1. No category

Lösningsförslag ordinarie hemtenta VT17, Allmän företagsbeskattning/Beskattningsrätt II
Fråga 1
Bolaget är ett FÅAB, 56:2, 57:3 IL. Då Karo varit verksam i betydande omfattning, t.ex. under 2017, är
hans andelar i bolaget kvalificerade enligt 57:4 IL. Utdelnings-/kapitalvinstreglerna i 57 kap. är
således tillämpliga. Om Karo säljer sitt bolag 2017 till en extern köpare blir alltså kapitalvinsten
beskattad i enlighet med reglerna i 57 IL.
Schablonregeln i 57:11 första punkten ger följande:
2,75 x 60 000 (avrundat IBB) = 165 000.
Huvudregeln i 57:11 andra punkten summan ger följande:
100 000 x slr + 9 procentenheter, + eventuellt lönebaserat utrymme (det framgår inte hur hög
kontant lön Karo hade från bolaget 2016, men hen måste uppfylla kraven på minimilön i 57:19 IL).
Dessutom ska det sparade utdelningsutrymmet på 150 000 kr läggas till i enlighet med 57:10 IL.
Om Karo skulle sälja sitt bolag 2017 skulle endast ett belopp upp till gränsbeloppet beskattas till 20 %
och resten i tjänst (upp till 100 IBB, 57:22, därutöver till 30 % i kapital).
Om Karo har en köpare inom den närmaste tiden kan istället följande göras.
Karo börjar med att överlåta sitt AB till ett eget helägt holdingbolag (AB hold) under 2017, och för
säkerhets skull upprätta skalbolagsdeklaration enligt 25a kap. 9 § IL Överlåtelsen kan göras för en
ersättning som motsvarar andelarnas omkostnadsbelopp (100 000) plus gränsbeloppet (för att så
långt som möjligt utnyttja 20 % beskattning medan det går). Efter detta äger Karo ett AB som i sin tur
heläger Projektilen AB. Om köpare inte finns i närtid bör medel, för att säkras upp civilrättsligt, föras
över till moderbolaget antingen genom koncernbidrag, enligt 35 IL, eller genom skattefri utdelning,
enligt 24 kap. IL.
Tills vidare kan Karo fortsätta vara verksam i betydande omfattning, och ev. 2017 ta ut en lön som är
tillräckligt hög för att få använda det lönebaserade utrymmet 2018 och framåt. Oavsett hur reglerna
kommer att se ut från 2018 kan Karo planera så att han delar ut belopp motsvarade gränsbeloppet
för varje år. Eventuellt kan Karo också utnyttja karensen som följer av 57:4 IL och förhålla sig passiv i
fem år, för att därefter t.ex. likvidera bolaget (=avyttring) till 25 % beskattning.
Fråga 2
Det är kanske inte så sannolikt att GmbH kan betala tillbaka lånet från Xan AB. I så fall gör bolaget en
kapitalförlust. Eftersom det är lån avseende näringsbetingade andelar är kapitalförlusten inte
avdragsgill, 25a 19 IL. Den ränta som GmbH har betalat på lånen ska tas upp till beskattning hos Xan
B, 15:1 IL.
När det gäller de upparbetade förlusterna i GmbH kan de inte kvittas mot eventuella vinster genom
att Xan AB lämnar koncernbidrag till dotterbolaget, 35:2-2a IL, eftersom det krävs att mottagaren av
koncernbidraget är skattepliktig i Sverige.
Däremot finns reglerna i 35a kapitlet i IL om koncernavdrag att tillgå. Xan AB äger mer än 90 % av
andelarna i ett utländskt dotterföretag hemmahörande inom EES. För att Xan AB ska få göra
koncernavdrag krävs att det föreligger en slutlig förlust hos dotterföretaget, 35a:6 IL, dvs. en förlust
som inte har kunnat utnyttjas och inte kan komma att utnyttjas av dotterföretaget eller någon annan
i den stat där dotterföretaget hör hemma, samt att skälet till detta inte är att det saknas rättslig
möjlighet till att nyttja förlusten, eller att denna möjlighet är begränsad i tiden. Den svenska
regleringen stadgar att det bara är en förlust som uppkommit pga. likvidation som är tillräcklig för
avdragsrätt, och att likvidationen avslutats. GmbH bör alltså sättas i likvidation, och likvidationen
avslutas.
