som kan
misstänkas handla om att färg avsedd för fartyg portioneras ut från
storförpackning till småbåtsägare. Provtagning ser vi dock inte som en
rutinmässig eller central del av denna tillsyn. Och även om ett prov tas, är det
inte säkert att det direkt behöver skickas för analys. Men om en lagöverträdelse
misstänks och det blir en åtalsanmälan kan provet kanske komma att analyseras
som ett led i åklagarens utredning.
! Om omärkt eller otydligt märkta produkter påträffas be alltid verksamhetsutövaren om en förklaring till vilken produkt det är.
! Hur känna igen om produkten är otillåten? Kolla märkningen! Se om produkten
förekommer på lista A eller B i bilaga 2. Om det är ett bekämpningsmedel men
den inte förekommer på lista A eller B, så är den otillåten för fritidsbåtar. Är
burken omärkt, se föregående punkter.
! Påträffas korrekt märkt och godkänd fartygsfärg, se lista C i bilaga 2, som
överlåts till fritidsbåtsägare gör sig verksamhetsutövaren inte skyldig till ett
direkt brott mot förordning (2000:338) om biocidprodukter. Överlåtaren har
nämligen ingen skyldighet att kontrollera vad färgen ska användas till. Däremot
strider det mot miljöbalkens syften och hänsynsregler och sådan överlåtelse bör
påtalas. Se uppföljning av inspektion nedan.
4
Uppföljning av inspektion
! Kontakta åklagare när ni påträffat en säker (eller trolig) straffbar
regelöverträdelse hos verksamhetsutövaren/överlåtaren. Vi bedömer att det kan
handla om följande överträdelser:
N Inte längre godkänd antifoulingfärg överlåts (lista D i bilaga 2). MB 29:4
(sälja bekämpningsmedel som inte är godkända)
N Antifoulingfärg från annat land som saknar svenskt godkännande
överlåts. MB 29:4 (sälja bekämpningsmedel som inte är godkända)
N Färgförpackningar som är omärkta, eller inte alls uppfyller kraven på
märkning enligt reglerna för märkning av kemiska produkter överlåts. Det
gäller vare sig det är en färg som är bekämpningsmedel eller annan färg.
MB 29:6 (underlåter skyldighet att märka en kemiska produkt)
N Verksamhetsutövaren blandar ihop egna antifoulingprodukter genom att
t.ex. hälla kopparpulver i en vanlig giftfri bottenfärg. MB 29:4 (sälja
bekämpningsmedel som inte är godkända) och MB 29:3 (miljöfarlig
kemikaliehantering)
! Om överlåtelse av fartygsfärg till privatpersoner förekommer eller verkar
sannolik: Skriv ett inspektionsmeddelande och påtala det olämpliga i att överlåta
fartygsfärg på ett sätt som medverkar till att båtägare blir lagbrytare om de
kommer att använda färgen på sina fritidsbåtar. I uppenbara och grova fall kan i
stället ett föreläggande skrivas om att upphöra med försäljning till
fritidsbåtsägare. Hänvisningar görs till MB 2:3 (försiktighetsprincipen) och MB
2:6 (utbytesregeln).
! Om det genom inspektionerna framkommer uppgifter om fritidsbåtsägare som
använder inte tillåten färg (d.v.s. godkänd eller tidigare godkänd fartygsfärg eller
eventuella hemkörda bekämpningsmedelsfärger eller färg för fritidsbåtar från
annat land som saknar svenskt godkännande - däremot är det inte otillåtet att
använda fritidsbåtsfärger vars godkännande upphört) rekommenderar vi inte
uppföljning i form av åtalsanmälan, det är knappast realistiskt att sådana ärenden
kan drivas till åtal och därför inte värt att lägga kraft på. I mycket klara och säkra
fall av otillåten användning är tillsynsmyndigheten dock skyldig att åtalsanmäla.
Information, uppmuntra till alternativ
Se ovan under Bakgrund - Mer om alternativen till bekämpningsmedel.
Uppgiften är alltså att göra dessa alternativ kända, och väcka intresse för att tillämpa
dem.
Träffar
Vi tror det i första hand kan göras via de träffar med representanter för båtklubbar med
flera som vi rekommenderar miljökontoren att ta initiativ till2. Dessa kan sedan föra
frågan vidare till medlemmar och andra båtägare.
2
Se kampanjinformation nr 5.
5
Information i annonser eller på kommunens webbplats
Det är naturligtvis också möjligt och bra att via annonser, artiklar i kommunens
informationsblad, på dess webbplats eller på liknande sätt också vända sig direkt till
varje båtägare. Miljösamverkan Västra Götalands affisch Båtbottenfärger kan användas
för sådan information, eller som underlag. Det finns också annat material att använda
sig av som underlag eller för att hitta formuleringar, eller att helt enkelt länka till från
kommunens webbplats:
Håll Sverige Rent har bra information på denna webbadress:
http://www.giftfrimiljo.nu/sa/node.asp?node=1450.
Det samma gäller Svenska Naturskyddsföreningen på
http://www.snf.se/verksamhet/kust-hav/batliv-batbottenfarger.htm
Titta gärna också i broschyren ”I love båtliv” som finns på Svenska Båtunionens
webbplats:
http://www.batunionen.com/www/pages/organisation/getDocuments.asp?fID=54
Beväxningen är ett problem
I information och dialog om dessa frågor måste man ha respekt för att påväxten på båtar
som används i havet är ett reellt problem. Påväxten av alger, havstulpaner och musslor
på båtbotten kan lätt bli mycket omfattande och medför att båtens fart hämmas
betydligt, och att bränsleåtgången ökar för motorbåtar. Påväxten innebär också
merarbete och kostnader för båtägaren vid underhållet av båten. Båtar på västkusten
med träskrov kan också allvarligt skadas (skeppsmask).
Men miljöpåverkan från färgerna är också ett reellt problem. Det kan därför vara rimligt
att båtägarna , när det är praktiskt genomförbart, tar på sig både lite mer arbete och
kanske lite högre kostnader för att undvika att använda bekämpningsmedlen.
”Positiv marknadsföring”
I all information i dessa frågor, vare sig det är muntligt på möten m.m. eller via
annonser och annat skriftligt material rekommenderas ett positivt angreppssätt som
visar på möjligheter istället för att anklaga.
