1. No category

D)l D
Tommy Helgesson
Barkavskav pa timmer
som upparbetats med
engreppsskördare
Debarking Caused by Single-grip Harvesters
Trätek
r i T U T E T FÖR TRÄTEKNISK F O R S K N I N G
Tommy Helgesson
BARKAVSKAV
PÄ TIMMER SOM
UPPARBETATS MED
Debarking caused by Single-grip Harvesters
TräteknikCentrum, Rapport I 8810068
Nyckelord
Debarking
Damage
Harvesting
Loss in value
Lumber
Stockholm oktober 1988
ENGREPPS5KÖRDARE
Rapporter från TräteknikCentrum är kompletta
sammanställningar av forskningsresultat eller
översikter, utvecklingar och studier. Publicerade
rapporter betecknas med I eller P och numreras
tillsammans med alla utgåvor från TräteknikCentrum i löpande följd.
Rapporter kan som regel beställas kostnadsfritt i
ett exemplar av medlemsföretag. Ytterligare beställda exemplar faktureras.
TräteknikCentrum betjänar de fem industrigrenarna sågverk, t r ä m a n u f a k t u r (snickeri-, trähus-,
möbel- och övrig t r ä b e a r b e t a n d e industri), träfiberskivor, spånskivor och plywood. Ett avtal om
forskning och utveckling mellan industrin och
Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) utgör
grunden för verksamheten som utförs med egna,
samverkande och externa resurser. TräteknikCentrum har forskningsenheter, förutom i Stockholm, även i Jönköping och Skellefteå.
Citat tillätes om källan anges.
Reports issued hy the Swedish Institute for Wood
Technology Research comprise complete accounts
for research residts, or summaries, surveys and studies. Published reports bear the designation I or P
and are numbered in consecutive order together with
all the other publications from the Institute.
Member companies may generally order one copy
of any report free of charge. A charge will be made
for any further copies ordered.
Extracts from the text may be reproduced
the source is acknowledged.
provided
The Swedish Institute for Wood Technology Research serves the five branches of the industry: .sawmills, manufacturing (joinery, wooden houses, furniture and other woodworking plants), fibre board,
particle board and plywood. A research and development agreement between the industry and the
Swedish National Board for Technical Development
(STU) forms the basis for the Institutes activities.
The Institute utilises its own resources as well as
those of its collaborators and other outside bodies.
Apart from Stockholm, research imits are also
located in Jönköping and Skellefteå.
I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G
Sid
SAMMANFATTNING
3
BAKGRUND OCH SYFTE
4
VAD FÖRORSAKAR BARKAVSKAV?
4
UPPLÄGGNING OCH OMFATTNING
5
RESULTAT
7
Barkavskav v i d k r a n h a n t e r i n g
7
KOMMENTARER
8
SLUTSATSER
8
LITTERATURFÖRTECKNING
9
SUMMARY
10
SAMMANEATTNING
Reglerna för hur sågtimmer s k a l l vara t i l l r e t t anger a t t barkskador i form
av avfläkt bark e j får överskrida 20 % av stockens m a n t e l y t a . V i d större
b a r k n i n g s g r a d åsätts v i r k e s p a r t i e t skadeklass 1 , 2 e l l e r 3 beroende på andel
skadade s t o c k a r i p a r t i e t .
Eftersom det från skogsbrukets s i d a rått s t o r osäkerhet om h u r u v i d a man
k l a r a r u p p a r b e t n i n g med engreppsskördare under 20-procentsgränsen h a r denna
undersökning genomförts. S t u d i e r har utförts höst, v i n t e r och vår med t r e
v a n l i g t förekommande märken av engreppsskördare. A v s i k t e n har i n t e v a r i t
att
jämföra de o l i k a maskinerna utan a t t klarlägga h u r s t o r a barkavskav
rätt inställda och j u s t e r a d e engreppsskördare förorsakar.
R e s u l t a t e t v i s a r a t t rätt inställda maskiner, som a r b e t a r i den t y p av bestånd de är avsedda för, k l a r a r barkningsgradsgränsen med god m a r g i n a l under större delen av året. Under s a v n i n g s p e r i o d e n föreligger däremot en v i s s
r i s k a t t barkningsgraden överstiger 20-procentsgränsen.
