COM(2017) 99 final

Europeiska
unionens råd
Bryssel den 1 mars 2017
(OR. en)
6845/17
TRANS 89
FÖLJENOT
från:
inkom den:
till:
Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens
generalsekreterare
28 februari 2017
Jeppe TRANHOLM-MIKKELSEN, generalsekreterare för Europeiska
unionens råd
Komm. dok. nr:
COM(2017) 99 final
Ärende:
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH
RÅDET om medlemsstaternas tillämpning av Europaparlamentets och
rådets direktiv 2000/30/EG av den 6 juni 2000 om vägkontroller av
trafiksäkerheten hos nyttofordon i trafik i gemenskapen
Rapporteringsperiod 2013–2014
För delegationerna bifogas dokument – COM(2017) 99 final.
Bilaga: COM(2017) 99 final
6845/17
/ub
DGE 2A
SV
EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 28.2.2017
COM(2017) 99 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
om medlemsstaternas tillämpning av Europaparlamentets och rådets direktiv
2000/30/EG av den 6 juni 2000 om vägkontroller av trafiksäkerheten hos nyttofordon i
trafik i gemenskapen
Rapporteringsperiod 2013–2014
SV
SV
Innehålls förteckning
1.
INLEDNING ............................................................................................................... 3
2.
DIREKTIV 2000/30/EG ............................................................................................. 4
3.
UPPGIFTER FRÅN MEDLEMSSTATERNA ....................................................... 5
4.
KONTROLLENS INNEHÅLL ................................................................................. 5
5.
STATISTISKA UPPGIFTER ................................................................................... 6
5.1.
Totalt antal kontrollerade fordon och deras ursprung........................................... 6
5.2.
Fordon med körförbud .............................................................................................. 7
5.3.
Typer av fel och uppgifter fördelade per medlemsstat ......................................... 11
5.4.
Andelen körförbud per fordonskategori och per registreringsmedlemsstat ...... 11
6.
TYPER AV PÅFÖLJDER....................................................................................... 12
7.
SAMMANFATTANDE SLUTSATSER ................................................................ 12
2
1.
INLEDNING
För att främja trafiksäkerheten, miljöskyddet och en rättvis konkurrens innehåller EUlagstiftningen ett antal åtgärder som ska garantera att de nyttofordon som trafikerar EU:s
vägar är i gott tekniskt skick. Det handlar bland annat om
•
regler för tillträde till yrket som innebär att transportföretagen ska ha tillräcklig
ekonomisk kapacitet för att kunna garantera att fordonen är väl underhållna
(förordning (EG) nr 1072/2009 1),
•
regelbundna trafiksäkerhetsprovningar som medlemsstaterna ska genomföra av
fordon som är registrerade inom deras territorium, med ett lägsta intervall som
fastställs på EU-nivå (direktiv 2009/40/EG 2),
•
vägkontroller av trafiksäkerheten – som är föremålet för denna rapport – som ska
säkerställa att nyttofordon endast används om de är tillräckligt väl underhållna
för att garantera en hög trafiksäkerhet (direktiv 2000/30/EG 3).
Enligt direktiv 2000/30/EG (nedan kallat direktivet) ska medlemsstaterna, för att öka
trafiksäkerheten och skydda miljön, kontrollera att de nyttofordon med tillhörande släp- och
påhängsvagnar som är i trafik inom deras territorier är i trafiksäkert skick.
Enligt artikel 6 i direktivet ska medlemsstaterna vartannat år till kommissionen överlämna de
uppgifter som har samlats in för de två föregående åren i fråga om följande:
•
Antalet kontrollerade nyttofordon, fördelade mellan sju fordonskategorier och per
registreringsland.
•
De punkter som kontrollerats enligt direktivet.
•
De fel som konstaterats.
I direktivet anges nio olika punkter (se avsnitt 4 nedan) som kan komma att kontrolleras vid
vägkontrollerna. Om det kontrollerade fordonet på någon punkt inte uppfyller gällande
trafiksäkerhetskrav kan fordonet beläggas med körförbud. Det kontrollerade fordonets
samtliga brister ska tas upp i den kontrollrapport som ska överlämnas till föraren av fordonet.
Enligt direktivet ska kommissionen, baserat på de uppgifter som medlemsstaterna lämnat in,
lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av direktivet
tillsammans med en sammanfattning av de resultat som uppnåtts.