Hellre något i stil med: ”Du kan bidra till en friskare miljö....” än ”Förgifta inte vår
miljö ....”
6
Bilaga 1 till kampanjinformation 2
Förslag på information att gå ut med innan tillsynsbesöken
Kontroll görs av att inga otillåtna båtbottenfärger säljs
Giftiga båtbottenfärger, så kallade antifoulingprodukter, får endast användas om de är
godkända som bekämpningsmedel av Kemikalieinspektionen.
Numera är med hänsyn till miljön endast vissa sådana färger godkända för fritidsbåtar.
Dessutom får inte alla båtar överallt använda dessa färger.
För fritidsbåtar gäller att inga färger är godkända för båtar upp till 200 kg vikt, och inga
är heller godkända för på båtar som huvudsakligen används i sötvatten.
Även godkänd användning av godkända antifoulingfärger medför dock ofrånkomligen
en påverkan på miljön, det handlar ju trots allt om ämnen med giftverkan som ska
hindra beväxning på båtbottnen.
Alla båtägare bör därför så långt det är praktiskt möjligt övergå till alternativa, helt
giftfria båtbottenfärger. Det kan ofta innebära en del merarbete i form av bottentvätt
under säsongen, men det kan väl miljön vara värd!
I denna information vill vi dock särskilt uppmärksamma ett annat problem:
Enligt uppgifter från båtägare och andra förekommer det tyvärr att antifoulingprodukter
som inte är godkända för fritidsbåtar används, både fartygsfärger och färger vars
godkännande har upphört. Och än värre, att sådana produkter fortfarande kan köpas.
Den båtägare som har kvar båtbottenfärg avsedd för fritidsbåtar men vars godkännande
har upphört begår inget formellt brott om färgen används. För miljöns bästa bör man
emellertid avstå från att använda färgen och i stället lämna in den på en miljöstation
Den som säljer, eller på annat sätt överlåter, sådan färg begår däremot ett brott.
Miljökontoret kommer under våren/försommaren att kontrollera att sådan otillåten
försäljning inte sker i kommunen. Kontrollen omfattar också överlåtelse av fartygsfärg
till fritidsbåtsägare.
Varv, marinor, butiker med flera verksamheter med ”båtanknytning” kommer att
inspekteras.
Motsvarande kontroller görs också i andra kommuner i länet.
Vår förhoppning är givetvis att vi inte ska göra några fynd alls i vår kommun!
De som eventuellt har numera otillåtna färger kvar i lager bör därför snarast lämna in
dem som farligt avfall till ....xxx miljöstation ......, eller ring entreprenör ..... för att få
det hämtat.
Miljökontoret i xx - kommun, tel xxxx
7
Bilaga 2 till kampanjinformation 2
För utförligare information om godkända antifoulingprodukter och om sådana vars
godkännande upphört efter 1986, se Kemikalieinspektionens webbplats på
http://www.kemi.se/templates/Page____1639.aspx
Där finns uppgifter om ingående substanser, användningsområde med mera.
Listorna här är dock kompletta (13 mars 2006) vad gäller produktnamn och
registreringsnummer.
Lista A Antifoulingprodukter godkända som bekämpningsmedel klass 3 för
fritidsbåtar
Preparatnamn och registreringsnum mer
Basic 4183
Cruiser 4334
Cruiser Polishing Antifouling 4725
Cruiser White 4337
EcoMar 2000 4556 (anm: godkänt också för ostkusten, övriga endast för västkusten)
Fabi 3959
Hard Racing Xtra 4596
Micron WQ 4333
Micron WQ White 4336
Mille White SE 4369
Mille Xtra 4595
Seajet 032 ECO 4724
Trilux 4335
Trilux Prop-o-Drev 3914
Trilux White 4338
VC 17 New Technology 4116
Lista B Antifoulingprodukter godkända bekämpningsmedel klass 3 för
bekämpning av skeppsmask på träbåtar
CT Kopperstoff Fabi Skeppsmask 4938
Basic 4183 (finns även med på lista A)
Lista C Antifoulingprodukter godkända som bekämpningsmedel klass 2 för
fartyg
Preparatnamn och registreringsnum mer
Antifouling Sargasso AL KNM 4223
Antifouling Seaguardian 4318
Antifouling Seaquantum Classic 4697
Antifouling Seaquantum Classic Blue 4698
Antifouling Seaquantum FB 4676
Antifouling Seaquantum Plus 4696
Antifouling Seaqueen 4695
8
Antifouling Super Tropic 3895
Hempel's Antifouling Classic S 7611 4185
Hempel's Antifouling Combic ALU 71800 4481
Hempel's Antifouling Globic 81900 4427
Hempel's Antifouling Globic 81920 4426
Hempel's Antifouling Globic 81950 4495
Hempel's Antifouling Olympic 86951 4539
Interclene BCA 400-serie 3896
Intersmooth 360 Spc 4480
Intersmooth 460 Spc 4479
Interspeed 617 3897
Interspeed Extra BWO 500 Röd 3931
Interspeed Premium Antifouling Black (BWO 992) 4296
Seatender 10 4228
Shiranami - Vit Våg 4079
Sigmaplane Ecol Antifouling 4008
Sigmarine Antifouling 3948
Trilux 33 Superyacht 800 Tin Replacement Antifouling 4594
Lista D Tidigare men inte längre godkända antifoulingprodukter
Omfattar preparat vars godkännande upphörde efter 1986-12-31
Preparatnamn, registreringsnummer, datum då godkännande upphävts
Färger för fritidsbåtar (bekämpningsmedel klass 3)
Cruiser Superior 3917 1998-12-31
Fabi Bottenfärg 3910 1998-12-31
Hard Racing K 3996 1998-12-31
Hard Racing V 3913 1998-12-31
Hempel's yacht classic 3921 1996-12-31
Interspeed 2000 3915 1998-12-31
Le Fant Antifouling Silk - Finish O 4044 1998-12-31
Le Fant Antifouling Silk - Finish P 4043 1998-12-31
Le Fant Antifouling Silk-Finish Pow 4190 1998-12-31