Eörarens i n s a t s är mycket v i k t i g för e t t b r a r e s u l t a t . Han s k a l l d e l s se
t i l l a t t maskinen är rätt inställd med avseende på k v i s t k n i v a r n a s och mat a r r u l l a r n a s klämtryck och har rätt s l i p a d e k v i s t k n i v a r . Han s k a l l dessutom
köra maskinen på sådant sätt a t t onödigt barkavskav u n d v i k s .
E r f a r e n h e t e r n a från s t u d i e n v i s a r också a t t man v i d e n b a r t okulär b e s i k t n i n g lätt överskattar b a r k n i n g s g r a d e n . Eör rättvisande r e s u l t a t krävs mätning.
A r b e t e t ingår i p r o j e k t Virkesvärde som f i n a n s i e r a s inom den ekonomiska r a men för k o l l e k t i v s k o g s t e k n i s k f o r s k n i n g .
Rapporten r i k t a r s i g i första hand t i l l
och såg.
virkesmarknadens
p a r t e r inom skog
B
A g g r e s s i v t s l i p a d e k n i v a r u t a n b r y t n i n g av eggen på i n s i d a n , t y p A, skär
lätt i n i barken och stammen. Eör s t o r b r y t n i n g av eggen, t y p B, ger dåligt
k v i s t n i n g s r e s u l t a t . S t o r l e k e n på b r y t n i n g e n måste anpassas t i l l maskin,
k v i s t k n i v och bestånd.
4
BAKGRUND OCH SYFTE
I Virkesmätningsrådets virkesmätningsföreskrifter för sågtimmer /!/ anges
följande:
1.
E j skadat v i r k e åsätts skadeklass 0. Därvid förutsätts a t t v i r k e t är
a n t i n g e n m o t o r m a n u e l l t a v v e r k a t e l l e r , om det är m a s k i n e l l t a v v e r k a t ,
har barkskador i form av avfläkt bark som för e n s k i l d stock e j överstiger 20 % av dess m a n t e l y t a . Skador i veden från kammar e l l e r v a l s a r får
e j förekomma. Märken på s t o c k från e n k l a s l i r s k y d d ( k e d j o r ) s k a l l e j
b e t r a k t a s som skada.
2.
V i r k e s p a r t i med s t o c k a r som har barkskador överstigande 20 % av m a n t e l y t a n åsätts, beroende på andelen s t o c k a r i p a r t i e t med sådana skador,
k l a s s e n 1 , 2 e l l e r 3.
Då det från skogsbrukets s i d a rått s t o r osäkerhet om h u r u v i d a man kan k l a r a
mekaniserad u p p a r b e t n i n g inom tjugoprocentsgränsen har denna undersökning
genomförts. Erfarenhetsmässigt v e t man a t t engreppsskördare n o r m a l t ger
större barkavskav än tvågreppsskördare. Alltså har d e t v a r i t n a t u r l i g t a t t
genomföra s t u d i e r på v i r k e som u p p a r b e t a t s med engreppsskördare.
Målsättningen med s t u d i e n är a t t klarlägga hur s t o r t barkavskav rätt i n ställda och j u s t e r a d e engreppsskördare förorsakar på sågtimmer.
VAD FÖRORSAKAR BARKAVSKAV?
Barkavskav i samband med mekaniserad u p p a r b e t n i n g förorsakas o f t a s t av
k v i s t k n i v a r n a . På engreppsskördare har k v i s t k n i v a r n a på v i s s a t y p e r av
aggregat dubbla f u n k t i o n e r : a t t skära av k v i s t e n och a t t hålla upp stammen. För a t t k l a r a d e t senare krävs en v i s s hållkraft som kan leda t i l l a t t
barken s k j u v a s l o s s då stammen matas framåt e l l e r bakåt. Även k v i s t k n i v a r nas s l i p n i n g påverkar barkavskavet. Aggressiva k n i v a r utan b r y t n i n g av
eggen på i n s i d a n skär lätt i n i barken e l l e r stammen och förorsakar barkavskav. För s t o r b r y t n i n g av eggen försvårar å andra s i d a n k v i s t n i n g s a r b e t e t .
Matningsanordningarna förorsakar också barkavskav. På maskiner med aggress i v a dubbvalsar b l i r barkavskavet särskilt s t o r t om stammen matas fram och
t i l l b a k a . Men även maskiner med gummihjulsmatning ger barkavskav p g a a t t
det höga klämtrycket m e l l a n stam och gummihjul s k j u v a r l o s s barken /2, 3/.
