1. No category

Skolmat för alla?
En medlemsundersökning om den glutenfria och laktosfria
skolmåltiden
2014
Svenska Celiakiungdomsförbundet, SCUF
SCUF är intresseorganisationen och mötesplatsen för över 7500
barn och unga med celiaki och laktosintolerans. SCUF arbetar för
ett tillgängligt samhälle fritt från diskriminering. I samhället ska våra
rättigheter tillgodoses och våra levnadsvillkor ska vara rättvisa.
Adress: Norr Mälarstrand 24, 112 20 Stockholm
Telefon: 08- 562 78 807
E-post: [email protected]
Webb: www.scuf.se
FÖRORD
Mänskliga rättigheter är universella och gäller alla – överallt, alltid. Rätten till hälsa,
utbildning och icke-diskriminering är fundamentala beståndsdelar i ett samhälle som
präglas av alla människors lika rätt och värde. Många barn och unga förhindras dock att få
sina lika rättigheter tillgodosedda.
Svenska Celiakiungdomsförbundet är Sveriges största ungdomsorganisation för personer
med funktionsnedsättning. Vi samlar över 7 000 barn och unga med celiaki eller laktosintolerans i syfte att vara en mötesplats för gemenskap och föra våra medlemmars
talan – för ett samhälle utan hinder.
Över 600 av våra medlemmar deltog under 2014 i vår medlemsundersökning – den
tredje undersökningen vi gör på lika många år. En del av undersökningen berörde skolan,
där många av våra medlemmar spenderar stora delar av sin vakna tid.
Tillgången till kostnadsfri, säker och näringsriktig skolmat är skyddat i svensk lag för alla
elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolor och sameskolan. För elever med celiaki
eller laktosintolerans visar vår undersökning dock på att många skolor inte lever upp till
kraven i skollagen. Bristande kunskap, variation, tillgänglighet och säkerhet gör att maten
som dessa elever serveras, bidrar till en känsla av utanförskap och utpekande, likaväl som
att förmågan att ta till sig ny kunskap försvåras och prestationen i klassrummet riskerar att
bli sämre.
Vi vill se en skola som behandlar alla elever rättvist och som ger alla elever möjligheten
att utvecklas till sin fulla potential. Det är inte bara bra för den enskilda eleven, utan också
för skolan och samhället i stort. Det är också samhällets skyldighet att garantera rätten till
utbildning och hälsa, på ett icke-diskriminerande sätt.
Med vår undersökning vill vi visa på de brister som våra medlemmar upplever med
skolmaten idag. Men vi vill också presentera goda exempel och möjligheter. Vägen framåt
finns – med det här hoppas vi bidra till att fler skolor tar sitt ansvar och gör riktade
långsiktiga insatser för att alla elever ska känna sig trygga med att den mat de serveras i
skolan är både näringsriktig och säker.
Eva Wilhelmsson
Förbundsordförande
Ola Karlman
Generalsekreterare (vik.)
1.
SAMMANFATTNING
2014 gjorde vi för tredje gången vår medlemsundersökning, en webbaserad enkätundersökning som denna gång samlade svar från över 600
medlemmar i förbundet. Likt undersökningen
för två år sedan undersökte vi även denna gång
nuläget kring skolmåltiden och då den glutenfria och laktosfria kost som serveras i skolorna.
Detta ger oss möjlighet att jämföra nuläget över tid.
Syftet med den årliga medlemsundersökningen är
dels att skapa en uppfattning kring medlemmarnas
situationer på olika samhällsområden och dels att
bevaka våra medlemmars intressen genom att uppmärksamma förutsättningarna och möjligheterna
för barn och unga med laktosintolerans och celiaki.
Vår ambition är också att med utgångspunkt i vår
medlemsundersökningar ta initiativ till dialog med
aktuella aktörer.