Micron 3945 1998-12-31
Mille Alu 3923 1998-12-31
Mille Alu S 3995 1998-12-31
Mille Dynamic K 3994 1998-12-31
Mille Dynamic V 3919 1998-12-31
MPX 3916 1998-12-31
Penguin Durahart 3912 1998-12-31
Penguin Non Stop 3989 1998-12-31
Penguin Racing 3911 1998-12-31
Penguin Racing Ostkust 3990 1998-12-31
Seajet 033 SW 4078 1998-12-31
Seajet 033 SW White 4077 1998-12-31
Shiranami II - Vit Våg 4084 1998-12-31
V P - Antifouling 3918 2001-12-31
VC 17 m 3909 1996-12-31
9
VC 17 m Ostkustkvalitet 3920 1998-12-31
VC 17 M Västkustkvalitet 3908 1998-12-31
VC 17 Original 3907 1998-12-31
VC Offshore 3922 1998-12-31
Volvo Penta Antifouling 4247 1998-12-31
Yacht classic II 4004 1996-12-31
Yacht Classic S II 4184 2001-12-31
Färger för fartyg (bekämpningsmedel klass 1 eller 2)
Antifouling Alusea 4092 1998-12-31
Antifouling seaconomy 300 3902 1996-12-31
Antifouling Seaconomy S1 4082 1998-12-31
Antifouling Seaconomy S2 4229 2001-12-31
Antifouling Seamate FB 30 4297 2001-12-31
Antifouling seamate hb 33 3905 1996-12-31
Antifouling Seamate HB 33 S2 4081 1998-12-31
Antifouling Seamate SB 33 4080 2001-12-31
Antifouling Seavictor 40 4011 2001-12-31
Antifouling Seavictor 50 3901 2001-12-31
Antifouling Super Tropic-F 4137 2001-12-31
Hempel's antifouling classic 7611 3925 1996-12-31
Hempel's Antifouling Classic 7634 3899 1998-12-31
Hempel's Antifouling Nautic 7190 3898 2005-12-31
Hempel's Antifouling Nautic SP-ACE 79031 4353 2001-12-31
Hempel's Antifouling Nautic SP-ACE 79051 4141 2001-12-31
Hempel's antifouling olympic hi 766 3900 1995-12-31
Hempel´s Antifouling Mille Alu 71601 4340 2001-12-31
Intersmooth BFA 230-serie 3906 2001-12-31
Interswift BKA 040-serie 3904 2001-12-31
Interswift tin free bto 540-serie 3932 1994-12-31
Interviron Super 3933 2001-12-31
Interviron Super BQO 405 4003 2001-12-31
netrex af 4138 1997-12-31
Seaflo 15 4227 2001-12-31
Sigmaplane HB Antifouling 3903 2001-12-31
10
9 april 2006
Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006
Kampanjinformation nr 3. Sjömackar samt uppläggningsplatser.
Kampanjinformation i delprojekt Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006
• Nr 1. (24 februari 2006). Översiktlig redovisning av alla moment A - D i delprojektet:
A Sjömackar: Alkylatbensin från pump + frågor om invallning m.m.
B Upptagsplatser: Spolplattor med rening
C Båtbottenfärger: Ingen otillåten försäljning och minskad användning av antifouling.
D Uppläggningsplatser: Hantering av farligt avfall.
•
Nr 2. Båtbottenfärger (moment C)
•
Nr 3. Sjömackar (del av moment A) och uppläggningsplatser (moment D)
•
Nr 4. Spolplattor och rening (moment B)
•
Nr 5. Informations- och diskussionsträffar med hamnsvariga, båtklubbar m.fl.
Nr 2 - 5 ges ut i april 2006.
Ytterligare kampanjinformation kan komma efterhand.
Denna kampanjinformation tar upp
•
Invallning och andra skyddsåtgärder mot spill och läckage på sjömackar
(del av moment A). För den andra delen av moment A, alkylatbensin, ges ingen
ytterligare information. Det som finns i kampanjinformation nr 1 bedöms
tillräckligt.
•
Hantering av farligt avfall på uppläggningsplatser (moment D)
Sjömackar
Se Fritidsbåtshamnar tillsynshandledning för miljökontoren, maj 2005 a :
• sid 18 -19
•
Högerspalten i Schema för bedömning av miljöfrågor i fritidsbåtshamnar, i
handledningens bilaga 1
a
http://www.vgregion.se/upload/R egionkanslierna/M iljösam verkan/Fritidsbåt/fritidsbaat_handledning_m aj05.pdf
1
•
Bilaga 3, inspektionschecklista, avsnitt F
•
och framförallt bilaga 5, Tankningsplatser för fritidsbåtar (utdrag ur Handbok i
kemikaliehantering.). Handbok i kemikaliehantering är när detta skrivs under
revidering. I nya upplagan väntas ett tillägg under Tankningsplatser för fritidsbåtar om att pumpar placerade på träbryggor är olämpligt. Detta med tanke på att
spill knappast kan samlas upp utan rinner genom bryggan. Risk för skador och
utsläpp till följd av påsegling kan också vara större på en träbrygga än vid mer
stabila betongkonstruktioner.
Här är några kommentarer som komplement till ovannämnda information
• Eftersom cisterner på sjömackar alltid finns nära ytvatten bedömer vi det som att
särskilda risker finns, och det bör därför normalt krävas att även befintliga
ovanjordscisterner invallas. Se bilaga 10 Policy för krav på förvaring av kemikalier i Miljösamverkan Västra Götalands Cisterntillsynshandledning b (Tanums
kommun har med framgång begärt att sådana cisterner i kommunen ska invallas.)
•
T-kojor, för uppsamling av spill vid tankning av utombordartankar är mer en idé,
än något som ännu genomförts praktiskt, så vitt vi vet. Men väck frågan hos
mackägaren.
Sammanfattning, viktigt att titta på
• Cisterner: Placering. Invallning och annat skydd. Kontrollerade av ackrediterat
kontrollorgan.
•
Utrustning för att snabbt kunna begränsa och samla upp spill.
•
Pumpars placering. Helst på land. Inte på träbrygga.
•
Spilluppsamling (T-koja eller liknande) vid tankning av utombordartankar.
•
Fat och andra lösa behållare. Placering, ordning m.m.
•
Hur ser det ut: Finns synlig påverkan av spill och läckage?