2014 ändrade Europaparlamentet och rådet reglerna och rutinerna för vägkontroller av
nyttofordon. Den 3 april 2014 antogs direktiv 2014/47/EU 4 som medlemsstaterna måste
1
2
3
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1072/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma
regler för tillträde till den internationella marknaden för godstransporter på väg (omarbetning), EUT
L 300, 14.11.2009, s. 72.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/40/EG av den 6 maj 2009 om provning av motorfordons
och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet (omarbetning), EUT L 141, 6.6.2009, s. 12.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/30/EG av den 6 juni 2000 om vägkontroller av
trafiksäkerheten hos nyttofordon i trafik i gemenskapen, EGT L 203, 10.8.2000, s. 1.
3
tillämpa från och med den 20 maj 2018. Genom det nya direktivet införs bland annat kravet
att minst 5 % av alla nyttofordon som är registrerade i medlemsstaterna ska genomgå en
grundläggande vägkontroll. Första gången som detta krav ska redovisas blir den 31 mars 2021
för åren 2019–2020.
2.
DIREKTIV 2000/30/EG
Enligt direktiv 2009/40/EG 5 om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons
trafiksäkerhet ska nyttofordon provas en gång om året. Den årliga provningen anses dock inte
vara tillräcklig för att garantera att fordonen fortsätter att vara i ett trafiksäkert skick under
hela året. Som tillsynsåtgärd måste den årliga provningen därför kompletteras med riktade
vägkontroller.
Det ändrade direktivet 6 – som är tillämpligt till och med den 19 maj 2018 – innehåller ett
antal villkor för vägkontroller av trafiksäkerheten hos nyttofordon i trafik i EU.
Genom direktiv 2010/47/EU ändrades fordonskategorierna och förteckningen över
kontrollerade punkter i bilaga I till direktivet från och med den 1 januari 2012.
Före ändringen definierades fordonen i (bilaga I) utifrån klass, t.ex. fordonståg, vilket innebar
ett motorfordon som används för godsbefordran med en totalvikt på över 3,5 ton (kategorierna
N2 och N3) och är kopplade till en släpvagn (kategorierna O3 och O4). Samtidigt skulle
fordon i kategori N2 anges som ”lättare godstransportfordon”, fordon i kategori N3 som
”lastbil” medan fordon i kategorierna O3 och O4 skulle anges som ”släpvagn” och
”påhängsvagn”.
Ändringen av direktiv 2010/47/EU innebar dock att fordonen i stället skulle kategoriseras
enligt lagstiftningen om typgodkännande. Det innebär att ett fordon som tidigare kunde ha
angetts i olika klasser numera bara kan anges i en fordonskategori. Vidare måste dragfordonet
och släpvagnen anges separat. Denna uppdelning blir mer rättvisande eftersom dragfordonet
och släpvagnen kan vara registrerade i olika medlemsstater. Uppdelningen har även betydelse
för kravet att anmäla allvarliga brister som konstateras i något av fordonen till
registreringsmedlemsstaten.
En vägkontroll innebär en oanmäld undersökning av ett nyttofordon som är i trafik inom en
medlemsstats territorium. Kontrollen sker framförallt på allmänna huvudvägar och utförs av
en myndighet eller ett annat organ under myndighetens överinseende.
Alla vägkontroller ska utföras utan diskriminering på grund av förarens nationalitet eller det
land i vilket nyttofordonet är registrerat eller har tagits i bruk. De måste också utföras på ett
sätt som minimerar kostnaderna och förseningarna för förare och företag.
De nyttofordon som kontrolleras ska väljas ut genom ett riktat urval, där man särskilt riktar in
sig på fordon som förefaller vara dåligt underhållna.
4
5
6
Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/47/EU av den 3 april 2014 om tekniska vägkontroller av
trafiksäkerheten hos nyttofordon i trafik i unionen, EUT L 127, 29.4.2014, s. 134.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/40/EG5 av den 6 maj 2009 om provning av motorfordons
och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet, EUT L 141, 6.6.2009, s. 12.
Kommissionens direktiv 2010/47/EU av den 5 juli 2010 om anpassning till den tekniska utvecklingen
av direktiv 2000/30/EG, EUT L 173, 8.7.2010, s. 33.
4
Vägkontrollerna utförs i regel i flera steg. Först görs en okulärbesiktning av fordonets
underhållsskick vid stillastående och en kontroll av dokumentationen av fordonets senaste
vägkontroll och trafiksäkerhetsprovning. En ingående kontroll av möjliga brister baserat på
förteckningen över punkter i direktivet kan också göras på plats eller på en
provningsanläggning i närheten. Vid en ingående vägkontroll ska resultatet dokumenteras i en
rapport om vägkontroll av trafiksäkerheten enligt den förlaga som anges i direktivet. Dessa
uppgifter ska medlemsstaterna sedan lämna in till kommissionen.