Skolmåltider i svenska skolan - ett nuläge
Eftersom majoriteten av våra medlemmar är elever
och studenter är skolan ett prioriterat område i förbundets påverkansarbete. Att skapa en samlad bild
av medlemmarnas erfarenheter och tankar kring
skolmåltiden ger oss ett viktigt underlag för att
sedan se till aktuell lagstiftning och direktiv. Utifrån
detta är vår ambition att uppmärksamma ett samlat
nuläge på området.
2.
Från brister till möjligheter
Den senaste undersökningen visar, likt undersökning 2012, på ett nedslående resultat där en
stor del är missnöjda med den skolmåltid som de
serveras - eller ibland inte serveras. Många känner
sig osäkra inför att äta skolmåltiderna på grund av
bland annat bristande information och skyltning
på plats. Att inte få motsvarande maträtter som
sina klasskamrater nämner många som en orsak
till känsla av utanförskap. Resultatet lyfter däremot även flera goda exempel där bra rutiner
bidrar till en tillgänglig och inkluderande miljö även
för elever med särskilda kostbehov.
SCUF:s målbild för skolan
Elever i skolan och i fritidshem ska känna sig
trygga med maten som de blir serverade. Elevers
röst ska lyssnas till och våra medlemmar ska få vara
med och påverka skolmaten. Vi ska därför uppmuntra till elevgrupper som är med och påverkar
maten i skolan och i fritidshem. Vi ska sträva efter
att den glutenfria­och laktosfria maten är likvärdig
både när det gäller utseende, konsistens och smak.
Den ska vara näringsrik och varierad. Skolpersonal
som hanterar skolmat ska ha kunskap i vad celiaki
och laktosintolerans innebär.
Inledning:
Lagstiftad
skolmåltid
Lagstiftad skolmåltid
Sedan 1997 och en ny skollag finns det bestämmelser om att alla kommuner är skyldiga att servera kostnadsfria skolmåltider till grundskolans elever. Med den nya skollagen som sedan trädde
i kraft 2011 (SFS 2010:800) har kravet på kostnadsfria skolluncher även kompletterats med kvalitetskrav på näringsinnehållet i kosten.
Enligt skollagen är det alltså elever i grundskoUtifrån detta arbete gjordes en revidering av
lan, grundsärskolan, specialskolan och sameskoråden Bra mat i skolan från 2007. Enligt förarbetela som ska erbjudas näringsriktiga skolmåltider.
na till den nya skollagen bör skolmåltiden betraktas
Det finns inget krav på att det ska servesom en del av utbildningen i skolan. Det innebär att
ras skolmåltider till elever i gymnasieskolan.
skollagens bestämmelser om systematiskt kvalitetsDär är det kommunen
arbete även kan til�eller styrelsen för den
lämpas när det gäller
I
grundskolan
och
motsvarande
fristående skolan som
näringsriktiga skolbeslutar om såväl
måltider.
skolformer ska eleverna utan kostnad
vilken mat som ska
erbjudas skolmåltider. De skolmåltider
De krav som finns i
serveras samt hur
skollagen om näringssom serveras ska vara näringsriktiga.
serveringen ska gå till.
riktiga skolmåltider
(Skolverket, Juridisk rådgivning)
Huruvida kostnadsomfattar också den
fria skolmåltider ska
specialkost som sererbjudas för eleven eller inte i gymnasieskoveras. Även elever med allergi, födoämnesintolerans
lan och gymnasiesärskolan är det elevens hemoch överkänslighet har rätt till näringsriktiga skolkommun som beslutar om. Skollagen redogör
måltider som de kan känna sig trygga att äta utan att
inte för några kriterier eller direktiv för den näriskera att bli sjuka av. På varje skola ska det finnas
ringsrika skolmåltiden. 2011 gav Utbildningsderutiner för att detta fungerar och Livsmedelsverket
partementet updraget till Livsmedelsverket att
uppmanar skolan till samverkan med elevhälsan
i samarbete med Skolverket ge stöd till arbetet med
kring elever med allergi och överkänslighet.
näringsriktig skolmat och måltidens utformning.