Även här ökar barkavskavet v i d matning fram och t i l l b a k a av stammen. E t t
särskilt problem i d e t sammanhanget är de fällningsmönster som används i
gallringsbestånd. Träden matas först igenom från toppen mot r o t e n och k v i s t a s , v a r e f t e r de matas igenom från r o t mot topp och kapas.
Andra orsaker som påverkar barkavskavet är h u r skördaraggregatet p o s i t i o n e ras mot stammen under u p p a r b e t n i n g e n . Snedställningar ger barkavskav.
Samtliga här uppräknade orsaker t i l l barkavskav kan t i l l s t o r d e l påverkas
av föraren. D e t t a gäller under i c k e s a v n i n g s t i d . Under savningsperioden
förstärks problemen k r a f t i g t och barkavskav uppstår även om föraren underhåller och kör maskinen på bästa sätt.
utöver u p p a r b e t n i n g s o p e r a t i o n e n förorsakar de e f t e r l i g g a n d e h a n t e r i n g a r n a
av v i r k e t också v i s s t barkavskav. D e t t a b l i r dock s t a r k t beroende av hur
mycket barken h i n n e r t o r k a f a s t innan v i r k e t h a n t e r a s . Även t i m m e r g r i p a r n a s
u t f o r m n i n g och förarnas sätt a t t g r i p a och lägga v i r k e t påverkar g i v e t v i s
graden av barkavskav.
UPPLÄGGNING OCH OMFATTNING
För s t u d i e n u t v a l d e s t r e v a n l i g t förekommande t y p e r av engreppsskördare.*
A v s i k t e n har i n t e v a r i t a t t jämföra maskinerna u t a n a t t klarlägga hur s t o r t
barkavskav rätt inställda och j u s t e r a d e v a n l i g a engreppsskördare g e r .
S t u d i e r n a genomfördes i södra S v e r i g e under t r e o l i k a t i d s p e r i o d e r : höstavv e r k n i n g i november, v i n t e r a v v e r k n i n g i f e b r u a r i - m a r s och a v v e r k n i n g under
s a v n i n g s p e r i o d e n i maj.
På grund av en m i l d v i n t e r b l e v s k i l l n a d e r n a m e l l a n höst- och v i n t e r s t u d i e r n a i n t e så s t o r a som v i räknat med.
De maskiner som valdes u t v a r s a m t l i g a väl underhållna och körda av r u t i n e rade förare. Maskinerna v a r u t r u s t a d e med slirskyddsförsedda m a t a r r u l l a r av
gummi av på marknaden välkända f a b r i k a t . K v i s t k n i v a r n a v a r väl s l i p a d e .
S t u d i e r n a genomfördes i bestånd som med avseende på trädstorlek var lämpade
för maskinerna. Valmet-maskinen g i c k v i d studietillfället i sen g a l l r i n g
- k l e n s l u t a v v e r k n i n g n o r r om Värnamo. Rottne-maskinen i sen g a l l r i n g
- s l u t a v v e r k n i n g n o r r om T i n g s r y d och ÖSA-maskinen s l u t l i g e n i g r a n g a l l ringar runt Kristianstad.
I s a m t l i g a s t u d i e l e d inmättes f e m t i o s t o c k a r i n d i r e k t i skogen e f t e r
maskinerna. För v a r j e s t o c k mättes längden, m i t t d i a m e t e r n och barkavskavet.
Stockarna valdes så a t t m i t t d i a m e t e r n hamnade i i n t e r v a l l e t 15-20 cm.
Med ÖSA 735-aggregatet producerades sågkubb och massaved. S t u d i e r n a genomfördes på sågkubben, v i l k e t gav en något mindre medeldiameter än för de
andra maskinerna.
Det barkavskav som mätts i n är endast sådant som o r s a k a t s av k v i s t k n i v a r ,
g r i p o r g a n och m a t n i n g s a n o r d n i n g på maskinen. Avskav från e v e n t u e l l förk v i s t n i n g med motorsåg har e j t a g i t s med. Med bakavskav avses a t t barken är
bortfläkt ända i n t i l l veden.