Hantering av farligt avfall på uppläggningsplatser
Se Fritidsbåtshamnar tillsynshandledning för miljökontoren, maj 2005:
• sid 15 - 17 (om vilket avfall som kan uppkomma)
•
sid 23 - 24 (dito, samt om utformning av ”miljöbod”)
•
sid 29 -31 om regler enligt SJÖFS 2001:13. Dessa är bra att känna till - men de
gäller bara hamnar i snävare bemärkelse, uppställningsplatser räknas inte hit.
•
sid 30 (under rubrik Farligt avfall om anmälningsplikt - oftast inte för miljöbodar
b
http://www.miljosamverkan.se/upload/Regionkanslierna/Miljösamverkan/Cisterntillsyn/Cisterntillsynshandledn_okt_2003def.pdf
2
inne på uppläggningsplatser)
•
Sid 31 (Projektgruppen anser)
•
Sid 35 - 36 (egenkontroll och ansvarsfrågor)
•
Kolumnen Vinteruppställning i Schema för bedömning av miljöfrågor i fritidsbåtshamnar, i handledningens bilaga 1.
•
Bilaga 3, inspektionschecklista, avsnitt C
Här är några kommentarer som komplement till ovannämnda information
• Behov att ta hand om farligt avfall torde finnas vid alla uppläggningsplatser,
eftersom rustningsarbeten m.m. gör att avfall uppkommer. Finns inte miljöbod
eller liknande på själva området, men mottagningsmöjlighet finns i närheten kan
det vara godtagbart. Men i så fall ska tydlig information och skyltning om det
finnas på själva uppställningsplatsen.
•
Avfallshanteringsplan krävs inte för en uppläggningsplats, och dokumenterad
egenkontroll är heller inte obligatorisk. Fungerande rutiner måste ändå finnas för
skötsel av miljöbod eller motsvarande, och för information till dem som använder uppläggningsplatsen.
•
Vid inspektionen bör uppläggningsplatsen helst besökas tillsammans med någon
ansvarig för platsen som kan visa miljöbod, skyltning och förklara rutinerna.
Sammanfattning, viktigt att titta på
• Miljöbod för farligt avfall på området eller skyltning till annan godtagbar
mottagning i närområdet.
•
Miljöbodens utformning. Tätt golv med tröskel som kan kvarhålla spill. Ventilerad.
•
Tydlig skyltning på och i miljöboden om vad som kan lämnas och var i boden
det ska placeras.
•
Separata kärl för olika avfallsslag i tillräcklig omfattning i miljöboden.
•
Den faktiska ordningen i och runt miljöboden.
3
9 april 2006
Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006
Kampanjinformation nr 4. Spolplattor och rening
Kampanjinformation i delprojekt Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006
•
Nr 1. (24 februari 2006). Översiktlig redovisning av alla moment A - D i
delprojektet:
A Sjömackar: Alkylatbensin från pump + frågor om invallning m.m.
B Upptagsplatser: Spolplattor med rening
C Båtbottenfärger: Ingen otillåten försäljning och minskad användning av antifouling.
D Uppläggningsplatser: Hantering av farligt avfall.
•
Nr 2. Båtbottenfärger (moment C)
•
Nr 3. Sjömackar (del av moment A) och uppläggningsplatser (moment D)
•
Nr 4. Spolplattor och rening (moment B)
•
Nr 5. Informations- och diskussionsträffar med hamnsvariga, båtklubbar m.fl.
Nr 2 - 5 ges ut i april 2006.
Ytterligare kampanjinformation kan komma efterhand.
Underlag
Se Fritidsbåtshamnar tillsynshandledning för miljökontoren, maj 2005 a :
•
sid 9 (om Upptagnings- och sjösättningsplatser)
•
sid 14 - 15 (Spolplatta och rening av spolvatten)
•
Kolumn Upptagningsplats i Schema för bedömning av miljöfrågor i fritidsbåtshamnar, i handledningens bilaga 1. Men observera att rekommendationerna i Miljöanpassat båtupptag vad gäller storleksgränser skiljer sig lite från
detta.
•
Bilaga 3, inspektionschecklista, avsnitt D
Det viktigaste underlaget är dock rapporten Miljöanpassat båtupptag.
I bilaga till denna kampanjinformation finns ett kort referat av rapporten, och i nedanstående stycke finns några kommentarer till dess rekommendationer. Men ta gärna del
av hela rapporten. När detta skrives är rapporten ännu inte publicerad, men kommer
snart på Miljösamverkan Västra Götalands webbplats.
a
http://www.vgregion.se/upload/R egionkanslierna/M iljösam verkan/Fritidsbåt/fritidsbaat_handledning_m aj05.pdf
1
Några kommentarer om Miljöanpassat båtupptags rekommendationer
Rekommendationerna i korthet
Rening föreslås i två steg, där endast steg 1 ska ses som alltid obligatoriskt. Men
utrymme ska reserveras för steg 2, så att en senare utbyggnad med steg 2 inte onödigtvis
fördyras när/om det görs. Steg 2 bör införas där det är ekonomiskt rimligt och de lokala
förhållandena inte talar emot att det är miljömässigt motiverat.
Steg 1 innebär spolplatta med gallerdurk över tvättrännan och ett enkelt tömningsbart
gallerfilter + slamavskiljare.
Steg 2 innebär fällning + påsfilter + kolfilter. (Vid mindre upptagsplatser kan någon
eller några komponenter uteslutas)
Se bilagan till denna kampanjinformation för mer uppgifter om utförande, och exempel
på kostnader.
Kommentarer
I ett tidigare skede ville Miljöanpassat båtupptag ha med att också steg 2 i princip alltid
ska införas (utom på de allra minsta upptagsplatserna), men att det kunde ske något
senare än steg 1.
Efter diskussion med företrädare för Svenska Båtunionen har det framkommit att de
kraftigt kommer att motsätta sig krav på rening om steg 2 också krävs. De är däremot
helt med på steg 1 och vill rekommendera det för de upptagningsplatser som drivs av
båtklubbarna. De framhåller att en stor del av föroreningarna avskiljs redan i steg 1.
Detta påpekande är riktigt. Samtidigt är det så att det efter steg 1 kvarstår föroreningar
som det ofta är önskvärt att avskilja genom ett steg 2. Där intresse och möjlighet finns
bör miljökontoret alltså uppmuntra till att även införa steg 2.
Men det bör accepteras att endast steg 1 ska ses som obligatoriskt, eftersom denna
hållning innebär betydligt bättre förutsättningar för att många upptagsplatser kommer
att förses med denna rening.