4.
Vägledande råd och direktiv
I råd och direktiv som finns kring bra och näringsriktiga skolmåltider ser vi flera vägledande uppmaningar. Rutiner och förhållningssätt till skolmåltider
som vid implementering kan förebygga många av
de problemområden som visat sig i resultatet av vår
medlemsundersökning.
Skolinspektionen lyfter exempelvis vikten av att
rektor och motsvarande ansvarig ser till att skapa
förutsättningar för skolmåltiden så att eleverna
gärna äter maten. Det kan då gälla trivsel i matsalen
och tidpunkt för skolmåltiden. Livsmedelsverket tar i
sina direktiv upp betydelsen av att elever med allergi
Undvik att laga en och samma rätt till
alla elever med allergi och överkänslighet så
att till exempel den laktosintoleranta eleven även
får äggfri mat. De rätterna kan bli svåra att göra
näringsriktiga och blir inte alltid lika goda.
(Livsmedelsverket, Bra mat i skolan)
Granskade måltider
Näringsriktiga skolmåltider ingår i Skolinspektionens tillsyn över fristående skolor och offentliga skolor (som drivs av kommun, landsting eller staten).
För att Skolinspektionen ska bedöma att huvudmannen, alltså den som driver skolan, följer skollagens
krav på kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider
krävs följande:
• Eleverna erbjuds
utan kostnad skolmåltid varje skoldag.
• Huvudmannen,
alltså den som driver
skolan, har system
för att kontinuerligt
säkerställa att de
skolmåltider som
serveras är näringsriktiga.
• Huvudmannen
kan visa resultat
från sin systematiska uppföljning
som innebär att
de skolmåltider
som serverats levt
upp till de svenska
näringsrekommendationerna.
(Skolinspektionen)
eller överkänslighet har fått en korrekt diagnos,
då kan rätt livsmedel användas och/eller undvikas
i skolmåltiderna. Studier visar att skolor i ökande
utsträckning kräver läkarintyg för att bevilja elever
specialkost utifrån medicinsk bakgrund.
Detta är däremot något som varierar mellan skolorna
och understryker behovet av förbättrade rutiner för
den medicinskt motiverade anpassade kosten. Även
specialkosten ska vara lika näringsriktig som övrig
kost som serveras och här blir det extra viktigt att bra
ersättningsprodukter används. I Bra mat i skolan ger
Livsmedelsverket vidare råd kring det.
Tidigare studier pekar på brister
Socialstyrelsen presenterade 2011 sin utredning
av problembilden på astma - och allergiområdet
kopplad till barnens arbetsmiljö i skolan. Utredningen - Allergi i förskola och skola, visade bland
annat att det ofta saknas rutiner på skolan för hur
informationen ska överföras och hur kommunikation
ska ske mellan elevhälsa, skola och barn och föräldrar vid överkänslighetsproblem. Där informationen
om barns överkänslighet löper risk att inte föras över
till rätt mottagare.
Däremot finns det ofta rutiner för att erbjuda
anpassad kost vid de vardagliga skolmåltiderna i
skolans egna lokaler. Ändå händer det återkommande att elevers specialkost uteblir eller innehåller fel
livsmedel. Bristerna i skolans rutiner kring specialksoten orsakar i vissa fall akuta födoämnesreaktioner som kräver sjukhusvård. Detta i sin tur skapar
oro hos många elever och föräldrar.
Där Skolinspektionen uppmanar huvudmannen att
ansvara för att förutsättningarna för skolmåltiden är
sådana att eleverna gärna äter maten visar Socialstyrelsens studie brister på just det området. Barn och
ungdomar med överkänslighetsproblem upplever
sig ofta utpekade i skolan och då i synnerhet i samband med måltiderna. Ett bakomliggande problem
till detta visar även vår medlemsundersökning på,
att måltiderna serveras på sådant sätt att barnen
inte äter tillsammans med sina kamrater.