Om ett nyttofordon utgör en allvarlig trafiksäkerhetsrisk får fordonet tillfälligt beläggas med
körförbud tills de farliga fel som upptäckts har åtgärdats. Utländska fordon med allvarliga
brister måste anmälas till registreringsmedlemsstaten för att möjliggöra lämplig uppföljning.
3.
UPPGIFTER FRÅN MEDLEMSSTATERNA
Detta är den femte rapporten om hur direktiv 2000/30/EG tillämpas i medlemsstaterna.
Rapporten avser perioden 2013–2014. De uppgifter som medlemsstaterna samlat in om denna
period ska ha lämnats in till kommissionen senast den 31 mars 2015.
För att underlätta medlemsstaternas rapportering skickade kommissionen i början av mars
2015 ut ett informationsbrev och en mall för rapporteringen. Mallen har tagits fram av
kommissionen och medlemsstaternas experter gemensamt för att underlätta insamlingen och
rapporteringen av uppgifterna som är mycket komplicerade. Det är dock inte obligatoriskt att
använda den. Alla medlemsstater som uppfyllde rapporteringskravet använde mallen och
lämnade in uppgifterna elektroniskt, vilket underlättade analysarbetet betydligt.
Uppgifterna lämnades emellertid inte alltid in i tid. Arton medlemsstater (Belgien, Bulgarien,
Kroatien, Danmark, Estland, Finland, Grekland, Ungern, Lettland, Litauen, Malta,
Nederländerna, Polen, Rumänien, Slovenien, Spanien, Sverige och Storbritannien) lämnade in
uppgifter om antalet kontrollerade fordon, indelade efter kategori och registreringsland, samt
uppgifter om kontrollerade punkter och konstaterade fel. Kommissionen kontaktade de
återstående tio medlemsstaterna och därefter inkom åtta av dem med de erforderliga
uppgifterna. Under samtalen med Frankrike och Tyskland konstaterades dock att dessa båda
medlemsstater inte kunde lämna de erforderliga uppgifterna enligt kraven i direktivet.
Frankrike lämnade endast sammanslagna uppgifter för de två kategorierna för tunga
lastfordon (N2 och N3) och för de två kategorierna för bussar (M2 och M3) i stället för att
skilja på dem. Frankrike lämnade inte heller några uppgifter om släpvagnar (kategorierna O3
och O4). Det innebär att man endast har använt de totala siffrorna i denna rapport och att man
vid jämförelser har bortsett från de franska uppgifterna.
Tyskland använde å sin sida de fordonsklasser som gällde innan direktiv 2010/47/EU
ändrades och kunde inte lämna uppgifterna enligt de fordonskategorier som krävs enligt det
ändrade direktivet. Eftersom det därför inte går att få fram uppgifter för fordonskategorierna
används bara de totala siffrorna i denna rapport.
Uppgifterna från medlemsstaterna har varierat i fråga om fullständighet. Österrike, Tjeckien,
Rumänien, Nederländerna, Grekland, Luxemburg, Polen och Kroatien lämnade även
uppgifter för fordon som var registrerade utanför EU, indelade efter registreringsland, och
Belgien och Italien lämnade en sammanfattning för länder utanför EU.
5
4.
KONTROLLENS INNEHÅLL
Medlemsstaterna ska minst kontrollera och lämna de uppgifter som avses i punkt 10 i
rapportformuläret i bilaga I till direktiv 2000/30/EG. Det rör sig om följande uppgifter:
•
Identifiering.
•
Bromssystem.
•
Styrning.
•
Sikt.
•
Belysningsutrustning och elektriskt system.
•
Axlar, hjul, däck och fjädring.
•
Chassi och chassiinfästningar.
•
Annan utrustning, inklusive färdskrivare och hastighetsbegränsande anordning.
•
Störningar, inklusive utsläpp och spill av bränsle och/eller olja.
5.
STATISTISKA UPPGIFTER
5.1.
Totalt antal kontrollerade fordon och deras ursprung
Enligt artikel 3 i direktiv 2000/30/EG ska kontrollerna utföras utan diskriminering på grund
av vare sig förarens nationalitet eller fordonets registreringsland.
Jämfört med föregående period genomfördes 2 561 820 färre kontroller under 2013–2014,
vilket är en minskning med 31,5 %.