Steg 2 är därmed en rekommendation. En rekommendation som, vilket får bedömas från
fall till fall, ibland kan ges lite extra eftertryck. Det kan förstås finnas fall där förhållandena är sådana att steg 2 också bör krävas, exempelvis en stor upptagsplats i område
med låg vattenomsättning. Men även i sådana fall är det naturligtvis angeläget att steg 1
först kommer till stånd, även om det inte finns garantier för att steg 2 kommer att
byggas.
Att göra
Uppgiften för miljökontoren är i år främst att initiera en process, väcka intresse hos
ansvariga för upptagningsplatser och få igång deras arbete med att planera för spolplattor med rening i enlighet med rekommendationerna i Miljöanpassat båtupptag.
•
Ett första steg kan vara att ta reda på vilka upptagningsplatser som finns i
kommunen, och vilka som driver dem.
2
•
Den viktigaste insatsen bör vara att ta upp frågan på de träffar miljökontoret
tar initiativ till. Träffar där också andra frågor tas upp. Se kampanjinformation 5 med förslag och rekommendationer för hur dessa träffar kan ordnas.
Referera då resultat och rekommendationer som finns i rapporten Miljöanpassat båtupptag. De finns också kort sammanfattade i affischen Upptagsplatser - miljöanpassat båtupptag som ni visar/delar ut.
•
Fråga vad de närvarande själva planerat eller funderat på för åtgärder. Be att
de efter mötet i lugn och ro tittar närmare på rapporten (som ni kan ha
kopierat upp och delar ut på mötet, eller hänvisar till på vår webbplats).
Poängtera att ni i första hand vill verka för åtgärder på frivillig väg, och att
tidsplanen i rapporten Miljöanpassat båtupptag är bra att utgå ifrån, men
kanske inte måste klaras till hundra procent.
Finns det upptagningsplatser där rening bedöms angelägen och där inget
verkar hända med införande av rening, så finns i slutändan dock möjligheten
att miljönämnden kan komma att förelägga om åtgärder med stöd av miljöbalken. Detta bör också nämnas.
•
Känner ni att ni behöver stöd och medverkan av andra, så kan det finnas
möjlighet att Per-Olof Samuelsson, författaren till Miljöanpassat båtupptag,
kan medverka på en träff (mot viss ersättning). Det kan vara på den första
träffen enligt ovan. Eller så kanske ni bestämmer att ha ett uppföljande möte
när deltagarna hunnit studera rapporten och i stället anlitar Per-Olof då.
•
Gör en uppföljning senare under året, då ni kontaktar dem som ansvarar för
upptagningsplatser i kommunen och frågar hur långt de kommit i planeringen.
•
Det fortsatta arbetet är uppföljning som kommer att ligga efter 2006 då
Miljösamverkans delprojekt Fritidsbåtshamnar avslutats.
3
Bilaga till kampanjinformation nr 4
Referat av rapporten Miljöanpassat båtupptag
Bakgrund till projekt Miljöanpassat båtupptag
När fritidsbåtar tas upp på hösten sker avspolning vanligtvis direkt vid upptagsplatsen.
På de flesta upptagningsplatser går det använda tvättvattnet utan rening tillbaka till
havet. Det är troligt att bekämpningsmedelsrester från beväxningshämmande bottenfärger, antifoulingfärger, följer med spolvattnet och riskerar att påverka miljön.
Det är inte klarlagt hur bra rening som är möjlig respektive nödvändig för denna
verksamhet.
För att få svar på detta och få underlag för rekommendationer startade projekt Miljöanpassat Båtupptag i samverkan mellan flera organisationer och myndigheter.
Projektets genomförande och resultat
Analysresultat i siffror redovisas under egen rubrik sist i denna bilaga.
Projektet har genomfört prov av reningsteknik vid Valla Sandö båthamn i Kungsbacka i
samband med båtupptag hösten 2005. Proven har inneburit att filter från fyra olika
leverantörer har anslutits till befintlig spolplatta och slamavskiljare på platsen. In- och
utgående vatten samt slam har analyserats på innehåll av koppar, zink och Irgarol.
Toxicitetstest av utgående vatten har också gjorts.
Resultaten visar att behov av rening finns.
Spolplatta med gallerdurk över tvättrännan och ett enkelt tömningsbart gallerfilter samt
slamavskiljare innebär att en stor andel av föroreningarna avskiljs.
För en mer fullständig rening krävs dock efterföljande filter och försöket visade att
vissa, men inte alla, filter avskiljer en stor del av de analyserade ämnena.
Resultaten visar också att slam (inklusive rens från spolplattan) som avskiljs i anläggningarna måste omhändertas som farligt avfall.
En granskning av resultaten ledde till bedömningen att ytterligare rening, utöver
slamavskiljare och filter kan vara önskvärd. Därför genomfördes ett kompletterande
prov med kemisk fällning, vilket gav ett gott resultat.
För en optimal anläggning bedömdes vidare, med stöd av resultaten av toxicitetsproven,
att ytterligare partikelavskiljning bör ske. Detta kan åstadkommas med förfilter av
påstyp före slutfiltret.
Projektet har inte studerat behov av rening av spolvattnet på upptagsplatser där endast
båtar som bottenmålats med annan färg än kemiskt verkande antifouling tas upp.
4
Projektets rekommendationer: Steg 1 och steg 2
Steg 1 bör vara obligatorisk rening för alla upptagsplatser medan steg 2 är en önskvärd
komplettering som bör införas där det är ekonomiskt rimligt och de lokala förhållandena
inte talar emot att det är miljömässigt motiverat.
Steg 1 innebär spolplatta med gallerdurk över tvättrännan och ett enkelt tömningsbart
gallerfilter + slamavskiljare b
Steg 2 innebär fällning + påsfilter + kolfilter. (Vid mindre upptagsplatser kan någon
eller några komponenter uteslutas).
En provtagningsbrunn bör finnas, också i steg 1
När steg 1 införs ska utrymme alltid reserveras för steg 2, så att en eventuell senare
utbyggnad med steg 2 inte onödigtvis fördyras. Den pumpbrunn som behövs för steg 2
bör anläggas redan i steg 1. Den tjänstgör då som provtagningsbrunn.