5.
Resultat:
Identifierade brister,
goda exempel och
tänkbara förbättringar
Ett nuläge
Likt medlemsundersökningen som genomfördes 2012 visar även vår senaste undersökning på
flera problemområden, i många fall är det samma problem som lyfts fram i svaren nu som då. Det
nedslående resultatet representeras såväl i de större städerna som på landsbygden.
Frånvaron av hållbara rutiner är alarmerande och återkommande på många skolor. Vårt resultat
visar bland annat hur tillgänglighet, tillagning av måltiderna och inkluderande rutiner kan och
behöver bli bättre i både förskolor, grundskolor, gymnasieskolor upp till högskolan.
40%
Nästan hälften (40 procent) svarade att de tycker att
den gluten- och/eller laktosfria skolmåltiden som
serveras i skolan är mycket dålig. 25 procent svarade ”varken eller” och 35 procent svarade att skolmåltiden är bra eller mycket bra. Mest missnöjda är de
som får glutenfri specialkost. De som får en både gluten- och laktosfri specialkost är de som är mest nöjda
med sin skolmåltid.
Förutom att gradera sin skolmåltid fick medlemmar-
OPLANERAT SMAKLÖST na även lämna längre kommentarer i enkäten. Där
SAMMA-LIKA HALVFABRIKAT
bad vi dem beskriva vad de tycker är bra kontra dåligt
TILLMÖTESGÅENDE
med den skolmåltid som de serveras eller erbjuds.
TRYGGHET
BORTGLÖMD
Dessa kommentarer har vi sedan inkluderat när vi
sammanställt vårt resultatunderlag.
Ålder på deltagande medlemmar:
7.
Identifierade brister
Specialkostens menyer
Hantering av specialkost
40 procent av alla medlemmar som deltog
i medlemsundersökningen är missnöjda med de
skolmåltider som serveras i den egna skolan. Många
av dessa nämner bland annat hur deras specialkost inte motsvarar menyerna och de måltider som
serveras till övriga elever. Att inte få samma maträtter som sina klasskamrater föreligger många
medlemmars negativa betyg. Skolmåltidernas
menyer innehåller ofta mer än en rätt att välja på
medan specialkosten - med få undantag endast har en
serverad rätt.
Resultatet visar att flera medlemmar upplever en
osäkerhet inför risken att få i sig livsmedel och allergener som de kan bli sjuka av. Grönsaksbufféer som
serveras till alla elever riskerar att till slut kontamineras, blandas med livsmedel från övriga maträtter.
Att byta ut vissa livsmedel är ofta en förutsättning
vid tillagning av specialkost. Som Livsmedelsverket
betonar är det betydande att rätt ersättningsprodukter används för att även specialkosten ska bli lika
näringsrik. Vårt resultat visar däremot att många
elever serveras specialkost där inte bara livsmedel bytts ut utan även själva måltiden på menyn.
Exempelvis serveras elever med celiaki pasta med
köttfärssås när det serveras lasagne till övriga
elever och andra beskriver att de serveras ris när
övriga serveras pasta. Flera medlemmar med
celiaki berättar att de aldrig serverats panerad fisk eller
erbjudits mjukt bröd till sopprätter.
Exempelvis beskriver medlemmar med celiaki en
osäkerhet i att först hämta av den glutenfria pastan och sedan av samma köttfärssås som serveras
till övriga elever. Kantinen med köttfärssås kan då
även oavsiktligt innehålla pasta som inte är glutenfri.
Säker kost är minst lika viktig som näringsriktig. För
att kunna servera säker kost krävs god hantering,
inte bara av specialkosten utan även i förhållande till
övrig serverad kost.
Bristfällig tillagning
Flertalet medlemmar beskriver sin skolmåltid
som ”halvfabrikat” och upplever den ofta vara
slarvigt tillagad. Överkokt glutenfri pasta serveras ofta
i specialkosten. Både medlemmar med celiaki
och/eller laktosintolerans beskriver kosten som
återkommande smaklös och sällan tilltalande
tillagad.