Barkavskavet har mätts i n med en noggrannhet av 1 dm2, v i l k e t motsvarar ca
0,5 % mätnoggrannhet u t t r y c k t som p r o c e n t av stockens m a n t e l y t a . För a t t
göra en rättvisande b a r k a v s k a v s s t u d i e krävs a t t man utför mätningar. Försök
t i l l okulär bedömning av b a r k a v s k a v e t l e d e r o f t a s t t i l l överskattning av
b a r k a v s k a v e t . E t t exempel. En s t o c k med 15 cm t o p p d i a m e t e r kan ha barken
b o r t s k a v d i två ca t i o c e n t i m e t e r breda stråk längs h a l v a s i n längd u t a n
att
överskrida t j u g o p r o c e n t s b a r k n i n g s g r a d . S y n i n t r y c k e t av en sådan s t o c k
är a t t b a r k a v s k a v e t p r o c e n t u e l l t är b e t y d l i g t större, se f i g u r 1.
*
De t r e engreppsaggregaten är Valmet 948,
ÖSA 735 och Rottne EGS 85.
Figur 1.
Stocken t i l l vänster har en b a r k n i n g s g r a d på ca 10 % e n l i g t
mätning. V i s u e l l t får man e t t i n t r y c k av större b a r k n i n g s grad.
Även a n t a l s l i r n i n g a r från m a t a r r u l l a r n a har n o t e r a t s .
För e t t s t u d i e l e d genomfördes en p i l o t s t u d i e av hur barkavskavet påverkas
av k r a n h a n t e r i n g e n v i d s k o t n i n g och l a s t b i l s t r a n s p o r t fram t i l l sågverket
och inmätningen.
RESULTAT
I nedanstående t a b e l l r e d o v i s a s d e t uppmätta medel- och maxbarkavskavet u t t r y c k t som p r o c e n t av stockens m a n t e l y t a . V i d a r e anges a n t a l e t uppmätta
s l i r s k a d o r u t t r y c k t som p r o c e n t av a n t a l e t s t o c k a r i r e s p e k t i v e s t u d i e l e d .
T a b e l l e n s k a l l i n t e läsas så a t t maskinerna jämförs med v a r a n d r a . Anledningen härtill är a t t maskinerna gått på o l i k a t r a k t e r , i o l i k a bestånd och
med o l i k a förare. Läs istället r e s u l t a t e n så a t t de ger en k l a r a n v i s n i n g
om v i l k a barkavskav som kan förväntas under o l i k a årstider med engreppsskördare som är rätt inställda och a r b e t a r i för maskinerna lämpliga bestånd.
Maskintyp
Ärstid
Rottne EGS 85
H = höst
V = vinter
S = savning
ÖSA 735
Valmet 948
H
V
S
H
V
S
H
V
S
Medelbarkavskav
{% av m a n t e l y t a n )
4,0
1,0
5,0
4,0
5,0
19,0
2,0
2,0
2,0
S p r i d n i n g {%)
3,9
1,5
4,5
5,9
5,0
19,9
2,3
3,2
1,7
18,0
6,0
22,0
29,0
26,0
81,0
9,0
14,0
7,0
0
0
20,0
35,0
_
22,0
10,0
20,0
50
20
30
50
12
38
50
0
50
50
0
50
40
0
40
50
0
50
50
24
26
50
26
24
50
9
41
18,8
20,5
16,9
15,4
16,4
15,2
18,0
17,5
16,7
2,1
2,3
4,0
3,3
2,1
Maximalt barkavskav
{% av m a n t e l y t a n )
Sliming
{% av a n t a l
6,0
bitar)
Antal b i t a r
varav t a l l
"
gran
M i t t d i a m e t e r (cm)
S p r i d n i n g (cm)
Barkavskav
2,8
4,8
2,9
2,5
v i d kranhantering
V i r k e t från Valmet 948-maskinens s a v n i n g s s t u d i e l e d studerades även sedan
det t r a n s p o r t e r a t s t i l l sågverket. Erån avverkningen i skogen t i l l s t u d i e n
v i d sågverket förflöt ca två veckor. E f t e r ca en veckas l i g g t i d i skogen
skotades v i r k e t t i l l avlägg för a t t e f t e r y t t e r l i g a r e en vecka t r a n s p o r t e ras t i l l sågverket. T r a n s p o r t e n innebar a t t v i r k e t g r i p h a n t e r a d e s t o t a l t
f y r a gånger e f t e r u p p a r b e t n i n g e n .