Exempel på anläggning
I rapporten ges flera förslag på anläggningar, anpassade för upptagsplatsens storlek
(antal upptag per år).
Här är som exempel förslaget på anläggning för båtupptag på 250 båtar eller fler per år
om både steg 1 och steg 2 införs.
•
Spolplatta med gallerdurk och ett enkelt tömningsbart gallerfilter med t.ex.
stansad plåt med 5 mm hål i slutet av rännan. Rännan rensas efter 4-5 båttvättar med t.ex. en smal ”dikesspade”.
•
I tvättrännan doseras fällningskemikalie som fäller först och främst partiklarna i vattnet.
•
Tvättvattnet rinner sedan ner till en trekammarbrunn på minst 3-4 m3 där
flockarna sedimenterar tillsammans med annat avfall från båtbottnen.
•
Därefter rinner vattnet till en pumpbrunn försedd med dränkbar pump med
nivågivare.
•
Vattnet pumpas till 2 seriekopplade påsfilter från 50 och ner till 1- 5 ìm.
•
Slutfiltret innehåller ca 75-100 kg kol.
•
Vattnet rinner avslutningsvis ner i en provtagningsbrunn, alternativt monteras
provtagningskran.
Kostnaderna för en sådan anläggning (Steg1+2) per år har beräknats till:
Fasta 19 350 kr + löpande 11 900 kr = 31 250 kr
Vid ett upptag om 250 båtar per år ger detta en kostnad på 125 kr/båt.
b
För upptagsplatser under 15 upptag per år kan godtas att regelrätt slamavskiljare inte ingår utan
anläggningen utgörs av enbart spolplatta med tvättränna och gallerfilter eller annan anordning för
grovavskiljning.
5
De fasta kostnaderna är ränta och amortering (under 15 år) för investeringen som
beräknats till 175 000 kr.
De löpande kostnaderna per år utgörs av slam 7 500 kr + avfall pås- och kolfilter 500 kr
+ nytt kolfilter (varannat år) och påsfilter 3000 kr + fällningskemikalier 900 kr = 11 900 kr.
Slamkostnaden är så pass hög eftersom slammet måste omhändertas som farligt avfall.
Om slammet kan avvattnas på plats (vattnet återförs till reningsanläggningen) kan
slamkostnaden bli betydligt lägre.
Om enbart steg 1 anläggs har kostnaderna per år beräknats till:
Fasta 9 150 kr + löpande 5 000 kr = 14 150 kr
Vid ett upptag om 250 båtar per år ger detta en kostnad på 57 kr/båt.
Upptagsplatser som inte ligger vid kusten
Projekt Miljöanpassat båtupptags försök utfördes på västkusten med de färger som
används där. De föreslagna reningsanläggningarna har utifrån försöket och testerna
utformats för att klara kraven för en spolplatta på västkusten.
Det är dock känt att i vissa inlandshamnar tas många båtar upp som huvudsakligen
används på kusten och därför målats med kemiskt verkande antifoulingfärg. Projektets
bedömningar och rekommendationer ovan gäller givetvis även sådana upptagsplatser.
Detta är sannolikt gällande för åtminstone Göta Älv och södra Vänern.
Projektet har inte studerat, och kan därför inte ge säkra rekommendationer om, behov
av rening av spolvattnet på upptagsplatser där endast båtar som bottenmålats med annan
färg än bekämpningsmedelsklassad antifouling tas upp. Det är dock sannolikt att det
även här är önskvärt med viss avskiljning av färgpartiklar m.m. från spolvattnet, och det
uppkomna slammet kan behöva tas om hand som avfall eller farligt avfall.
Analysresultat
Här är några av de analysresultat som redovisas i rapporten, som också har redovisning
i diagramform.
För Irgarol användes två analysmetoder, här redovisas resultat från den metod som gav
de högsta värdena.
Analyserna på vatten gjordes under tre helger då båtupptag förekom.
Analyserna på rens och slam gjordes den sista helgen
Cu
Efter spolplatta, ingående vatten till
slamavskiljare
Zn
Irgarol
4,1 - 10 mg/l
9,2 - 20 mg/l
44 - 510 ìg/l
2,7 - 7,2 mg/l
6 - 19 mg/l
28 - 170 ìg/l
0,74 - 2,2 mg/l
1,9 - 7,9 mg/l
5,6 - 62 ìg/l
Rens i spolränna
16600 mg/kg Ts
31800 mg/kg Ts
770 mg/kg Ts
Slam från slamavskiljaren
36500 mg/kg Ts
34400 mg/kg Ts
390 mg/kg Ts
Utgående vatten från slamavskiljare
Vatten efter ett av de testade filtren
(kolfilter)
6
8 april 2006
Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006
Kampanjinformation nr 5. Informations- och
diskussionsträffar
Kampanjinformation i delprojekt Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006
• Nr 1. (24 februari 2006). Översiktlig redovisning av alla moment A - D i
delprojektet:
A Sjömackar: Alkylatbensin från pump + frågor om invallning m.m.
B Upptagsplatser: Spolplattor med rening
C Båtbottenfärger: Ingen otillåten försäljning och minskad användning av
antifouling.
D Uppläggningsplatser: Hantering av farligt avfall.
•
Nr 2. Båtbottenfärger (moment C)
•
Nr 3. Sjömackar (del av moment A) och uppläggningsplatser (moment D)
•
Nr 4. Spolplattor och rening (moment B)
•
Nr 5. Informations- och diskussionsträffar med hamnsvariga, båtklubbar m.fl.
Nr 2 - 5 ges ut i april 2006.
Ytterligare kampanjinformation kan komma efterhand.
Syfte och bakgrund
Förslag om att ordna träffar gavs kortfattat redan i kampanjinformation nr 1.
Syftet med att ordna träffarna är att informera om tillsynskampanjen och dess olika
moment för att stimulera till initiativ och insatser, och för att få information och
synpunkter från ”båtlivet i kommunen”.
Vi ser alltså information som ett minst lika viktigt inslag i tillsynen som inspektioner
när det gäller båthamnar.
Kan intresse väckas och åtgärder initieras genom träffarna, kan också de
inspektionsbesök som i flera av tillsynskampanjens moment ändå bör göras bli enklare
och effektivare.