När det är fiskpinnar så får vi vegetarisk
mat som är helt annan. I övrigt så är
maten väldigt bra. Tyvärr är utbudet grönsaker
inte så bra då det oftast finns pastasallad bland
grönsakerna och då vågar man inte ta om det
är så att någon använt samma slev till
pastan som till grönsakerna.
(medlem, 11 år, glutenfri specialkost)
8.
Dåligt att man måste värma den själv, tar tid
från ens lunchrast. Ibland är maten djupfryst, tar cirka 10 min att värma upp det. Tar ofta
mat från vanliga maten, grönsaker och sådant.
Väljer den risken eftersom jag måste äta nåt.
(medlem, 10 år, gluten- och laktosfri specialkost)
Rutiner och planering
Som tidigare studier visat finns det ofta rutiner på
skolorna kring att erbjuda anpassad kost. Vårt resultat visar däremot att vissa av dessa rutiner följs av
en näringsfattig specialkost. Olika kostbehov sätts
samman och utifrån detta skapas en gemensam
rätt med samma livsmedel. Vilket innebär att vissa
livsmedel utesluts för vissa elever i onödan.
Detta visar sig också vara en faktor till att många
elever inte upplever sin skolmåltid som tilltalande
eller tillräckligt mättande.
Bristande rutiner visar sig också i det medlemmarna
beskriver med att ”bli bortglömd” vid de vardagliga
skolmåltider samt vid skolutflykter. Specialkosten
finns inte alltid med i planeringen och det finns inte
alltid resurser på plats för att tillaga en tillräckligt
näringsrik måltid till eleverna i dessa situationer.
Rutiner för kommunikation och information visar
sig vara extra viktig på skolor där skolmåltiderna
inte tillagas på skolan utan levereras från extern
leverantör.
Ofullständiga rutiner följs bland annat av att personal på plats vid den serverade kosten inte
har tillräcklig information för att kunna servera
specialkosten på ett säkert sätt. Information om
elevers kostbehov visar sig bli otillräcklig eller
felaktig i kommunikationsprocessen mellan skola
och extern leverantör. Otydlig information i anslutning till den serverade skolmåltiden leder till att
många elever med specialkost måste fråga personalen på plats om vilka rätter de kan äta och inte. Detta
leder ofta till lång väntan då personalen inte alltid är
tillgänglig. Att behöva vänta på att specialkosten ska
serveras var det många som beskrev.
Flera medlemmar måste meddela personalen
på plats att de kommit till matsalen och först då
börjar personalen att tillaga deras rätter. Vilket
även det följs av lång väntan och måltiden kan vara
färdiglagad först när övriga klasskamrater redan ätit
färdigt. Vanligtvis tar det längre tid att koka glutenfri pasta jämfört med annan pasta – vilket också
förutsätter god planering för att dels kunna servera
till alla elever samtidigt oavsett kostbehov och dels
för att skapa en inkluderande miljö för eleverna.
Jag tycker att jag nu för tiden får snarlik
mat som de andra. Men det är ofta de gör
multi-fri mat (mat som alla med allergier och
intoleranser kan äta) och då smaker de ofta dåligt
och man blir inte mätt. Det är inte ofta jag blir
sjuk på grund av fel och de har tydlig information
med innehållsförteckningar på min skola men
det är ofta maten smakar konstigt och inte känns
genomtänkt, tyvärr. Har hänt att de missat att en
bytta hos cateringfirma och jag inte fått någon
mat. Men säkerhetsmässigt är de duktiga!
(medlem, okänd ålder, glutenfri specialkost)
9.
Goda exempel
Av de 35 procent som svarade att deras skolmåltider är bra och mycket bra lyftes även
goda exempel. Såväl när det kommer till inkluderande rutiner som till tillgänglighet.
