Rättsligt ställningstagande SR 05/2017 - Lifos
1 (15) Rättsavdelningen 2017-02-28 SR 05/2017 Rättsligt ställningstagande angående övergångsbestämmelserna i den tillfälliga lagen Sammanfattning Undantaget från tillämpning av lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att får uppehållstillstånd i Sverige (den tillfälliga lagen) gäller, enligt lagens övergångsbestämmelser punkten 2, endast underåriga barn och deras föräldrar som ansökt om uppehållstillstånd senast den 24 november 2015, om barnen är underåriga även vid beslutstillfället. Har något barn i familjen fyllt 18 år tillämpas tillfälliga lagens regler för det barnet. Har samtliga barn i familjen blivit vuxna tillämpas tillfälliga lagens regler för hela familjen. För att familjemedlemmar ska omfattas av övergångsbestämmelserna krävs att de prövas samtidigt som ett barn, som omfattas av bestämmelsen. Ansökningsdag är dagen för viljeyttringen om personen därefter fullföljt sin ansökan. Detta gäller även för barn utan vårdnadshavare. Samma bedömning får i denna del göras oavsett om det är punkt 2 eller 3 i övergångsbestämmelserna, eller för den delen 7 § andra stycket i den tillfälliga lagen, som bedömningen avser. Ansökningsdag för ärenden som återförvisats från Migrationsdomstol är dagen när den ursprungliga ansökan registrerades. Detta gäller även återförvisade ärenden där Migrationsverket ursprungligen fattat beslut om överföring i enlighet med Dublinförordningen.1 1 Bfd12 20141107 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (EUT L 180, 29.6.2013, s. 31–59, Celex 32013R0604). Migrationsverket Rättsavdelningen Besöksadress Agnesfridsvägen 111 Postadress Box 3081 200 22 MALMÖ Telefon 0771-235 235 E-post [email protected] 2 (15) I ärenden där beslut fattats om överföring i enlighet med Dublinförordningen, men där ansvaret övergått till Sverige på grund av missade tidsfrister, är ansökningsdagen datumet när den ursprungliga asylansökan i Sverige registrerades av Migrationsverket. Det krävs inte att utlänningen ånyo ansöker om asyl efter det att ansvaret för ansökan övergått till Sverige. I ärenden rörande personer som uppgett sig vara barn utan vårdnadshavare men där Migrationsverket i samband med asylbeslutet skriver upp personens ålder till vuxen ska ärendet bedömas på samma sätt som om personen uppgett vuxen ålder vid ansökningsdatumet. Ärenden där det har beslutats om prövning av skyddsskälen i enlighet med 12 kap. 19 § tredje stycket och 12 kap. 19 b § fjärde stycket utlänningslagen (2005:716) ska ses som en ansökan om uppehållstillstånd p.g.a. skyddsbehov. Om ansökan om verkställighetshinder registrerats senast den 24 november 2015 kan dessa ärenden beröras av övergångsbestämmelserna i den tillfälliga lagen. Ärenden gällande ny prövning som beviljats i enlighet med 12 kap. 19 § första stycket och 12 kap. 19 b § första stycket, ska ses som efterföljande ansökningar som inte berörs av övergångsbestämmelserna. Den nya prövningen i dessa ärenden ska ske med tillämpning av tillfälliga lagen. En alternativt skyddsbehövande vars uppehållstillstånd tidsbegränsats, men som ansökt senast den 24 november 2015, kan få hit sina familjemedlemmar på samma villkor som gäller för flyktingar. Det gäller även när det först beviljade uppehållstillståndet löpt ut och den alternativt skyddsbehövande därefter ansökt om och beviljats förlängt uppehållstillstånd på denna grund. Innehåll 1. Syfte och bakgrund ................................................................................ 3 2. Gällande rätt ........................................................................................... 4 3. Rättslig bedömning ................................................................................ 4 3.1. Övergångsbestämmelsernas tillämpning i grundärenden ................ 4 3.1.1. Vem omfattas av punkt 2 i övergångsbestämmelserna? .......... 4 3.1.2. Vad är en asylansökan och när är den inkommen? .................. 4 3.1.3. När en vuxen person ansöker om asyl eller uppehållstillstånd på annan grund ....................................................................................... 5 3.1.4. grund Barn som ansöker om asyl eller uppehållstillstånd på annan .................................................................................................. 