En stor förändring kan konstateras i Finlands inrapporterade uppgifter, som inte inkluderar
kontroller av fordon registrerade utanför EU. Till följd av detta halverades det totala antalet
kontroller jämfört med föregående period och andelen finskregistrerade fordon ökade med
30 %.
Trots att Polen även redovisade uppgifter för länder utanför EU halverades det totala antalet
kontroller jämfört med föregående period. Samtidigt minskade andelen kontrollerade polska
fordon från 92,1 % till 47,3 %. Det innebär att Polen lade större vikt vid att kontrollera
utländska fordon, särskilt fordon registrerade i länder utanför EU. Dessa kontroller är fem
gånger fler än under 2011–2012.
I Belgien och Luxemburg hade andelen utländska fordon som varit föremål för vägkontroll
ökat ytterligare jämfört med de två föregående perioderna (2011–2012 och 2009–2010) 7. I
andra medlemsstater med en omfattande genomfartstrafik var kontrollerna jämnare fördelade
7
COM(2013) 303 och COM(2014) 569.
6
mellan inhemska och utländska fordon. På grund av sitt geografiska läge redovisade Cypern
och Irland bara uppgifter för lokalt registrerade fordon. Även Malta, Estland och Rumänien
redovisade en mycket hög andel inhemska fordon.
Tabell 2: De kontrollerade fordonens ursprung
Uppgiftslämnand
e medlemsstat:
Belgien
Registrerade
i
medlemsstat
en
6 203
Registrerade
i en annan
medlemsstat
Registrerade
utanför EU
Fordon från
medlemsstate
n (%)
11 287
583
18 073
34,3 %
Totalt
Bulgarien
254 651
65 752
922
321 325
79,3 %
Tjeckien
81 711
51 945
3 325
136 981
59,7 %
2 081
84,0 %
70 036
1 600 728
61,8 %
1 689
98,8 %
12 939
100,0 %
16 816
88,7 %
723 250
90,2 %
Danmark
1 748
333
Tyskland
989 524
541 168
Estland
1 669
20
Irland
12 939
Grekland
14 922
1 424
Spanien
652 259
70 991
Frankrike*
460 918
572 841
19 933
1 053 692
43,7 %
Italien
10 153
4 576
414
15 143
67,0 %
Cypern
1 174
1 174
100,0 %
Lettland
4 196
1 711
194
6 101
68,8 %
Litauen
64 531
15 329
79 860
80,8 %
125
584
726
17,2 %
164 307
52 197
216 504
75,9 %
Malta
3 968
44
4 012
98,9 %
Nederländerna
4 373
4 256
231
8 860
49,4 %
23 416
23 932
1 536
48 884
47,9 %
420 147
74 007
393 957
888 111
47,3 %
602
29
631
95,4 %
Rumänien
7 404
516
8 135
91,0 %
Slovenien
3 948
1 165
5 113
77,2 %
Slovakien
11 135
5 076
16 211
68,7 %
Finland
9 250
1 902
11 152
82,9 %
Sverige
46 059
7 468
53 527
86,0 %
174 678
118 160
292 838
59,7 %
3 455 127
1 629 421
5 584 164
61,9 %
Luxemburg
Ungern
Österrike
Polen
Portugal
Storbritannien
Totalt
470
17
215
499 616
* Frankrike har inte redovisat några uppgifter för släpvagnskategorierna O3 och O4.
5.2.
Fordon med körförbud
Fordon med farliga fel som utgör en allvarlig risk för personer som färdas i fordonet eller för
andra trafikanter får beläggas med körförbud tills felen har avhjälpts. Uppgifterna från
7
medlemsstaterna visar att andelen fordon som belagts med körförbud i förhållande till det
totala antalet kontrollerade fordon varierar betydligt från medlemsstat till medlemsstat, från
hela 90,1 % i Estland till bara 0,2 % Tjeckien och t.o.m. 0 % i Portugal.
Fördelningen av körförbud mellan inhemska fordon och fordon som är registrerade i andra
medlemsstater visar att de inhemska fordonen ofta är sämre underhållna medan de fordon som
skickas utomlands är i bättre skick. Stora skillnader kan konstateras i Estland där 90,1 % av
de inhemska fordonen och 45 % av fordonen från andra medlemsstater belagts med
körförbud. I Sverige är fördelningen 82,3 % resp. 39,6 %, i Malta 48,7 % resp. 13,6 %
och i Italien 44,6 % resp. 26,1 %.