Tillgänglighet
Inkluderande rutiner
Ett av de positiva exemplen som lyftes i svaren är
när personalen på plats vid servering av skolmåltiden har all information om specialkosten och elevens kostbehov. När personalen finns redo vid servering och kan ge tydlig information om kosten och
livsmedlen så beskriver medlemmarna att de kan
känna en trygghet inför att äta skolmåltiderna. Bäst
omnämnda blev skolor där skolmåltiderna tillagas på
plats på skolan. Medlemmarna beskriver då att måltiderna är väl tillagade och tilltalande.
Det framgår att våra medlemmar uppskattar personal som antingen själv tillagat eller som mottagit
leverans av skolmåltiderna och som sedan finns på
plats att möta elever som får specialkost. Föredömligt är även de skolor som omnämns som lyhörda inför förslag och återkoppling kring livsmedel till – och
tillagning av specialkosten. Att få samma eller motsvarande rätt i menyn som sina klasskamrater lyfts
av många som det mest övervägande för att se sin
skolmåltid som något positivt och inkluderande.
Där flera medlemmar lyfte upp det som problematiskt att behöva stå i dubbla köer för att få hela sin
måltid var det samtidigt många som beskriver det
som positivt att få hämta sin specialkost avskilt från
övriga kosten. Att specialkosten finns i en särskild
kantin, i vissa fall även märkt med elevens namn,
uppskattas av många.
På min skola är specialmaten oftast fräschare
och finare. Den är tillverkad extra försiktigt
och min skolmat är jättegod. Dock så kan jag inte
alltid ta av den laktosfria såsen för den tar även de
som bara är laktosintoleranta ifrån. De drar sleven
över spagettin eller den panerade fisken och det
finns risk för att gluten hamnar i såsen.
(medlem, 18 år, gluten- och laktosfri specialkost)
På min gamla skola var personalen alltid där
så fort man ställde sig i matkön och ville hjälpa
en få rätt mat, vilket såklart kändes mycket bättre.
(medlem, 17 år, gluten- och laktosfri specialkost)
jag tycker det är bra för de håller
koll på maten så man inte tar fel.
(medlem, 12 år, glutenfri specialkost)
10.
Tänkbara förbättringar
Resultatet av undersökningen visar att det finns många skolor som idag inte lever upp till
skollagens krav på näringsriktiga skolmåltider. Tydligt blir det även att nuläget står långt ifrån
SCUF:s målbild för skolan. Att brister som visade sig i undersökningen 2012 fortfarande finns kvar
ute i skolorna och att missnöjet har ökat är alarmerade. Som studier visat har skolmåltiden en
betydande del för elevers förutsättningar att ta till sig och kunna delta fullt ut i undervisningen.
Skolornas rutiner och även implementering av dessa kan och behöver bli bättre.
Från brister till möjligheter
Bra rutiner och god planering är något som vi vill
skicka med till skolor med bister när det kommer till
servering av näringsriktigt och säker glutenfri och
laktosfri skolmåltid. Livsmedelsverkets samlade råd i
Bra mat i skolan tar upp många viktiga och konstruktiva råd. Därför väljer vi inte gå in så mycket djupare på just det. Däremot vill vi betona några åtgärder
som tydliggjorts mot de brister som vår undersökning visar.
Att servera elever måltider innehållandes livsmedel
de inte tål är inte säkert. Därför behövs goda förebyggande rutiner krig detta. Enligt lag är alla de som
serverar mat åt andra skyldiga att ansvara för att
maten är säker. Även här finns branschriktlinjer att
följa, exempelvis Sveriges Kommuner och Landstings
riktlinjer Handbok för säker mat i vård, skola och
omsorg.