6 3.2. Övergångsbestämmelserna vid en ny prövning av ett ärende om verkställighet av en avvisning eller utvisning som fått laga kraft .............. 6 3.2.1. Asylansökan och efterföljande ansökan ................................... 6 3.2.2. Vilka ärenden kan beröras av övergångsbestämmelserna? ...... 7 3.3. Övriga frågeställningar .................................................................... 8 3 (15) 3.3.1. Återförvisade ärenden .............................................................. 8 3.3.2. När ansvar för prövningen av ett asylärende enligt Dublinförordningen övergått till Sverige på grund av överskriden tidsfrist. .................................................................................................. 8 3.3.3. Ärenden där Migrationsverket i samband med beslut om avlägsnande skrivit upp åldern på den sökande till vuxen. .................... 8 3.3.4. När en alternativt skyddsbehövande fått den första ansökan om uppehållstillstånd registrerad senast den 24 november 2015 men därefter beviljats förlängt uppehållstillstånd – kan han eller hon vara anknytningsperson? ................................................................................ 8 Gällande rätt ................................................................................................. 10 Utdrag....................................................................................................... 10 Utlänningslagen (2005:716) ................................................................. 10 Lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (den tillfälliga lagen) ............................... 11 Övergångsbestämmelserna till den tillfälliga lagen ............................. 11 Asylprocedurdirektivet ......................................................................... 12 Prop. 2015/16:174 ................................................................................ 13 Rättspraxis ................................................................................................ 14 1. Syfte och bakgrund Vid prövning av övergångsbestämmelserna i den tillfälliga lagen är det nödvändigt att klargöra vem som omfattas av bestämmelserna. Det är vidare nödvändigt att avgöra när en ansökan om uppehållstillstånd ska anses vara inkommen. Förarbetena, främst prop. 2015/16:174 till den tillfälliga lagen, ger ingen fullständig vägledning till hur övergångsbestämmelserna ska tolkas. Rättschefen ger därför i detta ställningstagande vägledning för hur övergångsbestämmelserna ska tolkas i avvaktan på att praxis etablerats.2 Den tillfälliga lagen ger heller inte någon vägledning i frågan om hur övergångsbestämmelserna i punkten 2 ska tillämpas när en utlänning har ansökt om eller beviljats ny prövning senast den 24 november 2015. Rättschefen ger i ställningstagandet även vägledning för hur övergångsbestämmelserna ska tillämpas i ärenden om verkställighetshinder och ny prövning enligt 12 kap. 19 och 19 b §§ utlänningslagen. 2 I MIG 2017:1 var tolkningen av punkten 2 i övergångsbestämmelserna till den tillfälliga lagen av avgörande betydelse i underinstansen. Inför Migrationsöverdomstolen var frågan istället om Migrationsverkets beslut att bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av utlänningslagen och den tillfälliga lagen är överklagbart, vilket domstolen konstaterade inte är fallet. 4 (15) 2. Gällande rätt Gällande rätt återfinns som en bilaga till detta ställningstagande. 3. Rättslig bedömning 3.1. Övergångsbestämmelsernas tillämpning i grundärenden 3.1.1. Vem omfattas av punkt 2 i övergångsbestämmelserna? Vid en prövning av en barnfamilj där barnets ansökan är registrerad till och med den 24 november 2015 ska de i familjen som fortfarande är barn samt deras föräldrar beviljas uppehållstillstånd enligt utlänningslagens regler. Övriga familjemedlemmar som vid Migrationsverkets prövning är 18 år eller över beviljas tidsbegränsade uppehållstillstånd i enlighet med 5 § i den tillfälliga lagen. Skulle samtliga barn ha fyllt 18 år omfattas hela familjen av den tillfälliga lagens regler. För att familjemedlemmar ska omfattas av övergångsbestämmelserna krävs att de prövas samtidigt som ett barn, som omfattas av bestämmelserna. Exempel: En förälder ansöker om asyl tillsammans med ett barn under 2014. I september 2015 beviljas dessa permanenta uppehållstillstånd med stöd av utlänningslagen. I december 2015 anländer den andra föräldern tillsammans med ännu ett barn. Eftersom dessa personer inte kommer att prövas tillsammans med övrig familj kommer dessa att prövas enligt den tillfälliga lagen. 