Österrike redovisade en relativt hög men samtidigt jämn andel körförbud för både inhemska
(55,9 %) och utländska fordon (58,7 %). Siffrorna kan tolkas som att Österrike har lyckats
bättre med att rikta in sina kontroller på sämre underhållna fordon, vilket ökar effektiviteten
och minskar den administrativa bördan. Vissa medlemsstater som t.ex. Estland (90,1 %
resp. 45 %), Finland (56 % resp. 34,9 %) eller Italien (44,6 % resp. 26,1 %) har lyckats
bättre med att rikta in sig på inhemska fordon, medan andelen körförbud för fordon som är
registrerade i andra medlemsstater visar att dåligt underhållna fordon inte kontrolleras lika
ofta. Vissa medlemsstater har belagt en särskilt låg andel både inhemska och utländska fordon
med körförbud, t.ex. Tjeckien 0,5 % resp. 0,2 %, Bulgarien 1,7 % resp. 2,3 %, Lettland
0,7 % resp. 1,1 %, Litauen 1 % resp. 2 % eller Nederländerna 1,2 % resp. 1,3 %. Detta
tyder på att länderna använt en relativt outvecklad urvalsmetod vid kontroll av nyttofordon.
I vissa medlemsstater tyder den ökade andelen körförbud jämfört med föregående period på
en kraftigt förbättrad urvalsmetod. Under 2011–2012 belade Sverige totalt 17,8 % av alla
EU-registrerade fordon med körförbud. För innevarande period är denna siffra 76,4 %.
Även Italien redovisade kraftigt förbättrade siffror, från bara 12,9 % för föregående period
till 38,9 % för innevarande period. För Slovakien är siffrorna 22,6 % resp. 38 %. Däremot
visar siffrorna att andelen fordon som belagts med körförbud i Rumänien minskat kraftigt,
från 39,9 % till 4,3 %, och i Luxemburg, från 58,9 % till 4,4 %. I Irland var minskningen
37,4 %. Där belades 43,4 % av fordonen med körförbud under föregående period och
6 % under innevarande period. Då bör man ha i åtanke att Irland enbart redovisade
kontroller av inhemska fordon för båda perioder. Kommissionen känner inte till varför
andelen körförbud minskat.
Andelen körförbud i Estland (90,1 %), Sverige (82,3 %) och Cypern (146,4 %) visar att det
kanske inte bara är kontrollmetoderna och bedömningen av fel som skiljer sig åt utan även
rapportens sammanställning i medlemsstaterna. Cypern redovisade fler körförbud än
kontrollerade fordon, vilket förmodligen berodde på att flera fel som föranledde körförbud
konstaterades på samma fordon och redovisades som separata körförbud. Det bör även noteras
att även om det enligt direktivet är ”antalet kontrollerade nyttofordon” som ska redovisas, kan
samma medlemsstat kontrollera samma fordon mer än en gång under den berörda perioden,
vilket innebär att det som redovisas i rapporten i själva verket är ”antalet genomförda
kontroller”.
Tabell 3: Andelen fordon som belagts med körförbud av alla kontrollerade fordon
registrerade i EU
Uppgifts-
Fordon registrerade i den
8
Fordon registrerade i EU (inklusive
lämnande
medlemsstat
Belgien
uppgiftslämnande medlemsstaten
Antal
Andel
kontrolAntal
körförbud
lerade
körförbud
(%)
fordon
uppgiftslämnande medlemsstat)
Antal
Andel
kontrolAntal
körförbud
lerade
körförbud
(%)
fordon
6 203
452
7,3 %
17 490
972
5,6 %
Bulgarien
254 651
4 319
1,7 %
320 403
5 804
1,8 %
Tjeckien
81 711
402
0,5 %
133 656
507
0,4 %
Danmark
1 748
432
24,7 %
2 081
532
25,6 %
Tyskland
989 524
13 628
1,4 %
1 530 962
32 125
2,1 %
Estland
1 669
1 504
90,1 %
1 689
1 513
89,6 %
Irland
12 939
779
6,0 %
12 939
779
6,0 %
Grekland
14 922
202
1,4 %
16 346
228
1,4 %
Spanien
652 259
79 872
12,2 %
723 250
83 280
11,5 %
Frankrike*
460 918
77 327
16,7 %
1 033 759
165 465
16,0 %
Italien
10 153
4 533
44,6 %
14 729
5 728
38,9 %
Cypern
1 174
1 719
146,4 %
1 174
1 719
146,4 %
Lettland
4 196
28
0,7 %
5 907
47
0,8 %
Litauen
64 531
625
1,0 %
79 860
933
1,2 %
125
8
6,4 %
709
31
4,4 %
164 307
2 955
1,8 %
216 504
5 651
2,6 %
Malta
3 968
1 931
48,7 %
4 012
1 937
48,3 %
Nederländerna
4 373
51
1,2 %
8 629
107
1,2 %
23 416
13 078
55,9 %
47 348
27 123
57,3 %
420 147
28 697
6,8 %
494 154
29 740
6,0 %
602
11
1,8 %
631
11
1,7 %
Rumänien
7 404
326
4,4 %
7 920
342
4,3 %
Slovenien
3 948
386
9,8 %
5 113
477
9,3 %
Slovakien
11 135
4 738
42,6 %
16 211
6 154
38,0 %
Finland
9 250
5 177
56,0 %
11 152
5 840
52,4 %
Sverige
46 059
37 917
82,3 %
53 527
40 871
76,4 %
174 678
37 310
21,4 %
292 838
80 283
27,4 %
3 455 127
319 420
9,2 %
5 084 818
499 837
9,8 %
Luxemburg
Ungern
Österrike
Polen
Portugal
Storbritannien
Totalt
* Frankrike har inte redovisat några uppgifter för släpvagnskategorierna O3 och O4.