Vid de skolor där rätterna tillagas eller förbereds på
plats i skolans egna lokaler finns det stora vinster av
att planera tillagningen. Exempelvis att inte tillaga
den glutenfria pastan redan tidigt på förmiddag för
att sedan låta denna stå många timmar fram till servering. Detta då den riskerar att få en osmaklig konsistens. Vissa skolor har valt att istället vänta med att
tillaga eller förbereda specialkosten först när eleven
meddelar sin närvaro i skolrestaurangen. Vilket istället ofta medför lång onödig väntan för eleven och
klasskamraterna hinner ofta äta färdigt sin måltid
innan specialkosten är färdig att servera.
Att skolledning och övrig kostansvarig skolpersonal
är lyhörd för synpunkter från elever och föräldrar är
något vi vill uppmuntra. I denna dialog kan värdefull
kunskap överföras och förbättra arbetet med den
anpassade skolmåltiden. Och som Livsmedelsverket
uppmanar så kan detta även ske i samverkan med
elevhälsan.
Som tidigare nämnt krävs rätt ersättningsprodukter
för att kunna servera näringsriktig specialkost. Här är
det webbaserade verktyget SkolmatSverige användbart för att utföra näringsbedömningar för skolmåltiderna.
I vår medlemsundersökning har vi inte specifikt undersökt huruvida våra medlemmar väljer att äta den
vardagliga skolmåltiden eller om de väljer att avstå.
Detta är däremot något som Livsmedelsverket råder
skolor att själva följa upp och utvärdera.
Till slut råder vi alla skolor, såväl, förskola, grundskola och gymnasieskola att ta del av de riktlinjer och
råd som finns kring skolmåltiden. Att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamheten kontinuerligt planeras, följs upp och utvecklas är mycket
viktigt även när det kommer till skolmåltiden.
Gör glutenfria alternativ till alla i skolan
så får alla flera alternativ och välja på.
(medlem, 7 år, glutenfri specialkost)
11.
SCUF:s målbild – ett nuläge
SCUF:s mål är bland annat att elever ska känna sig
trygga med den kost som de serveras i skolan. Här
kan vi se att så inte är fallet på många skolor för
många av våra medlemmar.
Ett annat mål är att eleverna ska ges möjlighet att
påverka sin skolmåltid – vilket flera medlemmar i
undersökningen nämner sig kunna göra. Däremot
är det långt ifrån alla och i vår övriga verksamhet
kommer vi återkommande i kontakt med medlemmar och föräldrar som inte känner sig lyssnade till
av skolledning vid synpunkter och klagomål på
specialkosten.
Att den glutenfria och laktosfria skolmåltiden ska
vara likvärdig övrig kost när det kommer till smak,
utseende och konsistens är ett annat mål med långt
kvar till uppfyllelse – vilket undersökningsresultatet
tydligt visat. Målet att skolpersonal som hanterar
skolmåltiderna ska ha kunskap om celiaki och laktosintolerans ser olika ut. Där vissa medlemmar beskriver ett positivt nuläge ger andra en bild av en tydlig
okunskap när det kommer till detta.
12.
SCUF arbetar vidare med
skolmiljön för elever med
astma, allergi och/eller
intolerans.
Projekt med fokus på skolmiljön
Vi kommer fortsätta arbeta kring och uppmärksamma frågor om elevers villkor och miljö i skolan.
Tillsammans med Unga Allergiker kommer vi, med
start hösten 2014, att driva ett treårigt projekt med
målsättning att kartlägga hur skolmiljön ser ut för
elever med astma, allergi och/eller intolerans.
Tillsammans med tre modellbildande skolor kommer riktlinjer att arbetas fram och implementeras. Arbetet kommer att dokumenteras för vidare
spridning och fångas upp på en stor konferens.
Projektet kommer även att utveckla ett mentorsprogram där adepter får stöd och hjälp från äldre
medlemmar med egen erfarenhet av astma, allergi
och/eller intolerans.
För vidare information om projektet, kontakta gärna
oss på [email protected]
Svenska Celiakiungdomsförbundet, SCUF
Adress: Norr Mälarstrand 24, 112 20 Stockholm
Telefon: 08- 562 78 807, E-post: [email protected]
Webb: www.scuf.se