3.1.2. Vad är en asylansökan och när är den inkommen? Asylprocedurdirektivets3 artiklar ger ingen lösning för registrering av ansökningar som har formella brister. Artiklarna ger inte heller en lösning för den situation som nu blivit aktuell – d.v.s. frågan om vid vilken tidpunkt ansökan är inkommen. I avsaknad av lösningar får allmänna förvaltningsrättsliga grunder träda in och ges en ändamålsenlig tolkning. Det finns i svensk rätt formella och materiella krav på såväl ansökan om en förmån som överklagande av beslut från en förvaltningsmyndighet. Det är inte ovanligt – t.ex. med anledning av en tidsfrist (s.k. fatalietid) – att ansökan eller överklagandet vid ingivandet innehåller formella brister. Om det finns formella brister i en ansökan eller ett överklagande tillåts i normalfallet den som gett in ansökan eller överklagandet att få en möjlighet att komplettera ansökan/överklagandet inom viss tid.4 3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd (EUT L 180, 29.6.2013, s. 60–95, Celex 32013L0032 ). 4 Detta följer av 4 § förvaltningslagen (1986:223). 5 (15) Om de formella kraven därefter inte är uppfyllda ska ansökan eller överklagandet avvisas. Om de formella kraven därefter uppfylls medför det att ansökan kan prövas materiellt och i de fall ansökan inkommit i rätt tid att det faktum att kompletteringen görs senare (efter tidsfristen löpt ut) saknar rättsverkan. 3.1.3. När en vuxen person ansöker om asyl eller uppehållstillstånd på annan grund Vid avgiven viljeyttring till behörig myndighet inträder enligt asylprocedurdirektivet och mottagandedirektivet5 vissa grundläggande rättigheter – bl.a. rätten att stanna kvar i landet och rätten att få basala mottaganderättigheter. Även om en avgiven viljeyttring har formella brister genom att den inte är registrerad, undertecknad m.m. är det ändå en ansökan om asyl om den formella bristen därefter läks. Mot bakgrund härav ska datumet för asylansökan bestämmas till den dag viljeyttringen avgetts, för personer som sedan fullföljer sin ansökan om asyl. Detta medför att om tidpunkten för viljeyttringen finns noterad i ärendet, ska detta datum användas som registreringsdatum i ansökan under förutsättning att den sökande önskar fullfölja sin ansökan. Den som inte fullföljt sin ansökan om asyl inom rimlig tid därefter får bedömas ha förlorat rätten att få datumet för viljeyttringen som ansökningsdag. En liknande frågeställning kan bli aktuell när en ansökan om uppehållstillstånd avser en annan grund än asyl, då den dag ansökan registrerats kan bli avgörande för om det utvidgade försörjningskravet i den tillfälliga lagen ska tillämpas eller inte. Det framgår av punkt 3 i övergångsbestämmelserna till den tillfälliga lagen. Ovanstående resonemang avseende registreringsdatum för en asylansökan får anses gälla även när ansökan om uppehållstillstånd avser en annan grund. Detta innebär att om tidpunkten för viljeyttringen finns noterad i ett sådant ärende ska detta datum användas som registreringsdatum i ansökan och även ligga till grund för den bedömning som görs enligt punkt 3 i övergångsbestämmelserna. 5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/33/EU av den 26 juni 2013 om normer för mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd (EUT L 180, 29.6.2013, s. 96–116, Celex 32013L0033). 6 (15) 3.1.4. Barn som ansöker om asyl eller uppehållstillstånd på annan grund Barn utan vårdnadshavare saknar rättshandlingsförmåga. Frågan är då vad barnet kan göra innan kravet på rättshandlingsförmåga inträder. Rättshandlingsförmåga är ett formellt krav som måste vara uppfyllt för att en ansökan ska kunna prövas materiellt. Frågan är då om detta hindrar att asylansökan eller ansökan på annan grund ges in och registreras. Migrationsöverdomstolen har i MIG 2009:17 avvisat barns överklagande. Det finns många liknande domar från förvaltningsdomstolarna som gör denna bedömning. Migrationsöverdomstolen säger inte i sin dom att det var fel att ta emot