R e s u l t a t e t av p i l o t s t u d i e n b l e v a t t barkavskavet ökade en procentenhet för
p a r t i e t . Maximalt barkavskav p g a k r a n h a n t e r i n g e n på enstaka s t o c k a r b l e v
f y r a procent.
KOMMENTARER
Som framgår av r e s u l t a t e n b l e v s k i l l n a d e n m e l l a n barkavskav under höst- och
v i n t e r s t u d i e r n a mycket små för s a m t l i g a s t u d i e l e d . Det kan e v e n t u e l l t förk l a r a s med a t t det i n t e var någon större t e m p e r a t u r s k i l l n a d på a v v e r k n i n g s p l a t s e r n a m e l l a n s l u t e t av november och s l u t e t av f e b r u a r i . A t t så b l e v
f a l l e t saknar dock b e t y d e l s e då barkningsgraden knappast är k r i t i s k i någon
av s t u d i e r n a . Endast på några enstaka b i t a r i dessa f y r a s t u d i e r överskreds
tjugo procents barkningsgrad.
För s t u d i e r n a under s a v n i n g s p e r i o d e n b l i r r e s u l t a t e n mera s p l i t t r a d e . S t u d i e n av maskinen som g i c k i granbeståndet i K r i s t i a n s t a d - t r a k t e n v i s a d e en
markant ökning av b a r k a v s k a v e t . För de övriga två s t u d i e l e d e n ökade barkavskavet i n g e t e l l e r mycket l i t e .
Förklaringen kan vara a t t s a v n i n g s p e r i o d e n j u s t h u n n i t s t a r t a i d e t senare
f a l l e t . En annan förklaring kan vara a t t upparbetningen i granbeståndet
krävde a t t stammarna matades fram, t i l l b a k a och framåt i g e n , p g a upparbetningsmönstret e l l e r problem med k v i s t n i n g e n . En sådan h a n t e r i n g ökar g i v e t v i s b a r k a v s k a v e t , särskilt under s a v n i n g s p e r i o d e n .
Beträffande förekomsten av s l i r n i n g är denna beroende av m a t a r r u l l a r n a s
d i a m e t e r , klämtrycket mot stammen och k v i s t i g h e t e n i beståndet. R e s u l t a t e t
i vår s t u d i e ger v i d handen a t t Rottne EGS 85 med s i n a större m a t a r r u l l a r
har en fördel framför de andra två maskinerna. A t t maskinen i granbeståndet
i n t e har någon u p p g i f t om s l i r n i n g under s a v n i n g s p e r i o d e n b e r o r på a t t d e t
var svårt a t t avgöra i v i l k e n utsträckning s l i r n i n g s k e t t i samband med den
omfattande barkningen.
SLUTSATSER
Rätt inställda engreppsskördare som a r b e t a r i den t y p av bestånd de är avsedda för k l a r a r bestämmelserna för barkavskav med god m a r g i n a l under
större delen av året. Under s a v n i n g s p e r i o d e n är d e t däremot en k l a r r i s k
för a t t tillåten b a r k n i n g s g r a d överskrids.
Med rätt inställd avses a t t k v i s t k n i v a r n a s s l i p n i n g och a n l i g g n i n g s t r y c k
s k a l l vara anpassat för beståndet. Inställningen s k i l j e r mellan o l i k a
maskintyper.
M a t a r r u l l a r n a får i n t e vara för u t s l i t n a och a n l i g g n i n g s t r y c k e t på r u l l a r n a
s k a l l vara avpassat så a t t s l i r n i n g e j inträffar v i d normal k v i s t n i n g .
Förarens i n s a t s är mycket v i k t i g för e t t b r a r e s u l t a t . Han s k a l l d e l s se
t i l l a t t maskinen är rätt inställd och göra e r f o r d e r l i g a j u s t e r i n g a r , d e l s
köra maskinen så a t t onödig b a r k n i n g e j uppstår.
Hur v i k t i g förarens r o l l är, f i c k v i belägg för i en p i l o t s t u d i e av en
EGS 85 under hösten. Maskinen var h e l t ny och förarna hade i n t e kört engreppsskördare t i d i g a r e . Barkningsgraden b l e v över 20 %, d v s fem-sex
gånger större än för den EGS 85, med vana förare som ingår i höststudien.