Tabell 4: Andelen inhemska fordon som belagts med körförbud av alla kontrollerade
fordon registrerade i EU
Uppgiftslämnande
Fordon registrerade i den
uppgiftslämnande medlemsstaten
9
Fordon registrerade i EU (utom
uppgiftslämnande medlemsstat)
medlemsstat
Belgien
Antal
kontrollerade
fordon
Andel
körförbud
(%)
Antal
körförbud
Antal
kontrollerade
fordon
Antal
körförbud
Andel
körförbu
d (%)
6 203
452
7,3 %
11 287
520
4,6 %
Bulgarien
254 651
4 319
1,7 %
65 752
1 485
2,3 %
Tjeckien
81 711
402
0,5 %
51 945
105
0,2 %
Danmark
1 748
432
24,7 %
333
100
30,0 %
Tyskland
989 524
13 628
1,4 %
541 438
18 497
3,4 %
1 669
1 504
90,1 %
20
9
45,0 %
Irland
12 939
779
6,0 %
0
0
i.u.
Grekland
14 922
202
1,4 %
1 424
26
1,8 %
Spanien
652 259
79 872
12,2 %
70 991
3 408
4,8 %
Frankrike*
460 918
77 327
16,7 %
572 841
88 138
15,4 %
Italien
10 153
4 533
44,6 %
4 576
1 195
26,1 %
Cypern
1 174
1 719
146,4 %
0
0
i.u.
Lettland
4 196
28
0,7 %
1 711
19
1,1 %
Litauen
64 531
625
1,0 %
15 329
308
2,0 %
Estland
Luxemburg
125
8
6,4 %
584
23
3,9 %
164 307
2 955
1,8 %
52 197
2 696
5,2 %
Malta
3 968
1 931
48,7 %
44
6
13,6 %
Nederländerna
4 373
51
1,2 %
4 256
56
1,3 %
23 416
13 078
55,9 %
23 932
14 045
58,7 %
420 147
28 697
6,8 %
74 007
1 043
1,4 %
602
11
1,8 %
29
0
0,0 %
7 404
326
4,4 %
516
16
3,1 %
Ungern
Österrike
Polen
Portugal
Rumänien
Slovenien
3 948
386
9,8 %
1 165
91
7,8 %
Slovakien
11 135
4 738
42,6 %
5 076
1 416
27,9 %
Finland
9 250
5 177
56,0 %
1 902
663
34,9 %
Sverige
46 059
37 917
82,3 %
7 468
2 954
39,6 %
174 678
37 310
21,4 %
118 160
42 973
36,4 %
3 455 127
319 420
9,2 %
2 743 970
286 642
10,4 %
Storbritannien
Totalt
* Frankrike har inte redovisat några uppgifter för släpvagnskategorierna O3 och O4.
10
5.3.
Typer av fel och uppgifter fördelade per medlemsstat
I bilaga I visas andelen fel som konstaterats på ett fordon under de kontroller som genomförts
av samma medlemsstat.
Den vanligaste typen av fel som upptäcks vid kontroll är trafiksäkerhetsbrister i fråga om
–
belysningsutrustning och elektriskt system (20,9 %),
–
axlar, hjul, däck, fjädring (20,6 %),
–
bromssystem (18,8 %), och
–
annan utrustning, inklusive färdskrivare och hastighetsbegränsande anordning
(17,4 %).