överklagandet och registrera det. Registrering av ansökan/överklagandet är nödvändigt för att ge personen möjlighet att läka den formella bristen. En ansökan som gjorts i rätt tid när det finns en fatalietid bedöms vara inkommen i rätt tid även om de formella bristerna läks först genom en senare komplettering. Om personen lyckas läka den formella bristen ändras inte ansökningsdagen/överklagandedagen. Om personen inte läker den formella bristen avvisas ansökan/överklagandet. Ett beslut som överklagats vinner inte laga kraft under den tid ett formellt felaktigt överklagande kan kompletteras. Mot bakgrund av ovanstående så kan ett barn avge en viljeyttring och ge in en ansökan, som läks när god man eller annan behörig ställföreträdare bekräftar denna. När det gäller barn blir ansökningsdag därför samma dag som när det gäller vuxna ovan, d.v.s. dagen för viljeyttringen. 3.2. Övergångsbestämmelserna vid en ny prövning av ett ärende om verkställighet av en avvisning eller utvisning som fått laga kraft 3.2.1. Asylansökan och efterföljande ansökan Migrationsöverdomstolen har i MIG 2008:36 uttalat att när en utlänning vars utvisningsbeslut vunnit laga kraft inför Migrationsverket åberopar nya omständigheter hänförliga till sitt skyddsbehov, får detta anses utgöra en sådan ansökan om internationellt skydd som får antas vara en asylansökan enligt artikel 2 b i det då gällande asylprocedurdirektivet. Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2008:36 meddelades innan det omarbetade asylprocedurdirektivet trädde i kraft och innan direktivets artikel 2 q infördes. Av denna artikel framgår att en ytterligare ansökan om internationellt skydd som lämnas in efter det att ett slutgiltigt beslut har fattats om en tidigare ansökan, både när sökanden uttryckligen har dragit tillbaka sin ansökan och när den beslutande myndigheten har avslagit en ansökan efter ett implicit återkallande enligt artikel 28.1, är att betrakta som en efterföljande ansökan. I svensk rätt behandlas efterföljande ansökningar i 12 kap. utlänningslagen. 7 (15) 3.2.2. Vilka ärenden kan beröras av övergångsbestämmelserna? I övergångsbestämmelserna punkt 2 till tillfälliga lagen har inte specificerats att denna punkt även ska gälla så kallade efterföljande ansökningar. Enligt ordalydelsen i artikel 2 q i direktivet, har vi två typer av ansökningar om ny prövning. Den ena typen är ansökningar från personer som tidigare fått sina skyddsskäl prövade, vilken regleras i 12 kap. 19 § första stycket och 12 kap. 19 b § första stycket utlänningslagen. Den andra typen är ansökningar från personer som inte har fått sina skyddsskäl prövade, vilken regleras i 12 kap. 19 § tredje stycket och 12 kap. 19 b § fjärde stycket. En ansökan om asyl kan inte tolkas som en efterföljande ansökan om den kommer från en person som har ett lagakraftvunnet avlägsnandebeslut men vars skyddsskäl inte prövats materiellt. Exempel på sådana ärenden är brottsutvisade som aldrig tidigare ansökt om asyl, polisavvisningar som vunnit laga kraft, personer som haft uppehållstillstånd med grund i anknytning, men där denna brustit, och det fattats ett utvisningsbeslut som vunnit laga kraft och den berörde därefter ansöker om asyl. En asylansökan från en person som har ett lagakraftvunnet avlägsnandebeslut men vars skyddsskäl inte har prövats får alltså anses vara en grundansökan om asyl. Dessa ansökningar, där vi med stöd av 12 kap.19 § tredje stycket och 12 kap. 19 b § fjärde stycket beslutar att den sökande ska få sina skyddsskäl prövade, kan således beröras av övergångsbestämmelserna. Situationen blir densamma då den sökande tidigare ansökt om asyl men sedan återtagit sin ansökan och därefter ångrat sig och återkommit med en asylansökan. Har avlägsnandebeslutet vunnit laga kraft och det tidigare inte har skett någon prövning i sak, ska ärendet således hanteras enligt 12 kap. 19 § tredje stycket utlänningslagen. Övergångsbestämmelserna kan bli tillämpliga. En ansökan om verkställighetshinder är inte är att jämställa med en ansökan om asyl, men i ovan nämnda fall är det de facto en ansökan om asyl som kommer in. Det datum som blir avgörande för vilken lag som kan komma att tillämpas vid prövningen av skyddsskälen är därför det datum då ansökan om verkställighetshinder registrerades hos Migrationsverket. För närmare vägledning om när tillfälliga lagen inte ska tillämpas i dessa ärenden, se under rubriken 3.1.1. När det gäller nya prövningar enligt 12 kap. 19 § första stycket och 12 kap. 19 b § första stycket, bör dessa ärenden ses som efterföljande ansökningar som inte berörs av övergångsbestämmelserna. Den nya prövningen i dessa fall ska ske med tillämpning av tillfälliga lagen. 