Vår e r f a r e n h e t av b a r k a v s k a v s t u d i e n är a t t barkavskavet v i d okulär bedömn i n g utan mätning o f t a s t överskattas. Anledningen kan möjligen vara a t t de
barkade p a r t i e r n a syns så t y d l i g t a t t någon form av s y n v i l l a uppstår. D e t t a
är särskilt påtagligt när v i r k e t är n y a v v e r k a t .
Det är alltså v i k t i g t a t t de som s k a l l göra u p p s k a t t n i n g a r av barkavskav
har k a l i b r e r a t ögonmåttet väl genom mätning av e t t a n t a l s t o c k a r med var i e r a n d e barkavskav.
LITTERATURFÖRTECKNING
/I/
Virkesmätningsrådet: Mätningsinstruktioner rekommenderade av V i r k e s mätningsrådet, n r 1-87.
/2/
Magnusson, B., 1978: V i r k e s s k a d e s t u d i e e f t e r k v i s t a r e - k a p a r e med o l i k a
t y p e r av m a t a r v a l s a r . STFI-meddelande s e r i e A nr 490.
/3/
L e i t h e - E r i k s e n , R., 1986: Virkesskador orsakade av m a t a r v a l s a r på engreppsskördare. TräteknikCentrum I 8602014.
10
SUMMARY
The Swedish r u l e s f o r how saw l o g s should be handled say t h a t damages i n
the form o f s p l i t open bark must not exceed 20 % o f the l o g ' s envelope surface. A g r e a t e r degree o f b a r k i n g g i v e s the p a r c e l damage c l a s s 1 , 2 or 3,
depending on number o f damaged logs i n the p a r c e l .
As t h e r e has been a g r e a t u n c e r t a i n t y whether i t would be p o s s i b l e t o p r o cess w i t h a s i n g l e - g r i p h a r v e s t e r below the 20 % l e v e l , t h i s i n v e s t i g a t i o n
was made. Tests were made d u r i n g the autumn, w i n t e r and s p r i n g seasons w i t h
t h r e e common brands o f s i n g l e - g r i p h a r v e s t e r s . The i n t e n t i o n was not t o
compare the machines but t o c l a r i f y how much bark i s worn o f f by c o r r e c t l y
adjusted s i n g l e - g r i p harvesters.
The r e s u l t shows t h a t c o r r e c t l y a d j u s t e d machines t h a t work i n the type of
stand they are intended f o r can make the l i m i t f o r the degree o f b a r k i n g
by a c o m f o r t a b l e margin f o r the g r e a t e r p a r t o f the year. D u r i n g the
sapping p e r i o d , however, t h e r e i s an obvious r i s k t h a t the degree of
b a r k i n g w i l l surmount the 20 % l i m i t .
The work o f the d r i v e r i s c r u c i a l f o r a good r e s u l t . He s h a l l see t o i t
t h a t the machine i s c o r r e c t l y a d j u s t e d as t o the h o l d i n g pressure of the
l i m b i n g k n i v e s and the feed r o l l s and t h a t the l i m b i n g k n i v e s are c o r r e c t l y
g r i n d e d . Furthermore, he s h a l l d r i v e the machine i n such a way t h a t unnecessary l o s s o f bark i s avoided.
The study a l s o shows t h a t a mere v i s u a l c o n t r o l e a s i l y exaggerates the
gree of b a r k i n g . A c o r r e c t r e s u l t r e q u i r e s measuring.
de-
Detta digitala dokument
skapades med anslag fran
Stiftelsen Nils och Dorthi
Troedssons forskningsfond
TräteknikCentrum
J S T I T U T E T FÖR TRÄTEKNISK FORSKf
Box 5609, ] I486 S T O C K H O L M
Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67
Telefon: 08-14 5300
Telex: 14445 tratek s
Telefax: 08-116188
Huvudenhet med kansli
Asenvägen 9, 55258 J Ö N K Ö P I N G
Telefon: 036-12 6041
Telefax: 036-1687 98
ISSN 0283-4634
931 87 S K E L L E F T E Å
Besöksadress: Bockholmsvägen 18
Telefon: 0910-65200
Telefax: 0910-65265
Telex: 65031 expolar s