De redovisade uppgifterna visar att andelen fel varierar kraftigt inom de olika
kontrollpunkterna. Det kan bero på att medlemsstaterna använt olika provningsmetoder och
koncentrerat sig på olika saker vid kontrollen. Direktiv 2014/47/EU kommer, när det börjar
tillämpas, att leda till ökad harmonisering när det gäller provningsmetoder, bedömning av fel
och användning av utrustning för mer ingående vägkontroller av trafiksäkerheten.
Jämfört med föregående period har felen i belysningsutrustning och elektriskt system
minskat dramatiskt (från 47 % till 20,9 %). Vid en närmare granskning av siffrorna kan dock
en del slående resultat noteras. I 47,3 % av kontrollerna i Sverige och i 45,4 % i Portugal
konstaterades brister i belysningsutrustning och elektriskt system. Nästan samma siffror
redovisades i dessa medlemsstater för föregående period (Sverige 49 %, Portugal 50,7 %).
Fel i bromssystemet tycks oftast upptäckas av myndigheterna i Danmark (46,7 %),
Storbritannien (34,3 %) och Polen (31,8 %). Samtidigt upptäckte Grekland den här typen av
fel i 1,6 % av fordonen, Estland och Luxemburg i 2,9 % och Spanien i 0 % av fordonen.
Fel som avser utsläpp och spill har, efter att ha minskat med 3,1 procentenheter under
föregående period (från 4,1 % till 1,0 %), ökat med 3,2 procentenheter till 4,2 %. Den här
typen av fel är inte bara en trafiksäkerhetsrisk utan kan även påverka miljön. Fordon med den
här typen av fel upptäcktes oftast i Litauen (14,6 %) och Cypern (10,6 %). Det bör dock
nämnas att Cypern endast kontrollerade inhemska fordon under den här perioden.
I bilaga I redovisas fler resultat från kontrollerna och upplysningar om vilka fel som den
kontrollerande medlemsstaten konstaterade.
Medlemsstaternas uppgifter om antalet kontroller av fordon registrerade i länder utanför EU
är fortfarande inte tillräckliga för att man ska kunna dra några slutsatser om deras
trafiksäkerhet.
I bilaga IV till denna rapport finns en översikt över antalet fordon som medlemsstaterna
kontrollerat per registreringsland och andelen utfärdade körförbud.
11
5.4.
Andelen körförbud per fordonskategori och per registreringsmedlemsstat
Bilaga II visar hur ofta fordon från en viss medlemsstat konstaterades ha fel som föranledde
körförbud. Tunga lastfordon (kategori N3) var den fordonskategori som oftast belades med
körförbud, vilket totalt skedde vid 13,6 % av kontrollerna. Släpvagnar i kategori O3 hade den
lägsta andelen fel (6,8 %). Det bör betonas att 22,2 % av fordonen i kategorin ”övriga”, som
inte specificeras närmare, konstaterades ha så allvarliga fel att de belades med körförbud.
Kontrollerade fordon i denna kategori är i regel jordbruksfordon, lätta släpvagnar (O1, O2)
eller lätta skåpbilar (N1). Genom direktiv 2014/47/EU blir det obligatoriskt att kontrollera
snabbgående traktorer (T5) som huvudsakligen används för kommersiell transport på allmän
väg.
Det totala antalet körförbud per medlemsstat visar att flest allvarliga fel konstaterades i
svenska (80,9 %) och finska (53,2 %) fordon, medan sådana fel var sällsynta i grekiska
(2,2 %) och lettiska (2,8 %) fordon. Det bör dock observeras att 46 059 (97,9 %) av de 47 046
kontroller som gjordes av svenska fordon genomfördes av svenska myndigheter, medan 9 520
(90 %) av 10 573 kontroller av finska fordon genomfördes inom Finland. Å andra sidan
kontrollerades 29 360 grekiska fordon över hela Europa och 50,8 % (14 922) av dessa
kontroller genomfördes i Grekland. Samma jämförelse för Lettland visar att 80 % av
kontrollerna av lettiska fordon genomfördes av andra medlemsstater (av 20 955 kontrollerade
fordon kontrollerades 4 196 av Lettland).