8 (15) 3.3. Övriga frågeställningar 3.3.1. Återförvisade ärenden I ärenden som återförvisats av migrationsdomstolarna har domstolen genom beslut upphävt Migrationsverkets beslut om avlägsnande. Följden av detta blir att ansökningsdatum i dessa ärenden blir när det ursprungliga ärendet registrerades och det datumet avgör om det enbart är utlänningslagens regler eller också den tillfälliga lagens regler som ska tillämpas. Detta gäller även återförvisade beslut som fattats i enlighet med Dublinförordningen. När ett ärende ursprungligen prövats enligt utlänningslagens bestämmelser men därefter återförvisats av migrationsdomstol prövas detta när så är aktuellt, i likhet med andra grundärenden, även enligt den tillfälliga lagens bestämmelser. 3.3.2. När ansvar för prövningen av ett asylärende enligt Dublinförordningen övergått till Sverige på grund av överskriden tidsfrist. I ärenden där beslut fattats om överföring i enlighet med Dublinförordningen, men där ansvaret övergått till Sverige på grund av missade tidsfrister, är ansökningsdagen datumet för när den ursprungliga asylansökan i Sverige registrerades. Det krävs inte att utlänningen ånyo ansöker om asyl efter det att ansvaret för ansökan övergått till Sverige. 3.3.3. Ärenden där Migrationsverket i samband med beslut om avlägsnande skrivit upp åldern på den sökande till vuxen. I ärenden rörande personer som uppgett sig vara barn utan vårdnadshavare men där Migrationsverket i samband med asylbeslutet skriver upp personens ålder till vuxen, ska ärendet bedömas på samma sätt som om personen uppgett vuxen ålder vid ansökningsdatumet. 3.3.4. När en alternativt skyddsbehövande fått den första ansökan om uppehållstillstånd registrerad senast den 24 november 2015 men därefter beviljats förlängt uppehållstillstånd – kan han eller hon vara anknytningsperson? Uppehållstillstånd kan beviljas en utlänning som åberopar anknytning till en alternativt skyddsbehövande, om den alternativt skyddsbehövande fått sin ansökan om uppehållstillstånd registrerad hos Migrationsverket med registreringsdatum den 24 november 2015 eller tidigare. Det följer av 7 § andra stycket tillfälliga lagen. Ovanstående resonemang avseende registeringsdatum vid en bedömning av övergångsbestämmelserna till den tillfälliga lagen får anses gälla även när en ansökan om uppehållstillstånd bedöms enligt 7 § andra stycket tillfälliga lagen. Detta innebär att om tidpunkten för viljeyttringen finns noterad i ett sådant ärende, ska detta datum användas som registreringsdatum i ansökan under förutsättning att den sökande önskar fullfölja sin ansökan. 9 (15) Det datum som anges i 7 § andra stycket tillfälliga lagen tar sikte på när personen som är alternativt skyddsbehövande gör sin första ansökan om uppehållstillstånd. Därmed bör han eller hon kunna vara anknytningsperson, i enlighet med de villkor som följer av bestämmelsen, även i de fall det första tillståndet löpt ut och han eller hon därefter ansökt om och beviljats förlängt uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Detta rättsliga ställningstagande har beslutats av undertecknad rättschef efter föredragning av rättsliga experten I beredningen har även rättsliga experterna och deltagit. Ställningstagandet ersätter tidigare meddelad rättslig kommentar SR 60/2016 som härmed upphävs. Rättschef 10 (15) Bilaga till SR 05/2017 Gällande rätt Utdrag Utlänningslagen (2005:716) 12 kap. 19 § Om ett beslut om uppehållstillstånd inte kan meddelas enligt 18 §, ska Migrationsverket ta upp frågan om uppehållstillstånd till ny prövning om utlänningen i ett ärende om verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning som fått laga kraft åberopar sådana nya omständigheter som 1. kan antas utgöra ett bestående sådant hinder mot verkställigheten som avses i 1, 2 eller 3 §, och 2. inte kunnat åberopas av utlänningen tidigare, eller utlänningen