Målgrupper, vilka bör delta
Sammanfattningsvis bör personer som representerar ”båtliv” i kommunal verksamhet, i
föreningar och i kommersiella verksamheter bjudas in. Det kan främst handla om
följande:
1
•
Hamnkapten och/eller fritidskontor eller annan kommunal avdelning som
ansvarar för båthamnsfrågor
•
Båtklubbar och segelsällskap
•
Föreståndare för sjömackar
•
Eventuella föreningar som driver uppläggningsplatser eller upptagningsplatser
•
Eventuella småbåtsvarv
•
Eventuella privata marinor och liknande
Se även sid 39 - 40 i Fritidsbåtshamnar tillsynshandledning för miljökontoren, maj
2005 1 .
Mötets karaktär, upplägg och inbjudan
Se det inte som ett stort möte med regelrätta föredragningar, utan mer som ett informellt
möte då ni väcker frågorna och ger lite information.
Med en eller ett par personer från kommunen, från varje båtklubb och övriga nämnda
ovan kan det kanske komma att handla om 10 - 20 personer.
Ordna gärna mötet tillsammans med hamnkapten, fritidskontor eller motsvarande, så
kan det också ges annan information än enbart om miljöfrågorna, och alla kan bli mer
motiverade att komma.
Hamnkapten/fritidskontor har troligen information som man vill ut med, det kan
exempelvis handla om avgifter, planer på nya anläggningar och annat aktuellt.
Bjud gärna in via direktkontakt och inte endast genom brevutskick. Börja med att tala
med hamnkapten/fritidskontor och få via dem förslag på lämpliga kontaktpersoner för
övriga målgrupper, om ni inte redan har de uppgifterna.
På mötet berättar ni om vart och ett av momenten A-D, även om ni bara planerar att
vidare arbeta aktivt med några av dem. Syftet med respektive moment, och vilka
insatser i form av inspektion och annat ni själva planerar eller överväger.
Material att använda
Tillsynshandledning
Miljösamverkan Västra Götalands Fritidsbåtshamnar tillsynshandledning för
miljökontoren, maj 2005 är ett övergripande stöd och ”uppslagsbok”. Här kan man få
vägledning också i frågor som inte omfattas av tillsynskampanjen, men som kan komma
upp på mötet.
1
http://www.vgregion.se/upload/R egionkanslierna/M iljösam verkan/Fritidsbåt/fritidsbaat_handledning_m aj05.pdf
2
Kampanjinformation
Viktigast att utgå från i anslutning till varje moment är kampanjinformation nr 2 - 4.
Affischer
Som en hjälp att presentera frågorna finns för varje moment i
tillsynskampanjen en affisch i A3-format:
•
Alkylatbensin. Tar under rubriken Äger du en
sjömack? även upp frågor om skydd mot spill m.m.
•
Upptagsplatser – miljöanpassat båtupptag
•
Båtbottenfärger.
•
Uppläggningsplatser – hantering av farligt avfall
Affischerna kan givetvis användas även vid andra tillfällen
än på mötet. Exempelvis kan de överlämnas i samband
med tillsynsbesök, skickas till berörda föreningar m.fl.
som inte kunde delta på mötet etc.
Affischerna finns som pdf-filer på Miljösamverkans
webbplats www.miljosamverkan.se, under Fritidsbåtshamnar
(direktlänk:
http://www.miljosamverkan.se/vgrtemplates/Page____42408.aspx )
A3 har valts eftersom vi räknar med att alla kommuner har
möjlighet att ordna färgutskrift i A3-format.
För den som har möjlighet till det kan de förstoras till A2.
Skulle ni sakna tillgång till A3-skrivare på kommunen så
kontakta tryckeri eller företag under rubrik Kopieringsarbeten
på gula sidorna.
3
27 september 2006
Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006
Kampanjinformation nr 6. Information och tips för slutet
av kampanjtiden m.m.
Kampanjinformation i delprojekt Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006
•
Nr 1. (24 februari 2006). Översiktlig redovisning av alla moment A - D i
delprojektet:
A Sjömackar: Alkylatbensin från pump + frågor om invallning m.m.
B Upptagsplatser: Spolplattor med rening
C Båtbottenfärger: Ingen otillåten försäljning och minskad användning av
antifouling.
D Uppläggningsplatser: Hantering av farligt avfall.
•
Nr 2. Båtbottenfärger (moment C)
•
Nr 3. Sjömackar (del av moment A) och uppläggningsplatser (moment D)
•
Nr 4. Spolplattor och rening (moment B)
•
Nr 5. Informations- och diskussionsträffar med hamnansvariga, båtklubbar m.fl
•
•
Nr 2 - 5 gavs ut i april 2006.
Nr 6. Information och tips för slutet av kampanjtiden m.m. (september 2006).
Vad har gjorts. Resultat av rundringning m.m.
Projektgruppen har i början av september ringt runt till nitton av de tjugosju ”båtkommunerna” i länet för att höra hur arbetet går.
Hälften av de tillfrågade kommunerna har arbetat aktivt med projektet hittills i år, och
ett par till planerar insatser under hösten, dessutom har några gjort insatser redan förra
året då vår handledning blev klar. Några planerar för insatser nästa år (efter kampanjtiden alltså), medan ett fåtal inte alls prioriterar arbetet för närvarande.
De kommuner som varit aktiva har inriktat sig på lite olika saker. Kampanjen är ju
också upplagd så att man kan välja att delta i bara något av momenten A-D om man vill.
Exempel på insatser som gjorts:
Information till båtklubbar med flera.
Uppsättning av Miljösamverkans affischer i båthamnar.
Information till eller inspektion av uppläggningsplatser.
Inspektion av sjömackar.
Kontroll av bottenfärger i butiker. Samt ett fall av åtalsanmälan om användning av
1
otillåten färg.
Inventering av upptagsplatser, och diskussioner om rening vid befintliga eller planerade
nya upptagsplatser.
Kommunernas webbinformation
En stunds surfning till alla båtkommuners webbplatser visar att bara sju av de tjugosju
har information om fritidsbåtshamnar och miljö, med hjälp av Miljösamverkans
och/eller annat material.
Bra exempel är t.ex. Vänersborg, Strömstad och Mariestad (men rätt långt in i webbstrukturen).
En månads kampanjtid kvar....
Här är lite tips om vad ni kan göra, ifall ni inte redan bestämt det.