Å ena sidan visar siffrorna i bilaga II, tolkade i tabell 4, vilka medlemsstaters fordon som
används och därför kontrolleras oftare i andra medlemsstater. Å andra sidan kan den särskilt
höga andelen inhemska fordon som belagts med körförbud bero på att man använt andra
provningsmetoder och gjort en annan bedömning av felen. När det gäller det senare kommer
direktiv 2014/47/EU att leda till ökad harmonisering, inte bara när det gäller
provningsmetoder, utan även när det gäller bedömningen av fel och användningen av
provningsutrustning för mer ingående kontroller.
Mer uppgifter uppdelade per fordonskategori och registreringsmedlemsstat finns i bilaga II. I
bilaga III presenteras uppgifterna per fordonskategori och kontrollmedlemsstat.
6.
TYPER AV PÅFÖLJDER
Direktivet innehåller inga påföljder vid konstaterade överträdelser. Påföljder fastställs av
medlemsstaterna, utan diskriminering på grund av vare sig förarens nationalitet eller det land i
vilket fordonet är registrerat eller har tagits i bruk.
Om ett nyttofordon konstateras utgöra en allvarlig trafiksäkerhetsrisk för personer som färdas
i fordonet eller för andra trafikanter, får enligt direktiv 2000/30/EG den myndighet eller
fordonskontrollant som utfört vägkontrollen tillfälligt belägga fordonet med körförbud tills de
farliga fel som upptäckts har åtgärdats.
Allvarliga fel hos nyttofordon som tillhör en person som inte är hemmahörande i
medlemsstaten, i synnerhet de som gett upphov till körförbud, ska rapporteras till de behöriga
myndigheterna i den medlemsstat där nyttofordonet är registrerat.
12
De behöriga myndigheterna i den medlemsstat där det allvarliga felet har konstaterats får
begära att de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där nyttofordonet är registrerat vidtar
lämpliga åtgärder, till exempel kräva att fordonet ska genomgå en ny trafiksäkerhetsprovning.
Det krävs dock inte någon rapportering om sådana fall.
7.
SAMMANFATTANDE SLUTSATSER
Medlemsstaternas efterlevnad av rapporteringskravet har förbättrats, även om många
medlemsstater fortfarande inte lämnade in sina uppgifter i tid, trots att kommissionen
skickade ut ett brev med information i början av mars 2015. Vissa medlemsstater lämnade
inte sin rapport förrän kommissionen kontaktat de berörda myndigheterna i medlemsstaten.
De flesta medlemsstater använde det elektroniska standardformulär som kommissionen
rekommenderat vid rapporteringen. Efter närmare efterforskningar visade det sig att Frankrike
och Tyskland inte kunde lämna några rapporter eftersom de inte följt direktivet full ut.
Det finns flera slutsatser som kan dras av denna rapport om vägkontroller av nyttofordon i
trafik inom EU.
En stor skillnad jämfört med föregående period är att det under 2013–2014 genomfördes
2 561 820 färre kontroller, vilket är en minskning med 31,5 %. Detta kan bero på att
länderna använt effektivare metoder för att rikta in sig på bristfälliga fordon eller på att
medlemsstaterna haft mindre resurser för att genomföra vägkontroller.
Det finns också stora skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller hur stor andel av alla
kontrollerade fordon som är inhemska fordon. Medlemsstaterna bör därför göra mer för att få
ett jämnare förhållande mellan kontrollerna. I till exempel Belgien och Luxemburg
kontrollerades inhemska fordon i mindre än 40 % av fallen medan förhållandet är jämnare i
andra genomfartsländer.
Hur stor andel av samtliga kontrollerade fordon som belagts med körförbud varierar kraftigt,
från 0,4 % i Tjeckien och 0,8 % i Lettland till över 89,6 % i Estland och 76,4 % i Sverige. De
inrapporterade uppgifterna visar att det går att effektivisera vägkontrollerna genom ett mer
riktat urval. Tidsförlusten för transportföretagen och den administrativa bördan för både
transportföretag
och
tillsynsmyndigheter
skulle
också
kunna
minskas genom mer riktade kontroller. EU:s nya direktiv 2014/47/EU om tekniska
vägkontroller innebär att medlemsstaterna från och med 2018 måste anpassa sina
kontrollsystem och överge de helt slumpvisa stickprovskontrollerna för mer riktade
kontroller.
De vanligaste felen som upptäcks vid kontrollerna är trafiksäkerhetsbrister i fråga om
belysningssystem, hjul, däck och bromsar. Andelen fel varierar dock kraftigt mellan
medlemsstaterna. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att ägna särskild
uppmärksamhet åt de felkategorier som fortfarande är mest problematiska och att anpassa sina
kontrollmetoder i enlighet med detta.
13