visar giltig ursäkt för att inte ha åberopat omständigheterna tidigare. Är förutsättningarna enligt första stycket inte uppfyllda, ska Migrationsverket besluta att inte bevilja ny prövning. Första stycket gäller inte om utlänningen ansöker om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § och en sådan ansökan inte tidigare under utlänningens vistelse i Sverige har prövats genom ett beslut som har fått laga kraft. I ett sådant fall ska Migrationsverket pröva ansökan och besluta om inhibition i verkställighetsärendet. Av 16 § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige framgår att första stycket inte gäller under perioden 20 juli 2016–19 juli 2019 om utlänningen endast åberopar sådana omständigheter som kan ligga till grund för skyddsbehov enligt 4 kap. 2 a §. Lag (2016:1243). 12 kap. 19 b § Om en utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott åberopar sådana omständigheter som anges i 19 § första stycket 1 och dessa omständigheter inte kunnat åberopas av utlänningen tidigare, eller utlänningen visar giltig ursäkt för att inte ha åberopat omständigheterna tidigare, ska Migrationsverket ta upp frågan om uppehållstillstånd till prövning. Är förutsättningarna enligt första stycket inte uppfyllda, ska Migrationsverket besluta att inte bevilja prövning. Utvisningsbeslutet får inte verkställas innan Migrationsverket har avgjort frågan om prövning ska ske eller, om prövning beviljas, innan frågan om uppehållstillstånd har prövats i en instans och ansökan därvid avslagits. 11 (15) Vad som sägs i första stycket gäller inte om utlänningen ansöker om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § och en sådan ansökan inte tidigare under utlänningens vistelse i Sverige har prövats genom ett lagakraftvunnet beslut. I ett sådant fall ska Migrationsverket pröva ansökan. Av 16 § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige framgår att första stycket inte gäller under perioden 20 juli 2016–19 juli 2019 om utlänningen endast åberopar sådana omständigheter som kan ligga till grund för skyddsbehov enligt 4 kap. 2 a §. Lag (2016:753). Lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (den tillfälliga lagen) 7§ Uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 § första stycket 1-4 eller 3 a § utlänningslagen (2005:716) ska inte beviljas om den person som utlänningen åberopar anknytning till är en alternativt skyddsbehövande som har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt 5 §. Om den som utlänningen åberopar anknytning till fick sin ansökan om uppehållstillstånd registrerad hos Migrationsverket med registreringsdatum den 24 november 2015 eller tidigare ska dock uppehållstillstånd beviljas 1. enligt 5 kap. 3 § första stycket 4 utlänningslagen, och 2. i samma utsträckning som uppehållstillstånd ska beviljas enligt 6 § första stycket för den som åberopar anknytning till en flykting. 16 § Migrationsverket ska inte bevilja ny prövning enligt 12 kap. 19 § första stycket eller 19 b § första stycket utlänningslagen (2005:716) om de omständigheter som utlänningen åberopar till stöd för att ny prövning ska beviljas endast är sådana omständigheter som kan ligga till grund för skyddsbehov enligt 4 kap. 2 a § utlänningslagen. Lag (2016:1242). Övergångsbestämmelserna till den tillfälliga lagen Punkt 2 Lagen tillämpas inte vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd från ett barn eller en vuxen som ingår i samma familj som ett barn om barnets ansökan har registrerats hos Migrationsverket med registreringsdatum den 24 november 2015 eller tidigare. Lagen tillämpas dock om utlänningen vid Migrationsverkets prövning inte längre vistas i Sverige eller inte längre är ett barn eller ingår i samma familj som ett barn. Punkt 3 9 och 10 §§ tillämpas inte om ansökan om uppehållstillstånd har registrerats senast dagen för ikraftträdandet. 