Fråga 3.
a) Ada och Beda har varit närstående från det att de fick barn tillsammans 2:20 och 2:22 IL),
men är det inte längre. En gåva är inkomstskattefri enligt 8:2 IL. Då måste det vara en benefik
överlåtelse, dvs. frivillig förmögenhetsöverföring och gåvoavsikt. Överlåtelsen kan mycket
väl vara en gåva, vilket också innebär att kontinuitet gäller, bl.a. 44:21 IL. De har varit,
närstående, har barn tillsammans, har lika (marknadsmässig) lön och tanken var från början
att äga hälften var. Av RÅ 2008 ref. 52 I framgår att släktskap är en omständighet som anses
tala för att en överlåtelse är av benefik karaktär och inte har sin grund i
anställningsförhållande.
Eftersom Ada varit verksam i Xet AB finns det emellertid en risk att överlåtelsen av aktierna
betraktas som ersättning för dennes arbete i Xet AB. Om så är fallet ska
skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen för aktierna tas upp som en löneförmån i
tjänst, 11:1 IL. Ett alternativt tillvägagångssätt skulle därför kunna vara:
Beda startar ett holdingbolag (AB 1). Hen överlåter samtliga aktier i Xet AB till AB 1
vederlagsfritt eller för omkostnadsbeloppet. 53 kap IL medför att tillgångarna anses ha
avyttrats till en ett pris som motsvarar aktiernas omkostnadsbelopp (eller marknadsvärde om
det är lägre) 53:3 IL, vilket i sin tur innebär att Bedas kapitalvinst på aktieförsäljningen blir 0
kr. AB 1 anses i sin tur ha förvärvat aktierna för ett belopp som motsvarar vad Beda har fått
ta upp enligt 53:3 IL, 53:10 IL. Nästa steg kan vara att Ada i sin tur också sätter upp ett
holdingbolag (AB 2). AB 1 överlåter 50 % av aktierna i Xet AB till AB 2 ”vederlagsfritt”.
Andelarna är näringsbetingade, 24 + 25 IL, vilket innebär att uttagsbeskattning inte sker.
Även om det gör att bestämmelserna i 23 kap. IL inte gäller för överlåtelsen, 23:2, 2 st. IL, ska
dock bestämmelserna i 23:11-12 IL tillämpas, vilket gör att varken Ada eller Beda ska ta upp
mellanskillnaden mellan marknadsvärde och försäljningspris till beskattning. Dock, i RÅ 2011
ref 19 ansåg HFD att överlåtelse som anses ha skett som ersättning för arbete inte är
vederlagsfri, och därför inte kan bli skattefri enligt 23:11 IL.
b) Situationen liknar den i a) är till stora delar lik den ovanstående. Sannolikt är den här
överlåtelsen svårare att motivera vara en inkomstskattefri gåva. Om inte finns det risk att
gåvan av aktierna ses som ersättning för Anders insatser i bolaget, 11:1 IL. Jfr t.ex. RÅ 1997
ref. 1 där en gåva från en förutvarande majoritetsägare i en koncern till en ledande
befattningshavare i koncernen ansågs vara intäkt av tjänst. A och B är inte hellr närstående,
vilket de inte är i förvarande fall. Dock i RÅ 2001 ref 10, där en anställd, som inte var släkt
med gåvogivaren, fick en gåva av aktier i bolaget som denne var anställd i. Gåvan ansågs inte
vara gjord i syfte att belöna gåvogivaren, utan snarare för att garantera företagets
fortlevnad. Viktigt var kanske att gåvogivaren skänkte bort samtliga av sina aktier, något som
HFD ansåg talade för gåva.
Precis som i a) hjälper det inte om överlåtelsen sker genom att de startar varsitt
holdingbolag.