Uppdelat på respektive moment A-D.
A Sjömackar: Alkylatbensin från pump + frågor om invallning m.m.
Nu är det lågsäsong (och några kanske stänger snart för vintern). Men då bör de ha mer
tid när ni kommer på tillsynsbesök.
Ta gärna upp alkylatbensinen igen med dem, det går fortfarande trögt med nya tankställen för alkylatbensin!
Länsor och andra skyddsåtgärder mot spill bör förstås också aktualiseras. Strömstad är
en av de kommuner som tittat på detta och det har bland annat lett till att en sjömack
skaffat länsor. Orust har också varit aktiva när det gäller sjömackar.
Invallning av cisterner är också något som bör påtalas, och nu har man vintern på sig att
ordna det till nästa högsäsong. Detta krav håller nu på att bli allmän norm! Så här står
det i den samnordiska broschyren Båtliv ett rent nöje:
Tankar för lagring av bränsle och olja över marknivån skall stå i en uppsamlingsbassäng med
ogenomtränglig botten. Denna bassäng måste kunna rymma hela innehållet i tanken.
Broschyren finns länkad från vår webbplats www.miljosamverkan.se/bathamn
Möter man motstånd kan man alltså gärna hänvisa till denna nordiska samsyn.
Använd också vår affisch, och se kampanjinformation nummer 3.
B Upptagsplatser: Spolplattor med rening
Vid befintliga upptagsplatser. Initiera frågan och verka för att de kommer igång med en
planering för införande av rening steg 1, och bedömer när/om de också kan införa steg
2. Att den exakta tidsplanen på sid 25 i spolplatterapporten Miljöanpassat båtupptag
(som finns på vår webblats) följs är inte det viktigaste, det viktiga är att arbetet kommer
igång så att en rimlig rening inom några få år finns på de flesta upptagsplatser.
I samband med nyanläggning av upptagsplats/spolplatta (eller väsentlig ombyggnad och
liknande) är det däremot viktigt att hävda kravet på rening redan från början. Alla bör
behandlas lika, och Miljöanpassat båtupptag ger det stöd som hamnasvariga kan
behöva när de ska projektera/beställa anläggningen.
2
Exempel på kommuner som kommit igång med spolplattefrågan är Strömstad och
Stenungsund samt Uddevalla som tagit upp det på informationsmöten. Lysekil har
påtalat att spolplatta med rening ska ordnas på en ny anläggning.
Utöver Miljöanpassat båtupptag kan ni använda vår affisch samt kampanjinformation
nummer 4.
C Båtbottenfärger: Ingen otillåten försäljning och minskad användning av
antifouling.
Nu är det i högsta grad lågsäsong för bottenmålning, och det är nog inte så mycket
tillsynsinsatser man kan göra på detta tema nu. Men ge gärna information till exempelvis båtklubbarna. Använd vår affisch, och se kampanjinformation nummer 2.
D Uppläggningsplatser: Hantering av farligt avfall.
Detta är en fråga som passar bra nu när uppläggningen är i full gång och det bör vara
relativt lätt att få tag på ansvariga för uppläggningsplatserna. Det mesta avfallet
genereras visserligen under vårrustningen. Men en koll av miljöbodar eller liknande nu
och förslag på förbättringar inför våren ligger ju rätt i tiden.
Använd vår affisch, och se kampanjinformation nummer 3.
Information som kan röra några eller alla moment A - D
Se kampanjinformation nr 5 om informationsmöten. Uddevalla är en kommun som
tillämpat detta.
Detta är en aktivitet som passar lika bra nu som någon annan tid på året!
En lättversion om man inte mäktar med informationsmöten är att trycka/skriva ut alla
våra affischer och skicka till båtklubbar, sjömackar och hamnansvariga.
Affischerna är avsedda för A3, men fungerar faktiskt också rätt bra som A4. Skriver ni
ut själva, se till att välja en bra skrivare och bra papper.
.... men arbetet kan fortsättas nästa år
Arbetet fortsätter naturligvis. Det man inte hinner med i år kan man ta sig an nästa år.
Vår handledning, affischer och kampanjinformation samt spolplatterapporten bör vara
helt aktuella även då. Webbplatsen www.miljosamverkan.se/bathamn där ni hittar allt
detta kommer att finnas kvar.
Flera av de kommuner vi talat med säger också att de nu har med fritidsbåtshamnar i
nästa års tillsynsplanering.
3
Annat än fritidsbåtshamnar
Det finns några verksamheter som ligger i närheten av begreppet fritidsbåtshamnar, men
som inte omfattas av vare sig vår handledning eller tillsynskampanjen.
Främst tänker vi på produktionsvarv för fritidsbåtar och på reparations-/servicevarv för
fiske- och arbetsbåtar.
Alla miljökontor med sådana tillsynsobjekt bör naturligtvis också ha med dem i sin
tillsynsplanering. Annars kan tillsynsprioriteringen bli lite sned om man bara tittar på de
oftast mindre verksamheterna (det som vi sammanfattar som fritidsbåtshamnar) men
missar de stora kommersiella anläggningarna i de nämnda kategorierna.
Vi gör inte anspråk på att ge någon vägledning för tillsynen av dessa. Men ett par saker
att tänka på kan kanske vara uppsamling av blästeravfall och liknande på reparationsvarv, och val av och användning av bottenfärger både på reparationsvarv och på
produktionsvarv för fritidsbåtshamnar.
Utvärderingsenkät kommer
Vi tar nu fram en enkät som ni ska få besvara i november.
Det kan kanske vara bra att redan nu veta vad enkäten kommer att ta upp.
Här har ni dispositionen:
Vad tycker man om:
Tillsynshandledningen
Spolplatterapporten
Kampanjinformation och affischer
W ebbplatsen
Inventering, om man gjort det vad finns i kommunen (antal uppläggningsplatser, gästhamnar etc)
Vilka informationsinsatser har gjorts
Utskick
Affischering
Möten
Vilket gensvar har detta mött?
Vad av momenten A-D i tillsynskampanjen har man arbetat med.
Vanliga brister på respektive område ställs som öppen fråga, utan svarsalternativ.
Vad fungerar i allmänhet bra på respektive område ställs också som öppen fråga.
Behövs mer stöd/material för kommande tillsyn?
Synpunkter på regler. Behövs ändringar?
4