12 (15) Asylprocedurdirektivet Artikel 2 b ansökan om internationellt skydd eller ansökan: en ansökan om skydd som lämnas in till en medlemsstat av en tredjelandsmedborgare eller statslös person och där det finns skäl att anta att personen söker flyktingstatus eller status som subsidiärt skyddsbehövande och att denne inte uttryckligen ansöker om en annan typ av skydd som ligger utanför tillämpningsområdet för direktiv 2011/95/EU och som kan omfattas av en separat ansökan. Artikel 2 q efterföljande ansökan: en ytterligare ansökan om internationellt skydd som lämnas in efter det att ett slutgiltigt beslut har fattats om en tidigare ansökan, inklusive fall där sökanden uttryckligen har dragit tillbaka sin ansökan och fall där den beslutande myndigheten har avslagit en ansökan efter ett implicit återkallande enligt artikel 28.1. Artikel 6 Rätt till prövning av ansökan 1. Om en person ansöker om internationellt skydd vid en myndighet som enligt nationell rätt är behörig att registrera sådana ansökningar ska denna diarieföring ske senast tre arbetsdagar efter det att ansökan gjorts. Om ansökan om internationellt skydd görs vid en annan myndighet som kan förväntas få ta emot sådana ansökningar men som inte är behörig att registrera dem i enlighet med nationell rätt ska medlemsstaterna säkerställa att diarieföringen sker senast sex arbetsdagar efter det att ansökan gjorts. ––– 2. Medlemsstaterna ska se till att en person som har ansökt om internationellt skydd har en faktisk möjlighet att lämna in sin ansökan så snart som möjligt. Om sökanden inte lämnar in sin ansökan får medlemsstaterna tillämpa artikel 28 i enlighet därmed. 3. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 får medlemsstaterna ställa som krav att ansökningar om internationellt skydd ska lämnas in personligen och/eller på en angiven plats. 4. Utan hinder av punkt 3 ska en ansökan om internationellt skydd anses ha lämnats in när en blankett har lämnats in av sökanden eller en officiell rapport inkom till de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten i enlighet med nationell rätt. ––– 13 (15) Artikel 7.5. Medlemsstaterna får genom nationell lagstiftning fastställa a) i vilka fall en underårig har rätt att lämna in en asylansökan för sin egen räkning, b) i vilka fall en ansökan för ett ensamkommande barn måste lämnas in av en företrädare enligt artikel 25.1 a, ––– Prop. 2015/16:174 Avseende giltighetstiden för de tidsbegränsade uppehållstillstånden skrev regeringen följande (s. 31): Migrationsverket anför att förslaget kan leda till att nära familjemedlemmar beviljas uppehållstillstånd med olika giltighetstid. Det är förenligt med EUrätt och internationell rätt att medlemmar ur en och samma familj ges olika status. Enligt skyddsgrundsdirektivet ska familjen hållas samman. Det är dock inte nödvändigt enligt direktivet att familjemedlemmar beviljas uppehållstillstånd med samma längd. När det gäller möjligheten till uppehållstillstånd på grund av anknytning till en alternativt skyddsbehövande framgår följande angående registreringsdatum (s. 42–43): Migrationsverket anser att det bör noteras att det finns ett antal personer som uttryckt en önskan om att söka asyl före den 24 november 2015 men där ansökan trots det är daterad senare än den 24 november 2015. Detta beror, har regeringen förstått, på att Migrationsverket vid den tidpunkten på grund av den stora mängden asylsökande inte hade möjlighet att registrera eller på annat sätt anteckna när önskemålet att söka asyl först framfördes. Regeringen har också förstått att Migrationsverket angett som registreringsdatum det datum då önskemålet om asyl först framfördes, om en anteckning om detta gjorts, trots att registrering kunnat ske först senare. Regeringen bedömer att detta datum bör vara brytpunkten trots att det i enstaka fall kan framstå som orättvist. När regeringen uttalade sig om ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna framkom följande om registreringsdatum för ansökan (s. 66–67): Med hänsyn till att barn kan antas bli särskilt utsatta genom de nya reglerna gör regeringen dock en annan bedömning när det gäller barn och barnfamiljer som kommit till Sverige och ansökt om uppehållstillstånd innan regeringen presenterade den politiska inriktning som ligger till grund för förslagen i utkastet. Det bör därför finnas en övergångsbestämmelse som anger att lagen inte ska tillämpas när ansökningar om uppehållstillstånd prövas i dessa fall. För ett ensamkommande barn och för barn och vuxna som ingår i samma familj som ett barn bör gälla att den tidsbegränsade lagen inte ska tillämpas om de fått sin ansökan registrerad av 14 (15) Migrationsverket med registreringsdatum den 24 november 2015 eller tidigare. ––– Vad gäller bestämmelserna om försörjningskrav som villkor för uppehållstillstånd på grund av anknytning anser regeringen dock att det finns skäl att låta de strängare försörjningskrav som lagen innebär börja tillämpas endast i fall då den anhörige ansökt om uppehållstillstånd efter lagens ikraftträdande. Synpunkten har förts fram att ”registreras” är ett tydligare uttryck än ”lämnas in”. Regeringen anser att lagtexten bör förtydligas också i detta avseende. Bestämmelserna om försörjningskrav i lagen bör alltså inte tillämpas om en ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning har registrerats senast dagen för ikraftträdandet. I författningskommentaren till övergångsbestämmelserna klargör regeringen följande gällande registreringsdatum för ansökan (s. 83): Andra punkten innebär att utlänningslagen (2005:716) ska tillämpas vid prövning av ansökningar från ensamkommande barn och från barn och deras föräldrar om ansökan har registrerats hos Migrationsverket med registreringsdatum den 24 november 2015 eller tidigare. Det förekommer att Migrationsverket registrerar en ansökan med ett tidigare registreringsdatum än dagen för den faktiska registreringen. Det är då det angivna registreringsdatumet som är avgörande för vilken lag som ska tillämpas, oavsett om den faktiska registreringen har skett då eller först senare. En ytterligare förutsättning för att den tidsbegränsade lagen inte ska tillämpas, utan i stället utlänningslagen, är att barnet vid Migrationsverkets prövning fortfarande är under 18 år och att barnet och, i förekommande fall familjemedlemmen, fortfarande vistas i Sverige då. Tredje punkten innebär att 5 kap. 3 b–e §§ utlänningslagen ska tillämpas på ansökningar om uppehållstillstånd på grund av anknytning om ansökan har registrerats senast dagen för ikraftträdandet. Försörjningskravet vid anhöriginvandring och undantagen från detta är alltså i dessa fall de som följer av utlänningslagen. ––– Rättspraxis MIG 2008:36 Migrationsöverdomstolen har i ett avgörande som meddelades innan det omarbetade asylprocedurdirektivet trätt i kraft och innan artikel 2 q infördes uttalat att när en utlänning vars utvisningsbeslut vunnit laga kraft inför Migrationsverket åberopar nya omständigheter hänförliga till sitt skyddsbehov, får detta anses utgöra en sådan ansökan om internationellt skydd som får antas vara en asylansökan enligt artikel 2 b i asylprocedurdirektivet. 15 (15) MIG 2009:17 Minderåriga barn som utifrån har ansökt om uppehållstillstånd grundat på anknytning till sin härvarande myndiga syster har inte ansetts processbehöriga i mål enligt utlänningslagen. Deras härvarande syster, som inte har kunnat visa att hon är barnens legala vårdnadshavare, har inte ansetts behörig att föra barnens talan. Eftersom det inte heller ansågs finnas annan möjlighet för barnen att anhängiggöra sin talan i Migrationsöverdomstolen avvisades överklagandet. MIG 2017:1 Migrationsöverdomstolen konstaterade att frågan i målet var om Migrationsverkets beslut att bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av utlänningslagen och den tillfälliga lagen är överklagbart. Domstolen uttalade sig därmed inte om tillämpningen av punkten 2 i övergångsbestämmelserna till den tillfälliga lagen. Migrationsverket hade överklagat migrationsdomstolens avgörande, och bl.a. anfört att när det finns olika ansökningsdatum i en barnfamilj är det endast de personer som prövas samtidigt som om fattas av övergångsbestämmelserna. Enligt Migrationsöverdomstolen är utlänningslagens överklagandebestämmelser tillämpliga vid överklagande av beslut som Migrationsverket fattat med stöd av den tillfälliga lagen (1 kap. 1 a § utlänningslagen och 1 § tillfälliga lagen). Vilka av Migrationsverkets beslut som kan överklagas regleras uttömmande 14 kap. utlänningslagen. Bestämmelserna innebär bl.a. att Migrationsverkets beslut att bevilja tidsbegränsat uppehållstillstånd inte får överklagas eftersom det inte är frågan om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd (jfr 14 kap. 3 § utlänningslagen). Migrationsöverdomstolen slog därmed fast att Migrationsverkets beslut att bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av utlänningslagen och den tillfälliga lagen inte kan överklagas.
© Copyright 2024